Utskrift från www.yimby.se
....

Gör Norra Bantorget till en av Stockholms mest attraktiva knutpunkter

 

Stockholm har sedan 90-talet, mycket tack vare stadens medvetna förädling av innerstadsrummet, gradvis utvecklat den sorts urbana prägel som gör att den idag börjar andas en atmosfär värdig en storstad. Kritiskt för denna prägel är ett antal knutpunkter. Dessa knutpunkters uppgift är att binda samman det naturliga mänskliga flödet från stadens viktigaste stråk, och därmed agera grogrund för det som kan kallas folkliv. Helt enkelt platser där människor i stor skala både passerar och stannar för att umgås och för att ta del av stadens puls och utbud.

A-kategorin bland dessa knutpunkter i Stockholm torde bestå av Sergels torg, Hötorget, Stureplan, Kungsträdgården, Medborgarplatsen och Stortorget. Andra exempel av betydelse är Östermalmstorg, Norrmalmstorg, Fridhemsplan, Odenplan, Mosebacke torg, Mariatorget och Nytorget.

Det nya Norra Bantorget, i gränslandet mellan Vasastan och Norrmalm/City, är det senaste tillskottet. Och ett väldigt lyckat sådant. Ur ett urbant perspektiv kan dess utveckling mycket väl vara det bästa som har hänt Stockholm på länge. Den nya bebyggelsen kring torget, och den mycket lyckosamt uppfräschade parken, har nämligen omvandlat ett tidigare ödsligt blåshål till en stadsmässig knutpunkt. Detta ger ett oerhört gynnsamt läge för att genomföra den planerade expansionen av Västra City, med bebyggelse över spåren längs Klara strand, ända bort till Karlbergs slott och det framtida Norra Stationsområdet. Redan idag finns en naturlig koppling i och med att Torsgatan löper just mellan Norra Bantorget och Torsplan, där Stockholms högsta tornpar är tänkt att utgöra port till Norra Stationsområdet.

Viktigt nu är att dels förädla Norra Bantorget, men också att tänka rätt, det vill säga storskaligt, när det gäller det som ska byggas på överdäckningen av spåren. Gert Wingårdhs hotellskapelse, Clarion Sign, som ur arkitektonisk synpunkt förmodligen är det mest (enda?) spännande som har hänt i Stockholm sedan Globen byggdes på 80-talet, har förhoppningsvis satt tonen för området. Dessutom har den väl integrerade nya bostadsbebyggelsen längs Torsgatan, med gott om kommersiella lokaler i bottenvåningarna, liksom det nya kontorshuset som ligger mellan Clarion-hotellet och Kungsbron, ytterligare breddat Norra Bantorgets funktion och utbud.

Torget lockar redan, trots att platsen fortfarande kantas av byggnadsställningar och -baracker, med en mångfald av restauranger, barer, kaféer, butiker, kontor, hotell, teatrar, nattklubben le Bon Palais, konferenslokaler (Norra Latin och Folkets Hus) samt mycket nära förbindelser till de viktiga stråken Vasagatan, Drottninggatan och Kungsgatan, liksom Hötorgets och Centralstationens kommunikationer. Därutöver har man, med hjälp av smart och öppen utformning samt väl tilltagen belysning, lyckats med konststycket att skapa Stockholms troligen enda park som känns trygg att korsa under nattetid – i många andra fall finns det nog de som till och med bävar för att gå längs med vissa parker när mörkret fallit.

Norra Bantorget bör dock inte anses som ”färdigt”.

Mittpartiet av området domineras ännu av Norra Latins menlösa och antiurbana grusgård.


Här finns ett gyllene tillfälle för staden och dess entreprenörer att visa kreativitet. Ett grundkrav måste dock vara att formandet sker på så vis att ett rikt folkliv möjliggörs. Bantorget Servicepartner, som ligger bakom etableringen av le Bon Palais, har aviserat att de tänker förlägga en uteservering på grusgården till sommaren 2009.
Spontant låter det utmärkt, och i förlängningen förespråkar YIMBY att denna plats definieras och förfinas genom att grusgården permanent omvandlas till en publik yta – i form av ett torg, en park eller en blandning av de två – anpassad för restauranger, barer och kaféer. I samspelet med den redan existerande parken, skapas därmed en relativt stor innerstadspark med folkliv även i själva parken, inte enbart runtomkring. Som ett mervärde blir dessutom Norra Latins vackra skolbyggnad en tydligare del av det levande stadsrummet.

Det kan också tilläggas att Norra Bantorget inhyser två arkitektoniska skamfläckar. Den ena är fastigheten på Olof Palmes gata 29-31, vars dystra fasad och ickeinbjudande kommersiella lokaler upptar ett halvt kvarter.


Olof Palmes gata 29-31

Den andra är Finansförbundets fastighet på Olof Palmes gata 17, som tar upp ännu större utrymme utan att inrymma några som helst lokaler för allmänheten.


Olof Palmes gata 17

Detta är lysande exempel på när staden borde ta en aktiv roll och föra dialog med fastighetsägarna: ombyggnad eller rivning bör starkt övervägas i båda fallen för ytterligare förbättring av området.

På längre sikt blir Norra Bantorget framförallt en viktig platå för vitaliseringen av det som kommer att byggas i Västra City. Precis ”bakom ryggen” på Clarion-hotellet ligger nämligen den bredaste delen av den spårläggning som ska överdäckas så småningom.


Utsikt över spårområdet från Clarion Sign

Samband och naturliga flöden behöver skapas mellan Norra Bantorget och den tilltänkta bebyggelsen över spåren – på så vis gynnas hela området i form av ökat folkliv.

Centerpartiet förespråkar en Central Park-inspirerad miljö längs överdäckningen, med ett antal höghus och åtminstone en riktig skyskrapa. Väl utfört, ligger detta helt i linje med de urbana ideal som YIMBY står för. En överdäckning av det som troligen är innerstadens högst värderade obebyggda mark, blir givetvis en mycket kostsam investering. För att vara ekonomiskt och miljömässigt gångbart, bör exploateringsgraden för Västra City med andra ord vara den högsta i Stockholms historia.

Det är av yttersta vikt att City knyts samman på ett effektivt sätt med det som ska bli Norra Stationsområdet. Därför spelar Norra Bantorget en nyckelroll i utbredningen av det urbana Stockholm som, i nordvästlig riktning, förhoppningsvis kan växa sig ända ut mot Solna. Norra Bantorget, i sin tur, besitter stor potential att bli en knutpunkt av högsta klass som sjuder av liv och rörelse. Ta vara på den chansen – våga utnyttja Norra Bantorgets möjligheter till fullo.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Edvard (2 Februari 2009 01:25):
Väl skrivet!

Promenerade förbi Norra Bantorget och Torsgatan i förra veckan och slog mig ner på en parkbänk för att begrunda hotellet och den nya bebyggelsen ett tag. Det är en riktigt härlig känsla i ett område där mycket håller på att färdigställas, den spännande känslan av att följa ett nybygge ersätts med glädjen att se byggnaden integreras i det urbana rummet. Ska bli spännande att se vilka butiker eller restauranger som öppnar i de nya lokalerna!

En tråkig sak är dock att Östra Järnvägsgatan verkar bli lite klaustrofobisk men förhoppningsvis blir det bättre när de är klara.

En överdäckning av spårområdet bort mot Norra Station skulle i mitt tycke vara den kanske största förbättringen i Stockholms 757-åriga historia. Håller med om att exploateringen måste vara hög, men hur väl lämpar sig ett överdäckat spårområde för skyskrapor, såna kräver väl kraftiga fundament? Om det är ekonomiskt försvarbart så är jag dock helt för!
 0
Johan Eriksson (2 Februari 2009 03:54):
Bra funderingar Kaj!

Nybebyggelsen är stadsmässig och bra så den delen av omdaningen av norra bantorget har jag inga problem med. Däremot med själva torget/parken och som sagt sydsidan, Olof Palmes gata 29-31. Och det hänger delvis ihop historiskt:

Förr stod här det fina "Vinterpalatset" med sin stora biogrf (rivet 1977 för LOs nuv. hus) som var en magnet som drog folk till platsen. Kollektivtrafiken hade en hållplats som satt ihop med torgets mitt vilket gjorde det mer lättillgängligt: http:​/​/​sl.​se/​Upload/​sparvagsmuseet/​/​Sparmus/​Bildmapp/​2.​.​
(bild från 1964 då spårvagnarna redan laggts ned men det är samma princip), och norrut 1960 med spårvagnar: http:​/​/​sl.​se/​Upload/​sparvagsmuseet/​/​Sparmus/​Bildmapp/​2.​.​

En liknande hållplatsutformning med en bussgata mellan LO-borgen och Vasagatan genom ett sammanhängde torg där Norra bantorget och Norra latins skolgård byggts ihop var aktuell till ungefär när man började planera för de nu nybyggda husen. Varför har dessa planer utgått för en fortsatt (för snabb) rondellkörning runt torget och dessutom helt utan riktiga och sammanhängande cykelbanor?

Tycker om andan och visionen kring de nya husen men tycker man misslyckats rejält med trafikplaneringen och dessutom tagit ett steg bakåt när man fortfarande verkar tro att folk mer än gärna dras till isolerade (trafik)öar omgiven av hetsig trafik på alla sidor.

Denna del av City skulle må bra av en "riktig" sammanhängande park med ett mer stabilt intryck som inbjuder till etableringar och mitt förslag är att plocka fram planerna från 90-talet igen och dra trafiken dubbelriktat runt torget, bygg ihop torget med skolgården med en smal dubbelriktad bussgata igenom. Då skulle förutsättningarna för ett mer etablerat folkliv öka väsentligt!
 0
Johannes Lilleberg (2 Februari 2009 08:25):
Johan jag gillar dina ideer om parken.
 0
Niklas (2 Februari 2009 08:42):
Bra!

Den första "skamfläcken" tycker jag är OK.

Den andra får gärna rivas.

Bra att låta skolgården vara en del av det publika utrymmet. Här skulle det också passa med någon t-banestation eller något annat spårbundet.
 0
Anders Gardebring (2 Februari 2009 10:04):
Personligen tycker jag inte att någon av de två "skamfläckarna" behöver rivas, fast jag skulle inte gråta över dem heller (det är ju inga kul byggnader direkt). Men jag tror att man med en ombyggnad kan komma långt. Det är trots allt byggnader som ansluter till stadens struktur, de behöver bara öppnas upp.
 0
Sven R (2 Februari 2009 10:24):
Är det någon mer är jag som är trött på de eviga Central Park-referenserna? Varför inte ge mer realistiska exempel från Stockholm? En park ovanpå en överdäckning skulle kanske bli som parken framför Bofills båge i bästa fall. Eller som Järnvägsparken i värsta fall. Svårt att veta hur det skulle bli på förhand. Men man kan utgå ifrån sin egen stad för att få ett hum iallafall. Jag skulle skippat den där menlösa parken överhuvudtaget och satsat på t.ex ett inglasat torg istället. För att nu använda NYC som referens, som Winter Garden nere vid Financial Center.
 0
Edvard (2 Februari 2009 11:07):
Sven: Så sant. Referenserna till Central Park och Manhattan är onödigt pompösa. Det ger bara nimbyismen vatten på sin kvarn. Håller med dig att ett inglasat torg vore en bättre idé, skulle utan tvekan vara mer populärt, utom möjligen under de tre månader per år då det möjligen kan vara bra väder men då stan ändå är folktom.
 0
Marcus (2 Februari 2009 11:09):
Huh! Olof Palmes 29-31 har alltid fått mig att rysa. Av välbehag ryser jag dock när jag vandrar Torsgatan bort och ser hur det närmar sig fullbordande! Välproportionerade byggnader med nickar till både sekelskife och "swedish grace", utan att bli pastisch. Synd dock att den så kallade "flat iron building" inte kommer att innehålla bostäder. Motivet från Barnhusbron blir snart en favorit!

Värre än styggelserna ovan är ABF-huset på andra sidan gatan. Blir nästan tårögd när träder i blickfånget. Dessutom spolierade det en gång ett av den gamla stenstadens trevligaste motiv: http:​/​/​www.​stockholmskällan.​se/​php/​fupload/​SMF/​SSMC0​0​2.​.​

Bygg om eller riv tack!
 0
Anders Gardebring (2 Februari 2009 11:13):
Marcus:
Wow! Vilken bild! Vackert hus, vacker uppgång. Numera är både hus och uppgång ganska otrevliga blickfång. Det är sorgligt hur mycket vackert som har förstörts i vår stad.
 0
L-Å H (2 Februari 2009 11:39):
Här har redovisats många bra tankar och åsikter.

Som Anders Gardebring skrev så skulle man komma långt med de båda "skamfläckarna" om bottenvåningarna öppnades upp. Men hur kan staden få fastighetsägarna, div fackförbund, att bygga butiker med mera i gatuplanet i stället för samlingslokaler, garderober o receptioner? (Så är det i Unionenhuset, f.d. Sifhuset i alla fall.)

Jag skulle inte ha några problem med att man rev Norra Latin och gjorde en stor park ända från Drottninggatan. Låt Kungsträdgården och Tessinparken vara förebilder.

(Kanske skulle man kunna flytta över restaurangernas dag, som nu är en hel vecka, hit från Kungsan och kanske också ha några permanenta restauranger med bara uteservering.)
 0
Ronnie Forsberg (2 Februari 2009 12:01):
Jag tror också det räcker att öppna upp bottenvåningarna bättre i t ex Unionen-huset. Rivning är drastiskt i detta fall.

Kan inte en enplans basar-länga vara bra på Norra Latins skolgård i Vasagatans förlängning? Med verksamheter (företrädesvis caféer och krogar) som kan öppna upp sig både mot gatan och skolgården på sommaren. Torget blir då mer inramat och skolgården mer intim. Eller varför inte bebygga hela skolgården med ett nytt kvarter? Men då skulle kanske LO och SAP slå bakut?

Marcus:
Flat Iron Building utgör skärm mot järnvägen, i samma kvarter fast in mot Torsgatan bygger Skanska bostäder integrerat med kontorshuset.
 0
Anders Gardebring (2 Februari 2009 12:49):
L-Å-H:
Att riva Norra Latin tycker jag skulle vara mycket synd. Vi har rivit nog av uttrycksfulla byggnader på ett tag nu tycker jag...
 0
L-Å H (2 Februari 2009 13:28):
Anders:
Jag tror också att protesterna skulle bli stora om förslaget dök upp. Jag tänkte mest på att platsen skulle vinna på att öppnas upp mot Drottninggatan. Jag har varit inne i huset några gånger och det är ju en lite speciell miljö. Sedan finns det ju en kopia på söder. (Eller om det är den som är originalet, jag vet inte.)
Men jag har full förståelse för att många vill ha kvar den här byggnaden.
 0
Kaj Ranén (2 Februari 2009 13:43):
Jag är varken rivningsivrare eller bevaranderomantiker, utan det viktiga i sammanhanget är att byggnaderna ges en funktion för allmänheten.

Det finns flera exempel från senare år där trist gammal 60- och 70-talsbebyggelse i City har byggts om och givits både funktion och arkitektoniska värden. Mannheimer-Swartling-byggnaden på Norrlandsgatan är ett av de mer framstående exemplen. Om detta är möjligt, och ekonomiskt fördelaktigt, på Olof Palmes gata, så kanske ombyggnad vore att föredra före rivning. Huvudsaken är att saken utreds och sätts i ett större sammanhang för en helhetslösning på Norra Bantorget.

Johan:

Din trafiklösning vore givetvis att föredra för att på så vis få en fullt sammanhängande park. Men det går nog att forma en trivsam miljö även med en väg emellan de två parkytorna. Dels är inte trafiken längs den vägen av det tyngre slaget, och dels är delen som idag utgörs av grusgården så pass stor att den knappast kommer att kännas isolerad. Kanske kan till och med trafiken skapa en viss urban dynamik? (Lex brist på urban dynamik: trafiklösa Södra Stationsområdet.)
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 13:48):
Varför inte göra en lite minitivoli på grusplanen? Ett tivoli som gärna har öppet på kvällar och året om. Tänker mig något i stil med denna:
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​File:​Chair-​O-​Planes,_​nigh.​.​
Det är ett sätt att få fart på flödet av människor i detta område, ett område som idag är ganska dött.

Själv har jag inget emot en ombyggnad av kontorshusen, både vad det gäller fasaduttrycket och kommersiella lokaler.

Marcus:
Tack för bilden! En sann njutning för ögat. Ack o ve o fasa vad stadsplanerare har förstört ögonstenar i denna stad. Kanske något att lägga upp på Yimby, bilder från det förgångna, så att fler får ta del av hur det har sett ut i denna stad, - utan att för den sakens skull bli FÖR romantisk av sig..
 0
Marcus (2 Februari 2009 15:04):
Både basarlänga och minitivoli låter väldigt trevligt. Just minitivoli ger urbana associationer. Kanske tänker jag på de varianter som ligger på takterasser i Tokyo och Hong Kong?

Ville bara tillägga att jag på tillbakavägen stötte på lungt betande harar i parken! Så någoting har man gjort rätt iallafall...

Mikael:
Vill du kolla på äldre Stockhoms-miljöer rekommenderas domänen från vilken bilden är länkad.
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 15:32):
Marcus:
Det finns väl inga permanenta minitivolis i stan överhuvutaget? Finns det något dylikt överhuvudtaget? Förutom Gröna Lund då. Överhuvudtaget så är det vädigt skralt med sådana typer av aktiviteter i denna stad. Varför kan man undra? Någon som har en teori om detta?
Det är en väldigt bra länk den du hänvisade till, de har gjort en väldigt bra jobb med att samla ihop och lägga upp alla bilder.
 0
Anders Gardebring (2 Februari 2009 15:46):
Minitivoli:
Bullernormer, utskänkningstillstånd, brandskydd, säkerhetsbestämmelser, tillstånd från hälsovårdsmyndigheten, sura grannar osv... You name it, we got it...
 0
Dan Edholm (2 Februari 2009 16:04):
Det handlar om idag helt döda kvarter när man korsat Olof Palmes gata. Det kanske räcker med att säga att samhället ska vara öppet för förslag på verksamhet där, inte att diktera just vad. Låt den som tar ekonomisk risk i verksamheten bedöma vilken verksamhet han eller hon vill bedriva.

Vår uppgift är att se till att möjligheterna för kreativa entreprenörer finns, det är det som ger oss en levande stad - alltså vårt syfte. På så vis kom den gamla hyllade arkitekturen och så kommer eventuellt också den nya. När planerare på förhand ska bestämma blir det ofta slätstruken och oigenomtänkt nyfunkis i park eller människofientliga betongplatser där ingen vill dröja sig kvar.
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 16:14):
Anders:
:-) Men det där låter som något normalt för denna stad.. Men inget som hindrar visionen om ett urbant framtida(läs nutida) Stockholm. Sura grannar är ju iofs en tuff nöt att knäcka... :-)

Mer Yimby till folket...
 0
J A (2 Februari 2009 16:55):
Bra och intressant skrivet! Givetvis är detta en framtidsplats i Stockholms innerstad. Men bara för att det är en framtida mötesplats så borde inte det betyda att den skall se ut som alla andra torg.

Det som beskrivs som en "antiurban skolgård" är väl en utmärkt kvalité som borde bevaras, men också utvecklas till något fint, utan för den delen bli skolgårdsaktigt och trist. Att belägga torget med betongsten med storrutigt mönster, (som bara kan upplevas från de omgivande hustaken) eller vad annat som för tillfället är på modet vore hemskt!

Vad är det som gör att grus inte räknas som urbant? Resonemanget känns lite väl "yimby-aktigt".

Kalla mig nu inte för NIMBY bara för att jag ifrågasätter. YIMBY är ju ifrågasättande själva, men mest mot det under åren okänsliga och industriella byggandet.

Däremot kan jag tänka mig att kallas MIMBY, Maybe In My Back Yard. :)
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 17:19):
J A:
Jag skulle vilja säga att det inte är gruset i sig självt som är problemet, eller "antiurbant" Det är användingsområdet idag, eller bristen på mängden människor i det området som är problemet, dvs ett relativt dött område. Ett område som skulle kunnas levas upp, och som är på väg att levas upp med tanke på det som byggs där idag.
 0
Niklas (2 Februari 2009 17:58):
J A,

Det är väl inte ytan i sig som är antiurban. Ytor som drar till sig folk representerar det urbana. Den är dock idag tyvärr kusligt tom.

Utformningen av ytan som idag gör den avskiljd från resten av torget är dock antiurbant.

Den hemska fonänten och de fula p-hus nedgångarna. Känns också helt fel.

Nej, jag håller inte med om att det är något som ska bevaras. Målet måste vara att hela torget, inklusive Norra Latin ska vara fyllt med folk. Och folk som trivs! Jag lutar nog att gatsten passar bättre än grus i detta fall. Det är också viktigt att man inte glömmer resten, såsom träd och snygga fontäner.


Jag skulle gärna se att detta blev typ Rådhuspladsen i Köpenhamn. Kapa av Vasagatan och läk torget. Låt vägarna gå runt om. Där Vasagatan går skulle man kunna dra spårvagn direkt över torget (den dagen 53:an konverteras :P). Gör om Norra Latin till någon form av museum (eller något som drar folk förjämnan). I detta läge borde man kräva verksamhetslokaler i alla bottenplan. Mästargatan bör fortsätta som en minigalleria (genom kvarteret) mellan Apelbergsgatan och Olof Palmes gata. Mästaregatan skulle sedan forsätta enkelriktad mellan Olof Palmes gata och Barhnusgatan (för att rama in torget.)
 0
Mats G (2 Februari 2009 18:27):
Det är tvivelsutan en plats med en sjutusan till potential. Bodde tidigare på Drottninggatan (korsningen med Barnhusgatan) och gick och drömde när jag var ute och promenerade hunden i området. När sedan Clarion Sign kom på plats såg man ett potentiellt litet "mini-Stureplan". Bon Palais är ett förträffligt "Svennebanan"-hak, Clarion har lyxiga Aquavit och en läcker Skybar. Finns en krog på hörnet vid Barnhusgatan som ser lite halvskön ut också. I den bästa av världar blir det en plats med lite vitalt nattliv. Sedan kan jag inte hjälpa att visualisera spårvagnar som rundar Norra Bantorget, men det lär väl knappast hända
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 18:35):
Mats G:
Vi drömmer alla om den staden du målar upp... :-)
 0
Edvard (2 Februari 2009 20:09):
Nån som vet vad stationhuset på "Lilla Bantorget" används till? Skulle man kunna lägga nåt spännande där?
 0
Anders Gardebring (2 Februari 2009 20:29):
Edvard:
Det är väl någon form av kulturinrättning där?
 0
Mikael Hörnlund (2 Februari 2009 20:45):
Anders:
Tror faktiskt att huset är tomt. Huset var i alla fall tomt somras när jag tittade in där. En pub tycker jag är en lysande idé.. :-)
 0
Edvard (2 Februari 2009 20:53):
Ja det verkarde tom när jag var förbi senast, är dock inte säker eftersom jag inte tittade närmare. Finns stor potential att göra något roligt med huset och en pub skulle vara underbart!
 0
Anette Furöstam (2 Februari 2009 21:01):
Skulle gärna vilja se en parkmiljö på Norra Latinsidan som liknar Mariatorget. Lite boulebanor, någon fontän som ger liv, lite parkbänkar och faktiskt någon skön gräsmatta att inta medhavd lunch på. Serveringar i parkens hörn med rejäla markiser som skyddar för sol och regn.

Och ja, trafiklösning känns inte smart vare sig för bilister, cyklister eller bussarna. "Rondellösningen" runt nuvarande park verkar på något sätt ineffektiv och överdimensionerad.
 0
Kaj R. (2 Februari 2009 21:12):
Edvard:

Kulturrum har sin verksamhet baserad där:
http:​/​/​www.​kulturrum.​se/​index.​html

Enligt hemsidan verkar deras kulturverksamhet vara "ambulerande", d.v.s. att de tar sig ut på plats med sina evenemang. Känns som att stationshuset kunde vara mer levande än så; helt klart vore det en intressant miljö för en pub/nattklubb, som du skriver.
 0
Mikael Welin Vessberg (2 Februari 2009 23:36):
Mycket bra skrivet Kaj!

Välformulerat.Hoppas vi får uppleva den skrapan.

Micke
 0
Mikael Hörnlund (3 Februari 2009 00:43):
Anette:
Låter inte helt fel det heller det du skriver.. :-)
 0
Lasse Kärrbäck (3 Februari 2009 00:45):
Vilka fina YIMBY-balkonger det är på Östra Järnvägsgatan 33 - 37.
Dom borde finnas på alla hus, fast guldfärgade.
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 00:54):
Visst är dom fina Lasse! Du kan ju ana att jag hajade till när jag såg vinkeln. Det var givet att det blev en bild såklart :)
 0
Gustav Svärd (3 Februari 2009 11:03):
Jag gillar starkt Anette Fs vision av en upprustning av grusplanen.
Att låta det gamla stationshuset leva upp vore mycket bra för det nya torget det står vid, en pub eller liknande skulle passa utmärkt.
Husen längs Olof Palmes Gata som näms är i klart behov av omdaning. Lokaler längs denna sträcka skulle få Norra Bantorget att leva upp ännu mer än det som sker med befintliga planerna.
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 11:34):
Bra skrivet, Kaj. Förutom på en punkt. Olof Palme 17 är ett utomordentligt exempel på Postmodernism, med vit mormor och röda granitdetaljer. Ett av få bra exempel i Stockholm, med stort lunett-takfönster och allt. Kanhända att gatunivån har lite lokaler och att byggnaden borde ha delats upp i mindre enheter. Men SIF (numera Unionen) ville tydligen samla mycket av sin verksamhet i samma byggnad. Därav storskaligheten. Arkitekturmässigt är den en pärla trots din missvisande fotovinkel. Däremot Olof Palme 21 är en skamfläck, gamla gasklockan borde ha sparats.
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 11:37):
Anders A:
Jag håller nog med dig där, jag har aldrig sett på Olof Palmes gata 17 som en speciellt arkitektoniskt dålig byggnad, däremot är den väldigt stängd.
Olof Palmes gata 29-31 är inte lika rolig, och inget jag skulle sakna. Jag tror dock inte heller här att rivning är nödvändigt, man kommer långt med en uppfräschad fasad och kanske en uppglasning av delen under tak som hänger ut i bottenplanet, som öppnar upp verksamheterna mer mot gatan.
 0
Mikael Hörnlund (3 Februari 2009 13:29):
Är det någon som vet vad det är för typ av verksamhet i bottenplanet vid Olof Palmes gata 17? Finns det möjlighet för en ombyggnad?
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 13:33):
Mikael:
Fackförbundet unionen har verksamhet i den fastigheten.
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 13:44):
Anders A:

Även om jag personligen inte tycker att fastigheten på Olof Palmes gata 17 är speciellt grann, så är det förstås helt okej att tycka så. Arkitektur, och upplevelsen av arkitektur, är ingen exakt vetenskap (även om människor tenderar att tycka att en viss typ av byggnader är vackra, och tenderar att tycka att en annan typ av byggnader är fula).

Men låt mig upprepa det viktiga i sammanhanget: att gatuplanen längs med Olof Palmes gata bör ges en funktion för allmänheten, bli mer levande; och att Norra Bantorget därmed får en naturlig genomströmning av människor i alla riktningar.

Framförallt området mellan Olof Palmes gata, Vasagatan, Kungsgatan och Drottninggatan upplevs nog som ganska otryggt under nattetid idag, varför en stor del av det naturliga flödet stryps.

Huruvida dessa problem bör åtgärdas via upprustning/ombyggnad eller rivning, är något jag lämnar till sakkunniga att tvista om.
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 14:00):
Mikael H:
En lokal i bottenvåning finns i hörnet Drottninggatan X Olof Palmes Gata i detta komplex. (Blue Wing Travels)
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 14:12):
Kaj Ranén:
Sorry för eventuellt påtrampade tår. Jag menade bara att byggnaden I SIG är vacker, men att den saknar lokaliteter i bottenvåningen. I ett tidigare inlägg här, om postmodernism i Malmö hade jag lust att nämna just huset Olof Palme 17 som ett bra exempel på postmodernism i Stockholm som kan tillägnas eftervärlden, förutom Sune Malmqvists hus vid Zinkensdamm, förstås.
 0
Edvard (3 Februari 2009 14:19):
Kulturrum kan vi gott kasta ut ur stationshuset! Eftersom huset i fråga är omgivet av bostäder kanske en nattklubb är i stimmigaste laget, ett kafé eller en restaurang skulle nog passa bättre? Övervåningen kanske man kan använda till nån form av mindre konsertlokal, gärna för nån typ av musik vi inte är överdrivet bortskämda med t.ex. jazz eller klassiskt (något som inte stör grannarna allt för mycket).

I övrigt tycker jag att det är ett utmärkt förslag att göra om vägen som skiljer torget från Norra Latins skolgård till enfilig bussvägg och göra gatorna som omringar torget dubbelriktade. En sån utformning skulle öppna upp torgets sanna potential vilket vi trots de senaste årens nybyggen bara sett en bråkdel av!
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 14:29):
Anders A:

Du har absolut inte trampat på några tår. Ditt inlägg var konstruktivt och bra. I mitt svar till dig ville jag bara förtydliga att det är byggnadernas funktion, snarare än estetiska tilltal, som är det centrala i min text.

Sen är det förstås så att det estetiska tilltalet också har en viss verkan på byggnadens funktion, på det viset att en fastighet med inbjudande fasad har lättare att locka till sig människor till dess kommersiella lokaler. Detta är nog en faktor med Olof Palmes gata 29-31, där både dystert fasaduttryck och indragna lokaler avskräcker snarare än lockar.
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 15:03):
Kaj:
Jag minns på det tidiga 80-talet, när SIF (eller vad dom hette då) gjorde anspråk på och förvärvade denna öde tomtyta mellan Apelbergsgatan och dåvarande Tunnelgatan.(numera Olof Palmes gata)
Tjänstemännen´s behövde ett Head Quarter, och gärna nära
Norra Ban med LO-borg och annat, och anlitade en förträfflig arkitekt. Tydligen var inte Sif:arna så intresserade av butikslokaler, då, och byggde enbart åt sig själva.
Sån är situationen nu.
Ska man tvinga Unionen, (som dom heter nu) att öppna lokaler mot Olof Palmes i gatunivå? Det måste väl vara deras beslut.
Huset borde K-skyddas, med eller utan lokaler i gatunivå.
 0
Gustav Svärd (3 Februari 2009 15:09):
Om det K-skyddas så omöjligjörs dock ändring. Kanske inte i exta texten för skyddet, men det kommer svingas hårt med det argumentet mot ombyggnaden som förstör vår kära stad.
/ja, jag har blivit rätt trött på en del argument.
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 15:18):
Anders A:

Staden har en uttalad ambition att föra dialog med fastighetsägare för att på så vis levandegöra City. Detta har på senare år varit väldigt lyckosamt och ligger även till grund för det uppsving som City-området har upplevt de senaste, säg, 10 åren. Det är med andra ord ingen fråga om tvång. Vem vet, kanske skulle Unionen rentav kunna tjäna en slant på att förbereda för kommersiella lokaler i sin fastighet.
 0
Theodor Adolfsson (3 Februari 2009 15:35):
Som jag tidigare sagt tycker jag inte att bottenplansutformningen i centrala Stockholm kan vara en angelägenhet enbart för de som råkar äga huset eller fastigheten. Det är i någon mån en angelägenhet för samhället i stort eftersom det så tydligt utgör en del av det offentliga rummet.
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 15:37):
Ja, vem vet, Kaj. :-)
 0
Anders Anttonen (3 Februari 2009 15:48):
Theodor Adolfsson:
Kanske du har rätt; Man borde socialisera bottenvåningarna!
Lugn, min vän, jag har hjärtat till vänster. :-)
 0
AB (3 Februari 2009 16:06):
Grundläggande för en stad är dess egen förmåga att anpassa sig till förändringar,
Det finns riktigt många finna ideer om hur parken kan förändras här, och det är väl det som är det väsentliga och där man ska börja. SBK eller någon annan instans kan givetvis inte inte styra vad som händer med intilliggande fastigheter (ska de vara en pub etc)Så man bör fokusera på torget i sak först!
Problemet är lätt att förstå > mer människor > levande stad men det är inte alltid möjligt att styra eller locka dem.

Att bygga skysprapor på en övertäckning av järnvägen tror jag inte på, visst ska man bygg tätt och effektivt men man måste se till helheten. Sthlm som en stad. Högt är perfekt i typ värtan men inte i dagens centrala Sthlm = HELHETSPERSPEKTIV
 0
Gustav Svärd (3 Februari 2009 17:10):
Helt sant att det inte alltid är möjligt att styra eller locka människorna - men det är viktigt att förstå vad som faktiskt lockar människor. Inte vad som enligt en gammal planeringsidé borde locka människor.
/generell observation, inte menat som nått påhopp även om det ser ut så. sorry 'bout that.

Att fokusera på torget i sig först, nja, det håller jag inte riktigt med om. ett fint litet torg som omges av blanka väggar blir inte poppis. Grusplan med affärer å pubar o.dyl. runt kan dock funka. Bäst är såklart kombinationen :)

Sen att skyskrapor inte passar sig på överdäckningen för att det ligger innanför tullarna (så jag tolkar dig, säg till om jag har fel) håller jag delvis med om. Att bygga en kompakt vägg på 250m vore inte så smart. Att tillåta upp till, säg, 150m vore IMO inte dåligt alls. Bygga högre => bättre finansiering av överdäckningen. Om det endast tillåts 8-12 våningar så kommer det inte finnas ekonomi att överdäck => det blir ett skattefinansierat projekt i onödan. Jag ser långt hellre en eller två rader med hus av varierande höjd 50-150m som gör att kommun och Banverket går med vinst på hela projektet.
 0
AB (3 Februari 2009 19:09):
Gustav:
Klart att man ska försöka skapa eller "låta sig skapa" platser där människor kan mötas. Men det är ju en av de svåraste uppgifterna (alla illustrationer man ser med glada barn som flyger drakar) Men bara för att de går att lägga till i photoshop betyder inte att de finns.
Min mening är att de inte går att göra så mycket med husen kring parken. Visst kan men föra ett aktivt samtal med fastighetsägaren om fördelar med ex. butik i bottenplan. Men det är inte staden som kan bestämma vad som händer där, om jag var fastighetsägare skulle jag nog vilja se folket på platsen innan jag investerar i ombyggnad.

Ibland är det folk här på YIMBY lite för visionära, verkligheten ser annorlunda ut. (man/staden skulle kunna köpa upp bottenvåningarna iform av 3dfastigheter -> bygga om och sedan sälja dem som butiker - vet inte om det är möjligt dock)

Ja visst har du rätt gällande ekonomin gällande överdäckningen. Sedan finns det ju endel vi inte vet > bygg tätt/högt = tungt = kostar mer att däcka över? Vem vet? Vad krävs för vinst?
Gällande skyskrapor, handlar det nog inte så mycket om det är innaför tullarna eller ej utan snarare att man måste se platsens som den är, alla platser är unika och spelar mot varandra.
Tror inte att en rygg av skyskrapor skulle se så estetiskt ut i dagens Sthlm, dock bör man givetvis redan nu förbereda norra bantorget för att järnvägen kan bebyggas.
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 21:11):
På Arkitekturmuseets föreläsning idag, Samtal Stockholm, framgick det att staden om någon månad kommer att presentera en helheltsplan för överdäckningen av spåren. Det sades inte så mycket om innehållet av planen, mer än att ett höghus lika högt som Stadshuset (som är 106 meter högt) är tänkt att byggas just bakom Stockholm Waterfront. Tidigast 2012 kan överdäckningen påbörjas, om jag förstod saken rätt.
 0
Edvard (3 Februari 2009 21:26):
Fasiken va spännande det ska bli att ta del av den planen! 100 meter högt, i stan? Man tror inte sina ögon. Samma gäng som föreslår hela stadsdela (Norra station, Danvikslösen etc,) med mer eller mindre samma höjd på alla hus?

Höghus i par sägs ju vara typiskt för Stockholm, kanske kan det här bli Stadshusets maka? Om Klara kyrka skulle få en partner vid citybanans uppgång skulle vi ju ha en riktig storfamilj i västa city!
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 21:49):
Edvard:

Vi får hoppas det går igenom den här gången (liksom höghusbygget vid Vasagatan), och att planen som helhet är välstrukturerad och ställer höga krav på arkitektoniska kvaliteter.

Fast med tanke på att det på Samtal Stockholm-föreläsningen fanns åhörare som uttryckte upprördhet över att Stockholm Waterfronts enorma höjd (vars kontors- och hotelldel är 11 våningar hög -- jösses!) förminskar Stadshuset, så vet man aldrig...

Ja, tänk vad befängt egentligen: hus som syns. I en stad.
 0
Edvard (3 Februari 2009 22:08):
Kaj: Man kan i alla fall kosta på sig att drömma innan förslaget hamnar i papperskorgen :)

Man måste ju se ironin i nimbyisternas patetiska gnäll om att Waterfront "förminskar" stadshuset; om såna som dem hade fått bestämma på 20-talet skulle stadshuset inte ha byggts högre än omgivande bebyggelsen.

För övrigt skulle en överdäckning av spårområdet mitt emot Waterfront öppna för ett trevlig promenadstråk från Klarabergsviadukten förbi den nya skyskrapan och Kungsbrohuset mot Kungsbron och vidare in i de nya kvarteren som kan byggas på överdäckningen.

PS. Att man kan börja så tidigt som 2012 tycker jag är fantastiskt, hade fruktat att man skulle tvingas vänta på att citybanan blev klar så att tågtrafiken minskade.
 0
Mikael Hörnlund (3 Februari 2009 22:30):
Kaj:
Jag kan verkligen bli matt på nimbyismen i denna stad och det känns mer som rent gnäll än konstruktiva åsikter. Glädjande nog så känns det roligt att läsa att planer tas fram för en överdäckning av spåren.
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 22:54):
Jag plåtade Waterfront häromdagen:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​e19110​ad-​4ac0​.​.​
Inte direkt så att stadshuset blir osynligt i framtiden.. ;)
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 22:56):
Mikael:

Tack och lov kommer nog inte nimbyismen i detta fall motsätta sig ATT det ska byggas. Eller kan ni se framför er en "Rädda spåren"-kampanj? "K-märk spåren! Tänk på barnen!"

Nej, striden, som lär rasa rätt ordentligt på diverse kultursidor och annat den närmaste tiden, borde väl rimligtvis handla om HUR det ska byggas. Trumfkortet för dem som förespråkar hög bebyggelse i Västra City, är att ett bygge annars knappast blir av: överdäckningen är ett förbaskat dyrt projekt, helt enkelt, som måste räknas hem på höjden.
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 22:57):
Kaj:
Det finns de som motsätter sig en överdäckning av spåret. (nej, jag skämtar inte).
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 23:05):
Anders:

Råkar du veta varför?
 0
Anders Gardebring (3 Februari 2009 23:09):
Kaj:
För att man kommer under jord, och inte ser stan när man kommer in till centralen. (Nej, jag skämtar alltså inte). Jag har också hört något om kulturhistoria, alltså att man ska se den historiska aspekten, och den försvinner då om man däckar över spåren, eftersom man då inte ser dem längre.

Det är ganska komiskt.
 0
Kaj Ranén (3 Februari 2009 23:16):
Tack, Anders. Jag insåg just vad min nästa artikel ska handla om: Bygg en psykvårdsanstalt över spåren i Västra City. Detta i form av en skyskrapa, så hög det bara går.
 0
Jörgen Sundström (3 Februari 2009 23:16):
Kaj R:
Bra artikel. Förnyelsen av Norra Bantorget och Torsgatan bör verkligen framhållas som ett bra exempel på nybyggnad. Det går att variera arkitekturen på hus som är byggda vid samma tillfälle! Vad gäller "skamfläckarana" håller jag med angående Olof Palmesg. 29-31. Nummer 17 tycker jag däremot är helt OK. Men det borde gå att klämma in lokaler i bottenplanet där utan att förstöra karaktären på byggnaden.
 0
Edvard (3 Februari 2009 23:31):
Kaj: Jag håller helt och hållet med dig! Har längre drömt om att bygga en kopia av Chicago Spire, http:​/​/​www.​thechicagospire.​com , och nu när den har stött på finansiella problem skulle det passa utmärkt att flytta den till Sthlm. Hade jag pengar skulle jag smälla upp den mitt i stan och ta böterna för avsaknad av bygglov bara för att se nimbyisterna slita sitt hår i förtvivlan.
 0
L-Å H (4 Februari 2009 00:17):
K-märkning är bara ett populärt samlingsbegrepp för div. olika skyddsmärkningar. Så det går säkert att lägga skydd för byggnader utan att för dens skull hindra viss ändring av gatuplanets användning.

Ett sätt att tvinga fram butikslokaler etc. i gatunivån vid nybyggnad (eller totala ombyggnader) är väl att kräva det för byggnadslovet. Eller går inte det? Beror väl lite på vad stadsplanen säger också.
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2009 00:25):
L-Å-H:
Jodå, det går att kräva lokalytor för att bevilja bygglov.
 0
Anders Anttonen (4 Februari 2009 01:30):
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Fil_​_​_​KOLON_​_​_​SIF-​huset_​20​0​9.​jpg
Jag försöker skicka länk med bild på Olof Palmes gata 17 "Sif-huset" från en mer representativ vinkel.
Huset är Blåmärkt för övrigt....
 0
Nils Ingestad (4 Februari 2009 01:43):
AB:
Jag tror absolut på att bygga skyskrapor ovanför järnvägen. Inte enbart skyskrapor, utan normalhöga hus och även höga hus. Vi behöver någon plats i Stockholms centrala delar, där vi vågar bygga höga hus (framförallt bostäder). Tänk vilket folkliv det skulle kunna bli på den här platsen, om vi bara vågade.

Att vi behöver bostäder i Stockholm är, ingen nyhet.
Att folk vill bo centralt i Stockholm är, heller ingen nyhet.
Att det är ödsligt under stora delar av dygnet i Stockholms mest centrala del, knappast någon nyhet.

Varför kan vi inte våga tänka stort! För att bostadsmarknaden ska vara hållbar även för framtida generationer, då behöver vi den här typen av bebyggelse. Vem bestämmer att det skulle passa med högre byggnader ute i Värtahamnen? Jag upplever att det är många som tycker så? Jag har otroligt svårt att förstå det argumentet. Att det även där, passar med höga byggnader, är en annan sak. Där det finns störst möjlighet för folktäthet, bör ju annars, logiskt nog vara i dem centrala delarna av staden (med dess, kommunikationer och utbud osv.).

Tänk er ett framtida Stockholm sett från Riddarfjärden, där du ser dessa magnifika byggnader på höjden, bakom ett fortsatt lika magnifikt Stadshus och ett fortsatt lika magnifikt Riddarholmen. Stockholm skulle växa i både proportion och glans! Jag är helt övertygad!

Placeringen av dessa Skyskrapor/höghus är också helt perfekt. Det är en plats där dem inte tar bort solljuset från något som idag är av stor betydelse.

Jag säger: YIMBY!!!
 0
AB (4 Februari 2009 11:27):
Anders Gardebring/L-Å-H:
Visst kan man tvinga fram butiker i bygglov, eller ännu bättre i detaljplanen. I DP:en kan du ju styra hela bygganden i detalj om du så vill. Frågan handlar ju snarare i detta fall om ett redan befintligt hus; hur får man butikslokaler där? Det är ju inte som SIMCITY där man kan riva vad man vill. (kan den jag tidigare med 3d-fastigheter vara något?)
YIMBY (jag är en av dem) borde snarare fokusera på diskussionen hur detta kan göras i verkligheten. Planerare/arkitekter håller nog med om mycket som skrivs och sägs här, men tycka är en sak och utföra en annan. Många här borde läsa PBL!!!

Nils Ingestad:
Jag är självfallet inte emot bebyggelse över spåren! Tvärtom!!!Klart att sthlm lider stor brist på bostäder i innerstaden,och du har mycket rätt i det du skriver.
Men även fast man är är för tätt stad måste man kunna föra samtal kring hur saker ska utföras (annars blir det ju precis som 60-tals rivnigarna > allt ska bli nytt och fräscht> tänk inte efter före) Hoppas att du förstår:)

Nils:
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2009 12:22):
AB:
Apropå PBL så är det uppenbart att lagstiftningen behöver reformeras. Det finns många regler som gör det lätt att bygga glest och bilberoende, och många regler som försvårar tätt och urbant byggnade. Nu har jag inte läst hela PBL, men de delar jag har läst visar just på en del problem i den här riktningen.
 0
Nils Ingestad (4 Februari 2009 14:22):
AB:
Jag förstår oron med 60-tals rivningarna, absolut. Bebyggelse på det sättet hoppas jag aldrig händer igen! Det var en tid i Stockholm då staden planerade infrastrukturen för bilarna, bilarna var det primära, och människorna i staden blev det sekundära. Stadsplanerarna byggde vägar för bilar på marknivå. Folklivet och människorna fick den mindre angenäma underjordiska nivån på menyn. Att det dessutom revs många fantastiska byggnader är helt miserabelt. Är det något vi Stockholmare alla är överens om (tror jag) är det just att detta inte får hända igen.

Det är också det här som har gjort det så svårt att utveckla staden dem senaste åren. För så fort det planeras för höga byggnader så tänker vi Stockholmare på Sergels torg och dess dåliga integrering med folklivet/människorna. Det är en plats där bilarna utger förgrunden. Då är det väldigt enkelt att bli en "NIMBY".

Det som är på agendan nu är något helt annat! Det planeras för att bygga över vägar och järnvägar på en plats, som är helt oanvändbar som den ser ut idag. Jag förstår att du är helt överens mig vad det gäller det. Det jag invänder mig mot är den paradoxala trögheten i Stockholm idag. Vi tänker så mycket att ingeting händer och om något händer så är det så genomtänkt att dynamiken i staden försvinner!

Jag kan tycka att en viss tröghet kan vara bra, förstå mig rätt. Men den tröghet och den försiktighet som har varit efter rivningarna på 60-talet är på många sätt absurd. Det har varit ett förödande inslag i en icke utvecklande stadskärna i snart 40-50 år. Att bostadsmarknaden inte ser bra ut, tror jag är ett direkt led av detta.

Jag önskar att vi kunde dra åt samma håll och utveckla city för vad det faktiskt kan bli! Att vi kan lära av misstagen från det vi har gjort i historien är positivt. Att föra samtal kring hur saker ska utföras är lika positivt. Det vässar argumenten. Jag hoppas ändå att vi kan fokuserar mer på möjligheterna än våran rädsla för att saker kan gå fel (som jag tror är en grundläggande del i det tröga Stockholm) Saker kommer att gå fel! Det är helt säkert. Men tänk om vi aldrig vågade. Vad skulle hända...?
 0
Kaj Ranén (4 Februari 2009 16:39):
Nils:

Du skriver bra saker. Någonstans kan man kanske förstå den tröghet som har uppstått i bakvattnet av Klara-rivningarna, och på ett plan kan jag nästan vara glad över att allting i innerstaden med omnejd inte har exploaterats efter den dystra epoken under 60-70-talen med tanke på de (ej stadsmässiga) byggnadsideal som har rådit de senaste 30 åren. Tänk om Västra City, Värtahamnen, Nordvästra Kungsholmen och Norra Stationsområdet redan var klara och såg ut som Starrängsringen, S:t Eriksområdet eller Hammarby Sjöstad? Då hade det varit kört; nu finns det fortfarande chans att täta till och bredda staden, som riktig stad.

Det är just i detta sammanhang som Norra Bantorget är en källa till hopp, eftersom projektet som sådant antyder att staden är på rätt väg.

Med andra ord, hur paradoxalt det än låter, kommer det kanske i slutändan visa sig att Stockholms konservatism i stadsbyggnadsfrågor har varit av godo. D.v.s. att det byggs under en period när intresset och förståelsen för den urbana stadens fördelar återigen har väckts till liv, och där även hög bebyggelse byggs med helt annat miljötänkande och arkitektonisk skärpa än tidigare.
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2009 16:48):
Kaj:
Jag har mången gång tänkt precis som dig. Södra stationsområdet är ju ett annat mindre lyckat exempel på hur det hade kunnat se ut. Hammarby sjöstad är väl det bästa ur listan du presenterade, men inte bra för den skull, även om de senaste exploateringarna ser ut att räta till en del av misstagen som gjorts. Men det har varit en resa och det har tagit tid att slita sig fri från den dogmatiska funktionalismen. Och greppet har inte lossnat än, det strösslas fortfarande ut en massa punkthus i skogar och förorter runt Stockholm som förvärrar läget istället för att förbättra det. Nu verkar iaf riktningen vara på väg åt rätt håll, speciellt närmare den befintliga staden.
 0
Kaj Ranén (4 Februari 2009 17:43):
Anders:

Dessvärre finns det ju även exempel på punkthus som fortfarande strösslas ut i grönområden i innerstaden, tänker då främst på Gärdet och de glesare delarna av Södermalm.

Fast i de fallen har jag nästan gett upp, i alla fall när det gäller Gärdet (och då menar jag inte hamnområdet, som fortfarande väntar på tung exploatering). Gärdet är liksom redan så pass bebyggt enligt funkisens normer, med närmast enkom bostäder, att det blir väldigt svårt att göra något stadsmässigt av "stads"-delen. Man får nästan acceptera att Gärdet, för en överskådlig framtid, kommer att förbli en, förvisso ganska trevlig, halvförort. Den realistiska utmaningen där blir snarare att förhindra att Gärdet blir alltför mycket utav en barriär mellan den nuvarande stadsbebyggelsen och Värtahamnen.

Men som du skriver: till och med under projektets gång för Hammarby Sjöstad tycks de ansvariga ha lärt sig mer och mer om vad det innebär att bygga stad. Förhoppningsvis är även det ett tecken på att planerna för Västra City blir annat än halvmesyrer. Jag är faktiskt vid gott hopp om det.
 0
Nils Ingestad (4 Februari 2009 18:09):
Kaj:
Jag hoppas innerligt på att framtidens Stockholm ser ut som du beskriver! Jag vill också vara optimist och tro att tiden nu, är helt rätt för en omvandling av city! "D.v.s. att det byggs under en period när intresset och förståelsen för den urbana stadens fördelar återigen har väckts till liv, och där även hög bebyggelse byggs med helt annat miljötänkande och arkitektonisk skärpa än tidigare." Perfekt!

Att följa utvecklingen i Stockholm den närmaste tiden kommer i alla fall bli otroligt spännande! :)
 0
Edvard (4 Februari 2009 19:11):
Anders: Jag har också hört att det finns de som motsätter sig överdäckningen, främst via svd.se's kommenteringsfunktion o dyl. Känner du till om det redan har bildats nån Rädda spåren-grupp eller nån annan nimby-förening driver frågan?

Det skulle vara intressant att ta del av deras argumentation. Det jag har hört hitils har i princip varit enligt modellen "Vi tar vårt klimatansvar och åker tåg och då ska vi minsann inte behöva åka i tunnel".
 0
Johannes Lilleberg (5 Februari 2009 09:31):
AV

Att tycka är en sak och utföra en annan håller jag med om. Jag tycker däremot till skillnad från dig (om jag förstår dig rätt) att vi som är kunder ska tycka medan experterna ska utföra:).

Vi på YIMBY är kunder (inte främst superexperter). Så länge vi är "vanliga" människor från samhällets alla delar med olika yrkeserfarenhet, kulturell bakgrund o.s.v. så kan vi ge utmärkt feedback till "proffsen" om hur deras kunder upplever deras produkt (=Staden). Sedan kan det förstås vara bra att hålla sig till verkligheten. Men det är planerarnas/arkitekternas uppgift att berätta för oss kunder om vad som är möjligt och inte. Och om de i sin tur vill kunna göra kunderna nöjda så måste de lära sig lyssna på oss. Ett samspel!
 0
Anders Gardebring (5 Februari 2009 10:24):
Edvard:
"Vi tar vårt klimatansvar och åker tåg och då ska vi minsann inte behöva åka i tunnel"

Det där är ju ett lite märkligt sätt att argumentera för mig eftersom det är mycket trevligare och bekvämare att åka tåg än buss, bil eller flyg... Så sååå jobbigt är det ju inte ;)
Men jag kanske är konstig som tycker så, vem vet...

Hursomhelst, nej, jag känner inte till någon sådan formell gruppering, det är väl mest några mindre bloggar jag sett där detta tagits upp.
 0
Niklas (5 Februari 2009 11:47):
^^
^^
+AV

Angående att vara "för" visionär. Visst kan man vara för visionär.

Jag ser hellre att man är för visionär än att man bara ser begränsningar och därmed hämmar uttrycket för sina visioner. Det var inte så länge sedan som tvärbanan ansågs för visionärt. Citybanan skulle säkert ses som för visionärt för bara 15-20 år sedan. Om vi hade slagit ner på dem med visionär hade detta kanske aldrig blivit verklighet.
 0
Edvard (6 Februari 2009 21:48):
Finns det nån arbetsgrupp inom Yimby som jobbar med Norra bantorget? Man kanske skulle få något gehör hos stadsbyggnadskontoret, och det verkar dessutom finnas högt uppsatta politiker som är intresserade av "Yimby-frågor".
 0
Anders Gardebring (6 Februari 2009 21:58):
Edvard:
Det finns ingen arbetsgrupp idag, men för den som är medlem i nätverket går det bra att starta upp en. Bara att gå in i forumen under arbetsgrupper och dra igång!
 0
Henrik Bejmar (7 Februari 2009 18:17):
Jag går på arkitekturskolan KTH och vi i tredje året höll under förra terminen på med planering utav både Norra station och Klarastrand. Sen början på detta året har alla zoomat in på sina tidigare projekt och gått ner djupare i detalj på varsitt område. Jag sitter faktiskt och ritar på området bakom den gamla stationsbyggnaden vid norra bantorget och finner denna diskussion mycket intressant.
 0
Anders Gardebring (7 Februari 2009 18:43):
Henrik:
Mycket intressant! Får ni tillgång till någon "inside info" om hur långt gångna planerna är där, eller är det så att ni helt enkelt blev tilldelade det som ett projekt att arbeta med?
 0
Henrik Bejmar (9 Februari 2009 00:44):
Nej, egentligen inte. Vi får många föreläsare som kommer till oss som berättar om dagsläget i Stockholm. Vi blir tilldelade projekten för att de är aktuella och bidrar till en färsk och intressant debatt i alla stadsbyggnadsfrågor. "Inside info" blir det inte särskilt mycket av men vi får mycket matnyttig information om bl.a. PodCars, den täta staden och mycket sustainable urban development. Lars Marcus från SpaceScape hade en väldigt intressant föreläsning om hur människor rör sig i staden. www.spacescape.se
 0
Anders Gardebring (9 Februari 2009 00:51):
Henrik:
Lars Marcus och spacescape är väldigt bra måste jag säga. Det är glädjande att den här typen av forskning börjar plockas upp av olika aktörer. Täthet är något positivt!
Och apropå täthet så kommer vi då in på podcars, som naturligtvis är komplett omöjliga i en tät stad. Om vi har trafikstockning på våra vägar så är det inget mot vad vi skulle få med ett podcar-system...
 0
nekav (5 April 2009 08:24):
Nästan allt Gert Wingårdh bygger är skitfult... har sett en del bra förslag som skulle kunnat byggas men inte blev av tydligen. istället blir alla hans fulast byggnader förverkligade. skamligt. Men såklart det är för många som gillar dessa abstrakta hus former med bara blåaktigt glas över hela byggnaderna. Folk vet inte att man kan bygga så mycket snyggare byggnader. Folk har ingen känsla för det som är vackert. Vilket är bevisat på ett annat sett, titta på alla sveriges arbetsplats kontor osv... alltid fula själlösa ljusbruna ikea liknande möbler, alltid de efterbliva mönstret på gardinerna i alla kontor och skolor osv osv. alltid vita typ sjukhus väggar, aldrig nått maffigt fint kakel på golven, aldrig fina möbler, aldrig mysig stämmning... alltid bara absolut död och deppighet i arbetskontor, inte undra på att folk mår dåligt i detta land. Då kommer Clarion-hotellet ,hahaha. Ful och deppig som vanligt... bara blåaktigt glas glas glas med de där gråa pinnstrecken mellan varje glas skiva... wow. (run forrest!!)
wingårdh... är det de bästa sverige har? oj oj oj, sverige är illa ute och många självmord?! och ingen fattar att mycket av den deppighet folk har kommer från det som dom inte riktigt har tänkt på ,alltså den deppiga arkitekturen, själlösenheten i de platta abstrakta hus formerna och de underliga fönsterplaceringarna, mossa på tak, fula trä skivor placerade på konstiga ställen på husen. (OBEGRIPLIGT FULT) . ariktekter i sverige LÄR ER av arktekter i andra mer varma länder där dom VET hur man bygger skyskrapor, byggnader och trottoarer som man bara älskar och som berikar ens själ istället för att ta ens själv. Ni kan inte fortsätta med eran ariktektur stil ni får "härma" andra länders hus osv, eftersom alla härmar, härma betyder att lära sig nått och att ta det bästa från godispåsen.

och tack www.yimby.se för sidan som ni sköter ypperligt bra.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter