Utskrift från www.yimby.se
....

Klimatsmart stadsplanering

 

Varför bygga klimat-osmart (och inte så attraktivt)...?

Just nu pågår som bekant klimatkonferensen i Köpenhamn för fullt.

I diskussionen om klimatet pratas om sådant som utsläppsrätter, alternativa bränslen för bilar, handel med utsläppsrätter och så vidare. Det finns de som menar att vi måste dra ner på det mesta i framtiden och helt enkelt leva enklare liv medan andra ser teknikutveckling som den enda vägen. Våra politiker vrider och vänder på saken och vill naturligtvis göra så många som möjligt nöjda, en svår balansgång som för det mesta skapar missnöje åt det ena eller det andra hållet. Men det finns också sådant som vi alla borde kunna vara överens om.

En fråga som borde uppmärksammas mer, och som Johannes Åsberg från YIMBY diskuterade i Studio ett i P1 i förra veckan, är den helt avgörande roll som stadsplaneringen spelar för att vi ska kunna nå utsläppsmålen.

Att bygga energisnåla hus med miljövänliga material är naturligtvis bra, men om vi missar hur man ska transportera sig till och från dessa bostäder till arbete, affärer, nöjen, kultur och annat så missas en stor del av de vinster som kan göras, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi kan bygga aldrig så fina passivhus men så länge de uppförs i sprawlande hus-i-parkeringsplats-enklaver omgivna av motorleder och köplador får vi ändå ett ökat bilberoende och ökade utsläpp. Stadsplaneringen måste helt enkelt bli klimatsmartare och lämna SCAFT-idéerna bakom sig en gång för alla.


...när vi kan bygga klimatsmart och attraktivt istället?

Genom att fortsätta bygga den glesa staden växer den alltmer utåt med följden att stora naturområden bebyggs och asfalteras och vi får dras med ständigt ökande kostnader för en allt glesare infrastruktur. Enbart nya bränslen kan inte lösa de problem vi står inför, det är de flesta forskare liksom statens egna utredare ense om.

YIMBY är ett nätverk för stadsälskare. Vi vill att det ska byggas mer av den täta, livliga och mycket efterfrågade blandstaden. Vår främsta drivkraft är just att vi älskar staden och allt vad den innebär men vi drivs också av det faktum att det är mycket mer klimatsmart att bygga tät blandstad än glesa bilberoende områden allt längre ut i periferin. Trots uttalade visioner om att bygga tät blandstad är fortfarande en kraftig majoritet av det som byggs i Sverige just glest och bilberoende. En del har börjat att förstå att stad har blivit "inne" och använder begreppet som säljargument för nya "områden". Tyvärr tenderar för det mesta dessa områden ändå att vara trista enklaver i karbonkopierad nyfunkis med någon busslinje på sin höjd. En stad blir inte en stad bara för att man kallar den stad.

Stadsplanerare och forskare har under lång tid känt till att täta städer med blandning av människor och verksamheter är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Från politiskt håll kommer glädjande uttalanden och målsättningar om att man vill bygga blandstad. I översiktsplaner och andra politiska dokument pratas det om den täta staden. Men ändå rullar på de flesta ställen byggandet på i sin vanliga lunk med trafikleder, matargator, nyfunkisvillamattor och hus-i-parkeringsplatsenklaver så långt ögat kan nå.

Naturligtvis är det svårt att ställa om en stadsplanering som har fått härska oinskränkt under hela efterkrigstiden och kunskapen om hur man faktiskt gör saknas nog här och var.

Men vi behöver faktiskt inte experimentera så mycket. Om vi är osäkra på hur man gör så kan vi ta en titt på de klimatsmarta och attraktiva områden som faktiskt redan finns - och sedan bygga mer av det. Svårare än så behöver det inte vara.

Det bästa i kråksången är att blandstaden gör att vi kan bygga klimatsmartare, hållbarare, attraktivare och billigare på samma gång. Så vad väntar vi egentligen på?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Eric Thärnström (16 December 2009 00:10):
Inom byggbranschen talar man mest om att energieffektivisera nya och befintliga byggnader. Utsläpp är egentligen underordnat, men eftersom oljepannor och elvärme håller på att fasas ut (striktare byggregler för sånt) så kommer utsläppen fortsätta minska. Att energianvändningen minimeras hjälper också till inom sektorn "energiproduktion". Men där talar vi om sammanlagt 20% av de totala utsläppen, och det blir svårt att trolla bort t.ex. fjärrvärmens utsläpp med rådande drift och biobränslepriser.

"Inrikes transporter" står för runt 30% av utsläppen där enbart personbilstrafiken står för 20%. Där finns det mycket att göra.
 0
Gustav Svärd (16 December 2009 07:38):
Att bilstaden är den modell som det fortfarande byggs efter är trist, särskilt med tanke på alla de vackra ord som sägs från planerar/politiker/byggare/... om den täta blandstaden. Från en del hörs t.o.m. haranger om hur den täta blandstaden är en dålig norm som bör avskaffas (ex. tidningarnas kultursidor) - vilket får mig att undra var dom ser denna norm? det byggs inte precis så mycket tät blandstad. Även når det uttalade målet är detta så brukar det bli mer förortsmässighet än stadsmässighet.
 0
Mattias Woldu (16 December 2009 08:09):
Ja det är verkligen tråkigt att planerare och byggare SÄGER att dom skall bygga tät blandstad men sedan bygger förortsmässigt!
 0
Jan Wiklund (16 December 2009 12:17):
Ja så länge t.o.m. en miljöminister kan säga att ju mer bil vi åker desto bättre är det så kan vi knappast kalla oss särskilt avancerade. Se Uppdrag granskning 2 dec: http:​/​/​svt.​se/​2.​121879/​1.​1792794/​miljoministerns_​dubbl.​.​
 0
Karl Staffle (16 December 2009 14:22):
Den första bilden på klimat-osmart byggande med snedbyggda oattraktiva torn(?) får mig att tänka på en gammal Bellmanserie:

"Och för den som inte gillar raka hus har vi ju alltid svängda, haha!"

http:​/​/​1.​bp.​blogspot.​com/​_​X6F4HnEqbd8/​Sg0​Ygi3bJ8I/​AAAA.​.​
 0
Anders Gardebring (16 December 2009 18:18): Online
Karl:
Vilken lysande liten seriestripp! Har du mer av den varan, och information om när strippen publicerades? Kan man få lite mer kött på benen finns det nog bränsle för ett litet blogginlägg..
 0
Mattias Woldu (16 December 2009 21:26):
Haha, vilken härlig seriestripp. Måste varit så man resonerade i Täby Centrum, där har dom verkligen kört stort på förortsplaneringen. Det finns typ 6 stycken minst 13 våningars punkthus och typ 2 stycken såna där "svängda" hus.
 0
Lucas Stensö De Marie (16 December 2009 22:30):
Anders:

Jag har en fråga angående statistiken i slutet på din länkade artikel http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​6/​kritik-​for-​kritikens-​egen_​.​.​
Den säger alltså att ju längre till höger en stad är på diagrammet desto mer urban density är det, dvs tätbebyggt? Både San Francisco och New York vet jag är betydligt mycket mer tätbebyggda än Stockholm, så hur kommer det sig att de befinner sig till vänster om Stockholm på diagrammet? Hur ska man tolka det? Har precis varit på hjärnrönkning så jag reserverar mig för att jag helt och hållet är ute och cyklar.
 0
Anders Gardebring (16 December 2009 23:14): Online
Lucas:
New York är mer än Manhattan, om jag inte missminner mig finns det ganska gott om sprawlande husområden runtomkring New York, och de räknas ju in i statistiken.
 0
Herbert Tingesten (17 December 2009 08:26):
Strippen ovan är ur Jan Lööfs "Bellman", publicerad i FiB-Kulturfront cirka 1973.
 0
Martin Ekdahl (17 December 2009 10:49):
Mycket bra artikel. Jag har då personligen ingen lust att gå tillbaka till stenåldern för att vi skall leva "klimatsmartare" och ser idiotin i att politiker förespråkar hårda utsläppsregler samtidigt som de driver en politik som endast gynnar "hus-i-parkeringsplats". Det är bra att du uppmärksammar att tekniska lösningar inte kommer att räcka om vi fortfarande tillåter en utveckling av urban sprawl och bilberoende. Det är lätt för politikerna att snacka om "gröna lösningar", men samtidigt meningslöst prat om man inte är beredd att bygga ut kollektivtrafiken.
 0
Fredrik Lundqvist (17 December 2009 12:26):
Bara en sådan sak som att vi fortfarande sätter svarta tak på våra nya hus är ju otroligt korkat. Svarta tak tar åt sig solenergi på sommaren och ökar behovet av energikrävande kylanläggningar. På vintern strålar det ut värme och ökar uppvärmningsbehovet. Om vi målade taken vita och använde ljus betong istället för svart asfalt på vägarna skulle klimatförändringarna inte vara ett problem.
 0
Mats Andersson (17 December 2009 13:18):
En välskriven, bra och angelägen artikel. När saker ska säljas nuförtiden, det gäller såväl bostäder som annat, är miljöaspekten mycket viktig. Föreställningar om miljövänlighet och resurssnålhet framkallas ofta genom känslor. Ett exempel: Vilken bild känns mest miljövänlig av ett radhus omgivet av gräsmattor och träd, och ett högt kompakt stadskvarter omgivet av hårda ytor? Jag tror att den första bilden hos många framkallar en känsla av småskalighet och naturlighet, lite Bullerbyn sådär, medan den andra för många inger en föreställning av tung ohälsosam luft och buller, dvs. de negativa följderna av industrialiseringen och den moderna utvecklingen. Ett annat exempel: om ett nyhetsprogram i Tv ska illustrera problemen med vårt bilberoende, vilken bild funkar då bäst: en bild av Hornsgatan packad av bilar och människor eller en Norrländsk vinterväg med en fyrhjulig monsterbil som inte märks av någon annan än en ren som står och glor i diket? Min poäng är att de boendemiljöer som faktiskt är mest hållbara ur miljö- och resurssynpunkt i mångas föreställningsvärld utgör problemen, medan de som inte är det får utgöra ett ideal. Detta på grund av att väldigt många människor bara följer en känsla, som lätt framkallas genom enkla bilder och föreställningar.
 0
Jan Wiklund (17 December 2009 16:08):
Fredrik: Det är en konstig missuppfattning, som inte desto mindre är spridd. Hur stor del av markytan totalt sett täcks av tak? Kan det räknas i tusendels promille?

Givetvis skulle det underlätta om man slapp bränna olja för att värma upp hus - närmare bestämt skulle det räcka ungefär 25%. Eller lite under 20% om man räknar in den industriproduktion som vi låter drabba Kinas utsläppsstatistik för att vi inte ids stå för den själva.

Det är mindre än de 30% (eller 25%) som trafiken står för. Och då är ändå inte de internationella transporterna inräknade.
 0
Peter (17 December 2009 17:27):
Lucas:

Statistik är nödvändigtvis inte sann bara för att den presenteras i en snygg graf. Enligt wikipedia så har New York en befolkningstäthet på 10,606/km2 och Stockholm 4,388.6/km2. Alltså 106 respektive 44 personer per hektar. Verkar mer rimligt än den grafen du länkade till.
 0
Erik Sandblom (17 December 2009 18:41):
Förutom miljöaspekten så har stadsutglesningen en jämställdhetsdimension. Enligt uppgift har bara varannan av Stockholms läns invånare mellan 18 och 30 år körkort. Lägg till de tonåringar som reser runt på egen hand utan körkort, så är det en stor del av befolkningen som inte gynnas av en bilcentrerad planering.
http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​unga-​ointressera.​.​

Vidare beräknas män stå fär 75% av allt bilkörande i Sverige, enligt en uppskattning från UD: "En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling". Mest kollektivt reser ensamstående mammor.
http:​/​/​www.​sou.​gov.​se/​mvb/​rapporter.​htm
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​123580​-​gor-​kvinnligt.​.​

Av de som ställer sig bakom utbyggnaden av nya motorleder och stadsutglesning, hur många är det som vågar stå för åsikten att män och medelålders ska premieras framför yngre och kvinnor?
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (17 December 2009 20:35):
Mjo, man ska inte leta för mycket efter enkla samband. Man kan göra egna statistikbilder på Gapminder.org. Här är en med länders (två av dem är stadsstater) befolkningstäthet på x-axeln och CO2-utsläpp per capita på y-axeln:

http:​/​/​graphs.​gapminder.​org/​world/​#$majorMode=​chart$is.​.​

För den som inte orkar titta kan jag säga att det finns ett samband, men det är ett svagt samband. Det är i och för sig troligt att sambandet är viktigare för städer med tanke på att de flesta resor görs inom staden.
 0
Fredrik Lundqvist (17 December 2009 21:59):
Jan: Även om tak och vägar bara utgör en pytteliten andel av ytan på jordklotet spelar det roll. Alla klimatförändrande saker vi människor gör sker i marginalen jämfört med naturens egna kretslopp.

Ändringen i atmosfärens koldioxidhalt är mycket liten men påverkar ändå eftersom vi människor har ett ganska smalt temperaturspektrum där vi trivs. Ett vulkanutbrott kan motsvara ganska många kolkraftverk, men det är svårare att påverka vulkanisk aktivitet. Att göra tak och vägar vita är också en ganska billig och enkel åtgärd som inte drabbar folk och ekonomi på samma sätt som bilförbud, extrema skatter och trams som glödlampsförbud.
 0
Sven R (18 December 2009 01:28):
Fredrik L, strålar verkligen ett svart hus ut mer energi än ett vitt?
 0
Carl Johan Hall (18 December 2009 09:59):
Sven R: Jag tror inte det. En ljus yta reflekterar visserligen synligt ljus bättre än en mörk och blir därför inte lika varm i solsken. Däremot är väl värmeavgivningen från huset tämligen oberoende av färg. Den där klassikern om att radiatorer borde vara svarta är ett vanligt missförstånd. Värmestrålningen sker i den infraröda delen av spektrat, och där funkar det lika bra med vitt. (Källa: Ny Tekniks miniproblem :-)
 0
Fredrik Lundqvist (18 December 2009 10:04):
Sven R: Svart tar åt sig mer solvärme än vitt. Känn på en vit och en svart bil en varm sommardag.
 0
Lucas Stensö De Marie (18 December 2009 10:27):
Peter:
Precis! Och San Francisco är betydligt mer tätbebyggt än Stockholm också, både enligt statistik och de observationer jag gjorde under min tid i staden som jag spenderade i under hela hösten.

Anders:
Hur ska man egentligen tolka grafen? Det verkar som det är helt felaktig eller hur har de tagit fram sina siffror?
 0
Henrik Cederlund (18 December 2009 10:33):
Fredrik Lundqvist: Det är väl inte bara av intresse ev. upptagande/reflektion i vägbana. Ta en titt på hur de olika materialen framställs. Betong har mycket mycket stora utsläpp tidigt i livscykeln. Sen tillkommer ju bl.a. ekonomiska nackdelar med betongen.
 0
Jan Wiklund (18 December 2009 14:40):
Om vi vill bli kvitt oljeuppvärmning borde vi bejaka svarta tak som suger in värme i husen. Givetvis kopplat till smarta lagringsmöjligheter så vi kan spara värmen till vintern när den behövs.

Åtminstone här på våra breddgrader.

Söderöver där man öser på med kylning av husen är det förstås en bra idé att reflektera bort värmen istället.

Men den nytta man gör då är att man onödiggör olja. Den direkta solstrålningsbalansen påverkar man oändligt lite.
 0
Carl Johan Hall (18 December 2009 15:30):
Jan Wiklund:

Som civilingenjör verksam i VVS-branschen kan jag säga att oljeeldning blir alltmer ovanlig. I nyinstallation torde den knappast förekomma alls. Här är en för kalenderbitare mycket intressant graf från Petroleuminstitutet:

http:​/​/​www.​spi.​se/​statistik.​asp?​art=​64

Man kan se att förbrukningen av lätt eldningsolja (Eo 1 i diagrammet) toppade i början av 1970-talet, för att nu ha sjunkit till samma nivå som i början av 1950-talet. Sveriges "peak oil" inträffade ungefär 1970.

Men solfångare på tak är fina grejer.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (18 December 2009 16:01):
Huset ska väl vara så väl isolerat från taket att det inte tar in eller förlorar värme den vägen...

Solfångare verkar bra, men det är väl värmelager (och kyllager) som gäller om man ska få det att fungera väl?

På vintern när värmen behövs som mest så ger solen som minst. Här i Sverige har vi blivit så bekväma att vi vill kyla hemmen på sommaren så snart innetermometern går över 25 grader. :-)
 0
Jan Wiklund (18 December 2009 18:12):
Carl Johan: Nej, i Sverige är de väl fjärrvärme och el som gäller. Vet inte hur det är i andra länder.

Men ändå står uppvärmning för 20% av koldioxidutsläppen, dvs två tredjedelar av vad transporterna gör. Nånstans måste det väl komma från? Tyskt brunkol som omvandlas till el av det förträffliga Vattenfall?
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (18 December 2009 18:39):
Förbränning av biobränsle släpper ut ungefär lika mycket CO2 som förbränning av stenkol. Sedan använder man en schablon för att avgöra hur mycket av kolet i utsläppen som ska räknas som fossilt kol. Schablonen är tilltagen i överkant för säkerhets skull. Fjärrvärmen är alltså något renare i verkligheten än i statistiken, men hur mycket är inte helt känt. Det fanns en intressant artikel om det i någon tidning jag läste där man hade analyserat kolet i röken för att avgöra förhållandet mellan isotoperna, för att på så sätt avgöra hur mycket som kom från fossila källor.

Har tyvärr ingen länk till den.

Sedan finns det tyvärr inte tillräckligt med biobränsle för att värma en gammal miljonstad som Stockholm, med många otäta hus, så man bränner fortfarande lite stenkol i Stockholm. Det är inte något som kraftbolaget skryter om i sina glansiga broschyrer. (Vet inte om det är Vattenfall eller E.ON.)

Ändring: Det är Fortum som eldar i Stockholm. http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​V%C3%A4rtaverket
 0
Jan Wiklund (19 December 2009 18:44):
Rasmus: Ja, det är korrekt. Det är lite olika beroende på vilka växter man bränner, exempelvis får man ut ganska mycket av sockerrör men det går det ju inte att odla överallt.

Amerikansk majs ger t.ex. mer koldioxid än olja, beroende på att det kräver mer fossilbränsle att gå omvägen över majs än man behöver om man bränner oljan direkt (gödning etc). Vete lär ska vara lite bättre. Men fortfarande finns inge riktigt tillförlitliga beräkningar, förmodligen för att det beror så mycket på. Det är smart att använda spillvirke till biobränsle i skogsindustrin, men annars vinner man nog inte så mycket.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (19 December 2009 19:30):
Här i Sverige eldar vi mest med jordbruksavfall och hushållsavfall. Det mesta går att elda med när det har torkat förutsatt att man har en lagom varm panna. Bland avfallet ingår förstås en hel del plast och annat material som innehåller fossilt kol.

Sedan går det åt en del bränsle för att köra lastbilarna med avfall till kraftverket också. Om man ska värma en stor storstad som Stockholm med avfall så måste man ha ett stort upptagningsområde, vilket innebär långa transporter. Det är svårt att säga hur stor en stad bör vara för att vara som bäst för miljön ur uppvärmningssynpunkt, men Stockholm ligger nog ganska högt. Det behövs bättre teknik för riktigt stora städer.
 0
Herbert Tingesten (20 December 2009 10:16):
Apropå fjärrvärme, är det nån som vet vad det blev av det här projektet?

http:​/​/​www.​lwr.​kth.​se/​Publikationer/​PDF_​Files/​LWR_​REPO.​.​

Det genomfördes provborrningar som indikerade att Stockholm kunde värmas med mer eller mindre gratis hetvatten från Björköformationen i hundratals år. När projektpengarna var slut las det tydligen bara på hyllan.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (20 December 2009 16:09):
Aha, så intressant. Björkö är centrum för en gammal nedslagskrater. Där finns ett krossområde i berget, där det eventuellt går att utvinna hetvatten till låg kostnad. Det står på flera ställen i dokumentet att de inte fick pengar till fortsatta experiment.

"Totalt erhöll projektet 10.9 Mkr. Medel beviljades emellertid inte för experiment med konstgjord spräckning av berggrunden och därmed saknas fortfarande viktig kunskap om möjligheterna för vattencirkulation som behövs för bedömningen av energipotentialen."

"Eftersom det visade sig att den breccierade berggrunden i centrum på Björkö strukturen inte i sig är vattengenomsläpplig, så bör fortsatta studier och undersökningar koncentreras på hur vattengenomsläppligheten kan ökas på konstgjord väg genom hydraulisk spräckning och långtidspumpningar. Försök med sådan teknik har varit framgångsrika på mycket stora djup i kristallin berggrund i Soultz."
 0
Herbert Tingesten (20 December 2009 16:17):
Japp. Ska vi starta en insamling?
 0
Jan Wiklund (20 December 2009 22:22):
Utan att på något sätt döma ut Björköprojektet som kanske är alldeles utmärkt vill jag ändå lägga in en liten varning för alla nya fantastiska sätt att utvinna energi. Fortfarande gäller att det är kvoten mellan vad man stoppar in och vad man får ut, "energy return on energy input", eller EROEI, som betyder något.

En jättestor men svåråtkomlig energikälla kan således vara helt värdelös om man måste använda en kWh för att få ut en kWh.

Tumregeln är att allra mest lönsamt är vattenkraft som ger tillbaka sådär 50 ggr mer än man stoppar in. Därnäst kommer olja som tidigare har givit tillbaka mer än 10 ggr så mycket som man stoppar in men som nu ger allt mindre eftersom de bästa källorna har tömts. Sen kommer allt annat - vindkraft, kärnkraft, vågkraft, you name it - på 2-3. Och sist kommer biobränslen som med knapp nöd orkar över 1.

Ska vi hitta något som kan ersätta olja utan att vi måste ändra vår livsföring måste vi hitta på något som har en jämförbar EROEI.

Annars blir det för dyrt att hålla på med. Vi kommer då att satsa på energibesparing istället eftersom det ger mer. T.ex. mindre resberoende städer. Men det är ju inget som vi i Yimby har något emot.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (20 December 2009 23:17):
Sant, fast när det gäller att borra hål i berget till 5 kilometers djup så är ju det en ganska ovanlig sysselsättning, där kostnaden för utrustningen och bristen på kunnig arbetskraft gör att man ger upp ganska snart om det inte fungerar som man hoppats. Det gjorde man uppenbarligen eftersom de inte fick mer pengar.
 0
Alf . (21 December 2009 12:24):
USAs Urban area är nästan samma sak som svenskans tätort och går nästan att jämföra med varandra så det är inte självklart att San Fransisco är tätare än Stockholm eftersom deras Urban density är cirka 2370inv/km2 och Stockholms tätort har cirka 3 318inv km2.

New Yorks täthet är cirka 2100inv/km2 och Los Angeles är USAs tätaste stad med cirka 2730 inv/km2.
 0
Jan Wiklund (21 December 2009 15:19):
Nej ovanstående siffror är ju inte särskilt höga nån av dom med tanke på att Stockholms innerstad ligger på ungefär 20.000.
 0
David (21 December 2009 18:02):
Jag tror han syftar på San Fransiscos centrala delar. Jag hittar inga siffror för detta men inom stadens gränser, på en ytan av 121 km², är befolkningstätheten 6,688.4/km². Detta kan jämföras med Stockholms stads 4 387.2/km².

New York är tätare i alla avseenden förutom tätorten. New York Citys befolkningstäthet är 10,606/km² och Manhattans 27,490.9/km², vilket är betydligt tätare än Stockholm.

Att Los Angeles skulle vara USA:s tätaste stad är lite ironiskt eftersom hela staden i princip är en gigantisk villamatta.
 0
Alf . (22 December 2009 09:22):
Ska man mäta täthet i en stad så ska alla delar räknas och att San Fransisco har en täthet på 6688/km2 spelar egentligen ingen roll eftersom 75% av befolkningen bor i sammanhängande bebyggelse utanför dessa 121km2.

New York bevisar att hur tätt man än bygger så blir det inte speciellt tätt om man inte bryr sig om även de yttre delarna.

Visst kan man säga att Stockholms innerstad har cirka 20 000inv/km2 men då räknar man inte med Djurgårdslandets parker som är delar av innerstan. Statistikområdet innre staden har en täthet på cirka 8300inv/km2.
 0
Jan Wiklund (22 December 2009 20:15):
Nå, vi kan väl i alla fall vara eniga om att
- det bara är tätheter på 15000 och mer som kan kallas täta
- om hela tätorten räknas med så blir det inte särskilt tätt, någonstans
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Politikerveckan Järva
8 Oktober 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter