Utskrift från www.yimby.se
....

Centerpartiet svänger om bebyggelse i Vetenskapsstaden - vill ha studentbostäder och spårbilar

 
Stockholms stad planerar för ny bebyggelse i Albano och teknikhöjden i syfte att tillskapa mer lokaler för högskole- och institutionsverksamheter. Projektet kallas för "vetenskapsstaden" och ett av syftena är att skapa bättre samband mellan KTH, Stockholms universitet och Karolinska Institutetet. Planerna har tidigare kritiserats av bland annat Lars Marcus,  docent i stadsbyggnad. Planerna ser nu ut att ha tagit några steg i rätt riktning. I startpromemorian för projektet finns det en del intressant att läsa:

"Planområdet ligger i Vetenskapsstaden inom Nationalstadsparken. Det föreslås omvandlas till universitets- och högskoleområde - institutionsbyggnader med inslag av student- och forskarbostäder. Tillgången på mark inom Vetenskapsstaden, där institutionerna kan expandera, är begränsad. Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Nationalstadsparken, som tagits fram av stadsbyggnadskontoret och godkänts av stadsbyggnadsnämnden, bör en tät bebyggelse prövas.

Bebyggelsen planeras med utgångspunkt från högskolornas behov och med hänsyn till landskaps- och kulturmiljövärden. Möjligheten att skapa ekologiska spridningsvägar genom området ska beaktas. I arbetet utreds möjligheten att förbättra infrastrukturen mellan KTH, Stockholms Universitet och Karolinska institutet."


Detta är en välkommen utveckling. Förvisso ligger området inom nationalstadsparken, men området kan sägas höra till nationalstadsparken endast genom en linjedragning på en karta som inte tagit hänsyn till områdets faktiska beskaffenhet. Det är således glädjande att man i startpromemorian för projektet har identifierat problemen med det tidigare godkända programmet för Albano som man nu väljer att omarbeta för att få fram en mer urban struktur.

Från entrén vid Roslagsvägen. Illustration: bsk arkitekter, cco architects, nivå landskapsarkitektur
Från entrén vid Roslagsvägen. Illustration: bsk arkitekter, cco architects, nivå landskapsarkitektur
 
Från bron mot Alba Nova
Från bron mot Alba Nova
 
Från Alba Nova mot Albanoskogen
Från Alba Nova mot Albanoskogen
 

Inom området planeras det också för studentbostäder, vilket naturligtvis inte bara är mycket positivt i sig utan också nödvändigt för att få liv i området hela dygnet.

Centerpartiet i Stockholm har tidigare motsatt sig byggande av bostäder inom projektet vetenskapsstaden men har nu tänkt om. I Dagens Nyheters pappersupplaga (finns ej på webben) kan vi idag läsa:

"Centerpartiet har allt sedan nationalstadsparkens instiftande i mitten av 90-talet många gånger sagt nej till bebyggelse i parken. Bostäder har varit fullkomligt uteslutet. Nu gör centerledaren i stadshuset Per Ankersjö helt om och förordar bebyggelse av studentbostäder vid Teknikhöjden (Albano).

- Vi har diskuterat frågan i partiet och med stockholmarna. Vår slutsats är att student- och forskarbostäder som det handlar om ger mer liv och trygghet åt området under dygnets alla timmar. Studentbostäder är dessutom någonting som vi behöver i Stockholm. Området i fråga är dessutom inte i parkens gröna delar utan i den så kallade Vetenskapsstaden där man uppför annan bebyggelse."

Detta är naturligtvis mycket välkommet och från YIMBY kan vi bara instämma i denna slutsats.

"- Vi föreslår också att man undersöker möjligheten att bygga kollektivtrafik i form av spårbilar längs bebyggelsen i Vetenskapsstaden. Från KTH via Teknikhöjden till Universitetet. Studenterna behöver trygg, miljövänlig och modern kollektivtrafik för att ta sig mellan högskolorna och innerstaden. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till parken. Som det är nu måste man nästan ta bilen för att kunna njuta av nationalstadsparkens grönska."

Här, menar YIMBY, finns det andra alternativ som troligen är lämpligare. Universitetsområden är förvisso en av de typer av bebyggelse som skulle kunna tänkas vara intressanta för spårbilar, men då blir det frågan om ett isolerat system utan kontakt med det övriga kollektivtrafiknätet. Det är dock bra att Centerpartiet tar upp frågan, då kollektivtrafiken som idag kan ledas till området inskränker sig till busstrafik. Det finns planer på att tillskapa en ny station för Roslagsbanan vid Albano, en investering som torde vara mycket intressant och kunna uppföras till en i sammanhanget mycket låg kostnad. Även tunnelbanan går rakt under Albano-området vilket skapar en mycket stor potential för kapacitetsstark kollektivtrafik till området.

Artikeln i Dagens Nyheter fortsätter:

- För Centerpartiet är det viktigt att värna de delar av parken som verkligen är park. Det är viktigt att det finns ett stöd för skyddet. Därför är det svårt att hävda att redan bebyggda delar och gamla industriområden ska fredas till varje pris. Vi har också svårt för de så kallade buffertzonerna som skapar problem för byggande utanför parken. Självklart ska man kunna bygga tät stad nära parken så länge man gör det på rätt sida om gränsen, säger Per Ankersjö (C)."


Det här är kanske det mest intressanta i DN-artikeln. Centerpartiets dåvarande planminister Görel Thurdin initierade tillsammans med Stockholmscentern arbetet med nationalstadsparken under den förra borgerliga regeringen. Att Stockholmscentern nu går i bräschen för en ändrad syn på parken måste därför ses som signifikant. Uttalandet visar på en glädjande och positiv inställning till nationalstadsparkens goda värden, som YIMBY till fullo delar.

YIMBY ser nationalstadsparken som en fantastisk tillgång för Stockholm och Stockholmarna. Men tyvärr är denna tillgång idag blockerad och svåråtkomlig för många Stockholmare. Inom exempelvis projektet för Norra Stationsområdet arbetar man aktivt med att skapa barriärer mellan den nya stadsdelen och parkområdet, som ett direkt resultat av det buffertzonstänk som YIMBY många gånger har kritiserat, en kritik som nu centerpartiet ansluter till.

Nationalstadsparken finns till för Stockholmarna. En krav bör vara att vi kan använda den utan att riskera liv och lem springandes över trafikleder, eller tvingas gå igenom luggslitna industriområden som få vågar besöka efter mörkrets inbrott..
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Tore Kullgren (30 Mars 2009 01:34):
Men så är det ju dessa utomhus-skisser igen. På två av dem visar skuggorna att solen står ungefär 60 grader över horisonten. På Stockholms breddgrad når middagssolen vid sommarsolsståndet 54 graders höjd.
 0
Micke (30 Mars 2009 02:42):
Jupp, en del glädjande citat i artikeln, men bilderna ser fortfarande ut som en månbas från skissbordet hos en modernistisk domedagssekt. Tröttsam, omedveten retrofuturism utan insikt om det mänskliga sinnet.
 0
Niklas (30 Mars 2009 03:37):
En självklarhet om man bygger Albano måste vara att konvertera Roslagsvägen till en grön planterad boulevard. Varför inte en strandväg längs remsan mot Brunsviken. Gör en riktig kaj dit, med plats för t.ex restaurangbåtar.

Stadsdelens gator bör naturligtvis korsa Roslagsvägen direkt så att farten på denna hålls nere ordentligt (halvering av hastigheten mot idag är rimligt).

JAg har lite svårt för dem som vill klämma in så mycket grönt som det bara går här. Området är endast 250X250 meter. Således skulle det rymmas endast fyra kvarter. Det fina med denna stadsdel är att parken finns på nära avstånd strax utanför. Det vore heller inte fel om detta område spred sig norrut så att universitetet fick direktkontakt med innerstaden. Och nej... Jag har faktiskt aldrig sett någon som utnyttjat detta område i rekreationssyfte (och då har jag vistats där en hel del).
 0
Kalle . (30 Mars 2009 08:50):
6 grader fel på solvinkeln (och solen från fel håll).. Ring snuten!!

Micke:
Förklara det mäsnkliga sinnet!!
 0
Anders Gardebring (30 Mars 2009 12:43):
Bilderna är naturligtvis missvisande med sin sol och folkmyller, men det är ju standard på arkitektskisser.
 0
Anders Anttonen (30 Mars 2009 16:43):
Micke: Jag tror att byggnaderna ska visa volymstorleken, schematiskt och inte vara faktiska, färdiga bostadskvarter.
Det var kul att en volym hade T-banans skylt på första bilden.
Jag har förespråkat en station vid Albano sedan trafikstarten
-75. Det är en väldigt lång sträcka mellan Teknis och Universitetet. Den skulle dessutom kunna bli en junction för grenen mot Odenplan-Fridhemsplan-Liljeholmen- Älvsjö.
 0
Ragnar Lind (30 Mars 2009 19:40):
Det är väl så här modern arkitektur ser ut idag. Det ser inte alltför kul ut..
 0
Theodor Adolfsson (30 Mars 2009 21:09):
Det är naturligtvis ett steg framåt att bygga studentbostäder i området. Dock räcker det inte för att det ska bli en riktig stadsdel.

Vi borde trycka på att även andra boendeformer och byggnader måste få plats i området. Enbart universitetsbyggnader och studentbostäder gör området trist och ensidigt. Området ligger i utkanten av staden och man kan inte förvänta sig att det blandade folklivet kommer dit av sig själv vilket man till viss del skulle kunna göra om det låg väldigt centralt.

Det är för optimistiskt att tro att andra än till universiteten anknutna kommer att traska runt här. Utbudet i form av kultur och affärer kommer antagligen att vara skralt eftersom fattiga studenter inte klarar att understödja särskilt mycket.
 0
Alexander Larsson (30 Mars 2009 22:37):
Jag var faktiskt på Alba Nova idag och jag och några kompisar diskuterade vilken hemsk syn området är idag och vad man kan göra åt det. Självklart är det bra att man försöker bygga ihop SU och KTH, men exakt hur man ska bära sig åt för att minska avståndet (både fysiskt och psykiskt) vet jag inte riktigt. En ny tunnelbanestation vore dock kanon för att kicka igång lite liv i området.
 0
Anders LP (30 Mars 2009 23:38):
Alexander/Anders: Har ni noterat T-skylten i första bilden? Man tänker faktiskt ha en tunnelbanestation där.
 0
Nils Ingestad (30 Mars 2009 23:39):
Jag tror helt klart på en tunnelbanestation i området Albano.
Men jag tycker det är på tiden att spårbilar prövas på riktig snart. Det kanske är i fel område att ha spårbilar men jag tycker det är trevligt att höra att det förs fram.

Jag ser annars spårbilar som ett bra komplement till övriga kommunikationer i innerstaden. Spårbilar tar i princip inte upp någon yta alls (i alla fall inte på marknivå) vilket gör den till ett utmärkt transportmedel i stadsmiljöer där just ytan är en bristvara. Spårbilar behöver prövas i en någorlunda stadsliknande miljö och inte enbart ute i Skärholmen/Heron city som jag nu tror är planerna.

Kanske är Kungsgatan från city-terminalen till Stureplan en bra plats att pröva dessa spårbilar på. Om det senare visar sig fungera och majoriteten i staden är nöjda, så skulle sträckan kunna utökas vidare. Ett förslag på det skulle kunna vara en fortsättning från Stureplan jäms med Birgerjarlsgatan till Berzelipark/Nybrokajen. Därifrån vidare upp på Hamngatan/Klarabergsgatan hela vägen till Centralstationen (nära Stadshuset och i mittpunkten av Stocholms hjärta) igen som slutstation. Det skulle då knyta samman city ännu mer, ungefär som en ring runt dess mest centrala delar. Dessutom tror jag att det främjar Stockholms turism.
 0
Anders Gardebring (30 Mars 2009 23:42):
Fet G:
Nja. T-bana finns planer på, men inget är spikat. Att något finns på en arkitektskiss betyder ju inte så mycket (något som vi väl är plågsamt medvetna med alla nedfilade förslag i denna stad... ;)
 0
Nils Ingestad (30 Mars 2009 23:59):
Bilderna på Albano är något missvisande. Det är inte bara solen som står betydligt högre upp. Även träden som jag tror ska föreställa lönn träd, ser snarare ut som någon form av eukalyptus träd. Det är definitivt inget som växer på våra breddgrader.

Dessutom glimmrar husen så mycket att det är svårt att få någon uppfattning om hur byggnaderna egentligen ser ut. Det ser annars ut som det är frågan om tre olika sorters "kala" torg, vilket inte kommer att uppfattas som någon urban miljö. Snarare som "blåshål" under större delen av året.
 0
Anders Gardebring (31 Mars 2009 00:32):
Nils:
Detta är väl bara de första konceptskisserna men visst har du många poänger där. Vi får ligga på när det blir dags för yttrande på denna helt klart.
 0
Nils Ingestad (31 Mars 2009 01:08):
Anders:
Definitivt!
 0
Leonardo Frithunanthz (31 Mars 2009 16:36):
Nils:

Hej!

Jag har läst kommentarerna från alla här och jag tänkte rätta vissa saker här:

"Jag tror helt klart på en tunnelbanestation i området Albano. "

Absolut! Definitivt! Jag är starkt positiv till den nya linjen/grenen Liljeholmen-Odenplan-Albano-"norrut". Albano behöver en t-banestation där. Idag finns busshållplatser där och området är inte så trafikerat, men om de här byggnadsplanerna blir verklighet så kommer en t-banestation att behövas där. Tänk på att inom en nära framtid så kommer tvärbanan att komma västerifrån (från Solna) i höjd med Frescati möter den den nuvarande t-banestationen och den nya roslagsbanehållplatsen. Tvärbanan fortsätter österut mot norra djurgårdsstaden.
Lägg till det den nya t-banegrenen/linjen med t-banestation i Albano.

Då har vi följande kommunikationsmedel i området:
- 3 T-banestationer (KTH, Albano och Universitetet)
- 2 Roslagsbanehållplatser (Sthlm Östra och Frescati)
- Åtminstone 1 Tvärbanehållplats
- Flera busshållplatser.

Det är MYCKET. Det räcker mer än så. Många universitet runtom i världen skulle bara ens drömma om att ha så mycket kollektivtrafik. Vi kommer att bli "bortskämda"

.



"Men jag tycker det är på tiden att spårbilar prövas på riktig snart. Det kanske är i fel område att ha spårbilar men jag tycker det är trevligt att höra att det förs fram. "

Ja, det är verkligen fel område... Spårbilar tar det sämsta med bilen (kapaciteten) och kombinerar det med det sämsta med spårtrafiken (flexibiliteten). Den gör alltså rak tvärtemot bussen (bra kapacitet och ganska flexibel) eller övrig, befintlig konventionell spårtrafik.

Man har snackat och projekterat spårbilar lika länge som vi har haft T-bana i Stockholm.

Bara en sådan sak.

På 1970-talet gjordes en mycket, mycket, mycket djup studie i Göteborg om implementerande av spårtaxi i staden. Studien var mycket stor och bestod av flera luntor. Den lär ha varit mycket dyr att göra. Till slut kom de sakkunniga att det inte gick. Varför? E-posta dem och fråga om du vill.

Vi befinner oss i år 2009. Sedan vår t-bana invigdes har hundratals t-banor, nya spårvägar, trådbusslinjer, BRT öppnats runtom i världen- och med succé!
Men vad har i ärlighetens namn hänt med spårbilskonceptet?

Absolut ingenting.

Varför?
Är det för att myndigheterna inte vågar? Nej.
Är det för att de bakom konceptet är dåliga ingenjörer? Nej.
Är det brist på pengar? Definitivt inte!

Men vad ligger bakom det totala fiaskot?
Konceptet i sig (läs några rader uppåt i mitt svar).


"Jag ser annars spårbilar som ett bra komplement till övriga kommunikationer i innerstaden. "

Nu måste jag rätta dig. Spårbilar är allt annat än ett bra komplement till kommunikationerna i staden. Det fysiska ingreppet de gör i stadsbilden är astronomiskt stor.
Tänk dig spårbilar längs med strandvägen...

Redan nu kan vi vara överens om att spårbilar är ett mycket olämpligt val som kommunikationsmedel i stads- eller stadsliknande miljöer.
För det andra och det som många fanatiker inom den desperata men penningstinna spårbilslobbyn väljer att släta över är att det engelska begreppet för spårbilskonceptet är Personal Rapid Transit. Med "personal" förstår man direkt att det står i rak motsats till Mass Rapid Transit (kollektivtrafik). Vi har något som är "Personal" och något som är "Mass"(Massorna, befolkningen, kollektivet, etc...). För "Personal" har vi idag gående (!), cyklande (!), sparkcyklar, skateboards, mopeder, motorcyklar, sedgeways, bilar och samåkning eller som det heter på svengelska "carpooling/carpoolande".
Kom också ihåg att fortum (och säkert fler elleverantörer inom en nära framtid) är i färd med att sätta upp laddningsstolpar för elbilar runtom i Sverige. Inom bilindustrin är man också i färd med att ta fram framtidens bilar som kommer att ha många av spårtaxins egenskaper, som att bilen gör allt. Vi kanske inte kommer att behöva körkortet i framtiden då allt blir så automatiskt.

"Spårbilar tar i princip inte upp någon yta alls (i alla fall inte på marknivå) vilket gör den till ett utmärkt transportmedel i stadsmiljöer där just ytan är en bristvara."

Det är precis vad den gör. Den tar mycket yta i anspråk. Tänk efter. Med spårtaxin kommer ytan att bli en ännu större bristvara.

"Spårbilar behöver prövas i en någorlunda stadsliknande miljö och inte enbart ute i Skärholmen/Heron city som jag nu tror är planerna. "

För den goda stadsplaneringen så hoppas jag inte det. Det vore ett fatalt misstag.

"Kanske är Kungsgatan från city-terminalen till Stureplan en bra plats att pröva dessa spårbilar på. Om det senare visar sig fungera och majoriteten i staden är nöjda, så skulle sträckan kunna utökas vidare. Ett förslag på det skulle kunna vara en fortsättning från Stureplan jäms med Birgerjarlsgatan till Berzelipark/Nybrokajen. Därifrån vidare upp på Hamngatan/Klarabergsgatan hela vägen till Centralstationen (nära Stadshuset och i mittpunkten av Stocholms hjärta) igen som slutstation. Det skulle då knyta samman city ännu mer, ungefär som en ring runt dess mest centrala delar. Dessutom tror jag att det främjar Stockholms turism."

Nackdelarna överväger mycket kraftigt fördelarna när det gäller spårtaxi. Fortfarande är än idag ett fantasifoster som lämpar sig för vissa miljöer. Flygplatser är en sådan. Den mest olämpliga miljön är stads(innerstaden) eller stadsliknande miljöer (våra förorter).
Sist men inte minst, kommer den inte att främja stockholms turism.

Att från högt håll föreslå spårtaxi när det redan idag finns en uppsjö med FULLT fungerande (och billigare samt effektivare) kommunikationsmedel tyder på populism och inkompetens.

Inget annat.
 0
Jakob Wilhelmsson (31 Mars 2009 18:18):
Nils: Resan mellan Stureplan och Cityterminalen kan idag göras med stombusslinje 1. Det tar 6-7 minuter att åka sträckan. Kungsgatan är redan idag trång och innehåller kompromisser i form av avsmalnade trottoarer för att få plats med parkeringar och lastzoner, busskörfält som börjar/slutar mitt i gatan osv. En spårbilsbana kräver mängder av stolpar i gatan som tar upp ytterligare plats. Dessutom måste du ha hiss (handikappsanpassning) för att ta dig upp till spåret och antagligen även en trapp som säkerhet vid till exempel strömavbrott.

Jag ser inte hur banan skulle få plats på Kungsgatan. Om man ser till tidsvinsten (man får räkna in hissen upp och ner från spåret) jämfört med att ta bussen på samma sträcka blir det antagligen någon enstaka minut.
 0
Anders Gardebring (31 Mars 2009 19:50):
Jag anser som YIMBY:it att spårbilar är den täta stadens fiende. Om vi ska bygga en tät stad, och det vill vi väl?, så finns det ingen anledning att bygga spårbilar. De behov som finns i en tät stad hanteras med fördel mha gående, cyklister, bussar, spårvagnar och tunnelbanor (gärna automatiserade).
Ett fullsatt tbanetåg rymmer cirka 1500 personer. På gröna linjen i rusningstid brukar det gå ett tåg ungefär varannan/var tredje minut, och de brukar vara ganska fulla. Så att bygga spårbilar vid de högtrafikerade stråken går naturligtvis bort, de är inte i närheten av att klara den kapacitet som behövs.
Så kvar blir då de mindre trafikerade stråken där relativt få ska ta sig fram. Men då blir kostnaden snabbt mycket, mycket stor för varje meter byggd spårbilsbana utslaget per resenär och fordon. Jag förstår inte riktigt varför det behövs?
Motivet brukar vara för att bilister ska lockas över, men det köper jag inte. I en tät stad är det ofånkomligt att fler åker kollektivt (vilket alltså INTE spårbilar är riktigt, som Leo påpekade), eftersom folk helt enkelt tröttnar på köer och långa pendlingstider och väljer det snabbare alternativet.

Bygger vi spårbilar flyttar vi bara köerna till spårbilsbalkarna.

I de mer glesa miljöerna finns det ingen anledning att bygga dyra spårbilsnät, där är det mycket vettigare att istället köra med elbilar. Och ditåt är vi ju på väg.

Den egentliga fördelen som jag ser med spårbilar är trafikseparationen. Den uppnås dock förvisso också med tunnelbana, men det är billigare att bygga balkar än tunnlar. Men om vi vill bygga banor i luften kör vi med fördel kollektivtrafik på dem, inte muterade personbilar...
 0
Magnus Orest (31 Mars 2009 20:29):
Angående spårbilskonceptet så är det kanske just här vi bör testa det? Som en del av vetenskapsstaden, en kontrollerad miljö där konceptet kan få haverera inför allas blickar, men utan att kollektivtrafiken i övrigt drabbas?

Faran med att säga nej till orimliga idéer är att de inte får någon chans att bevisa sina brister.
 0
Dr Evil (31 Mars 2009 20:38):
"- Vi har diskuterat frågan i partiet och med stockholmarna"

Den diskussionen har jag missat. När och var inträffade den? Vore tacksam om P A kunde förtydliga detta uttalande.
 0
Niklas (31 Mars 2009 21:52):
MediEvil:
Bland annat har Per Ankersjö diskuterat här på forumet. Han har deltagit i en mängd debattprogram med andra stockholmare.
 0
Dr Evil (31 Mars 2009 22:42):
Niklas:
Man kan se att han har tagit stort intryck av det som skrivits i debattinlägg på yimby. Men någon diskussion i ordets riktiga betydelse, det har han inte deltagit i. Och han har definitivt inte diskuterat med "stockholmarna". Om du inte ser det så används det ordvalet när man vill ge sken av att man vet vad en hel grupp människor anser. Riktigare vore att säga "några stockholmare" för det är sannare

Du svarade, men jag önskade att P A gjorde det, om han nedlåter sig till diskussion med anonyma.
 0
Anders Gardebring (31 Mars 2009 23:34):
Evil:
Det vore intressant om du kunde utveckla hur du själv ser på frågan, istället för att enkom, din vana trogen, ägna dig åt att polemisera.
 0
Dr Evil (1 April 2009 00:05):
Oj, då måste jag sätta mig in i frågan...

Spårbilar: endast aktuellt om det kan knyta ihop hela området Frescati/Albano/KTH annars inte.
Studentbostäder/bostäder: hur kan man ens fundera över att inte bygga det?
Ekologiska spridningsvägar: intressant men syns inte på bilderna. Jag tror det när jag ser det.

Idén med tät stad ända inpå parken stödjer jag inte. Det har att göra med hur man ser på gränser, skall det vara en tvär gräns eller skall det vara en gradienter? Jag föredrar gradienter /övergångar, dom är intressantare och tillåter fler aktörer och mänskliga verksamheter i övergången ön vad en gräns gör.
 0
Niklas (1 April 2009 00:23):
Evil:
"Man kan se att han har tagit stort intryck av det som skrivits i debattinlägg på yimby."
Och Yimby består till stor del av... ja just det: Stockholmare.

"Men någon diskussion i ordets riktiga betydelse, det har han inte deltagit i."

Har du belägg för det?

"Och han har definitivt inte diskuterat med "stockholmarna"."

Har du frågat alla stockholmare om det? Av naturliga skäl kan han inte före en diskussion med 2 miljoner Stockholmare. Då skulle det bli en massa snack och lite verkstad... Och det är mer verkstad vi behöver vad gäller stadsbyggnad.

"Du svarade, men jag önskade att P A gjorde det, om han nedlåter sig till diskussion med anonyma."

Förhoppningsvis har han bättre saker för sig ;)
 0
Niklas (1 April 2009 00:39):
Evil:
Jag tar mig frihet att svara på något av det du skrev.

"idén med tät stad ända inpå parken stödjer jag inte. Det har att göra med hur man ser på gränser, skall det vara en tvär gräns eller skall det vara en gradienter?"

Här håller jag inte med. En anledning är att jag anser att stadsparker är oerhört viktiga i en stad och att de inte skall byggas igen med kvarter. De behövs helt enkelt för att en stad ska fungera. Vad händer om man trappar av med hus i park ju närmare parken man kommer? Jo gränsen blir diffus. Detta kan i sin tur innebära inför framtida exploatering att man inte vet riktigt säkert var man "får" exploatera och var man inte får. Detta gör att man riskerar att en mycket större del av parken riskerar att just byggas igen. Tydliga gränser ser jag som ett utomordentligt skydd för parken. Sedan så har vi det där med att en park inte ska segregera. om man bygger förortsmässigt in mot parken kommer detta ofrånkomligen innebära att människor söker sig från parken. Förortsstrukturen är oöverblickbar för de som inte bor i dess absoluta närhet. På denna länk står det om förortsstrukturens problem http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s48941 .
Naturligtvis ska man skapa en struktur som gör att parkerna blir en del av vardagen. Varför ska man skydda människorna från parkerna? De är väl inte speciellt farliga.


"Jag föredrar gradienter /övergångar, dom är intressantare och tillåter fler aktörer och mänskliga verksamheter i övergången ön vad en gräns gör. "

Jag kan inte se vad som skulle vara mer mänskligt med förortsstruktur än stadsstruktur. Vad i stadsstrukturen är det du menar är omänskligt? Varför skulle det vara mer mänskligt med förort? Vilka verksamheter är det du tänker dig i övergången. Den stora risken är ju att det inte blir några verksamheter med avtrappning (pga gränsvacuum). Det blir istället tomma gator. En tät stad är väl precis det du verkar efterlysa när du skriver "tillåter fler aktörer".
 0
Anders Gardebring (1 April 2009 01:01):
Evil:
"Jag föredrar gradienter /övergångar, dom är intressantare och tillåter fler aktörer och mänskliga verksamheter i övergången ön vad en gräns gör."
Hur menar du då? Vilka aktörer pratar du om?
 0
Dr Evil (1 April 2009 01:07):
Niklas:
"Har du belägg för det? "
jag har tvångsmässigt följt yimby-sidan ett tag så jag vet.

"Av naturliga skäl kan han inte före en diskussion med 2 miljoner Stockholmare."
Då skall han inte heller säga Stockholmare.
För övrigt har (c) stöd av bara drygt 3% av stockholmarna. Även där faller begreppet "Stockholmare"

"Jo gränsen blir diffus"
Jag tycker att en diffus gräns är bättre. Jag accepterar ett ingemansland, en osäkerhetszon eftersom den är mycket intressantare på många sätt. Men för nationalstadsparken så är gärnserna tydliga det är själva exploateringen till gränsen som jag tycker skall vara i en gradient.

"Förortsstrukturen är oöverblickbar för de som inte bor i dess absoluta närhet." Jaha, är det ett problem för som som bor där?

"Sedan så har vi det där med att en park inte ska segregera. om man bygger förortsmässigt in mot parken kommer detta ofrånkomligen innebära att människor söker sig från parken."
Jag förstår inte vad du menar och för säkerhets skull håller jag inte heller med.

"Varför ska man skydda människorna från parkerna?" Har jag aldrig sagt.

I ditt sista stycke ser jag att du inte har förstått vad jag menar, eller att jag inte varit tillräckligt tydligt.
Jag har inga åsikter om förort kontra stad i mitt inlägg, däremot så tycker jag att en gradvis övergång mellan stad och park är bättre än en tvär övergång. Liksom jag tycker att en gradvis övergång från öppen parklandskap till naturlandskap är bättre än låt oss säga en tät skog som tar vid precis där den täta staden slutar. Det blir en väldigt konstig miljö, konstlad. Det finns ingen historisk (och därmed mänsklig förankring för en sådan struktur, utan det är i så fall en helt ny företeelse). Jämför med hur bondesamhället såg ut: först en gård, en helt urbaniserad yta med hus, fordon, upplagsplatser, vägar, grådsplaner, sedan vidtog ett åker/hag/ängslandskap för att sedan övergå i ett skogsliknande landskap där människor hämtade material för sin verksamhet för att längst bort från gården vara ren och djup skog. En gradvis övergång helt enkelt.

Vad jag menar med verksmaheter är mänskliga verksamheter, cykling, frisbee, fotboll, picknick, sola etc. Det är alla dessa verksamheter som med fördel görs i ett från urbant till halvurbant till ickeurbant gradvis övergående område.

"Vad i stadsstrukturen är det du menar är omänskligt?" det handlar mer om hur stort utrymme man har till förfogande, vilken yta man kan agera på. Det finns också mycket forskning kring hur stor en stad skall vara för att vara optimal, en riktigt stor stad får med sig många negativa konsekvenser (även positiva skall sägas).
 0
Nils Ingestad (1 April 2009 02:24):
Leonardo:
Du har övertygat mig, vad gäller spårbilar!

Du har förklarat många konkreta problem med dem som kommunikationsmedel och när alla bitarna faller på plats så förstår jag problematiken bättre. Det var trevligt att få ett sådant utförligt gensvar!
 0
Niklas (1 April 2009 02:35):
Evil:
"Jag tycker att en diffus gräns är bättre. Jag accepterar ett ingemansland, en osäkerhetszon eftersom den är mycket intressantare på många sätt. Men för nationalstadsparken så är gärnserna tydliga det är själva exploateringen till gränsen som jag tycker skall vara i en gradient."

Du skrev tidigare att du vill ha full med verksamhet och nu accepterar du istället ett ingenmansland. Tycker du att stadsparker ska vara till för stadens invånare eller inte? Du motiverar inte varför det ska vara gradient. För att ta ett exempel: Varför är det bättre att Norra Station tar slut 200 meter från gränsen, följd av en gräsmatta, trafikled och sedan gräsmatta än att man byggt stadsdelen ända fram till vägen och låtit den bli en stadsgata med många korsningar coh övergångsställen. Som det är nu lär man tvingas till trafikseparation och därmed dålig tillgänglighet till Hagaparken.

Jag har en annan fråga. Brukar du idag vistas mycket vid Norra Stationsgatan och trafiklederna vid W-grenCenter?
Brukar du vistas mindre vid Odenplan eller Medborgarplatsen i jmförelse?

Tycker du att ingenmanslandet där staden tar slut och trafikleder och Hagapark tar vid är en intressant del? Vad tror du att Stockolmarna tycker? Om det nu är så intressant med ingenmansland i städerna, varför är det då inte pacvkat med människor där? Varför tycker du inte att man ska bygga städer och parker för dess invånare. Du anklagar Per Ankersjö för att inte ha koll på invånarna. Jag tror du i detta fall är hästlängder värre.

""Sedan så har vi det där med att en park inte ska segregera. om man bygger förortsmässigt in mot parken kommer detta ofrånkomligen innebära att människor söker sig från parken."
Jag förstår inte vad du menar och för säkerhets skull håller jag inte heller med. "

Det är bara att titta på exempel från verkligheten. I förorten finns det en massa grönt, mycket mer än i innerstaden. Ändå tycker sig innerstadsborna ha bättre tillgång till grönt. Varför? Jo planerar man in ett ingenmansland i gränsen mot parken innebär ju per definition att man leder bort de naturliga stråken bort från parken (ingenmansland = ställe där ingen eller få befinner sig av olika anledningar). Har finns det forskning (A Ståhle) så det spelar ingen roll om du håller med eller inte för här har jag rätt.

Jag tycker nog att referenserna till bondesmahället inte riktigt hör hemma här. Stockholm är en storstad och då bör man ta intryck från andra storstäder och hur de fungerar.

"Vad jag menar med verksmaheter är mänskliga verksamheter, cykling, frisbee, fotboll, picknick, sola etc. Det är alla dessa verksamheter som med fördel görs i ett från urbant till halvurbant till ickeurbant gradvis övergående område."

Men om man ska göra typiska parkverksamheter skulle jag inte göra det i en "nästan-park". De skulle jag vara tvungen att gå en bit för att kunna utnyttja den riktiga parken. Ska man syssla med något urbant döräfter måste man traska en bra bit innan man når det urbana. En sådan park kommer utnyttjas sämre än en med distinkt gräns.

""Vad i stadsstrukturen är det du menar är omänskligt?" det handlar mer om hur stort utrymme man har till förfogande, vilken yta man kan agera på. Det finns också mycket forskning kring hur stor en stad skall vara för att vara optimal, en riktigt stor stad får med sig många negativa konsekvenser (även positiva skall sägas)."

Om man inte trivs i staden och måste ha yta så är man kanske inte en typisk stadsmänniska. Som sagt finns det forksning. Som tidigare nämnts: Alexander Ståhle tar upp parkernas roll i att motverka dougnut-effekten. Detta betyder att staden till stor del saknar parker (som kan sägas vara mänskligt) och därigenom avfolkas innerstaden till förmån för förorten (Detroit, Memphis, Houston). Men det är inte mängden grönyta som spelar roll, utan hur vi upplever tillgång till grönyta. Den upplevda tillgången är högre om man placerar parken tätt intill de täta kvarteren än om man skapar en övergång. Då är det lättnavigerat till parken.
 0
Dr Evil (1 April 2009 09:47):
Niklas du håller inte med i något jag har skrivit, det förstår jag.

"? Du motiverar inte varför det ska vara gradient."
Det är precis det jag har gjort!

"Varför är det bättre att Norra Station tar slut 200 meter från gränsen, följd av en gräsmatta, trafikled och sedan gräsmatta än att man byggt stadsdelen ända fram till vägen och låtit den bli en stadsgata med många korsningar coh övergångsställen."
Nu tar du mitt resonemang och sätter in det i ett extremt läge och påstår att det är vad jag menar. Det är inte svart eller vitt, det är inte paradis eller helvete, det är inte stad eller park, det är en övergång mellan två faser. Det är vad jag försöker få fram.


"Du anklagar Per Ankersjö för att inte ha koll på invånarna. Jag tror du i detta fall är hästlängder värre. "
Jag har aldrig gjort anspråk på att tala för medborgarna, läs innantill tack innan du beskyller mig för att föra dålig politisk retorik.

"Har finns det forskning (A Ståhle) så det spelar ingen roll om du håller med eller inte för här har jag rätt. "
Nej det har du inte.

"Men om man ska göra typiska parkverksamheter skulle jag inte göra det i en "nästan-park". De skulle jag vara tvungen att gå en bit för att kunna utnyttja den riktiga parken"
Om du bara kan befinna dig i en "riktig" park så är det ditt problem, många människor spenderar tid i gränszonen och mår bra av det, hundägare tex.

Skillnaden mellan dig och mig är att jag problematiserar och du förenklar. Bägge inslagen behövs i en debatt, men jag tycker att du inte försöker förstå vad jag menar.
 0
Anders Gardebring (1 April 2009 14:01):
Evil:
YIMBY har pekat på forskning som stöder vår inställning till stadens möte med parkrummet. Jag undrar därför om du har tillgång till annan forskning som pekar åt den rakt motsatta riktning som du förespråkar?
Själv har jag svårt att se poängen med att göra parker svårtillgängliga och otydliga, vilket blir resultatet av den buffert-variant som du förespråkar.
 0
Anders Anttonen (1 April 2009 18:53):
Bäste Evil:
Jag läser dina inlägg med nöje! Huruvida du har nåt "bokstavs-syndrom" eller bara är "ostinato" skiner jag i. För att vara en Icke-medlem i Yimby tycker jag att du tar förvånansvärt mycket utrymme i detta forum. ;)
Jag har förstått att du värnar om Stockholm på ditt särskilda vis.
 0
Dr Evil (1 April 2009 23:11):
Anders: Nej det har jag inte.
Jag skall läsa A Ståhles publikationer någon gång, och då återkommer jag (kanske) med lite noggrannare kommentarer. Rent spontant håller jag med om ungefär hälften av det han skriver utan att ha gjort någon närmare analys.

Anders A: Åja, det finns många trådar som jag inte besudlar överhuvutaget. Och om du kan spåra att jag värnar om Stockholm så blir jag glad för det gör jag verkligen.
 0
Niklas (2 April 2009 01:04):
Evil:
Det är en läsning jag rekommenderar. Jag gissar (efter att ha analyserat dina inlägg här) att du kommer hålla med honom om bra mer än hälften då du läst vad han skriver.
 0
Dr Evil (2 April 2009 19:27):
Niklas: jag skulle inte vara alltför optimistisk på den punkten.
 0
Erik Sandblom (2 April 2009 23:14):
Heja Leonardo! Det var en bra utläggning om spårtaxi, den ska jag nog kopiera lite vid tillfälle. Titta, nu hänvisar jag till den redan! ;-)

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​3/​centerpartiet-​svanger-​om-​_​.​.​
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter