Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Norra Stationsområdet

 
Karolinerstan. Visionsbild över vad Norra Station skulle kunna ha blivit om visionerna om
Karolinerstan. Visionsbild över vad Norra Station skulle kunna ha blivit om visionerna om "Stockholms Manhattan" fått mer spelrum. Illustration: Patric Nilsson/YIMBY
 

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag för Norra Stationsområdet. Genom en överdäckning av motorväg och järnväg omvandlas dagens industrilandskap till en ny stadsdel. Solna och Stockholm förenas och integreras med det nya universitetssjukhuset på Karolinska.

YIMBY ser det som en ödesfråga för Stockholms möjligheter att kunna utvecklas i en positiv och miljöriktig riktning att innerstaden får växa och kopplas samman med närförorterna. Därför är ambitionerna med Norra Stationsområdet mycket glädjande och en utvecklingsinriktning som vi ser odelat positivt på.

Att läsa bakgrund och målsättningar i gestaltningsprogrammet är en positiv upplevelse. Stadens positiva värden, med täthet, kontraster, samband, och förståelsen för vikten av en fungerande dynamik både i en mer intim miljö som kvarteret och i den större helheten, synes väl identifierad. Inspirationsbilderna från Pittsburgh, Paris, Chicago och New York visar alla levande och täta stadsmiljöer som är utmärkta inspirationskällor för en god utveckling i en växande storstad som Stockholm.

Förslaget har på flera punkter förbättrats jämfört med det tidigare utställda förslaget. Hushöjderna är mer varierade än tidigare. Likaså har de arkitektoniska uttrycken utvecklats och miljön på visionsbilderna upplevs som både mer stadsmässig och mer varierad. Det är synnerligen glädjande att Tors torn finns kvar i programmet. Vi ser gärna, om intresse finns från en exploatör, att dessa tillåts bli högre. Tors Torn bör också ljussättas för att skapa en trevlig port till Norra Station även kvällstid.

Tors Torn i bakgrunden
Tors Torn i bakgrunden
 
 

En annan mycket positiv förändring är att kopplingen till Wennergren Center avsevärt har förbättrats. Det här var en mycket allvarlig brist i grundplanen som nu till stor del har rättats till.

Stadens planförslag
Stadens planförslag
 

Enligt planbeskrivningen ska butiker och/eller publika lokaler finnas i bottenvåningarna i samtliga kvarter för att medverka till en levande stadsmiljö. Detta är mycket glädjande. Det är också utmärkt att 3-dimensionell fastighetsbildning möjliggörs inom hela planområdet.

Stadsfronten mot Hagaparken har förtydligats vilket är en positiv utveckling. Uppsalavägens utformning är dock fortfarande ett problem.

Att Uppsalavägen i framtiden kommer att gå i en stad verkar inte ha berört trafikplanerarna. Vägen kommer även fortsatt att agera en mycket kraftig barriär mellan Norra Stationsområdet och Hagaparken.
Att Uppsalavägen i framtiden kommer att gå i en stad verkar inte ha berört trafikplanerarna. Vägen kommer även fortsatt att agera en mycket kraftig barriär mellan Norra Stationsområdet och Hagaparken.
 

I plandokumenten beskrivs en uppdelning med "bostadskvarteren", "life-science-kvarteren" och så vidare. Detta är en problematisk inställning när man ska bygga stad. I en stad blandas verksamheter, även inom samma kvarter. Att "gruppera" olika verksamheter i för stor grad leder till kvarter som blir ödsliga under delar av dagen. Här vill vi särskilt trycka på för att Life-Science-kvarteren bör kompletteras med bostäder. Studentbostäder skulle här fungera utmärkt, och kunna tillföra bostäder men samtidigt passa in i temat Life-Science. Miljöpartiets Cecilia Obermüller har föreslagit begränsade storlekar på markanvisningarna, något som vi ser positivt på.

Norrtullsplatsen hör knappast hemma i en stadsmiljö.
Norrtullsplatsen hör knappast hemma i en stadsmiljö.
 

Tyvärr kvarstår Norrtullsplatsen och har om möjligt ytterligare försämrats mot tidigare förslag. Som vi påtalade redan i vårt förra yttrande är denna plats undermåligt gestaltad och är något som överhuvudtaget inte hör hemma i Stockholms innerstad. Den är, liksom tidigare, den punkt som vi starkast vänder oss mot i planprogrammet. Platsen måste omgestaltas till en avsevärt mer stadsmässig miljö. Om detta anses omöjligt på grund av trafikflöden bör möjligheten att förlägga trafikflödena under markytan utredas. Staden bör ta intryck av den kritik som riktats mot Norrtullsplatsens undermåliga utformning.

Det är allvarligt att mängden bostäder har minskats jämfört med föregående plan. Mer kontorsyta har tillkommit, vilket är positivt, men detta bör inte ske på bekostnad av bostäderna. Läget är synnerligen centralt och kommer att bli en mycket attraktiv del av staden, varför det borde finnas ekonomiska incitament för att öka exploateringsnivån och ge plats för de borttagna lägenheterna.

Barriären mellan området och Hagaparken, i form av Norrtullsplatsen och en Uppsalavägen som inte integreras med området på ett stadsmässigt sätt kvarstår. Detta måste åtgärdas för att skapa goda samband till Hagaparken/nationalstadsparken. Det är märkligt att staden inte kan släppa denna fastlåsta syn på Uppsalavägen som en trafikled, trots bygget av Norra Länken som har ett uttalat mål att lyfta bort de stora trafikflödena från innerstadens gator.

YIMBY ser också gärna att takytorna i området som regel utformas som takterasser som de boende och arbetande i området kan nyttja som rekreationsyta.

YIMBY konstaterar att klockhuset som i tidigare plandokument var föreslagen att få en ny plats inom planområdet nu verkar ha fallit bort. Det vore mycket olyckligt om denna revs då den har en stor potential att tillföra positiva värden till Norra Stationsområdet. Nya områden tenderar lätt att få en arkitektur som upplevs som monoton om det inte finns någon äldre bebyggelse kvar.

YIMBY vidhåller också samma ståndpunkt som i vårt förra yttrande att exploateringsgraden i Norra Stationsområdet bör vara mycket hög. Vi menar att det finns utrymme för att öka den och föreslår därför att det uppförs två skyskrapor vid Norrtullsplatsen.

Kvarter 1 (NCC, BAU - Byrån för Arkitektur och Urbanism)
Kvarter 1 (NCC, BAU - Byrån för Arkitektur och Urbanism)
 

Kvarter 1:
En tillförsel av en ny större sammanhållen handelsyta i området är nödvändig och lokaliseringen gör att den också kan nyttjas av befintiga boende i Vasastaden. Att integrera tunnelbanan med gallerian ser vi som mycket positivt. Den gör det möjligt för boende i området att handla lokalt när de kommer hem från jobbet, eller för arbetande i området att handla innan de sätter sig på tunnelbanan. Det skapar också större underlag för en livfull plats med goda flöden. Vi ser med stor oro på den politiska obeslutsamhet som finns kring tunnelbaneutbyggnaden och ser här att kvarter 1:s funktion, stadsliv och attraktivitet kommer att försämras påtagligt utan utbyggd tunnelbana.

Kvarter 2 (SBC, Einar Mattsson, Tengbom Arkitekter)
Kvarter 2 (SBC, Einar Mattsson, Tengbom Arkitekter)
 

Kvarter 2:
Byggnaderna har en urban och storstadsmässig gestaltning mot gatan. Brytningen mellan högre och lägre volymer skapar en höjdvariation som är välkommen, men som dock kan ökas något ytterligare. Att gårdarna blir direkt tillgängliga från gatan är ett problem, speciellt då ingången till dessa sker via en smal gränd som kommer att upplevas som otrygg. Den täta staden lockar många. Det myllrande stadslivet, kulturen, mötena, utbudet och en välutbyggd kollektivtrafik är alla värden som lockar. Men människor behöver också ibland andrum och här fyller innergården i täta stadsmiljöer en stor funktion. För att upplevas just som en lugn och trygg innergård är det viktigt att gården får vara till för de boende. Dessa värden riskerar att gå om intet med den utformning som kvarteret idag har och vi ställer oss frågande till anledningarna till denna utformning. För den som går på gatan utanför kvarteret riskerar också dessa öppningar att upplevas som otrygga, speciellt under den mörka delen av året.

Vi vill starkt förespråka att öppningen stängs till, lämpligen med en lågt byggd volym som i takhöjd ansluter till gårdsytans markplan. Det skapar en tillslutning av gaturummet i marknivå, men tillåter fortfarande ljusinsläpp och utblickar mot gatulivet ifrån innergården.

Kvarter 4 (Ikano bostaden, Einar Matsson, Tengbom Arkitekter)
Kvarter 4 (Ikano bostaden, Einar Matsson, Tengbom Arkitekter)
 

Kvarter 4:
Även detta kvarter lider av samma problematik som kvarter 2, med en odefinierad gräns mellan privat gårdsrum och offentligt gaturum. YIMBY förespråkar här en tillslutning av kvarteret mot Norra Stationsgatan med en låg bebyggelsevolym.

Kvarter 5 (Ikano Bostaden, Bouwfonds Veidekke, Nyréns Arkitektkontor, Rosenbergs Arkitekter)
Kvarter 5 (Ikano Bostaden, Bouwfonds Veidekke, Nyréns Arkitektkontor, Rosenbergs Arkitekter)
 

Kvarter 5:
Här beskrivs en tvåvånings nivåskillnad ut mot Norra Stationsgatan, vilket är ett utmärkt sätt att på ett bra sätt arbeta med byggnadens och områdets förutsättningar. Det skapar ett privat gårdsrum som saknas i flera andra kvarter på grund av deras direkta koppling mot gatan. Denna modell kan med fördel kopieras till kvarter 2 och 4.

De flesta av innergårdarna har för lite grönska. Grönskande innergårdar bör också kompletteras med gröna takterasser.

YIMBY ställer sig positiva till att tunnelbanan finns med i planerna, och ser den föreslagna utbyggnaden som ett grundkrav. YIMBY ser med mycket stor oro på de politiska utspelen om att tunnelbanan skulle vara "färdigbyggd" och ser en sådan inställning som helt orealistisk. En utbyggnad av tunnelbanan ser YIMBY som ett krav om projektets målsättningar ska kunna uppnås. Som argument mot tunnelbana till Norra Station har argumentet varit att exploateringen är för låg. För att försäkra sig om utbyggnad av tunnelbanan bör därför exploateringstalet ökas.

Bilparkeringsnormen ligger på 0,7 för lägenheter, 15 per 1000 kvm kontor och 40 per kvm handelsytor. I förhållande till den stadsmässighet som man säger sig vilja skapa är detta en förvånansvärt hög nivå. Normen måste sänkas för att den urbanitet som eftersträvas ska kunna uppnås. Särskilt viktigt är en sänkning då utrymmet för gatuparkeringar är ovanligt liten i området. För att uppnå normen krävs en utbyggnad av underjordiska garage som är större än i andra områden. Detta ökar priset på lägenheterna, kontoren och affärerna i området. Det är här intressant att notera att Norra Djurgårdsstaden, som håller en lägre exploateringsnivå, planeras med en bilparkeringsnorm på 0,5 för lägenheter. En bilpool, i stil med den som redan finns i Hammarby sjöstad, och som planeras i Norra Djurgårdsstaden, bör planeras in.

 
 
 
 

Målen på transportområdet bör vara att en mycket stor del av resorna till, från och igenom området sker med gång, cykel eller kollektiva transporter. Detta för att skapa en attraktiv stadsmiljö och för att nå stadens uppsatta miljömål. För att uppnå detta måste parkeringsnormen sänkas samtidigt som exploateringen ökas för att skapa underlag för de kollektiva transporterna. Extra satsningar för att bredda trottoarer och cykelbanor bör undersökas, i synnerhet med ökad exploatering.

120-sekundersintervallen i trafikljusen vid Norrtullsplatsen bör minskas för att ge gång- och cykeltrafiken rimliga väntetider. Som framkommer på annan plats i detta yttrande bör Norrtullsplatsen göras om från en vägkorsning till en mer stadsmässig plats.

YIMBY ser, som vi redan påtalat, i grunden mycket positivt på utvecklingen av Norra Stationsområdet. Planen är dock behäftad med vissa problem som återvändsgränder och för få genomfartsgator, avbrutna stråk, den överdimensionerade Norrtullsplatsen och ett bevarande av Uppsalavägen som motorled, trots att staden växer utåt. YIMBY har tagit fram ett alternativförslag som utgår från originalförslaget men som gör vissa justeringar.

YIMBY:s justerade plan
YIMBY:s justerade plan
 

Jämför mot originalförslag

YIMBY:s förslag innebär att Norrtullsparken utformas som en bred parkaveny. Cykel- och trottoarutrymmet ökas på bekostnad av mittgräsremsan. För att få en topografiskt kontinuerlig övergång till Norrtullsparken krävs en nedförsbacke öster om korsningen med Dalagatan. Norrtullsparken, som riskerar att bryta av viktiga nordsydliga urbana spridningsvägar får ytterligare två korsningar jämfört med ursprungsförslaget.

Sjukhusets entrégata förlängs österut till Uppsalavägen.

Hälsingegatan utformas som en bred aveny hela vägen mellan Norra Stationsgatan och Akademiska stråket.

YIMBY föreslår att Annerovägen tas bort och ersättas av en mer sammanhållen parkyta.

Norrtullsplatsen utformas som ett torg omgivet av tät bebyggelse. Syftet är att föra staden närmare Nationalstadsparken så att den upplevs som integrerad med, istället för avskild från, staden. Den föreslagna lösningen med Norrtullsplatsen innebär uppförandet av en trafikplats med motorleder och ingemansland som inte kommer att upplevas som tillgängligt från Norra Stationsområdet. Två högre byggnader föreslås som markörer mellan Norrtullsparken och Norrtullsplatsen. Denna gestaltning kräver att Uppsalavägen utformas som en parkboulevard mellan området och Hagaparken.

En tvärbane/roslagsbanestation anläggs på viadukt ovanför Uppsalavägen, mellan Norrtullsplatsen och Stallmästaregården. YIMBY:s förslag innebär att Norrtullsplatsens påfartsramp västerut mot Norra Länken flyttas direkt till Uppsalavägen (mittemot Stallmästaregården). Kvarteret norr om Norrtullsplatsen genomlöps av ett antal körstråk. Gatan väster om detta kvarter kommer att ligga för högt (pga Värtabanans överdäckning) för att få direktkontakt med torget. Därför föreslås en trappa, samt en hiss, infogat i kvarteret.

Området mellan Norrtullsplatsen och Wennergren Center bör bebyggas med tät stadsbebyggelse. Detta skapar en tydlig och lättåtkomlig kontrast mellan parkens grönska och storstadens puls. Planförslagets idé om nedtrappning av bebyggelsen är olycklig. Detta drar ner antalet bostäder i området och förstärker det intryck av ett ingemansland desto närmare Nationalstadsparken man kommer.

I YIMBY:s förslag har kvartersstrukturen justerats. Syftet är att minska de många bakgator som lätt kan uppfattas som tomma och otrygga under dygnets mörka timmar. YIMBY föreslår att kvarteren sluts samman genom lägre bebyggelsevolymer. Se vidare i stycket om kvarteren.

Körriktningar
Körriktningar
 

Bilden visar körriktningar i området. En stor skillnad från planförslaget är att fler stråk öppnas upp. Detta innebär att trafiken sprids ut på fler gator och man kan undvika den typ av trafikcentrering som exempelvis Hornsgatan lider av.

Busslinjer
Busslinjer
 

Förslag på busslinjesträckningar i området. Se PDF för detaljerad beskrivning.

Spårtrafik
Spårtrafik
 

Förslag på dragningar av spårtrafik.
Streckad linje = tunneldragning
Grå yta = perroglägen
Ringar = Uppgångar
Grön streckad linje = Tunnelbana mot Karolinska och framtida vidaredragning till Solna station.
Blå streckad linje = Förlängd Roslagsbana med slutstation vid Karolinska
Gul linje = Eventuell framtida tvärbana.
Se PDF för detaljerad beskrivning.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Hela YIMBY:s yttrande (PDF).
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alexander Larsson (29 Juli 2009 23:04):
Galet bra jobbat med förslaget grabbar! Som ni skriver är Norra Stations-förslaget i grunden bra, men det kan göras så oerhört mycket bättre, vilket ni visat på. Rock on!
 0
Philip (30 Juli 2009 00:10):
Stor eloge till YIMBY-forslaget! Haller med i alla punkter.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (30 Juli 2009 00:48):
Bra yttrande!

Biltrafiken på de före detta gågatorna borde kanske ha 20-gräns för stadslivets skull. Men det är detaljer.
 0
Erik Sandblom (30 Juli 2009 01:00):
Jag är inte så insatt, men visst verkar det gediget!

Vill man ha långsammare biltrafik kan man välja bort trafikljus och istället tillämpa högerregeln. Då måste bilister alltid stanna för fotgängare som vill gå över gatan. Jag vet inte om det kan tillämpas här. En tanke bara.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 01:02):
Nja. Känns inte som det är rätt läge att skippa trafikljus. En viss trafik kommer ändå med den här typen av projekt, och kan till viss mån även tillföra positiva värden i form av stadspuls. Det är när trafiken tar överhanden som man får problem.
 0
Jonas Frejd (30 Juli 2009 09:19):
Bra jobbat killar! Det verkar som att man har tagit åt sig av kritiken på vissa punkter, här i detaljplaneförslaget så kan vi faktiskt skönja varierande arkitektur och hushöjd till vis mån vilken är glädjande.
 0
Martin Ekdahl (30 Juli 2009 09:25):
Jättebra förslag från Yimby. Att Klockhuset försvinner i det nya förslaget från Stadsbyggnadskontoret kan jag inte se som mindre än en tragedi. Det är ett 1960-talssätt att se på stadsbyggnad. Jag finner det även upprörande att stadsbyggnadskontoret har minskat mängden bostäder jämfört med tidigare förslag. Stadsbyggnadskontorets förslag känns inte genomarbetat, och skulle behöva revideras (gärna i linje med Yimbys förslag) för att inte upprepa gamla misstag.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 10:06):
Nu fungerar det att klicka på bilderna för att få större version också... (sorry 'bout that).
 0
Johan Olofsson (30 Juli 2009 10:19):
Gedigen kommentar!

Möjligen kan man fråga sig om vare sig Stadsbyggnadskontoret eller Yimby-kommentarens författare tagit med de klimatmässiga skillnaderna mellan New York och Oslo - Stockholm - Helsingfors - Sankt Petersburg i beräkningarna. Man får inte glömma bort att New York ligger på samma latitud som Madrid. Stadsmässiga förebilder borde nog i första hand sökas på samma breddgrad. Solens höjd på himlen är lägre - alltid, året om.

I Norden är skugga knappast önskvärd många veckor per år. Mycket höga hus, som lägger gator och annan stadsmiljö i ständig skugga, kan spela en positiv roll på den 40:e breddgraden, men har inte samma inbjudande effekt här hos oss.
 0
Anders Norén (30 Juli 2009 10:34):
Bra att ni tar upp möjligheten att nyttja Värtabanan för pendeltåg. Järnvägen knyter ihop Stockholms två nästa utbyggnadsområden (Norra station och Värtan), passerar KTH inom gångavstånd och har universitetet ett byte bort (med bytesstation vid Albano, naturligtvis). Det vore synd att kasta bort den möjligheten.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 11:11):
Johan Olofsson:
Tack för din kommentar. Kul att du tycker att det är gediget.
Vad gäller hushöjder är naturligtvis skugga en aspekt bland många andra. Dock är det ju så att ett område sällan består enbart av höga hus, vilket innebär att husen ger skugga över olika områden under olika delar av dagen. Det är också relativt liten skillnad mellan ett hus på 10 våningar och ett på 40 då även ett 10-våningshus kommer att skugga stora delar av gatan under en del av dagen. Här kan istället höga hus faktiskt tillföra ljus genom att solen speglar sig i fasaden och speglar ner ljus mot gatan. Det är något som man kan se exempel på i Kista med Kista torn exempelvis. Det kan vara ett intressant område för stadsplanerarna att titta på om man vill anpassa hög bebyggelse för svenska förhållanden.

Jag tror dock överlag att skuggargumentet är överdrivet. Kungstornen är 60 meter höga och har 17 våningar. Ändå hör man sällan klagomål över hur hemsk Kungsgatan är med all sin skugga.
 0
Gustav Svärd (30 Juli 2009 11:45):
Yttrande av första klass! Gillar att du la med en visionsbild som visar vad planerna hade varit om man hade menat sina ord i början, vilket iofs hade varit en raritet i svensk planprocess (visionsorden från inledningen av ett projekt kan man oftast ta som indikator på hur det inte kommer bli).

Ett sätt att tänka på hushöjder är att jämföra höjden med gatornas bredd. Då hamnar Gamla Stan i den kategorin som de flesta antihöghus-argumenterarna hatar (eller säger sig ogilla iaf). Att vi bor så långt norrut att höga hus per definition görs omöjliga är en argumentering som inte fungerar alls i min mening, dels för att skugga för väldigt många inte alls e så hemskt som några tycker och dels för att höga hus ger så många andra fördelar att även om skugga gjorde en stadsdel obebolig (då skulle stora delar av innerstan som den är idag vara obeboliga) för vissa så finns det många som skulle gilla att bo i en så tät stadsdel.
 0
Oscar A (30 Juli 2009 11:50):
Ett mycket välgjort yttrande!

Är i synnerhet nyfiken på förslaget om förlängning av Roslagsbanan. Vad jag inte förstår är vad ni menar med att roslagsbanan skall ha slutstation vid Karolinska? Ska tågen först åka till Östra station och sedan vända för att åka till Karolinska eller tvärtom? Eller skall Östra läggas ned?
 0
Gustav Svärd (30 Juli 2009 11:51):
Varför inte köra vissa tåg till Karolinska och vissa till Östra? En av linjerna skulle kunna få ändrad slutstation.
 0
Carl-Michael Gräns (30 Juli 2009 11:57):
Bra jobbat! Det verkar ju som om stadsbyggnadskontoret ändå tagit till sig en del av yimbys tidigare synpunkter. Gillar även namnbytet till Karolinerstan. Lysande! Är det Yimbys idé? Norra stationsområdet blir ju för långt (jämför Hammarby Sjöstad, där alla nu helt enkelt säger "sjöstan") Hoppas vidare att M återgår till den överenskommelse som fanns om T-banan till KI. Verkar snarare som de vill vinna tid och slippa ta på sig finansiella åtaganden ett år före nästa val. Politiken har sina turer...Kräver dock att exploateringsgraden höjs igen. Samverkan krävs som bekant.
 0
sjult (30 Juli 2009 12:55):
Grymt bra förslag. det var som ni gestaltat uppsalavägen att tunneln skulle börja redan vid kyrkogården som jag trodde man planerat hela tiden. fick en chock när jag såg att inte så var fallet. stå på er!!
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 13:00):
Carl-Michael Gräns:
Karolinerstan är YIMBY:s/Patric Nilsson:s idé. Inget som staden har plockat upp. Däremot har jag något minne av att det var någon tävling om namn för Norra Stationsområdet, någon som minns?
 0
Harald Åberg (30 Juli 2009 13:31):
Kjempebra yttrande verkligen. Skulle dock vilja säga något om den oroande trend som kvarter 5 på ypperligt sätt illustrerar. Man bygger allt för gärna ljusa lägenheter med stora fönster allt för tätt. Den "gård" som kvarter 5 har är närapå lika illa som om kvarter fem varit hus i park, fast åt andra hållet... en smal gränd mellan två huskroppar med ständigt fördragna persienner är vad jag ser.
 0
Erik Sandblom (30 Juli 2009 13:36):
Anders Gardebring, begreppet "stadspuls" är överreklamerat vill jag påstå. New York City har experimenterat med bilfria söndagar, "Sunday Streets". I filmen nedan berättar transportkommissionären Janette Sadik-Kahn att hon på bilfria dagen la märke till en staty av Cornelius Vanderbilt på Grand Central Station, för första gången. När man tar bort bullermattan och stressmomentet med biltrafiken så framträder andra detaljer.

Tar man bort trafikljusen så räcker det med ögonkontakt med bilisten för att man ska kunna gå över gatan. Det blir mer mänskligt, och stan är trots allt till för människorna.

Om gatan dör för att bilarna måste sakta ner, så tror jag att exploateringsgraden är för låg eller att det är något annat fel.

Avsnittet om Sunday Streets börjar vid 8.30 ungefär. Filmen handlar om "livable streets" och är mycket sevärd i övrigt.
http:​/​/​www.​streetfilms.​org/​archives/​transforming-​nyc-​s.​.​

Här är en bild på stationen med statyn:
http:​/​/​www.​streetsblog.​org/​20​0​8/​0​8/​12/​summer-​streets-​b.​.​

PS vilka fina bilder du har lagt in i sidhuvudet nyligen! Sådana detaljer berikar staden. DS
 0
Per Elfström (30 Juli 2009 13:50):
Förträffligt!Klart essentiellt för att Norra Stationsområdet ska kunna växa urbant.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 14:05):
Erik S:
Gågator och gångfartsgator fungerar utmärkt om de är försörjda med tillräckligt mycket människor (hög exploateringsgrad, många mötande stråk osv). Är de inte det blir de lätt ödsliga och känns osäkra och då upplever i alla fall jag att en blandad trafikmiljö fungerar bättre. Men jag tror också att det är lite orealistiskt att tänka sig Norra station med så pass lite trafik att signalreglering inte skulle behövas. (Däremot går säkert vissa av stråken att göra som oreglerade gångfartsgator eller gågator, men inte alla).
Överlag är ju detta dock ett problem i våra städer. Att bilarna får otroligt mycket av utrymmet, trots att många fler människor faktiskt tränger sig fram längs de små trottoarerna.

Tack förresten för din kommentar angående bilderna. Jag och Magnus Orest konstaterade att många av dem kändes lite kalla så jag letade lite i mitt bildarkiv och gjorde några nya. (Det är tur att man plåtar mycket när man är ute o reser :)
 0
John Pedersen (30 Juli 2009 15:21):
Det ser bra ut! Men jag tycker att uppsalavägen (E4) ska sluta vid kyrkogården i Solna Stad. Varför? Jo en väg som Uppsalavägen kommer alltid att vara vältrafikerad. Och det betyder att folk som vill komma till Hagaparken kommer att se vägen som ett hinder. Inte bra! Jag menar att folk ska kunna gå till Hagaparken utan att behöva höra eller se den fula Uppsalavägens trafik.
Lösningen är att höja upp stads miljön så att trafiken kommer under den. Det går säkert att sänka E4 lite och höja marken lite! Den här iden kommer att vara positiv hos alla som kör bil mm och går mm.

Höjden på husen måste öka. Man behöver inte höja alla husen men det är ju lite larvigt det förslag som Stockholm kommer med. Allvarligt talat varför gör dom så här för?

Sen om husens gårdar så tycker jag att man ska bygga gårdarna en lite bit upp. Så att de som bor i fastigheten kan känna sig trygga. Inte som dom vill bygga nu. Ja tänk dig en till två våningar upp och sen en inner gård med träd buskar gräsmatta mm. Under denna gård kan man ha en massa olika saker för sig.

Och att M säger nej till T-Banan är för mig som röstade på M i föra valet mycket negativt för mitt val nästa gång! Kanske FP eller? Nej de måste bygga ut T-Banan.
Ja det är dyrt men är inte Halandsåsen dyr? :)
Tunnel-banan är det bästa sättet att åka på Stockholm!
Ja tänk på vintern och inte tänka på löven på spåren hela tiden. Nej man ska bygga rätt från början inte sitta och tänka på om att bli vald igen!

Ja jag vet lite mycket med känslor men va fan!

Alla som är inblandade i det här, Bra jobbat! :)
 0
Ronnie Forsberg (30 Juli 2009 15:58):
Vill instämma i berömmet för ett ypperligt genomarbetat förslag. Jag gillar att ni gjort separata kartor för busslinjer, trafik och liknande, mycket illustrativt! Att göra utfarten från Norrtull till en stadsboulevard borde vara en självklarhet. Namnet Karolinerstan är ju briljant!
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 16:05):
John P:
Innergårdarna ska byggas med en högre nivå, precis som du förespråkar. Problemet är att de öppnas upp mot gatan med smala trappgränder.

Vad gäller val av parti kan man ju konstatera att FP har en lite trist inställning till hög bebyggelse i västra city (läs: de är helt emot den). Men det finns naturligtvis bra och dåliga saker hos de flesta partier utifrån en YIMBY-synpunkt.
 0
Ronnie Forsberg (30 Juli 2009 16:29):
Apropå höga hus eller inte inne på malmarna, t ex Västra City.
FPs förslag är inte så dumt. Jag tror Stockholm skulle kunna se riktigt häftigt ut med en ordentlig krans eller ring med höga hus just i tullsnittet; Norra Station, Västra Kungsholmen, Liljeholmen, Gullmarsplan och Värtan/Frihamnen.
Innanför denna ring av riktigt höga hus kunde man i stället för enstaka höghus här och var genomföra en allmän höjning utmed större (bredare) gator till ca 12-15 våningar (motsv Waterfront höjd). Gator som Sveavägen, St Eriksgatan, Götgatan och Hornsgatan kunde få ganska stora nytillskott av nybyggnadsyta på detta sätt.
I Paris tycker jag man vunnit på att inte tillåta riktigt höga hus inne i den centrala staden. Däremot är hus i 12-15 våningsskalan ganska vanligt utmed huvudgatorna.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 16:37):
Ronnie:
Vi har diskuterat detta en del inom YIMBY och kommit fram till att det finns ett område i den befintliga innerstaden som vi aktivt propagerar för högre bebyggelse i, och det är de delar av staden som gjordes om i samband med cityomvandlingen. Alltså västra city och där i närheten. Där har man redan frångått den gamla stenstadens form och skala och det finns således få skäl att motsätta sig en högre bebyggelse där. Det handlar också om att hitta möjliga metoder för att få in mer bebyggelse i en del av staden som redan är nästan fullt bebyggd men har väldigt få lägenheter. Här ser vi alltså gärna att ny hög bebyggelse i västra city får bli annat än just kontor (lämpligen låter man de nedersta våningarna vara kontor, för att sedan högre upp fylla på med bostäder).

Jag ser, liksom dig, många fördelar med att hålla sig borta från höghus i vissa delar av staden, men det handlar mer om hur de olika delarna av staden ser ut, snarare än en geografisk fördelning per se.
 0
Ronnie Forsberg (30 Juli 2009 16:50):
Anders:
Jo det ligger något i det faktum att city redan har ändrats vad gäller form och skala. Jag tycker att de senaste årens påbyggnader i city varit av godo. Men personligen tror jag ändå att skalan i t ex Norra Stationsområdet och i t ex Värtan kan vara betydligt högre än inne på Norrmalm.
Volymmässigt tror jag man kan få fram betydligt mer yta genom att höja medelhöjden utmed huvudgatorna än genom att ha ett kluster med riktigt höga hus inne i city.
 0
Anders Gardebring (30 Juli 2009 16:56):
Ronnie:
"Men personligen tror jag ändå att skalan i t ex Norra Stationsområdet och i t ex Värtan kan vara betydligt högre än inne på Norrmalm."

Absolut, i det håller jag helt med. Jag ser att västra city har plats för höghus, kanske uppemot cirka 30 våningar. Det hänger samman med ekonomin, överdäckningarna är mycket dyra, och det kräver en hög exploateringsnivå för att täcka sig. Då man troligen inte vill bygga 15 våningar rakt över hela västra city är en bättre lösning att variera lite med höjderna.
 0
Niklas (30 Juli 2009 18:46):
^^
^^
FFA finns det en poäng i att bygga högre i de centrala delarnas periferi. Eftersom stråken i huvudsak går mot centralen och inte mot eller igenom de nya områdena riskerar de att utarmas. Ett sätt att undvika detta och upprätthålla ett gott flöde och därmed tillräckligt underlag för verksamheter, är att bygga högt och riktigt tätt (med bostäder och arbetsplatser). Jag tror man är på rätt väg i Karolinerstan, men att man inte vågat gå hela vägen fram. Men det är glädjande att man åtminston lärt sig en del av de begågna misstagen i Sjöstan.
 0
Staffan Svärd (30 Juli 2009 23:45):
Ett bra yttrande. Mejslar fram ett alernativ som lyfter fram möjligheterna med Norra Stationsområdet. Jag hoppas att Solna och Stockholm kan finna idéerna goda att ta till sig.
 0
Erik Paulsson (31 Juli 2009 10:52):
Mycket bra yttrande! Jag log hela tiden när jag läste.

Ett argument som ni får vara beredda att möta är att ambulanshelikoptern passerar rakt över området dagligen. Även om inflygningsbanan ligger i syd-västlig/nord-östlig riktning så passerar helikoptern ofta över norra stationsgatan någonstans vid torsgatan/karlbergsvägen. Och de flyger precis över taknocken. Självklart är det ett skumt argument att lägga fram eftersom helikoptern "genar". Men var så säkra på att nån person kommer ta upp frågan kring helikoptrar/höga hus.
 0
Erik Paulsson - Igen (31 Juli 2009 10:55):
Kontrande från mig själv> Lägg helikopterplattan på ett riktigt högt hus så slipper man problemet. Se på exempelvis Chicago.
 0
Ragnar Lind (31 Juli 2009 16:24):
Av bilderna att döma ser det ju i alla fall mycket bättre ut än Norra Djurgårdsstaden. Ser bra ut med de varierande hushöjderna, trots att det inte är "riktiga tak". Men att dra ned på antalet bostäder är ju inte bra. Bra idé att göra Uppsalavägen till stadsgata.
 0
David T (31 Juli 2009 16:29):
Levande stadsmiljö kontra politikers gränsvärden vid nya Norrtullsplatsen
När stadsplanerare tar hänsyn till normer för miljökvaliteten runt vägar och trafikleder innebär det ofta att livlösa områden bildas intill vägar och trafikleder.
Ödesfrågan för den framtida Norrtullsplatsen är om den stora trafikmängden kan förenas med urbanitet och folkliga möten?
Denna kombination har gjorts möjligt vid triumfbågen på Champs Elysées i Paris genom själva utformningen av en ”plats” istället för en korsning, vilket följaktligen har begränsat bilarnas framfart.
När Norra Länken byggs för att leda delar av trafiken under mark är det ett utmärkt tillfälle att bygga en ny entré till innerstaden, i form av en ”plats” i stället för en korsning. Acceptabla miljöförhållanden kan åstadkommas genom trädplantering och en vägbanebeläggning av exempelvis kullersten (som vid triumfbågen) eller så kallad tyst asfalt. Dessutom måste arkitekter och byggherrar ges möjlighet att i planeringen bidra med ny teknik och moderna byggmaterial.
Stockholms beslutsfattare måste sluta bygga barriärer i staden. Byggnader behöver byggas nära inpå bilvägarna där luftkvalitén måste göras så dräglig som möjligt – om ändå inte alltid under stadens gränsvärden, vilka snarare bör ses som riktvärden.
Stockholms entré Norrtullsplatsen måste signalera ett välkomnande till staden – inte göras till en barriär.

/David Tiberg
 0
Erik Sandblom (31 Juli 2009 17:00):
Bästa sättet att få acceptabla miljöförhållanden vid vägarna är att sänka farten, för då minskar buller och utsläpp. En sänkning från 90 till 70 eller från 70 till 50 räcker långt. Trafiken ska anpassas till staden, inte tvärtom.
 0
Jan Wiklund (31 Juli 2009 19:54):
Det främsta skälet till att hushöjderna kan vara högre i stadsdelar som ännu inte är byggda än de kan i den befintliga innerstan är inte estetiskt. Det är att vi inte vill driva fram någon rivningsvåg som skulle slå mot dem som bor i de hyreshus som fortfarande finns kvar i innerstan.

Lägg därför gärna en hand över Vasastan etc för att undvika detta - men det är ju ett fullständigt irrelevant argument i de stadsdelar som ännu inte är byggda.

Men jag är mycket nöjd med att inlägget i första hand talar om exploateringstal, inte om hushöjder. Det viktiga är att man bygger tätt, och inte förbjuder att bygga högt. Sen ger sig resten av sig själv.
 0
JA (31 Juli 2009 20:10):
Bra yttrande som för fram vad man kan förvänta sig från yimbyhållet :)

Bara en reflektion till inlägget här ovanför. "Trafiken skall anpassas till staden, inte tvärt om"

Trafiken ÄR staden. Biltrafik, lastbilstrafik, gångtrafik, cykeltrafik, rullatortrafik, barnvagnstrafik, busstrafik, tunnelbanetrafik.... Att trafiken med varor och människor fungerar på ett tillfredställande sätt är själva förutsättningen för en stad. Fördelarna med att bo många tillsammans försvinner annars. Staden och trafiken går sålunda hand i hand, inget kan anpassas till det andra.

Bland annat därför är det glädjande att det i yimbys yttrande föreslås ett gatunät som är finmaskigare än planförslaget. Naturliga trafikrörelser, ofta illustrerade med "kortaste vägen", bör ej hejdas!
 0
Erik Sandblom (31 Juli 2009 21:14):
JA, så glad jag blir av din heltäckande syn på vad trafik är! En fotgängare eller cyklist är minst lika viktig som en bilist och det måste synas i hur det begränsade gatuutrymmet disponeras. Jag vill även påstå att parkering inte ingår i begreppet trafik.

En fartsänkning från 90 till 70 är ett litet ingrepp som kan göra det möjligt att bygga mer stad, och mer blandad stad. På en två kilometer lång sträcka handlar det om en ökad restid på 20 sekunder.
 0
Jan Wiklund (31 Juli 2009 23:56):
JA: Närhet är stad. Den överflödiga trafiken är vad vi får när närhet åsidosätts och måste ersättas av en massa kostnadskrävande förflyttningar.
 0
JA (1 Augusti 2009 01:14):
Jan Wiklund:
Närhet är INTE stad. Men närheten mellan människor gör trafiksträckorna korta och därför kan en täthet vara en en god och effektiv stad. Men det är just utbytet mellan människor, att byta plats på varor, tjänster och människor som är ursprunget till staden. Man blir effektivare tillsammans helt enkelt och alla tjänar på det. (Såvida vi pratar om köpstäder och inte befästningsstäder, som i och för sig har en tendens att utvecklas till köpstäder).

Du påstår att närhet ÄR stad. Om alla sitter instängda in sin lägenhet i en jättehög skyskrapa, då har vi en mycket hög täthet. Men om ingen tillåts röra sig och interagera med varandra så får man inget utbyte, alltså ingen stad, (om inte staden är virituell). Ursäkta att den här diskussionen hamnade långt från ämnet :)
 0
Peter D (1 Augusti 2009 08:27):
Bra skrivet!

vad hände egentligen med klockhuset!?
 0
Anders Anttonen (1 Augusti 2009 10:44):
Anders, Patric, Niklas och Theodor:
Ett mycket bra yttrande.
Detta är sista delen av innerstan som kan växa naturligt. Resten av stan begränsas av vatten/ligger på öar. Det är jätteviktigt att det byggs tätt här. "Karolinerstan" var ett fyndigt namn på stadsdelen. Tunnelbanan är ett måste för att det hela ska funka. Mycket bra att det "pushas" för den. T-banan är inte färdigbyggd på långa vägar, nämligen.
Jag saknar också Klockhuset i planerna.
I stadsdelen S:t Erik flyttades ett litet kapell 50 meter för att det låg i vägen för bebyggelse. Klockhuset borde också kunnas flyttas på liknande sätt, och göras publik.
 0
Anders Anttonen (1 Augusti 2009 13:35):
Tittade just på T-bane-namninsamlingen. Äntligen har antalet underskrifter passerat 500.
Det är bra men räcker inte. Vi kanske ska förmå våra politiker i stan och länet att skriva på för t-baneutbyggnad? Kanske YIMBY ska lägga målet vid MINST 2000 underskrifter innan namninsamlingen lämnas in till Nordin/Wennerholm?
 0
Anders Gardebring (1 Augusti 2009 15:18):
Anders A:
Ja. Insamlingen behöver minst 2000 namn för att överhuvudtaget vara meningsfull att lämna in. Helst fler. Jag vill gärna uppmana alla som läser här att sprida den till alla vänner och bekanta. Sprid den gärna på arbetsplatser, skolor, universitet och andra platser också.
Kanske borde vi göra en affisch som man kan sätta upp?
 0
Philip (1 Augusti 2009 17:46):
Fantastiskt egentligen om man tanker efter. Det behovs bara ett fatal NIMBYS (20-30-tal?) for att Wolodarski kanner sig tvungen att tanka om Tors Torn och projektet riskerar att hamna i soptunnan. Samtidigt kravs det minst 2000 signaturer for att Stadshuset ska tanka om en t-bane linje till KS. Not fair.
 0
Anders Anttonen (1 Augusti 2009 19:33):
Anders G:
AFFISCH!
En affischgrupp i YIMBY vore inte fel. Själv har jag jobbat med textlayout i flertalet media.
Jag är även intresserad av att bilda en T-bane-utbyggnadsgrupp! Fler intresserade?
 0
Alexander (2 Augusti 2009 09:44):
Jag skulle faktiskt vilja ta SBKs plan för Norrtullsplatsen till försvar.
Jo, jag delar Yimbys "ideologi" att den täta staden är den som fungerar bäst och att låta innerstaden växa.
Men i detta fall har, tyvärr, Yimby låtit ideologi gå före verkligheten.

Faktum är att Nortullsplatsen kommer att trafikeras av 80,000 bilar om dygnet!. En mycket omfattande volym!
Det kommer inte att vara en trevlig miljö att visstas, med buller och avgaser. Att ha ett torg med en T-korsning och en massa köande biler tycker vore ett misslyckande.

Därmed sagt, bebygg gärna området mellan Karolinska och Uppsalavägen. Dra även resten av bebyggelsen närmre Nortullsplatsen (varför måste egentligen Nortullshusen bevaras?), men platsen i sig behövs som just trafikplats, tycker jag.
 0
Niklas (2 Augusti 2009 15:57):
^^
Naturligtvis är det bättre om den totala mängden bilar minskar och de som är kvar sprids ut bättre. Tankesättet med trafikleder och -platser är just att koncentrera biltrafiken till just dessa stråk.

Att befästa området som enbart trafikplats kommer förmodligen resultera i att staden även i framtiden kom ha ett avbrott just där. Gående från Sveavägen eller Roslagstull kommer inte ta vägen förbi Norrtullsplatsen. Tror nog att platser kan klara av ganska stora trafikmängder och fortfarande vara trivsamma. Finns det data över trafimängderna i t.ex Place de la Concorde eller Place de l'Etoile i Paris. Trafikmängdmässigt blir förslaget som om vi hade två Sveavägen parallellt och en korsande Klarabergsviadukt.

Vad gäller buller så är det resultatet av höga hastigheter. Hastigheterna vid Norrtullsplatsen lär inte kunna bli så höga pga fler kurvor och övergångsställen. Hastigheten hålls av naturliga skäl nere.

Sedan så nämn det i yttrandet att "Platsen måste omgestaltas till en avsevärt mer stadsmässig miljö. Om detta anses omöjligt på grund av trafikflöden bör möjligheten att förlägga trafikflödena under markytan utredas."

Varför behöver Norrtullshusen bevaras? Kanske för att området ska kännas mer blandat med inslag från olika tidsepoker.
 0
Anders Gardebring (2 Augusti 2009 20:40):
Alexander:
Som Niklas redan har kommenterar har vi tagit höjd för detta i yttrandet genom att öppna för möjligheten att helt enkelt förlägga trafikflödena under jord.
Det är dock värt att komma ihåg att Norra Länken byggs med det uttalade målet att lyfta bort mycket av trafiken från stadens gator. Frågan är då varför man med en sådan satsning, för många miljarder kronor, ändå inte kan leda bort trafiken sedan. Är inte det lite märkligt?
 0
Anders Anttonen (3 Augusti 2009 07:06):
Alexander:
Jodå, tullhusen skulle kunna flyttas, precis som jag önskar att Klockhuset kan flyttas åt något håll. Det finns inget som säger att de måste stå på sin ursprungliga plats. Det viktiga är att de bevaras. Och att byggnaderna inte förstörs under flytten.
 0
Anders Gardebring (3 Augusti 2009 10:19):
Alexander:
"varför måste egentligen Nortullshusen bevaras?"
Därför att områden som enbart består av nybyggda hus ofta blir monotona och likriktade. Att ha viss äldre bebyggelse skapar en historisk koppling och blir ett intressant avbrott för ögat. Det blir trevligare helt enkelt.
 0
Jim Nyberg (3 Augusti 2009 11:04):
Imponerande arbete! Bra argumentation och konstruktiv kritik inger förtroende för Yimby. Hoppas verkligen på att Ymbys inflytande kan öka ännu mer efter en sådan här gediget yttrande.
 0
Jan Wiklund (4 Augusti 2009 14:40):
JA:
Vad talar du för strunt? Syftet med staden är att transportkostnaderna ska minimeras. Både de bokförda och de helt enkelt upplevda. Ju tätare stad desto kortare transporter desto billigare transporter. Staden är helt enkelt en logistisk finess.

Om transporter vore gratis behövde de inte minimeras. Om transporter vore gratis skulle m.a.o. inte staden behövas. Det är väl också skälet till att billig olja har resulterat i sprawl.
 0
JA (5 Augusti 2009 11:55):
Jan Wiklund:
Utveckla gärna mer varför du tycker att det jag skriver är strunt.

En stad är effektiv. Skillnaden mellan en STAD och en BY är att arbetet som görs där är mycket mer specialiserat. Där i ligger ju stadens framgångsrecept, "alla behöver inte göra allt". Så du har helt rätt i att en viss mängd människor, en viss täthet, måste till för att kunna ha en stad.

Men jag står helt fast vid att det är transporterna som är stadens grundförutsättning och inte tätheten. Sedan kan en hög täthet GIVETVIS göra transporter av varor och människor kortare och mindre miljöbelastande. Samt att täthet hos många upplevs som en kvalité.
 0
Jan Wiklund (5 Augusti 2009 13:43):
Strunt, det är när du påstår att stadens grundkoncept inte har att göra med korta avstånd, alias täthet.

Det som befolkningsmässigt skiljer stad från land är att folk bor tätare i staden. Vilket är en fördel om man har mycket att göra med varandra. Vilket man måste ha för att hålla igång en komplicerad ekonomisk verksamhet. Följaktligen får vi beroendeförhållandet "komplicerad ekonomisk verksamhet" - "tät bosättning".

Det man missar i täthet får man betala genom ökad trafik. Om vi gjorde det något orealistiska antagandet att stadens verksamheter skulle utövas på landsbygden skulle vi få en sjujäkla massa trafik. Tack vare att staden är tät slipper vi mycket av den. Och ju tätare den är desto mer slipper vi.

I den verkliga världen slipper vi förstås inte all trafik, eftersom alla människor inte kan koncentreras till en enda punkt. Men trafiken är ändå en dysfunktion, en förorening som beror av att verkligheten har en viss tröghet, som t.ex. att maximal ekonomisk effektivitet inte är det enda goda i livet.

Men staden definieras alltså inte utifrån den trafik som finns där, lika lite som människor definieras utifrån det de skiter. Staden definieras utifrån att korta avstånd gynnar komplicerad ekonomisk verksamhet.
 0
Anders Gardebring (5 Augusti 2009 13:59):
Korta avstånd = Täthet.
Täthet = Stad.

Det säger sig själv.
Är det glest är det per definition inte en stad.
(Iaf inte om vi ska använda det klassiska stadsbegreppet, den sinnesbild som människor normalt får av begreppet stad)

Transporter är en mycket viktig sak i en stad. Transporter både av varor och av människor, som i sin tur skapar möten, kopplingar och beroenden.
Men poängen är inte transporterna i sig, utan att staden gör transportavstånden så korta som möjligt.
 0
Jan Wiklund (5 Augusti 2009 14:09):
Anders: transporter är viktigt för att det finns tröghet, för att verkligheten inte lever upp till teorin. Ungefär som en rullstol är viktig för den som inte kan gå.
 0
JA (5 Augusti 2009 14:42):
Wiklund:
Vad du anser vara strunt får stå för dig själv. Men att en gata i en stad blir livfull och trevlig eftersom det rör sig människor där (trafik) kan jag verkligen inte se som en dysfunktion i staden.

Om det är din tes så är det någon annanstans som dysfunktionen finns.
 0
Niklas (5 Augusti 2009 15:27):
JA:
Tätheten innebär inte att transporterna försvinner. Det innebär att fler människor rör sig på korta avstånd, istället för att folk, utspritt rör sig på långa avstånd.
 0
Jan Wiklund (5 Augusti 2009 16:04):
JA: Det är en helt annan sak att du tycker att det är trevligt med trafik. Det får, som du uttrycker dig, stå för dig själv.

Jag tycker också att trafik, i måttliga mängder, är trevligt. Men det är viktigt att vi inte blandar ihop privat tyckande med objektiva kriterier. Fakta går inte att rösta om.

Det kan kanske tyckas petigt, men Yimby har en viktig propagandistisk fördel i att det inte bara handlar om privat tyckande från 4000 personer, utan om viktiga ekonomiska fakta som man bara kan trycka undan till ett högt pris. Nittonhundratalets utspridda byggande, som är en följd av att man har struntat i det faktum jag nämner ovan, är en logistisk katastrof som kommer att stå oss mycket dyrt, om inte förr när oljepriserna ökar.
 0
Anders O (5 Augusti 2009 16:49):
Yimby förslag till stadsplan är ju klart bättre än den som stadsbyggnadskontoret gjort. Fast jag tycker det förslag som Yimby gjorde i maj 2008 var ännu bättre. Där var avenyn som leder in till staden från Haga Norra mot Norrtull ännu tydligare.
 0
JA (5 Augusti 2009 17:06):
Wiklund:

Jag påstår lite förenklat att trafik är grundförutsättningen i en stad, och en täthet kan göra denna trafik mer effektiv. Vad är det i detta som är ogrundat personligt tyckande?

Jag menar att jag i denna diskussion förklarat väl, med sakargument, att en stad går ut på att vara effektiva tillsammans. Det är omöjligt att vara det om man inte förflyttar sig.

Jag tror nog att vi är helt överens egentligen. Jag ser gärna, precis som du, att man bygger tätare stad eftersom detta är effektivare i många avseenden.

När jag säger att blandad trafik på en stadsgata är trevligt, då ägnar jag mig helt riktigt åt personligt tyckande. Men inte mer ogrundat än det gängse tyckandet här på YIMBY.
 0
Anders Gardebring (5 Augusti 2009 17:39):
Anders O:
Jag är benägen att hålla med dig om stadsplanen. Vi har i detta yttrande valt att vara lite pragmatiska, eftersom det är svårare att göra stora justeringar i detta senare skede. Därför har vi i så stor utsträckning som möjligt utgått från den befintliga planen, och justerat den för att uppnå förändringar i positiv riktning.
 0
Jan Wiklund (6 Augusti 2009 13:25):
JA: Vi är säkert i det stora hela överens i sakfrågan.

Däremot tycker jag det är viktigt att betona att staden faktiskt definieras av korta avstånd, och att det är de korta avstånden som görkomplicerade samarbeten möjliga. Bland annat eftersom det är detta perspektiv som så tragiskt har glömts bort under hela 1900-talet. Man har trott att man helt och hållet kan kompensera med maffiga trafikanläggningar, och att detta räcker.

Vilket vi redan idag betalar skyhöga kostander för i form av svindyr infrastruktur, och i framtiden får betala ännu högre kostnader för i form av svindyra drivmedel.

Förutom förstås att vi får betala med en brist på de kvaliteter Yimby har bildats för att främja.
 0
Christer Berg (10 Augusti 2009 16:21):
Bra yttrande! Enda invändningen är Tors torn, som ser ut som hämtade från Östberlin. Men de ska ritas om, har jag förstått.
 0
Anders Gardebring (10 Augusti 2009 16:35):
Christer Berg:
Tors Torn är inte inne i detaljplaneskede än utan det är just bara skisser. De kommer troligen att förändras när det väl börjar att utkristalisera sig.
 0
Niklas (11 Augusti 2009 18:45):
Dagens metro:

http:​/​/​www.​metro.​se/​se/​misc/​pdf/​20​0​9/​0​8/​11/​SESTO_​20​0​9_​.​.​

Sid 5

"Tors torn ritas om
efter protester


BYGGNAD. Omdebatterade
Tors torn som ska byggas
vid Norra stationsområdet
i Stockholm ritas nu om
på stadsbyggnadskontoret.
Det tidigare förslaget på
hur tornen skulle se ut har
mött protester från både
missnöjda Vasastansbor
och skönhetsrådet.
Arkitekten Aleksander
Wolodarski jobbar därför
med nya planer som ska
presenteras i september."


Jaha... Vad är felet? Är det höjden? Är det ett villaområde som ska byggas eller vad är det frågan om? För ett par år sedan hörde man talet om Manhattan. Jösses.

Man får vänta och se vad det blir av detta, men en sänkning av höjden borde väl ses som helt orealsitiskt med tanke på att de på allvar äventyrar t-baneutbyggnaden. En sänkning ger inte några positiva signaler till SL.
 0
Carl Johan Hall (12 Augusti 2009 17:58):
Jan Wiklund:

Varför ska just gruppen "boende i hyresrätter i innerstan" skyddas från vräkning till varje pris? Att bo på en attraktiv adress är inte en garanti för att i all framtid få bo på den adressen. En hyresrätt har man till låns.

Här talar jag dels principiellt och i egen sak. Jag skulle hemskt gärna bo i kvartersstad, men inte i en sunkig 5-våningskåk från förra sekelskiftet, utan i ett modernt höghus (gärna nyfunkis!) med parkeringsgarage, hiss och bredband. Men det kan man ju inte bygga några om alla befintliga hus måste stå kvar.
 0
Jan Wiklund (12 Augusti 2009 19:08):
Kanske för att jag inte gillar tvång? Folk som var med på 60-talet berättar om hur gamlingar som kördes iväg från Klara överlevde några månader där dom hamnade. Jag hoppas att sånt inte händer igen.

Om vi bygger till många nya innerstadskvarter får du ditt lystmäte, så välkommen att kämpa för innerstans förstorande!

Om alla ska slåss om det som redan är byggt så finns ingen anledning att gynna just dig på andras bekostnad.

För övrigt - "sunkiga sekelskifteshus"? Vilken planet lever du på? Alla dom här husen totalrenoverades de sista decennierna av 1900-talet. Så några sunkiga hus finns knappast längre. Tyvärr kanske, för staden skulle ha behov av en massa billiga sunkiga hus för att folk och verksamheter utan pengar ska ha råd att existera. Det vore bra för idéutvecklingen. Nya idéer har sällan mycket pengar.
 0
Carl Johan Hall (13 Augusti 2009 10:29):
Jan Wiklund:

Med "sunkiga" menar jag att de inte uppfyller mina krav på ett modernt hus, inte att underhållet på något vis skulle vara eftersatt.

Skulle man följa din argumentationslinje skulle det aldrig gå att riva ett bostadshus. Det påminner lite om tanten i England som sade: "Jag tycker att man ska vänta med att införa euron tills vi som är gamla har dött, så att vi slipper vänja oss!" Det finns många bra argument mot att införa euron, men det där var inte ett av dem...

I och för sig tror jag inte att jag själv skulle vara lika lockad att bo i kvartersstad om det fanns mer av den.
 0
Peter D (13 Augusti 2009 10:37):
C J Hall: Vad har du för underliga krav på hus? Vad är det som ett renoverat och moderniserat sekelskifteshus saknar?

Är det se ordentliga trägolven istället för plast du stör dig på? Stuckaturen i taket istället för skarvarna mellan betongplattorna kanske? De stora och vackert utsmyckade trapphusen borde så klart vara mindre så att du inte kan få in några möbler!?
 0
Jan Wiklund (13 Augusti 2009 12:57):
Carl Johan: OK, du är inte intresserad av tät kvartersstad om det inte får vara ett exklusivt privilegium för dig själv. Eftersom du inte bryr dig om andra får du finna dig i att ingen bryr sig om dig heller. Slutdiskuterat.
 0
Carl Johan Hall (13 Augusti 2009 16:38):
Jan Wiklund:

Du övertolkade mitt uttalande (en s k strawman). För det första finns det ju andra än jag som hemskt gärna skulle vilja bo i stan, även om det inte vore exklusivt. Och det är mycket möjligt att jag själv skulle gilla att bo i kvartersstad även på grund av dess inneboende kvaliteter, fast det är jag inte säker på, eftersom jag aldrig har gjort det. Vad jag menar är att exklusiviteten är en starkt bidragande faktor. Jämför med klockor. En Breitling Navitimer (armbandsur à 30000 kr) är säkert en jättebra klocka ur alla aspekter. Men inte skulle den vara lika åtrådd om den kostade 1000 kr!

Peter D: Först och främst rejäl hiss (jag har burit en dubbelsäng uppför en spiraltrappa och gör aldrig om det, apropå att få in möbler) och parkeringsgarage (jag utsätter ogärna min bil för väder och vind, speciellt vintertid). För att få dessa nymodigheter krävs hus från 60-talet eller senare. Stuckatur och kakelugnar är inte min stil; det går inte ihop med de PH-lampor och rätlinjiga möbler som jag gillar. Och jag tycker om stora biffiga fönster. Det är även svårt att få till en öppen planlösning i en gammal lägenhet.
 0
Jan Wiklund (14 Augusti 2009 16:14):
Nå så mycket bättre om de som bara är ute efter exklusivitet drar nån annanstans, då blir det mer plats för oss andra.
 0
Anders Anttonen (14 Augusti 2009 23:20):
Tors Torn hamnar i pappers-Pellen!
Här måste vi YIMBY:sar hålla kollen så att det inte blir några nedbantade huskuber. Då blir det ju ÄNNU ett argument för att slippa den förhatliga T-banegrenen som vårt Landstingsfinansborgarråd hoppas så innerligt på.
 0
Peter D (15 Augusti 2009 00:35):
C J Hall: Det finns gott om lägenheter som fyller dina krav ute i 60 tals förorterna. De är dessutom ganska billiga då de flesta inte delar dina åsikter. Skärholmen skulle nog vara det perfekta området för dig, raka linjer enormt p hus etc.
 0
Stefan Åström (15 Augusti 2009 08:03):
Intressant och talande diskussion! Man förstår vilka problem vi står inför när många personer som i likhet med C J H inte vet hur det är att bo i kvartersstad och inte heller vet om de skulle gilla det! Dessutom denna alltid återkommande tanke att man måste riva äldre hus i kvartersstaden för att där kunna bygga nya, precis som det är otänkbart att man nu efter 90 år med modernistisk stadsplanering faktiskt skulle kunna skapa mer kvartersstad,
 0
Per Hagwall (3 December 2009 13:09):
Idag har SvD två artiklar om ämnet i kulturdelen, de är inte så negativa till den höga exploateringsnivån som jag hade trott de skulle vara.
http:​/​/​www.​svd.​se/​kulturnoje/​nyheter/​artikel_​3882523.​s.​.​
http:​/​/​www.​svd.​se/​kulturnoje/​nyheter/​artikel_​3882525.​s.​.​
 0
Mattias Källman (3 December 2009 14:25):
Nej, mer subtilt än vanligt från SvD:s "kulturjournalistiska stadsbyggnadsreporter". Jag tyckte dock att NIMBY-tendenserna lyste igenom även i de texterna, men det är kanske bara för att jag automatiskt förväntar mig dem.

Att YIMBYs yttrande var det enda undantaget till alla negativa kommentarer i faktarutan tycker jag knappast spelar någon roll då det var en vag nonsensformulering som valdes ut ur det väldigt tydliga och utmärkta yttrandet (som jag faktiskt tycker fått rätt stort genomslag i den "slutgiltiga" planen).
 0
Dan Edholm (4 December 2009 02:00):
Jag hoppas Elisabet Andersson fick mycket kritik kring den dynga hon skrev om Västra city. Kanske så mycket att det fick ut henne på balkongen för att se att Norra station inte skulle skymma hennes eftermiddagssol på sammma sätt som Västra city. Jag har iaf slutat prenumerera på tidningen, det blev helt enkelt för mycket till slut.

Är det då inte märkligt att 6-7 våningar i västra city fick henna att spy upp galla medan 11 våningar och t o m två skyskrapor (vi talar om kanske 350 våningar...eller) bara några hundra meter bort i en ocentral riktning verkar gå att svälja utan kommentarer om att stadens syfte är att vara museum för tidigt 1900-tal.

"Mind the silhouette" kommer stampa livet ur en så töntigt slogan som "Capital of Scandinavia". Den är åtminstone svensk, till skillnad från hybris. Försök inte resa dig högre än någon annan i ren jante - Långa personer bör åläggas att huka sig i offentlig miljö till ett samlat mått på 180 cm. Antingen via längdskatt eller genom att vi bygger alla personviadukter med en takhöjd på 183 cm. Roterande knivar i taket...nja kanske om någon stackare inte fattar piken. Get down, get down.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8603 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter