Utskrift från www.yimby.se
....

Byggplaner på Lilla Essingen

 
Primusområdet idag
Primusområdet idag
 

Primusområdet i framtiden enligt förslaget. Kanske inte direkt den täta blandstaden...
Primusområdet i framtiden enligt förslaget. Kanske inte direkt den täta blandstaden...
 

Det så kallade Primusområdet på den Nordvästra delen av Lilla Essingen är avskärmat av Essingeleden och isolerat från den övriga bebyggelsen på ön. Området domineras av en kontors- och lageranläggning som ägs av Vasakronan. Delar av området ner mot vattnet är också instängslat då det används som båtuppläggningsplats.

Området ska nu, som DN rapporterar om, omvandlas till ett bostadsområde. För även om programförslaget har som målsättning att skapa en stadsmiljö är det knappast det som planen kommer att skapa.

 

Det är mycket välkommet att området utvecklas. Det handlar om ett centralt och attraktivt läge i regionen som länge har varit eftersatt. Enligt planen ska det också finns blandade upplåtelseformer, med både hyres- och bostadsrätter. Förhoppningsvis kan det hus som kommer att agera bullerskärm få ner ljudnivåerna i området så att det blir möjligt att vistas i utemiljön utan att bli alltför störd av bullret från Essingeleden. Gångstråket nere vid vattnet kommer säkerligen att bli mycket uppskattat av de boende i området, men frågan är om så många andra än de närboende kommer att röra sig där.

En del av kontorsfastigheterna kommer att behållas, vilket möjliggör ett visst mått av funktionsblandning inom området. Förhoppningsvis kan man inom ramen för planförslaget omdana närmiljön kring kontorsfastigheterna så att de inlemmas i staden och får publika bottenplan.

 

 

 

Samtidigt kan vi också konstatera att inte alla nybyggda områden i stockholm nödvändigtvis behöver bestå av löst utslängda hus i nyfunkis. Det här området handlar, som så ofta tidigare, om en upprepning av hus-i-park-konceptet. Stråkbildningen ser rörig och otydlig ut, många av husen saknar gatukontakt vilket försvårar eller omöjliggör ett levande gatuliv. Vidare är det som byggs nästan uteslutande bostäder. Med tanke på det mycket stadsnära läget borde det här finnas möjligheter att skapa en avsevärt mer stadsmässig miljö.

Det finns dock vissa tecken på att en utveckling av detta nu så ofta återupprepade stadsbyggnadstema kan komma att smyga sig in. Inom ramen för projektet planeras bland annat en skatepark, vilket kanske är en bra idé med tanke på de reaktioner som skatare väcker i Hammarby sjöstad. Det är om inte annat en utmärkt idé just för att locka andra människor än de som bor där till området.

Ett annat sätt att locka människor att passera under Essingeleden kan vara att skapa byggnader som blir dragplåster i sig själva, vilket Madeleine Sjöstedt(fp) och Mats G . Nilsson(m) påtalade på stadsbyggnadsnämndens möte där beslut togs om att påbörja planarbete.
Det är positivt med en utveckling av kvarteret Primus 1 som har stor potential. Dock är det inte på något sätt nödvändigt att i detta skede av planprocessen utesluta betydligt högre byggnation. Nämnden beslutar därför att även alternativ med betydligt högre byggnation än den föreslagna skall arbetas fram under planarbetets gång.

Även Kungsholmscentern ansluter, enligt sin blogg, till denna linje.

Man har också valt att inte avhysa båtarna från området, utan ger dem en ny plats närmare Essingeleden.

Alla dessa frågor är dock sekundära om man inte lyckas lösa den viktigaste frågan, en levande stadsmiljö. Det gör inte den aktuella planen.

 

Vad tycker du att man borde göra med Primusområdet? Diskutera gärna i kommentarerna.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Anttonen (31 Augusti 2009 00:32):
Stön. Ytterligare en Sjöstad i stan. Skulle vara kul med nåt nytt koncept efter 10 år av sjöstadande. Det förslaget är ändå bättre än som det är nu. Bra inlägg som vanligt, Anders G.
 0
Anders Gardebring (31 Augusti 2009 00:38):
Anders:
Ja, jag kan inte direkt säga att jag blir lockad att flytta dit tyvärr.
 0
Oscar A (31 Augusti 2009 01:02):
Förslagsvis ett litet kluster med skyskpraper samt en väsentlig ökning av kollektivtrafiken - ett minimanhattan - vilket tyvärr känns orealistiskt. Finns det ingen möjlighet för Yimby att inkomma med ett yttrande
 0
Anders Lundberg (31 Augusti 2009 01:10):
Samtidigt är det svårt att bygga rutnät på den här begränsade ytan, med den topografin, och de förutsättningar vad gäller både det bullrande, dominerande och skuggande(?) element som Essingeleden utgör på platsen i fråga...

Har någon en lösning på detta får den gärna komma med denna. Ty, jag har svårt att se annat än att man kan så mycket annat än att fullfölja vad som finns nybyggt på andra sidan bron. Och trots det delvis oattrakriva läget i närheten av bron, eller kanske just tack vare det, så är sjöutsikten det främsta säljargumentet på den här platsen, i ett projket vilken utformning det än månde ha. Och då är husen optimalt valda för att ge alla sjöutsikt...att sedan andra möjliga kvaliteér förbises, ja, det är enbart en konsekvens av - med Anders Anttonens roliga ordböjning - "sjöstadandet" vi levt med en smärre tid av vår tid på jorden nu.

Gardebring: Nej, inte du nej, men tillräckligt många andra lär nog vilja för att himmelriket/eländet (beroende på horisont) skall bli byggt... ;-)
 0
Johan Eriksson (31 Augusti 2009 01:53):
Mer stadsmässighet och eftersom det är bullerstört borde väl solitärerna ha en "rygg" mot söder liksom gårdar för att få en "dubbelmur" mot E-leden?

Oscar A:

"Förslagsvis ett litet kluster med skyskpraper samt en väsentlig ökning av kollektivtrafiken - ett minimanhattan - vilket tyvärr känns orealistiskt." -väntas den befintliga blåbuslinjen 1an ta hand om denna ökning? Man kan visst förtäta hur mycket som helst med begränsad busskapacitet!

Lilla Essiingen är ju bara för sorgligt historiskt sett för k-trafikanter. Mellan 1945 och 1961 gick trådbusslinje 96 nästan identiskt med dagens 1a men då rakt över ön i Essinge Brogata vilket betydde att k-trafiken fanns i mitten. Essingeleden betydde även en ny lokalbro och sedan 1965 viker bussen av från öns bebyggelsecentra och går längs kanten, man får stå på bron till Kungsholmen i ur och skur och vänta istället för som tidigare, där det fanns en o annan själ.

Dagens sträckning främjar det nya Primusområdets framtida invånare men fortfarande på bekostnad av resten av öns bekvämlighet. Det vore fullt tekniskt möjligt att bygga en något S-formad underfart under E-leden i Essinge Brogatas förlängning, och man tycker denna försenade k-investering borde tillkomma nu när den östra delen redan förtätats.....
 0
Micke (31 Augusti 2009 03:06):
En alltför vanlig miss man gör här är att man lägger hus närmast vattnet, istället för en väg. På så vis ges kajen, även om den har en promenadbrygga eller liknande, ett halvprivat intryck som stänger folk ute. Det blir som om strandremsorna hör till husens tomter. Byt plats på husen och bilvägen (dock med bibehållen promenad à la Norr Mälarstrand) är mitt förslag. Förstår inte heller varför man inte kan sätta bullerplank direkt vid vägen så man skipper den där jättemuren.

Också trist att man inte till fullo utnyttjar de sammankopplingar som trots motorvägen finns. Tänker på vägen som går precis vid brofästet och leder in till parken, men som inte får fortsätta som väg utan bara verkar sluta med en trottoarkant. Bättre om den får gå hela vägen ner som den gör idag.

Planen i stort ser feg och inåtvänd ut. Det blir säkert trevlig utsikt från ett och annat fönster, men fast grepp och helhetstanke saknas. Som om planerarna aldrig besökt platsen utan bara laddat in en karta i datorprogrammet och klistrat lite på slentrian. Så är det rimligtvis inte, men det är ändå det intryck jag får. Lite mer värme och personlighet skulle uppskattas.

Hoppas på ett bra yttrande från Yimby!
 0
kalle (31 Augusti 2009 13:00):
Det bästaskulle ju naturligtvis varaom man grävde ner de där jätte vägarna men det antar jag redan är" out of cuestion" Men som tidigare sagt skulle inte direkt ett "mini manhattan" vara bra men om man valde 2-3 14-20 våningars hus skulle det bli extra bra eftersom de skulle se högre ut när restan av ön ligger på 6-8 våningar :D
 0
Martin Ekdahl (31 Augusti 2009 14:16):
Man blir ju inte helt till sig av det man har sett. Men ändå, jag måste säga att det har potential. Det är inte säkert att området blir så dumt ändå. Om husen längs gåstråket hyser butiker, caféer, restauranger och kiosker så kan det bli ganska trevligt. Huset längs Essingeleden fungerar som en pendang till det gröna huset på andra sidan. Jag är såklart dödligt trött på all nyfunkis vid det här laget och att man inte har frångått "hus-i-park"-konceptet gör mig bedrövad. Återstår även att se hur bra tillgång till servicefunktioner i form av post, system, apotek osv de boende kommer att få.
 0
Dan Edholm (31 Augusti 2009 17:20):
Problemet i nuläget är att Lilla Essingen är en solitär blindtarm, och det problemet är ju ganska vanligt i en stad byggd på småöar. Det är med broar man råder bot på stadens blindtarmar, man måste sammanbinda och skapa stråk. I mina drömmar kan jag tänka mig en riktigt läcker bro av Calatrava från Primusområdets nordvästra udde, upp mot Fredhälls höjder. Båda områdena lider av samma avsaknad av stråk. Tyvärr är inte Fredhäll så stadsmässigt men om Primusområdet fick bli det vore det inte en försämring. Visst finns problem med typografin och storleken på området, men om man bygger högt (vilket lämpar sig väl när Essingeleden ändå går så högt - det ser ju bara larvigt ut om husen nätt och jämnt når upp till bron), inte glömmer affärslokalerna och tänker till om kollektivtrafiken så har man ett rätt bra underlag för mänsklig aktivitet.

Håller för övrigt med om att det är absurt att bygga husen som murar runt Essingeleden, varför inte bullerskärma vägen med 3-4 meter glasfiber längs varje brosida, kanske till och med ett tak. Behöver bilarna kunna njuta av den fina utsikten kanske?
 0
Ragnar Lind (31 Augusti 2009 23:49):
Härliga nostalgi.. Särskilt huset längs Essingeleden ger goa 60/70-talsvibbar. Vad bra att man frångår nyfunkisen för en gångs skull.
Men allvarligt: vad är detta för någonting? Det ser ju förfärligt ut. Inte vill jag sitta på kafé i den betongen..
 0
Niklas (1 September 2009 08:19):
Borde man inte dra ihop detta område med Kungsholmen (med en vägbro mot Atterbomsvägen/Stagneliusvägen?)

Om Primusgatan fick ha samma nivå som Essingeleden fram till 100 meter från stranden, och sedan en backe upp, borde det ju gå (med ens stigning på under 5%).

Bullerplanksbyggnaden bör för övrigt ligga mellan Primusgatan och Essingeleden - En remsa på 8-17 meter som annars inte kommer utnyttjas.
 0
Kerold Klang (1 September 2009 10:49):
Det så kallade höghuset i kvarteret Primus är en tidig 1960-talspärla. Kolla in den inglasade entrén med sina golvfasta skinnsoffor (om de är kvar) och det runda designade trapphuset.
Höghuset är sammanbyggt med en lägre 60-talsbyggnad ("Lagerbyggnaden") som påbyggdes till datahallshuset "Länken" 1973 och utbyggdes mot gatan 1975. Den ska rivas enligt planerna. Tredje huset, det väldiga kontorshuset "Primus 2" invigdes 1976. Jag bevakade 1972-76 byggena av de två sistnämnda som fotograf. Båda ligger på utfylld mark, grundläggningarna höll på att gå i stöpet på grund av att "hela mälaren rann in". Det lär nog inte bli tekniskt lätt att bygga denna gång heller.
 0
Anders Gardebring (1 September 2009 11:03):
Kerold:
Tack för din ögonvittnesskildring! Intressant läsning :)
 0
Jan Wiklund (1 September 2009 14:44):
Å andra sidan, om man kunde göra om Essingeleden till en vettig aveny - dvs en gata som är en förbindelselänk och inte en barriär - skulle det kanske kunna gå bra att bygga där (exempel: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​essingeavenyn.​p.​.​)

Men det kräver förstås att den trafik som nu går på Essingeleden sprids ut så att det åtminstone inte bli värre än på Sveavägen.

T.ex.
- med ytterligare en bro Eolshäll-Ålsten (se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​malarbron.​pdf)
- med t-bana under Essingeavenyn, hela vägen
- eventuellt med ett antal armar på tvärspårvägen (se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​tvarsparvagkomp.​.​)

Jag vet inte hur mycket trafiken på Essingeleden skulle behöva minskas för att nå ner till Sveavägens nivå. Nån som vet var man hittar såna siffror?
 0
Mikael Hörnlund (1 September 2009 17:23):
Njae, jag köper inte riktigt där med bullerargumenten. På andra sidan detta ställe ligger ett nybyggt bostadshus, utan bullerskydd i form av ett megakontorshus alá 70-tal.

I mitt tycker så lider Stockholm av en inkonsekvens när det gäller buller, - och nu säger jag inte att vi alla ska tåla 110DB, utan jag menar på att, ibland så går det bra med buller, ibland så går det inte bra. Finns en otrolig inkonsekvens när det gäller detta. Denna bullerhysteri, - skulle jag vilja påstå, är något som förstör mer än vad den tillför. Hur många byggen har inte stoppats eller bantats ned med bullerargumenten som vapen?

För mig är det ett tecken på att bullerbymentaliteten ligger fortfarande kvar som ett antiurbant spöke. Det är många som vill bo i storstaden, men vill att det ska vara lika tyst som det är på landet, en ekvation som tyvärr inte går ihop.

För övrigt så instämmer jag med Jan Wiklund.
 0
Niklas (1 September 2009 18:22):
Jan:

Klicka på denna länk:

http:​/​/​www.​stockholm.​se/​TrafikStadsplanering/​Stockholm.​.​

Välj trafiflödeskartor. De är dock inte pinfärska. 1998 var det knappt 130.000 fordon på Essingeleden över Lilla Essingen. År 2000 var det 30.000-32.000 fordon längs Sveavägen.

Men man får nog tåla mer fordon än så: År 2004 hade Långholmsgatan nästan 45.000 fordon per dygn. Visst klarar man av mer fordon än så om gatan utformas på rätt sätt.

Vad gäller Essingeavenyn är jag nog mer oroad av tunneln. Det är svårt att dra en vältrafikerad aveny genom en tunnel.
 0
Martin Ekdahl (1 September 2009 21:56):
Nja, jag vet inte om jag tycker att barriärshuset skulle vara ett så stort problem. Det ser massivt och uniformt ut, javisst. Men det kanske funkar? Jag vill se lite animationer innan jag ratar förslaget.
 0
Anders Ryding (1 September 2009 22:00):
Stockholm lider stor brist på studentlägenheter. Jag förstår inte varför man inte kan bygga studentlägenher i lite mer bullerutsatta områden. Studenter vistas ju inte så mycket hemma som tex pensionärer. Dessutom så bor man ju en begränsad tid i korridor. Jag som bor på Långholmsgatan, en av Stockholms mest trafikerade gator, störs väldigt lite av trafiken. Däremot störs jag enormt av alla gårdsfester som håller på långt in på natten, för att inte tala om min kedjerökande granne som gör att min lägenhet luktar fimp. Det har de inte tänkt på lagstiftarna.
 0
Jan Wiklund (2 September 2009 16:05):
Tack Niklas.

Tunneln är ett problem, det vore bättre med ett schakt med hus på båda sidor à la Kungsgatan. Men nog vore det möjligt att bygga, förutsatt att man verkligen ville ha en aveny.

Men som sagt, en sådan kräver att det finns många andra sätt att ta sig mellan norr och söder i Stockholm.
 0
Niklas (2 September 2009 20:31):
Jan:
Ett alternativ är att göra som arbetsgruppens förslag med Södertäljevägen och låta expressgatan gå nedsänkt. I så fall skulle Essingeleden fortsätta rakt in i Fredhällstunneln, medan stadsgatan skulle kunna fortsätta i en backe upp ovanför tunneln. Problemet är att två hus (solvinkelsoptimerade dessutom suck) ligger i vägen.
 0
Jan Wiklund (3 September 2009 13:32):
Jovisst skulle man kunna göra så. Huvudsaken är att det blir en aveny som de nya husen på Lilla Essingen kan förhålla sig till istället för att vända ryggen åt.
 0
Dan Edholm (6 September 2009 11:09):
Håller med Niklas att om man ska skärma buller med ett hus så ska det ligga på remsan precis invid Essingeleden. Huskroppen kan ha stora öppningar i form av portaler där smågatorna korsar broutrymmet. På så vis kan en större yta bebyggas och med mindre buller.

Dessutom bör man bygga högre och tätare. Enligt förslaget blir det lite hus och mycket grönområde. Man kan satsa på något grönt på en plats för att sedan låta resten av ytan prioritera hus, gärna höga sådana. Läget vid vattnet gör att utsikten från husen redan ger god kontakt med naturen, mer grönska är inte nödvändig för trivsel. Bättre prioritera tätheten så att området blir levande och har någon liten möjlighet att upprätthålla verksamheter. Som sagts så många många gånger tidigare, punkthus i park finns det ingen brist på i Stockholm.
 0
Mats (9 September 2009 22:20):
Måste först erkänna att jag är arkitekt. Jag har tagit del av synpunkter på detta och andra arkitekturprojekt i Stockholm på yimbys hemsida. Era invändningar mot modernismen är futtiga och provinsiella. Vi har lämnat den gamla välden bakom oss. Steget som togs av modernismans pionjärer är tyvärr oåterkalleligt. De öppnade våra ögon för dynamisk form, kontrast, asymmetri etc. Oavsett vad ni lekmän tycker utvecklas arkitekturen framåt, mot något ni inte känner igen. Det här projektet befinner sig på en basnivå, det representerar inte de senaste landvinningarna, det håller jag med om. Men det innehåller ändå ett ställningstagande för det moderna, det är viktigt.
 0
Ragnar Lind (9 September 2009 22:55):
Det moderna? Kopior på 40 år gammal akitektur, är det det moderna?
 0
Niklas (9 September 2009 23:25):
Mats:

Om du tittar noga en gång till så ser du att det inte är modernismen som arkitekturstil som kritiseras, utan den modernistiska "stads"planeringsmodellen. Själv har jag inga problem med modernistisk formgivning. Huvudsaken är att den inte är underordnad en modernistisk struktur.
 0
Anders Gardebring (10 September 2009 00:19):
Mats:
Den människoföraktande elitism som du ger uttryck för är inte speciellt klädsam. Du bör minnas att de som ska bo i de miljöer som du är med och tar fram är dina kunder. Det är kunden som talar om för dig vad han eller hon vill ha. Det är inte du som ska tala om för kunden vad den vill ha. Glädjande nog är det allt fler, även arkitekter, som lämnar de förlegade idéer med ursprung i 1800-talet som du representerar bakom sig. Det är inte YIMBY, som bejakar en utveckling av staden, som är provinsiell och futtig. Det är istället din fastlåsning i modernismen, var ursprung kan sökas i 1800-talet, som är reaktionär och förändringsovillig.

YIMBY handlar inte om en reaktionär återgång till något idylliserat småstadsideal. YIMBY handlar istället om att bejaka en positiv stadsutveckling, och att lämna den destruktiva och teknokratiska modernismen bakom sig.

Det är du som är den reaktionära. Modernismen som idé är överspelad. Nu är det dags att gå vidare.
 0
Jan Wiklund (10 September 2009 11:30):
Det är inte konstigt att arkitektskrået har kallats för sekt. Den typ av tankar som Mats gör sig till tolk för har jag annars bara stött på hos vissa anarkister.
 0
Martin Ekdahl (10 September 2009 14:07):
Mats:

Ditt inlägg fyller mig med obehag. Det är på grund av människoföraktande "arkitekter" som du som modernismen blev det monster den blev.
 0
Anders Anttonen (10 September 2009 15:40):
Mats:
Naturligtvis har du som arkitekt-proffs rätt att presentera din ståndpunkt/synvinkel här som alla andra. Men var beredd på mothugg!
Det är ju så att vi "lekmän" faktiskt bor i era skapelser och är därmed brukare av era produkter. Med "era" menar jag arkitektskaran som helhet.
 0
Anders Gardebring (10 September 2009 17:36):
Kan vara i sammanhanget värt att nämna att YIMBY har flera yrkesverksamma arkitekter bland sina medlemmar.
 0
Stefan Åström (10 September 2009 19:25):
Intressant att någon som denne Mats, som representerar alla dessa människodestruktiva modernistiska miljöer och stadsplaner som översållat Stockholm de sista 70 åren ger sig till känna. Äntligen. Det verkar som Yimby börjar bli en kraft att räkna med nu! Bra!
 0
Jörgen Sundström (11 September 2009 11:09):
Mats
"Era invändningar mot modernismen är futtiga och provinsiella. Vi har lämnat den gamla välden bakom oss."
Fortsatt ungefär samma stadsplenering och arkitektur som de senaste 80 åren eller?
Inse att världen har förändrats sedan 1930. Vår tid präglas i större utsträckning av mångfald och individualism. Låt det få komma till uttryck.
Det är inte heller 1930-talets problem som ska lösas om och om igen. Att bygga tätare städer är ett sätt att minska transporter och klimatpåverkan, en fråga som inte existerade 1930.
 0
Mats / Arkitekt (11 September 2009 20:23):
Formutvecklingen går, som all annan utveckling, i steg. En stil utvecklas ofta i ett kvalitativt språng, ett paradigmskifte, för att sedan kanske bilda en platå av långsammare utveckling eller mognad. Det modernistiska språnget är någonting som vi fortfarande (även ni lekmän) bearbetar. Bejakandet av förändring och ny teknik är bara en sida av detta mynt. En annan är "framtidsshocken", det psykologiska motståndet, oviljan till anpassning (som ni ger uttryck för) som drabbar den varelse vars livsbetingelser förändras.
 0
Per-Ola Karlsson (11 September 2009 20:37):
Mats/Architect:

Ha, ha. Du skojar va?
 0
Anders Gardebring (12 September 2009 00:17):
Mats:
I ditt nästa svar får du gärna utforma någon form av saklig diskussion istället för att spotta ur dig innehållslösa plattityder. Om du inte klarar av att försvara ditt ställningstagande kanske det är dags att ta sig en funderare på om du borde syssla med något annat än att rita miljöer som dina kunder inte vill ha?

Vad du behöver insé är att modernismen, som en del i den formutveckling som du så omhuldar, idag inte längre är vare sig intressant, relevant eller modern. Den egenskap man framförallt kan tillskriva modernismen idag är att den är reaktionär. Faktiskt avsevärt mer reaktionär än de romantiserade småstadsidyller för välbemedlad medelklass som delar av new urbanism-rörelsen sysslar med (och dit hör inte YIMBY om du nu trodde det).
 0
Mats / Arkitekt (12 September 2009 03:15):
Det är ett missförstånd att tro att det går att skilja på modernistiskt stadsbyggande och modernistisk formgivning i stort. Stadsbyggandet ingår i formgivningen. Ett modernistiskt hus i en premodern stadsstruktur formar ett undantag genom att peka mot en friare stadsform. Ett öppet stadsbyggandet är implicit i den fria hanteringen av massa och rum. Om vi idag använder begreppet "modern" menar vi form som förutsätter modernismens öppnande av den bundna formen. Den moderna strävan är att göra staden till ett "konstverk".
 0
Per-Ola Karlsson (12 September 2009 08:20):
Mats / Arkitekt:
Precis som 1930-talets modernister är ditt resonemang elitistiskt och djupt odemokratiskt.

Den process du beskriver att "form" genomgått är, oavsett om vi håller med dig om relationen form, arkitektur och stadsbyggande, precis det vi vill få till stånd. Modernismen är bakåtsträvande, reaktionär och osund i vår senmoderna tid då vi brottas med helt nya utmaningar, okända för dina gamla hjältar. Trycket att uppnå ett paradigmskifte börjar hårdna och, hemska tanke, några arkitekter har redan börjat tänka (och rita) annorlunda.

Du har rätt i att form och arkitektur fortfarande befinner sig i ett modernistiskt järngrepp. I frigörelsen från det gamla samhället nöjde man sig inte med att lägga nya årsringar. Istället skulle allt det gamla bort, värderingarna skulle för evigt cementeras i lagstiftningen för lång tid framåt gick arkitektprofessionens enda karrärsväg via total och fullständig bekännelse av modernismens bibel. Humanistiska vetenskaper och samhällsvetenskaperna har sedan länge tagit sig ur och bearbetat "chocktillståndet". Kanske är det dags att inse att ni kvarvarande bokstavstrogna blivit ifrånsprungna och att det är dags att söka sig till en ny position?

I alla fall får ni inse att här finns numera en högljudd motståndsrörelse och vi kommer inte längre vara tysta. För det är inget vackert "konstverk" som skapats åt oss arma "varelser". Kallat vid sitt rätta namn är övergrepp en mer adekvat beskrivning, fullt i klass med att låta tvångssterilisera sina medborgare.
 0
Anders Anttonen (12 September 2009 08:35):
För att komma tillbaka till tråden "Byggplaner på L:a Essingen":
Det är bra att man sparar det fina av sextiotalsbebyggelsen och låter den få ett annat innehåll än vad den var byggd för för 40 år sen. Hade Essingeleden byggts om till stadsaveny hade inga skärmhus behövts. Gäller även skärmhuset på motsatt sida E-leden.
 0
Mats / Arkitekt (12 September 2009 11:39):
"För att komma tillbaka till tråden "Byggplaner på L:a Essingen":"
De svenska arkitekterna har äntligen hittat tillbaka till det moderna arvet, och lämnat den förnedrande 70-tals-mbl-attityden där de lyssnat sig till fullständig handlingsförlamning. Planen för Lilla Essingen prövar ett trettiotalsgrepp (om ni vill kalla det så, ni har rätt i att det inte är helt modernt): storform + kontrapunkt, rörelse + vila, ortogonal + radiell. Vägen härifrån måste vara mot större abstraktion och mindre igenkännande (ni har även rätt när det gäller det igenkänbara). Men att, som ni är på väg att göra, underkänna den moderna traditionen är som att skåpa ut demokratin, bara för att några under den franska revolutionen hamnade under schavotten.
 0
J / Fd Arkitekt (12 September 2009 12:37):
Hehe

Jag tror och hoppas att Mats är en provokatör och spjuver av rang. Inläggen är precis lagom snömosiga och aparta i sammanhanget för att röra om i debatten. Om han är allvarlig (och dessutom arkitekt) är det han skriver däremot nästan lite tragiskt och rörande; inte helt olikt de sista testuggande kommunisterna i samhällsdebatten.
 0
Mats / Baby Doll (12 September 2009 14:08):
Jag vill vara den arkitekt yimbysarna fantiserar och drömmer om.
 0
Gustav Svärd (12 September 2009 14:22):
Slutsats: "Mats" är ett troll. Välutbildat och kan sina floskler, men likväl ett troll.
 0
Anders Anttonen (12 September 2009 16:26):
HMM..hmm...som sagt.. planförslaget för L:a Essingen handlade denna tråd om.

Det sades på 30-talet att Lilla Essingen var världens folktätaste ö. I tanke på att en tvåa beboddes av Mamma-Pappa-två, tre barn kan det nog stämma. Ifall Primus-området blir av kanske epitetet "Världens folkrikaste ö" kan infrias återigen. Skulle vara kul som kuriosa. Hoppas bara att servicen pallar trycket i så fall.. Och kanske en ytterligare busslinje behövs.
 0
Martin Ekdahl (12 September 2009 22:08):
^^

Hur ser befolkningstätheten på Lilla Essingen ut i förhållande till Manhattan?
 0
Daniel Jonsson (15 September 2009 00:04):
20 000 / km² på Lilla Essingen 27 500 / km² på Manhattan enligt Wikipedia. Så det är ju inom räckhåll om man vill.
 0
Martin Ekdahl (15 September 2009 12:26):
^^

Yes we can!
 0
Anders Anttonen (16 September 2009 18:42):
Om man skulle bygga lite högre på Primus så kanske L:a Essingen tar tillbaka sitt forna rekord. (Om nu det är något att eftersträva, förstås...)
 0
Martin Ekdahl (17 September 2009 11:28):
^^

Ja självklart. Man måste ha lite tävlingsanda. :)
 0
Ragnar Lind (17 September 2009 22:33):
Verkar ju fullständigt osannolikt at L Essingens folktäthet är av nästan samma storleksordning som Manhattan! Fast Klas Östergren kallar förstås L Essingen för "Stockholms Manhattan" i en av sina första böcker, men då med avseende på alla busungar som härjade runt på ön.
Det finns mer kuriosa av samma slag: "Sveriges mest kuperade stad" heter Lund (inte Kiruna eller Göteborg), och "Sveriges mest bebyggda ö" är Åstol i södra Bohuslän (dvs inte Gamla stan eller ens Lilla Essingen..).
 0
Anders Anttonen (18 September 2009 07:01):
Ragnar:
På trettiotalet när alla sexvåningsfunkishus byggdes på L:a Essingen flyttade framför allt barnfamiljer ut på ön. Då bestod familjerna ofta av 3-4 barn eller så. Jag kan tänka mig att fäderna arbetade på Electrolux eller Primus.
 0
Daniel Jonsson (18 September 2009 13:20):
Anders A: Att ta rekord i befolkningstäthet genom att tränga ut alla arbetsplatser och parker och infrastruktur och bygga ett renodlat bostadsområde är kanske inte så eftersträvansvärt, nej :-)
 0
Anders Norén (18 September 2009 14:34):
Som boende i Lund skulle jag vilja avfärda ryktena om att Lund är kuperat. Det är det inte. Lund är ganska platt. Här finns knappt några kullar eller höjdsträckningar och stans mest dramatiska naturformation torde vara grytan där sjön Sjön ligger - och den är artificiell eftersom den är en f.d. lergrav. Däremot ligger hela stan i en ganska brant backe! Från Höje å i sydväst till Ericssons komplex på Östra Torn i nordöst stiger landskapet drygt 70 meter på ca 5 km så störst höjdskillnad kanske vi har (om inte Göteborg klår oss, Slottskogens högsta punkt ligger på 86 m.ö.h.). Men Lund är inte kuperat.
 0
Martin Ekdahl (18 September 2009 17:03):
Daniel: Det är ett eftersträvansvärt mål lika gott som alla andra anser jag. Dessutom finns det parker på Manhattan. Tro mig.
 0
Anders Anttonen (18 September 2009 23:20):
Själv tyckte jag att Huskvarna föreföll ganska kuperat. Men jag har inga matematiska belägg utan gick på magkänsla där...
 0
Daniel Jonsson (20 September 2009 14:19):
Martin: Ja, på Manhattan ja. Eftersom de når sin höga befolkningstäthet genom att bygga höga hus. På Lilla Essingen däremot har man nått hög befolkningstäthet framförallt genom att göra sig av med arbetsplatser och ersätta dem med med ett renodlat bostadsområde med normalhöga punkthus.

Det här handlar mer om att ett renodlat bostadsområde har högre befolkningsdensitet än en blandstad som också innehåller service och arbetsplatser än att Lilla Essingen har några likheter med Manhattan :)
 0
Anders Anttonen (20 September 2009 14:39):
Den lokala servicen är OK i nuläget. Pizzerior, kaféer, någon tobaksaffär eller två, nåt videotek. Förutom i nya området som har rest. Lux med tillhörande chokladaffär, ett fik och en annan krog. För Apotek och Systembolag blir det att åka till Fridhemsplan i nuläget. Apoteket ska ut på marknaden, kanske även Systembolaget nångång i framtiden.
 0
Martin Ekdahl (21 September 2009 12:12):
^^

Ja, det blir väl apotek i den lokala mataffären kan man gissa. Och vill det sig riktigt väl kan essingebon även en dag gå dit för att köpa sin flaska vin.
 0
Max Schantz (8 Februari 2010 10:23):
Essingens norrsida är ren utfyllnad, vid förra sekelskiftet låg där endast ett litet torp + ett kors som några frimicklare anlade. Där E4:an går idag var det tidigare ett rejält stup som man fyllde igen på 1910-talet, har för mig att vid senaste provtagningen var det 21m blålera där man i etapp 1 hade funderat på s.k aqua-hus. Mindre känt är att gamla primusfabriken som låg här lät gräva ner ofantligt med spill från sin tillverkning av primuskök, vi lekte i detta område på 60-talet och blev utkastade sen en kompis fick brännskador på sina händer när vi plockade upp hela primuskök som låg i klasar slängda i jordmassorna ihop med tegelrester från denna fabrik.

När man anlade det höghus som finns idag fick man mycket stora sättningsproblem och det lokala skämtet var att man skulle öppna färjetrafik till RSV (Riksskatteverket), som från början var i detta hus. När man höll på med gräv och förstärkningar var vattnet runt hela norrsidan gråblå och det var badförbud vid Fredhälls utebad samt på s:t Essingen, kommer ihåg att hälsovårdsmyndigheterna då gick omkring med giegermätare (!) , varför har vi aldrig fått reda på, vet inte vad i processen och tillverkning av primuskök som kan orsaka sådana undersökningar. Däremot är det rejält strömt, den båtklubb som ligger där nu råkade spilla ut bunkerolja på 70-talet, det var några kubik och skiten åkte förbi smedis-långholmen och låg färggrant i halva riddarfjärden utanför stadshuset, så att riva upp detta jättelager med skitiga fyllnadsmassor för nya hus blir värre än att rota i sjöbotten vid karlberg som har duktiga lager med kreosot på botten.

Finns en nytgiven bok av Jan Charleville om essingeöarnas historik, där finns det bra bilder på det område som nu kallas primus. Jag tror inte på denna byggnation, helt fantasilös och priset för att rota i denna skit kan bli mycket hög. Frågan är vad staden tar för ansvar om man släpper loss okända gifter. Länsstyrelsen har tidigare gjort en s.k kartläggning där man ska följa EU-normer på nedsmutsad jord, här blir problemet att man garanterat skitar ner vatten i halva innerstaden pga strömmarna. T.ex togs prover på S:t Essingen där det tidigare låg ett tvätteri som sen blev en lastplats för ett mycket stort åkeri. Där visste alla om att detta åkeri under c:a 30 år låtit dumpa motoroljer m.m från servicen av sina lastbilar i jordvallar runt området, men detta redovisades aldrig. ABC-nytt gjorde ett reportage om detta område där det framkom att dagens markägare är ansvarig att ta hand om gifterna, problemet var att staden sålt marken till ett bostadsbolag som byggde 9st svindyra bostadsrättshus på den förorenade marken, man löste problemet genom att utföra mätningen vid intilliggande strandbad där dumpningen aldrig skedde, naturligtvis fick man då inte heller utslag på det värsta, däremot finns det fina foton när man byggde detta område där man råkade gräva upp ett gäng med sönderrostade oljefat, där några av husen byggdes upp. Tror Skanska kan ha några av bilderna, annars kan tidningen Dagen ha foton kvar för dom satt på 1:a parkett.
 0
Anders Norén (8 Februari 2010 14:19):
Max Schantz: Blålera kan innehålla naturligt höga halter av radioaktiva ämnen som sönderfaller till bland annat radon. Därav, förmodligen, att kommunen var där och mätte radioaktiviteten. Vid allt för höga halter av radon krävs att byggnader förses med extra ventilation eftersom radonet ökar risken för lungcancer. Visst radioaktivt sönderfall sker i i stort sett hela den svenska berggrunden, men problem med radon får man bara under vissa förutsättningar, t.ex. lokalt förhöjd radioaktivitet eller bebyggelse på rullstensåsar (i vilka radonet samlas).
 0
Max Schantz (8 Februari 2010 15:19):
Re: Anders Norén.
Aha, det kan ev förklara det mystiska uppträdandet av staden tjänstemän då. Polarens frät/brännskador kunde läkarna aldrig svara på, det tog visst nästan 2 år innan hans händer blev o.k igen. Kommer ihåg att tjänstemännen hittade mycket döda brunråttor som även dom hade kraftiga frätskador i pälsen. Vid en radonmätning på Essingeringen 2007 fick man ett vansinnesvärde på runt 18.000Bq, när man kollade upp detta visade det sig att rörgravarna i gatorna fungerade som ventilationsschakt (hela ön är ren granit), när man satte igen rörmatningen som gick in i husets bottenplatta sjönk värdet dramatiskt till godkända 200Bq, medans många hus i området har rejäla radonproblem. Sen finns det en knorr till, när Essingeleden byggdes inträffade ett ras med hela den brosektion som är mellan fredhällstunneln och lilla essingen. Det är visst därför som enbart små båtar får passera i detta sund, vad jag kommer ihåg tvingades man dumpa enormt stora skadade sektioner på botten i det område där man ev planerar de s.k aqua-husen, då talar vi om rejäla sprängningar av armerade betongfundament.
 0
Dan Edholm (8 Februari 2010 18:21):
Intressant med en eye-witness report, tack. Men på det stora hela är det väl inte dags att överge huvudstaden riktigt ännu. Nu handlar det om att få till något som duger till att kalla stad på en yta som ligger centralt i en stad som är i skriande behov av bostäder. Ett nästan ypperligt läge om det inte vore för avsaknaden av stad runtikring. Spårbundna kommunikationer och ett tätt blandstadstänk är vad som saknas. Verksamheter kräver tyngre underlag än punkthus, liksom alla de i bostadskön.
 0
Max Schantz (9 Februari 2010 10:08):
Några här kanske har noterat att väggarna i fredhällstunneln intill är klädda med ett ljudisolerande material. Detta för att tunneln fungerade som en "trumpet" och blåste ut rejält med oljud som en slags "ljudkanon". När "luxviken" anlades fick hela n.ö delen av St Essingen förhöjda ljudvärden då det nya skärmhuset reflekterade oljudet från E4:an, sen satte man också upp ljudskydd enbart på E4:ans södra del, vilket hjälpte till än mer. Med det nya förslaget av ett skärmhus även på norra sidan kommer då "trumpet-effekten" att komma tillbaka igen, men denna gång även mot fredhällssidan. Jag tvivlar på att man vill klä husen med ljudisolerande material och ur juridisk synvinkel blir detta problem delikat då fastighetsägarna i Fredhäll och St Essingen kommer att föra skadestånd för men i nyttjanderätten. De flesta av de ljudmätningar som gjorts har varit baserade på en labmodell som inte stämt med verkligheten och man har inte ö.h.t tagit hänsyn till pulsljud etc, att man mätt med dBa-skalan är ett skämt då man enligt experisen ska mäta både med a och C-skalan och även ha en balans för de enegitäta pulsljuden. Som exempel kan nämnas att när en containerlast passerar en av ledens skarvar finns mätningar på 112dBc och vid 60m avstånd har det tangerats 95 dBc, men miljökontoret vill hålla sig till dBa som filtrerar bort alla frekvenser under 300hz, vilket till fakto är de som stör mest. De boende i det nya skärmhuset har själva vittnat om rejäla störninga i infraljud-spektrat där hela lägenheter börjat vibrera i takt med lastbilar som står på tomgång på E4:an vid köer dagtid.

Som jag ser det kommer staden att råka mycket illa ut om man smäller upp ännu ett skärmhus, och Vägverket kämpar med näbbar o klor för att slippa få en inglasning. Bästa strategi vid bygge är helt enkelt att glasa in hela skiten och skippa skärmhuset. Om ni tar en titt på skuggberäkningarna kommer även de flesta av de nya husen att ligga i skugga av tilltänkta skärmhus från okt-mars pga solens läge. Att bygga en kopia på luxviken på norrsidan av ön kommer inte att funka praktiskt sett, men ritningarna visar ju på att det praktiska är ointressant, det handlar ju bara om pengar.....
 0
Jan Wiklund (9 Februari 2010 17:36):
Bästa strategi vid ett bygge är, som jag skrev ovan, att sikta på Essingeleden som en aveny, kompletterad med flera broar över Mälaren plus en eller flera nordsydliga t-banelinjer väster om T-centralen. Då slipper man de överdrivna bullerproblemen och kan utnyttja marken fullt ut.

Samtidigt löser man förstås många andra Stockholmsproblem.
 0
Max Schantz (9 Februari 2010 20:21):
Aha-höj inte bron-sänk floden.....ja det var en komedi på 70-talet om jag minns rätt.
Essingeleden som en aveny är nog i samma shanger. Att gödsla med broar löser inte problematiken med en öppen stad, men jag tror att jag avslutar att vara mer här, får samma dåliga vibbar som när AFA-anhängarna kvaddade hela medis i demokratins namn.....
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2010 19:57):
Max: Det finns inte en enda bro väster om Essingeleden förrän man kommer till Strängnäs. Självklart då att Essingeleden blir överbelastad. Vad detta har med AFA att göra är obegripligt.
 0
Dan Edholm (11 Februari 2010 22:04):
Mmm, Max ligg lågt! Annars bygger yimby en mörkrets skyskrapa precis utanför ditt köksfönster. Vi har ca 3000 bostadslösa medlemmar som redan bygger kåkarna under jorden 24-7. Stockholm har gott om övergivna skyddsrum för denna subtila verksamhet. Så fort vi får tag på härskarringen ska fallosarna skjutas upp ur marken likt strandade valar. (obs skämt)
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8667 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter