YIMBY i Radio Stockholm om förtätning och grönområden

Fantastiskt bra gjort Theodor. Du representerade yimby på ett väldigt professionellt sätt.

Länge leve kvartersstaden!

"De ställer det här huset mot oss som bor här. Det är ungefär, vi upplever att de ställer upp kanoner mot alla barn och gamla härinne." Man kan ju bara le.

I like förslaget. Hade ursprungligen önskat något "tätare", men jag tycker faktiskt att det funkar ganska bra. Det är ju snyggt.

Ska bli spännande att se fortsättningen på detta projekt.

Videon var grym...var det Faze Action i lurarna? Jag skulle kunna köpa skit efter sådan reklam. Men, nu handlar det inte om någon flashig mediabyrås säljande verk, utan om ett hus som ska stå i flera hundra år och som människor faktiskt ska bo i.

Hade Plankan varit en bostadrättsförening så hade det varit ett enkelt val mellan sänkta månadsavgifter och det nybygge man "belastas" med för denna belöning. Nu blir det konstlat och upp till planerarna på stadskontoret (som ju även i det första fallet skulle lagt sig i - i viss mån med rätta eftersom staden är fleras). Med hyresrätt blir ALL tillbyggnad till last - de ekonomiska incentiven är helt bortplockade. Det krävs ofta en exceptionellt stor dos av solidaritet med de som ännu inte har fått det boende de vill ha, för att som människa med hyresrätt vara en tvättäkta yimby. En liten eloge till de som ser utöver sina egna kortsiktiga behov, vilket inte är helt lätt för den som kämpar med vardagen. Visst finns det frukter för de redan boende i förtätningar av områden, men inte alla kan se så långt i framtiden. Närmast står byggarbetsplats, förlorade innergårdar och oljud.

Man borde ge hyresgästerna en sänkning av hyran för det värde de nu har som går förlorat i och med tillbyggnaden. De skrev ju en gång på ett hyreskontrakt för en lägenhet, kanske med denna gigantiska innergård som huvudargument. Om hyresvärden ändrar förutsättningarna bör deras situation påverkas. Om staden använder deras gård till ny boyta med hyra bör deras hyra sänkas. Samtidigt kan en upprustning av en gård tillföra nya värden som de boende borde betala för.

Naturligtvis är detta svårgenomfört, eftersom kalkylerna räknar med att de redan boende inte förlorar något (vilket de ju faktiskt gör, även om det finns andra vinningar längre ner längs tidsaxeln). Nimbyismen är lättförstådd på ett närliggande akut plan. Ökad kompensation vid förtätningar av hyresområden skulle kunna leda till en ökad dos av yimbyism, alltså om de ekonomiska argumenten fick lite svängrum i debatten.

Theodors insats var säkerligen lysande - går den att lyssna till på webben?

Dan:
Radioinslaget är länkat i blogginlägget...

Tack Theodor för ett lysande intervju.

Jag ska erkänna att jag är något kluven till detta projekt. I regel har jag åsikter om byggnader som påverkar de offentliga rummen som berör alla. Men det gör inte det runda huset i innergården.

Jag gillar stora kvarter som ger stadsliv ut mot gatan samtidigt som de har stora rymliga innergårdar. Det ger stadskänsla åt de offentliga ytorna samtidigt som det ger skyddade soliga innergårdar för barn och andra boende. Bor man i stora föreningar med många boende så har man råd med exempelvis bra grillplatser, lekplatser för alla åldrar, köksträdgård, boulplan och swimmingpool på innergården;). Det behövs inga rika boende för att uppnå detta om man är många. Tänk er att ha tillgång till allt detta samtidigt som man bor i ett område med innerstadsliv. Stora kvarter har således en intressant potential.

Jag ska samtidigt erkänna att jag inte vet mycket om Plankans innergård. En del av er säger ju att den inte används mycket och att marken kan utnyttjas bättre för att ge fler möjligheter att bo i stan. Det må va möjligt.

Vad tycker ni? Vad är fördelen med att bygga det runda huset i innergården jämfört med att exempelvis uppföra ett nytt kvarter i närförort som bidrar med stadsliv?

Själv tycker jag nog att man borde bebyggelsekomplettera på annat sätt. Man kan tänka sig två lägre byggvolymer i mitten av gården som delar av innergården i två delar och skapar ett nytt publikt stråk i mitten.

P-O Karlsson: Jag håller med dig. En park är ett obebyggt område i bebyggelse, som är öppet för allmänheten och avsett för rekreation. Parken i kvarteret Plankan är inte till för allmänheten utan den är privat. Det är således inte en park.

Takpåbyggnaderna ser bra ut. Gården ser ut som en trädgården hos en offentlig myndighet. Sterilt och tråkigt. Jag hade nog inte sagt yes in my backyard till gårdshuset och parken om jag bodde i Plankan.

Det är nog bäst att lägga ner planerna på gårdshuset helt och hållet och istället se om det går att förstärka marken och bygga igen öppningen mot Brännkyrkagatan med ett höghus.

Cirkelhuset som ska byggas i Stockholms största innergård(?) har ingen bottenvåning och därför försvinner inte så mycket av innergårdens mark. 3min 50sek in i filmen syns det också att det kommer att finnas mycket innergård kvar runt det nya huset där boende kan coola ner sig ladda psyket.

Jag känner inte riktigt igen Yimby här, varför så negativt till denna förtätning? Jag tycker att det ser väldig lovande ut.

Några kommentarer:

1. Området är tillgängligt för allmänheten. Det är dessutom ett "genomfartsstråk" för gående mellan Brännkyrkagatan och Högalidsparken eftersom det finns en gångbro över Varvsgatan. Därför tycker jag att det är att betrakta som park lika mycket som innergård.

2. Det här området är bland innerstadens parktätaste. Direkt västerut ligger Högalidsparken. Direkt norrut ligger Kristinehovsgården som bildar sammanhängande grönområde bort till Skinnarviksparken. Ett kvarter söderut finns Tantolunden. Cirka tre kvarter bort ligger även Långholmen. Om man tittar på flygfoto över västra Södermalm är intrycket att där är mer grönska än bebyggelse.

3. Som Alf påpekar tas knappt någon gårdsyta i anspråk samtidigt som kvalitén på gården förbättras eftersom den kommer att rustas upp.

4. Bortsett från den absurda liknelsen där herr Edler likställer lägenheter för människor med kanoner ställer jag mig något undrande till detta citat: "Man kan inte bara ha trafik och människor omkring sig hela tiden."
-När det gäller trafik så är ju det här inte alls frågan om något vägbygge. Det kommer ju inte att bli någon trafik på gården utom möjligtvis under byggtiden. När det gäller människor så är dessa flockdjur och de flesta människor trivs med att vara omgivna av andra människor. Om man inte alls gör det så kanske man ska fråga sig om man trivs med att bo i innerstaden.

Jag skrev tidigare om att kritiken till vad-som-helst är befogad i viss mening när det gäller hyresgäster.

En del i den allmänna kritiken här i forumet handlar väl om genomförandet. Jag ställer mig frågande till varför innergården ska förses med ett rondelliknande promenadstråk. Är kvarteret ett fängelse - med denna rastgård, eller är det en djurpark för utomstående att flanera i? En trevlig innergård har ytor för de boende, inte promenadstråk (för vem?). Sedan håller jag givetvis med i kritiken mot kritiken, men den som kämpar för något viktigt grabbar tag i varje halmstrå - även om argumenten faller platt. Det är inte individernas förmåga till att presentera argumenten som ger vikt åt saken, utan alla de argument i sig som förs fram till de beslutandes kännedom. Man är inte mer skyldig bara för att man inte kan förklara sitt alibi.

Jag tycker förslaget ser kasst ut helt enkelt. Som en offentlig myndighet skulle placeras mitt i en överdimensionerad innergård från 60-talet. Det måste finnas något bättre, annars kan vi avstå / vänta. Och varför ständigt dessa runda torn som blir som stubbar?

Mitt personliga önskemål hade varit att man delade av detta jättekvarter i flera små kvarter. På grund av den dominerande nimbyismen vet jag att detta är fåfängt önsketänkande. Utifrån de förutsättningar som är givna tycker jag att det runda huset är bra. Visst kunde det finnas incitament i form av sänkta hyror för hyresgästerna i det större huset och visst kunde man ha givit utrymme för verksamheter på bottenplanet (då kvarteret ändå blir "semi-offentligt"). Men stilmässigt funkar det nya huset och det kan till och med tillföra nya arkitektoniska värden till staden. Så jag ställer mig positiv till förslaget.

Bra jobbat Theodor / Anders.
För mig får gärna gården bebyggas.

En tanke som även berör liknande projekt:
Det låter så fint med brukarmedverkan och liknande floskler. Men varför är det bara de boende i kvarteret som ska få ha så stort inflytande? Alla andra som är mantalsskrivna i Stockholms kommun borde väl också tillmätas stort inflytande? Det behövs lite mer balans.

Jag är den boende i kvarteret som tycker att förslaget är bra och skrev inlägget för ett år sen. Naturligtvis ska man inte låsa sig vid den cirkelrunda "tårtan" mitt på gården utan vara öppen för andra tankar.
MEN, "parken" är Plankangaragets tak. Fortfarande används Stockholm största bakgård väldigt sporadiskt och extensivt. Någon form av bebyggelse kan och borde uppföras. Men motståndet är kompakt i kvarteret mot all slags förtätning.

Tack för berömmet :)

Jag bor i närområdet, men tycker inte Riddarsporren (gamla Hamburgerbryggeriet) är något bra exempel. Förutom några förskolor och ålderdomshemmet är det ett stendött bostadsområde på en mycket central plats.

"Torget" som finns i mitten av Riddarsporren hade kunnat vara hur bra som helst om man hade byggt cafe- och restauranglokaler i bottenvåningarna istället för bostäder (dvs lokaler i vilken form som helst). Då tror jag man hade fått ordentligt med liv i området!