YIMBY lämnar in yttrande om Hallunda Gård

”Botkyrka kommun har fattat ett beslut i KS-2008-03-03 att upprätta förslag till detaljplaneprogram för området kring Hallunda Gård i Norra Botkyrka. Målet med arbetet är att i programmet ange var och med vilken sorts bostadsbebyggelse utbyggnad kan se inom programsamrådet samt hur övrig mark ska disponeras. Programsamrådet begränsas av befintlig planlagd bebyggelse och Mälaren.

En tillkommande bebyggelse på fastigheten och dess närhet är behandlad i gällande översiktplan där man är positiv till att använda området för ca 100 bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Områdets kulturhistoriska värden skall beaktas och garderas i avtal och detaljplan.”

Att Botkyrka kommun vill utveckla Hallunda ser YIMBY som mycket positivt. Däremot ser vi det som mindre positivt att man vill uppföra småhusbebyggelse på äkta naturmark på platån där Hallunda Gård ligger, samtidigt som det finns stora möjligheter till förtätningar inom befintliga redan urbaniserade områden i närheten. YIMBY avråder från bebyggelse i det aktuella planområdet, och förordar istället i ett kommande yttrande en förtätning vid Hallunda Centrum.

I plandokumenten anges att "Hallunda Centrum ligger väl till för att tillgodose behovet av handel, service och kommersiell verksamhet". YIMBY måste här ifrågasätta detta då avståndet är relativt långt, över 1 kilometer, via trafikseparerade och dåligt belysta gångvägar som inte uppmuntrar till gång- eller cykeltrafik under stora delar av året.

I plandokumenten anges att området har välutbyggd kollektivtrafik med buss på Tomtbergavägen. Tyvärr är trafikeringen med buss relativt gles och kan svårligen ses som välutbyggd. Vi ställer oss också frågande till att det skulle finnas "tunnelbana inom gångavstånd". Tunnelbana finns vid Hallunda centrum, vilket är på ett avstånd av dryga 1-1,5 kilometer från planområdet via dåligt belysta gångvägar.
 
"Området är mycket intressant för bostäder i sjönära och naturskön miljö. Områdets kultur- och naturvärden ger samtidigt skäl att i det kommande detaljplanearbetet säkra att dessa värden utnyttjas på rätt sätt. Ett inre och ett yttre förändringsområde har definierats i förslaget. I det inre området skall som alternativ till privat ägd mark, prövas ett anläggande av en stadspark. En begränsad maritim bosättning i anslutning till den allmänna bryggan har prövats i programarbetet."

Vi ser det som positivt att Botkyrka vill anlägga sjönära bostäder. Men den föreslagna placeringen är olämplig då det handlar om ett äkta och relativt ostört naturområde som inte kommer att kunna försörjas med kollektivtrafik. Området är också relativt välbesökt som rekreationsområde. Området ligger i utkanten av den sydvästligaste delen av Stockholms tätort. Det är således den sista utposten av tätorten och just en plats där man inte bör bygga mer då det skulle gå emot uttalade miljömål om att motverka utglesning. Vi ställer oss positiva till att man från kommunens sida vill planera för bostäder i tider då det råder stor bostadsbrist. Men vi måste starkt förespråka att man istället tar vara på luckorna som blev kvar efter byggandet av Hallunda och Norsborg. Det gynnar både miljö, kollektivtrafiksresande och integration och skapar dessutom nya bostäder av en typ som det idag råder stor brist på. Stadsmiljö. När man byggde Hallunda och Norsborg så blev det en halvfärdig stad. Förstadierna till en stad finns där med nästan slutna kvarter, dock med få lokaler i bottenplanen och med ett försök till rutnät som har tagit skada av viss trafikseparering. Här finns stora möjligheterna till bostäder, att man gör infills med lokaler i bottenplanen och därmed sluter de halvslutna kvarteren och samtidigt tillför nytt liv till gatorna. Man uppnår inga ekologiska miljömål och man bidrar inte heller till en mer socialt hållbar miljö genom att bygga fler låga bostadsenklaver i ännu fler avsides belägna områden.

"2007 antog Botkyrka kommun ett startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling. Här slås fast att kommunens strävan att nå målsättningar och visioner ska vara hållbar. Dokumentet, "Ett hållbart Botkyrka", innehåller ett antal utmaningar som tillsammans kan sägas utgöra ett botkyrkaspecifkt förhållningssätt till hållbar utveckling. I detta detaljplaneprogram omsätts hållbarhetsambitionerna på programområdesnivå för Hallunda Gård.

I programområdet föreslås en bebyggelse som kan knyta samman befintliga grannskap, en låg bebyggelse med relativt hög täthet, en funktionsblandning kan uppnås om äldreboende och särskilda boenden kan infogas i området. Dessutom innebär områdets föreslagna GC-nät en öppenhet för utomstående till kvaliteter som tidigare inte funnits. Området utgör en attraktion som besöksmål för kultur- och rekreationsupplevelser för en större krets. Möjligheten att tillfoga bebyggelse av nytt slag ger utrymme för nya boendekaraktärer inom stadsdelen. Alla dessa förhållanden utgör viktiga hållbarhetsaspekter ur social synpunkt.

Att utnyttja befintliga investeringar med en bebyggelse av relativt hög täthet för att vara småhusbebyggelse är bra ur ekonomisk hållbarhetssynpunkt.

Kollektivtrafik finns relativt väl utbyggd intill området. Den nya bebyggelsen föreslås utformad på fotgängares villkor. En sådan struktur utgör en grundförutsättning för god hållbarhet ur ekologisk synpunkt. Värmeförsörjning och god energihushållning är aspekter som kommer att vidareutvecklas i detaljplanearbetet."

Vi är mycket glada över att det antagits ett startdokument för hållbar utveckling. Intentionerna med att knyta ihop befintliga grannskap är goda och vi ställer oss positiva och förhoppningsfulla till att man har lärt från ett av den funktionalistiska stadsplaneringens största misstag, funktions- och trafiksepareringen. Att man exempelvis vill motverka funktionssepareringen genom att kanske bygga äldreboenden och särskilda boenden, liksom arbetsplatser. Vi ställer oss också positiva till ”nya boendekaraktärer” men än en gång ställer vi oss frågande till det tänkta läget samt den låga exploateringsgraden för dessa tänkta bostäder. Vi är mycket tveksamma till att låg och gles bebyggelse kommer att tillföra något positivt socialt- och miljömässigt sett.

Läget är inte det bästa om man ska ta tillvara principerna för hållbar utveckling som man fokuserar på i startdokumentet från 2007. Vi undrar över kombinationen ”hög täthet” och ”småhusbebyggelse” och hur det går ihop när man inom forskarvärlden tydligt påvisat att småhusbebyggelse aldrig kan ge upphov till riktigt stor täthet p.g.a. det dåliga markutnyttjandet.

Vi är glada över att man har tänkt på fotgängaren, som i fallet med trapp- och serpentinvägarna men förutom dessa vägar ser vi svårligen hur man kommer att få till en fotgängarvänlig miljö för en sådan typ av bebyggelse och i just det området med hänsyn till det vi redan har räknat upp ovan. Vi är övertygande att intentionerna är goda men menar att man bör studera området mer på djupet och inse att det finns lämpligare alternativ.

Att staden förtätas och byggs inåt måste också få innebära att riktiga perifiera naturområden får förbli oexploaterade. Det planerade antalet bostäder är lågt (100 till 150). Dessutom planeras bostäderna att uppföras i ett idag befintligt äkta naturområde som nyttjas av många. Samtidigt finns det plats för långt fler än 100-150 bostäder i Hallunda och Norsborg. Mot bakgrund av detta finner vi förslaget ytterst ytineffektivt.

I planen föreslås en park, vilket YIMBY ställer sig mycket positiva till. Området saknar idag en kvalitativ park.

När man skulle råda bot på 1960-talets bostadsbrist så planerade man i funktionalismens tecken den s.k. ”Botkyrkastaden” i Norra Botkyrka.

Intentionerna var goda, nämligen att man ville bygga stad men området fick bl.a. ingen stadspark. Vi menar att en riktig stad eller en riktig stadsdel har en stadspark. Hallunda och Norsborg är förstadium till stad. Det fattas några steg till innan man har fullbordat stadsbyggandet i Hallunda och Norsborg. Dessa steg skulle innefatta bl.a. slutna kvarter, fler lokaler i bottenplanen och ett fixat rutnät där trafiksepareringen har fått mindre eller ingen plats samt en stadspark. Vi ser här goda möjligheter i att omvandla Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen till trädkantade avenyer och att man ersätter ”väg”-avsnitten i de nämnda gatuadresserna med ”gata”. Borgvägen och Tomtbergavägen skulle kunna mynna ut i en stadspark. Man måste också göra upp med trafiksepareringen. Trottoarer och cykelbanor på ömse sidor av vägarna i området samt fler övergångsställen bör byggas snarast.

I stadsparken skulle det vara lämpligt med ett mindre informationscentrum eller museum där vi ser Gamla Uppsala-museet som en god förebild. Museet skulle kunna berätta för människorna om Norra Botkyrkas mycket rika och långa historia, och visa några av de många fornlämningsfynd som upphittats iområdet. Att ett sådant pass fornlämningsrikt område som Norra Botkyrka inte har ett museum dedikerat till sin historia tycker vi är beklagligt.


Gamla Uppsala-museet. Bild: Mararie@flickr

Plansidan hos Botkyrka kommun finns här.

Hela YIMBY:s yttrande kan läsas här.