Utskrift från www.yimby.se
....

Gammelfunktionalism

 
Storbritanniens New Towns gav inspiration till de grannskapsenheter som kom att byggas i stor skala i Sverige under efterkrigstiden. Här ser vi en propagandafilm från 1948 producerad av det engelska Informationsministeriet (COI) som beskriver fördelarna med den nya stadsplaneringen (tipstack till Karl Staffle). Lägg märke till att huvudpersonen Charley tar sig fram på cykel. Det är också intressant att notera argumenten som framförs mot förtätning (genom att bygga på höjden):

Voice: I say move out - make a fresh start.

Chairman: STOP! Don't do something you'll be sorry for later. Come back and let's think it over. If we're to make room for everyone without spreading out we must build upwards.

Voices: "Don't be silly, I'd never get the pram
[barnvagn] up there." "Here hold on - what about my garden." "You've ruined my favourite pub, sir."

Chairman: Alright, alright, no skyscrapers.


Och så gick det som det gick...

Charley har varit en återkommande figur i COI:s informationsfilmer under årens lopp. Under 70-talet skulle han dyka upp i form av en klok katt under vinjetten "Charley says..." och sedermera bli samplad av the Prodigy.  I samband med COI:s 60-årsjubileum gjordes många av dess informationsfilmer tillgängliga på webben. Titta och njut...


Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mattias Woldu (1 December 2009 15:50):
Skrämmande.
 0
Magnus Orest (1 December 2009 15:59):
Fett. Känns nästan som om det borde dyka upp en liten Vault-boy någonstans i filmen.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (1 December 2009 16:13):
Det var ganska rationellt att resonera som propagandafilmen gjorde år 1948. Storbritanniens gamla industri var fruktansvärt smutsig och bilarna spydde ut bly i luften...
Britterna kunde inte veta att det snart skulle gå att rena röken med modern teknik.

Det svenska miljonprogrammet var kanske inte så rationellt. Det sjukaste med hela projektet var att det väl fanns föreställningar om att den fysiska utformningen av stadsområden skulle omforma människorna till att bli mer ändamålsenliga: bättre konsumenter, mer engagerade i lokal demokrati och så vidare.
 0
Magnus Orest (1 December 2009 16:17):
Rasmus, grannskapstänket är äldre än miljonprogrammet. Någonting som jag filosoferat en hel del över denna eftermiddag: http:​/​/​www.​o-​zone.​nu/​content/​article50​/​labyrint_​0​8.​xht.​.​

Frågan är om problemet är områdena i sig, eller hur de (inte) förbinds med varandra.
 0
Peter D (1 December 2009 16:29):
Magnus Orest: Håller med om fallou referensen, hade samma tanke.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (1 December 2009 16:35):
Mjo, men jag vet inte hur smutsig luften var inne i Stockholm årtiondena kring andra världskriget. Jag har svårt att tänka mig att det var i närheten av smogen i Storbritanniens industristäder.

Sverige hade visserligen också osanitära områden med utedass och trångboddhet där folk blev sjuka, men det hade man kunnat åtgärda genom att riva de gamla kvarteren och bygga stora moderna hus på samma tomter.
 0
Niklas (1 December 2009 16:53):
^^
Jag var i samtal med arkitekten Johan Johansson. Han informerade om ett par bostadsområden i Milano (ex Velasca) (byggda av Berlusconi?) och kopior av miljonprogramsområden. De är självklart inbäddade i stadsstrukturen. De är väldigt populära.
 0
Niklas (1 December 2009 17:03):
Resonemanget i filmen ovan håller inte (surprise).

Visserligen pratar man om stadskärnan som ett monster som bara växer och växer. Detsamma borde väl gälla för var och en av enheterna. I takt med att staden växer borde dessa enheter växa så pass att de till slut växer ihop med stadskärnan.

Alternativet är att från början sätta en gräns för hur stor varje enhet får vara, vilket betyder att enheterna skulle växa till en viss storlek. Sedan måste man planera för nästa enhet ännu längre bort från kärnan.

Och detta skulle kunna funka om varje enhet skulle kunna fungera som en självständig stad, där de allra flesta inte skulle vara beroende av att få sina behov tillgodosedda i den egentliga stadskärnan. Om ett sådant behov skulle föreligga (vilket det gör i Stockholm) får man en enkärnig storstadsregion där avstånden för människorna bara växer och växer.
 0
Martin Ekdahl (2 December 2009 13:52):
Ha, ha.. Jätteroligt!

Det var som att se en animerad filmatisering av Acceptera-manifestet. Och det var roligt att de påstod att det var så folk ville ha det. Det måste vara anledningen till att så många väljer att bo tätt, eller hur? ;)
 0
Johannes Hulter (2 December 2009 15:11):
@ martin: Ja, det är fascinerande. Man gör en propagandafilm - för att sälja in konceptet till befolkningen - med argumentet att befolkningen kräver konceptet.

Och alternativet till grannskapssprawl, dvs. förtätning, avfärdas med helt ologiska argument:

"Don't be silly, I'd never get the pram [barnvagn] up there."
- Varför? Är den för stor för hissen?

"Here hold on - what about my garden."
- What about it?

"You've ruined my favourite pub, sir."
- Genom att den får fler gäster? Lycka till med att flytta din favoritpub till Charleys grannskapsenhet.
 0
Fredrik (2 December 2009 15:54):
Jag sitter och irriterar mig på argumenten... Annars en riktigt mysig film. Lite sim city feeling. Att han cyklar till jobbet var ju sjukt lustigt. Många som gör det i ABC förorterna, knappast troligt
 0
Jan Wiklund (2 December 2009 16:03):
Jag gillar inte propagandafilmer så jag nöjer mig med att titta på bilden - men den liknar ju en riktig stad, inte en förort? Något tycks fel här.
 0
Johannes Hulter (2 December 2009 16:42):
@ jan: Titta på filmen. Den stillbild du ser är filmens åskådliggörande av hur hemskt det skulle bli om man byggde högre hus.
 0
Martin Ek (2 December 2009 19:10):
Huvudet på spiken i den dör filmen "Vi kan inte fortsätta att bygga på våran stad utåt, eftersom att det kommer att ta grönytor i anspråk. Vi bygger en stad på ett helt nytt ställe!" Modernismens feltramp nummer 1. Sedan är det väldigt viktigt att få med in i debatten att modernismen faktiskt har sitt ursprung i en tid då folk bodde väldigt ihop packat inne i städerna och att alla de arbetade i fabrikerna. Den bilden av stad stämmer inte med Stockholm i dag.
 0
Björn Nilsson (2 December 2009 21:27):
Klurigt att placera skorstenarna så att röken blåste ut ur området (inom parentes sagt: i riktning mot Skandinavien).

Filmen gjordes när de gyllene åren - den stora efterkrigskonjunktjuren - höll på att dra igång. Det är nog det som gör den lite speciell. Det var ju en ganska optimistisk tid. Problem fanns men kunde lösas. Och man kunde faktiskt påverka människor genom byggsätt. Vem tror att arkitektur inte påverkar människor? Det är väl som att tro att reklam inte påverkar någon. De som utformade Årsta i Stockholm hade Andra världskrigets katastrofer i huvudet och ville bygga fram demokrati. Inget fel i det tycker jag. Tanken är rätt, innehållet kan diskuteras.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (2 December 2009 22:31):
Björn: Nu kommer vi in på hårklyverier, men en reklam i sig kan inte heller påverka människors värderingar, det kan den bara göra i ett socialt sammanhang, till exempel att reklamen är på ett språk som människorna kan förstå och att den handlar om en produkt som de kan förstå på rätt sätt. Någon som kommer från en by i Amazonas djungel skulle reagera med äckel på en bild av ett immande glas med iskall Coca cola. ("Usch vilket smutsigt vatten.")

Det är i och för sig möjligt att planeringen i Årsta rimmade väl med folks förväntningar när Årsta byggdes.
 0
Jan Wiklund (4 December 2009 16:09):
Återigen: År 1947 eller 1948 gjorde Stockholms stad en marknadsundersökning om hur folk ville bo. Alternativet "hyreshus i förort" fick 2%. Antingen ville man bo i centrum, eller också i en villa.

Detta var allmänt spridd kunskap långt tidigare. I inledningen till Generalplanen för Gubbängen säger planförfattaren ungefär "Vi vet inte hur folk vill bo. Vi vet bara en sak: de vill bo centralt".

Sanningen att säga flyttade folk till förorter för att de inte hade något val. Med bostadsbrist som piska kan man få folk att flytta vart som helst.
 0
Martin Ekdahl (5 December 2009 22:44):
@Johannes

"You've ruined my favourite pub, sir."
- Genom att den får fler gäster? Lycka till med att flytta din favoritpub till Charleys grannskapsenhet.


:D
 0
Niklas (6 December 2009 02:54):
Martin Ek (2 December 19:10):
"Sedan är det väldigt viktigt att få med in i debatten att modernismen faktiskt har sitt ursprung i en tid då (...) alla de arbetade i fabrikerna"

Vet inte om detta gällt Stockholm i någon större utsträckning. Stockholm har aldrig varit någon utpräglad industristad (som exempelvis Göteborg eller Malmö).
 0
Jan Wiklund (7 December 2009 14:02):
Niklas: Modernismen, eller rättare sagt Garden City-rörelsen, har sitt ursprung i tankefiguren om "de farliga klasserna" som skulle lokaliseras ut så de inte gaddade sig samman och ställde till revolution. Inspirationen var revolutionen 1848 och Pariskommunen. Bland s.k. bildat folk runt 1900 var det här en självklarhet enligt Sten O Karlsson: Arbetarfamiljen och det goda hemmet, Symposion 1993. Staden stod för "synd" och "smitta" bland fattigt folk (trots att redan då medellivslängden var högre i städerna). Modernismen byggde bara vidare på ett grumligt tänk. Men det har vi talat om förut.
 0
Carl Johan Hall (7 December 2009 16:23):
Niklas: Runt förra sekelskiftet fanns många industrier i Stockholms innerstad. Bolinders och Separator på Kungsholmen, Atlas på Norrmalm och Bergsunds mekaniska verkstad på Söder för att nämna några. Och den tidens industrier förorenade luften på ett sätt som nog är svårt att föreställa sig idag.
 0
Magnus Orest (7 December 2009 16:26):
Bergsunds mekaniska verkstad, ja... De byggde en del ganska så stora saker där: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​HMS_​Oden

(Någonting säger mig att det fanns bättre slussmöjligheter runt förra sekelskiftet.)
 0
Jan Wiklund (9 December 2009 12:51):
Carl Johan: Det som förorenade mest var frånvaron av varmvatten och avlopp. Men sånt blir ju billigare att bygga om staden är tät. Frågan om industriutsläpp ansåg man sig lösa elegant med höga skorstenar ända fram till 60-talet.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (9 December 2009 13:27):
Det går knappast att jämför industrin i Stockholm med den brittiska eller tyska industrin. De riktigt stora och smutsiga svenska industrierna har väl alltid funnits uppe i Norrland där järnmalmen, skogen och vattenkraften finns.
 0
Niklas (9 December 2009 18:21):
Om nu inte Stockholm var så utsatt för industriutsläpp som andra ställen kan man undra varför just Stockholm bli så hårt uppstyrt av grannskapsenhetsprincipen (new town)?

Mat talar ju t.o.m om Stockholmsmodellen.

Om "behovet" för sådant skulle finnas någonstans, så skulle det främst inte vara i Stockholm.
 0
Jan Wiklund (10 December 2009 14:15):
Svårt att säga. Särskilt som arkitektbranschen också var kritisk, enligt Johan Rådberg. Uppenbarligen drevs frågan med stor kraft av ett litet antal centralt placerade personer. Förslagsvis Sven Markelius. Men det skulle man behöva forska i.
 0
Jan Wiklund (11 December 2009 20:54):
Apropå modernism och garden city: Jag trodde länge att det stora brottet mot traditionen skedde ca 1930, men så var det ju inte. I Stockholm gick det fel när man undvek att göra en ny generalplan ca 1900 när Lindhagens plan började bli fullbyggd. Istället började man köra med ad-hoc-planer för lite hus här och lite hus där, där det råkade finnas mark över. Så uppstod dagens enklavplanering.

För att exemplifiera: Om man hade tänkt som Lindhagen ca 1900 hade man byggt på, och åstadkommit nånting i den här vägen: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​sth190​0​.​jpg

Det hade i stort sett räckt fram till låt oss säga 1950 då det skulle ha uppstått behov av ytterligare en utvidgning.

Om du räknar ser du att det här området är ungefär tio gånger Södermalm varför det får plats ungefär en miljon.
 0
Niklas Öhrström (16 December 2009 20:02):
Jan:
Intressant karta: Jag passade på att se hur pass tätt ett t-bannenät skulle kunna vara i en sådan stad, givet att det är samma spårlängd som idag (110 km).

Detta kom jag fram till: http:​/​/​sv.​tinypic.​com/​r/​2j1sxeo/​6
 0
Herbert Tingesten (17 December 2009 09:34):
^^
Paris!
 0
Jan Wiklund (17 December 2009 16:23):
^^
Mitt minne från Paris är att så fort man lämnar Paris kommun dvs korsar Périphérique så kommer man in i ett gytter som är nästan lika oplanerat som Stockholm.

Inte så konstigt kanske eftersom idén med förorter föddes i Frankrike under Napoleon II:s regim. Den skyldige var såvitt jag har läst nånstans en viss Frédéric Le Play, kristlig sociolog, som förfärades över arbetarnas syndiga och revolutionära leverne och tänkte sig att det skulle bli mer kontroll om de styckades upp. Det här var strax efter 1848 nämligen.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter