Utskrift från www.yimby.se
....

Villor i stan

 
Jag hör ofta bekanta tala om att de vill ha nära till allt samtidigt som de vill ha privat utegård. Idag måste de välja. Antingen har de nära till stadens tjänster men utan trädgård, eller så har de trädgård men får pendla långa sträckor. Täta städer är socialt, ekologiskt och ekonomiskt framgångsrika. Förortens villor med privat trädgård är uppskattade hemmiljöer. Kan man kombinera dessa två världar?

Glesa förorter med villor och radhus skapar tyvärr mer billism och längre avstånd. Fler bilpendlare leder till hälso- och miljöproblem. Vi lever i en paradox där man förorenar luften mer om man vill ha grönska runt sitt hem. Jag lider med de bekanta småbarnsföräldrar som sover lite på nätterna och pendlar långa sträckor från sina radhus och villor. Men om man prompt vill ha en privat trädgård och har en normalstor plånbok så ger dagens samhälle inte alternativ.

Tidigare har jag skrivit om hur man kan ge fler unga och fattiga hushåll en bostad i stan genom att minska bostadsbristen. Idag tänkte jag ägna mig åt hur vi ska få en annan grupp av människor att bosätta sig i stan. Jag undrar hur man kan massproducera boendemiljöer med privat trädgård samtidigt som det runt knuten finns spårvagn, affärer, arbetsplatser, parker, restauranger och allt annat som man har i en tät blandstad.


Här har vi några hus från Malta. Här ska det enligt uppgifter jag fått vara vanligt att man köper bara skalet till lägenheterna. Planlösningen och resten av innehållet får man bestämma över själv. På taken högt över marken finns uteplatserna.

Jag tror att det skulle vara till glädje för många. Förutom att utegårdar är trevliga så vore det bra om täta blandstäder blir populärare bland trädgårdsmänniskor, då blir det lättare att bygga mer blandstad. Samtidigt är det bra för regionen om den täta blandstaden lockar till sig fler grupper av människor. Det skulle minska den sociala segregationen. I förortens funktionsseparerade värld är det svårt att integrera människor med olika bakgrund. Men jag tror det är lättare i täta blandstäder som är byggda för att skapa möten. Privata utegårder integrerade i stadsmiljöer som skapar närhet skulle långsiktigt också öka levnadsstandarden för kommande generationer.

Jag har tittat mig omkring efter boendemiljöer som ger närhet till det mesta samtidigt som de boende har en privat trädgård och andra populära villakvaliteter som möjligheten att bestämma planlösning. Jag har letat efter alternativ som går att producera i stor mängd så att en vanlig Svensson i kommande generationer kan få råd med det. Jag presenterar dem här och jag hoppas ni tycker till om de olika alternativen som finns.


1. Radhus på höjden


I Gröndal har man staplat radhus på höjden. De som bor i husen har stora terasser som kan jämföras med gårdar i radhus. Längst ned finns några lokaler för verksamhet. Det ger stadskänsla med service i närområdet. Exploateringen är hög vilket ger bra möjligheter att utveckla kollektivtrafik, stadsparker och mycket annat. I gröndal är husen byggda på en sluttning och den förortsmässiga baksidan skapar inte närhet till service. Men man kan bygga denna typ av hus i kvarter med terasser och stadsmässigt bottenplan i alla riktningar.


Restaurang längst ned och radhus högst upp.


Radhus på höjden i Gröndal.

2. Punkthus ovanpå kvarter


Baksidan av Gröndal är som sagt typisk förort. Men framsidan mot Gröndalsvägen är intressantare. På bilderna nedan har man stadsgata med levande lokaler på våningarna 1 och 2. Trädgård på våning 3 (taket) och bostäder från våning 4 och uppåt (stjärnpunkthusen). I Vancouver finns flera mer moderna exempel på denna typ av kvarter.

Denna typ av bebyggelse ger inte individuella privata bakgårdar intill lägenheten. Här har man istället en gemensam trädgård på taket. Men arkitekturen ger tillräcklig täthet för att skapa närhet till det mesta samtidigt som de boende får vissa radhusegenskaper som exempelvis grönska och lekplatser under uppsikt från lägenheten.


På gatan i Gröndal.


På taket i Gröndal.
 

3. Townhouses


Lärkstaden omges av centrala levande gator. Inne i området har man tysta bakgator. Många av husen har getts bakgård. Köparna av husen har i vissa fall varit med och påverkat husen/lägenheterna från tidig fas. Man kan se det som radhus i stadsstruktur. En blandstad med låg exploatering som kan passa i mer perifera lägen.

Denna typ av planering kan inte bidra till samma närhet som högre exploatering. Men den kan ge tillräcklig täthet för att skapa närhet till en del kollektivtrafik, parker och andra funktioner samtidigt som boende får privat bakgård.


Vissa delar av Lärkstaden har intressant låg bebyggelse.


Packade småhus i European Village, Malmö.
 

4. Blanda villor med kvarter


I Midsommarkransen har man blandat olika stilar under hundra års tid. Här drar villorna nytta av kvartersbebyggelsen som bidrar med ekonomi och lokaler för kollektivtrafik, parker, skolor, arbetsplatser och mycket annat.

Det är viktigt att villorna integreras så bra som möjligt i närmiljön så att de förstör så lite som möjligt för parker, kollektivtrafik, service och allt annat som kvarterstaden bidrar med. Men några kanske tycker att villornas trädgårdar bidrar till fin omgivning. Denna blandning mellan villor och kvarter passar nog inte innerstan men den kan vara ett alternativ till den traditionella förorten med separerade villa- och Hus-i-parkeringsplats-områden.


Villor och Kvarter i Midsommarkransen.
 

5. Urbana villor


Urbana Villor är ett projekt i Malmö där familjerna själva har planerat lägenheterna. Konceptet är inspirerat av Tyska Fria Byggrupper. Det har gett familjerna liknande möjlighet att påverka som vid byggen av villor. Varje lägenhet har stor balkong och därifrån kan man ta sig ned till markplan via utetrappan. Det ger ett högkvalitativt uterum. Tätheten är hög vilket ger bra närhet till det mesta.

Trappa från balkongen till gården i Urbana villor.


Taken utnyttjas också i Urbana villor.


Här har man valt att ha öppet mellan rummet och balkongen.
 


Vad tycker du själv?


Vad tycker du själv. Tycker du att vi ska massproducera någon av dessa boendemiljöer? Har du andra förslag?


Tidigare bloggar i denna serie:
Bostadsbrist i stan
Bostadsbrist i stan, del 2

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthew (18 Maj 2010 10:25):
Just hemkommen från Bryssel var detta mig väldigt tydligt. Stora delar av Bryssel, innerstad och "närförort", är uppställda av townhouses primärt bygga under 1800-talet. De flesta är två eller tre fönster breda. Viss jugendbebyggelse från sekelskiftet finns men det mesta är av den 1800-talstyp som är relativt ovanlig i Sthlm, som är byggt i ett senare skede.

Men 70 % av Bryssel är en som Villastaden, fast i 1800-talsarkitektur. En del av dem är fortfarande 300 kv paradvåningar i tre eller fyra plan, medan andra är trappuppgångar för mindre lägenheter. Lite lustigt är det att de "dåliga" områdena består av sekelskiftes stadsrashus, som i Stockholm betingar 6 - 8 milj i pris :-)

De dyrare lägenheterna har blåst ut trägolven och stuckaturen, men bibehållit fasaderna och därmed områdenas charm.

Så mer stadsrashus! Det är en charmig boendeform som kunde ha gjort områden som Silverdal betydligt mer urbana än de är. Vi får hålla tummarna för Ulriksdal och kommande byggen.

I fallet Bryssel kan väl tyvärr konstateras att trots den täta staden åker otroligt många bil, och trafikstockningarna är värre än vad de troligen hade varit utan Klararivningarna.
 0
Anders Ryding (18 Maj 2010 12:10):
Gröndal tycker jag är ett bra exempel på en intressant och varierad stadsmiljö. Lite väl glesbebyggt dock och vad värre är så är det nya som man bygger i gröndal sammma gamla punkthus i park. Annars har jag fått intrycket av att Malmö med hästlängder överträffar Stockholm vad gäller nyskapande bebyggelse som samtidigt värderar urbaniteten.
varför är Stockholm så tvångsmässigt fast i att bygga vita sexvånings punkthus? Detta tvångsmässiga upprepande av hus i park. Och även om man som i Liljeholmen försöker, så blir det ändå samma, och minsta lilla backe så överger man kvarterstanken. För det är ju trots allt hus i kvarter som skapar det gaturum som så många efterfrågar. Utifrån kvartersstaden som norm kan man sen bygga stad med stor variation.
 0
Martin Ekdahl (18 Maj 2010 13:02):
Mycket bra och inspirerande artikel. Jag brukade beundra de staplade radhusen då jag åkte med tvärbanan till min dåvarande lägenhet i Valla Torg. Detta är koncept som kan utvecklas i det oändliga. Jag tror att det kan vara en nyckel till att skapa en hållbar stadsmiljö.
 0
Jimmy G (18 Maj 2010 13:39):
Tycker det är jättekul när man utnyttjar höjden till annat än att bara stapla likadana lägenheter och balkonghyllor på varandra. Ett exempel som jag gillar är Grimhild i Uppsala:
http:​/​/​jerbaz.​wordpress.​com/​tag/​grimhild/​

Där har man tagit ett vanligt fult, grått parkeringshus och gjort det till p-hus kombinerat med lägenheter och radhus. Det hade gärna fått vara högre (som allt i den stan) men det är ändå en väldigt lyckad omvandling jämfört med hur deprimerande kvarteret var innan.
 0
Matthew (18 Maj 2010 14:36):
Var ligger förresten European Village i Malmö? Är det en del av BO01-området?
 0
Johannes Lilleberg (18 Maj 2010 14:40):
Bo01 var för 10 år sedan så jag minns inte alla detaljer. Men European village var en del av BO01 enligt ursprungsplanen. Dock blev bara några hus färdiga innan utställningen började. I kartan under bloggen visar de gröna pilarna var husen i bloggens bilder finns.
 0
Niklas (18 Maj 2010 15:19):
Stora delar av det vi idag kallar Köpenhamns innerstad består av villabebyggelse och till viss del av townhouses. Detta märks inte så mycket då stråken, där folk rör sig, är kantade av tätare bebyggelse. Detta märks dock när man ser hur pass tätbefolkade Köpenhamns centrala stadsdelar är. I de flesta fall når man inte upp i en täthet på 10 000 inv/km2. Detta kan jämföras med staden innanför tullarna som ligger på 15 000 inv/km2. Vid byggen av nya stadsdelar tycker jag inte att man ska anstränga sig extra att klämma in villor (däremot kan de täta "Gröndals"-alternativen funka). Däremot kan man skapa en bra urban känsla (ala Köpenhamn) då villaområden förtätas och att man låter dess huvudgator kantas av mer urbana byggnader, medan kvarterens innanmäte fortfarande andas villaområde.
 0
Erik Tysk (18 Maj 2010 18:27):
Tror det bästa är att blanda stadsradhus och kvarterstad (gärna då som den i malmö med gröna flerfamiljshus) så mycket det går. Huvudstråken kan gärna kantas av flerfamiljshus, med en mix av stadsradhus på bakkgatorna. Sen håller jag med föregående talare att det kan vara bra att komplettera existerande villagebyggelse med flerfamiljshus där det finns plats, snarare än att bygga nya villor i ny stadsbebyggelse.

Tror det blir svårt att ersätta en stor villatomt helt för alla människor, men jag är säker på att många som nu väljer att bo i radhus i förorten skulle kunna tänka sig att bo mer centralt, fast med mindre tomt/grönyta i ett stadsradhus eller grönt flerfamiljshus (med stor uteplats/balkong, samt grön takterass och/eller innergård).
 0
p (18 Maj 2010 19:28):
Höga och smala stadsradhus med egen trädgård som finns i många andra europeiska städer är något Stockholm borde anamma. Föredömligt är framförallt den typ som byggts i Amsterdam och Berlin, med runt 3-6 våningar. Det som gör dessa intressanta är variationen sinsemellan. När varje hus får sin egen arkitekt blir området roligt och en omväxlande stadsmiljö saknas i de flesta nya stadsbyggnadsprojekt idag.

Jag ser också gärna, som en del tidigare kommentarer, att det inte byggs bostadsområden med stadsradhus utan att detta blandas med flerfamiljshus, kontor och service m.m., dvs. ett kvarter med stadsradhus följt av ett med kontor och flerfamiljshus (med villor på taket).

Berlin:
http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​alexkorting/​30​587470​68/​si.​.​

http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​ericfirley/​3752559661/​siz.​.​

http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​ericfirley/​3752541985/​siz.​.​

http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​ericfirley/​3753353972/​siz.​.​

http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​3478/​30​0​570​0​551/​sizes/​l/​

Amsterdam:
http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​lola_​um/​215430​4461/​sizes/​.​.​
 0
Peter D (18 Maj 2010 23:05):
Jag kan bara instämma med de flesta här och stödja stadsradhus ideerna.
 0
Henric Zethelius (19 Maj 2010 10:29):
Jag tycker också idén med stadsradhus är lysande och i min andra hemstad London bygger ju till stor del på detta. Det man ska komma ihåg, och som nu inses i stora delar av London, är att det är ett synnerligen oekonomiskt sätt att bygga och det blir ofta dyrt för den boende (om man inte - i London - är långt ut).

Exemplet från Berlin är väldigt fint, men de är också bland de allra mest exklusiva boenden som finns i Berlin just nu.

Anledningen till att det blir mer stadsaktigt är ju också att man låter fasaden gränsa till trottoaren, dvs ej punkthus.

Jag tror det är en god idé att mixa in stadsradhus bland övrig bebyggelse, inte minst i nya områden för att få en variation, men kostnads- och lönsamhetsmässigt är detta en form för ytterområden snarare än innerstaden.
 0
Johannes Lilleberg (19 Maj 2010 10:43):
Ja enligt boverket utgör markkostnaden för halva utgiften vid nybyggnation i innerstan. Så det blir dyrt om man inte staplar flera lägenheter på höjden.
 0
Jan Jörnmark (19 Maj 2010 10:49):
Ett problem om man planterar på taken är tydligen att det kan börja läcka rent förfärligt.
Den gröna lunga som jag fotograferade i det här inlägget
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​2/​kronika-​var-​ska-​framtiden_​.​.​

är ju väck nu, och tydligen var fuktskadorna i de 70-talskontoren omfattande.
Men granar på tak är kanske inte världens bästa idé.
 0
rödabergenbo (19 Maj 2010 14:06):
På grönegatan i Malmö finns terasslägenheter som jag alltid tyckt varit inspirerande även om jag kanske inte inspirerats av dess materialval i just detta specifika fall. Varje lägenhet har sin egna stora terass som tillsammans bildar en grön oas.
 0
Johannes Lilleberg (19 Maj 2010 14:17):
Förhållandena på tak är speciella för växter. Men så är det alltid. Vare sig man är i naturen eller i stan, så finns det många olika platser med olika förutsättningar som passar bra för vissa växter men sämre för andra. Har man trädgård på taket så får man vänja sig vid de växter som trivs bra där. Växter i krukor eller på tunna lager av jord på tak kan också kräva lite extra skötselarbete. Men jag tror det finns många som tycker att det är värt jobbet.
 0
Johan Eriksson (19 Maj 2010 18:43):
En till här som stödjer takpåbyggnader terrasshus o gillar Gröndal.
Fyller på med detta färska exempel från kvartert Täppan på Östgötagatan: http:​/​/​viewer.​zmags.​com/​publication/​761f93ad#/​761f93ad.​.​
 0
Erik Tysk (19 Maj 2010 22:40):
Btw, måste bara lägga till att dom där bilderna från Berlin som "p" postade är ju helt sinnessjukt snygga! Skit samma om det är superexklusivt (det måste ju få finnas sånt också i en bra blandstad), det ser ju så otroligt snyggt och välgjort ut. Det känns liksom som att det är samma höga nivå på husbyggandet som förra sekelskiftet i sthlm, fast i modern tappning liksom. Man har satt standarden på samma höga nivå, fast utan att göra uppenbara pastischer. Ja, som sagt, jag tycker att det är helt fantastiskt. Tänk om Hammarby sjöstad (som knappast heller är för arbetarklassen) såg ut mer så här istället för rådande, totalt intetsägande nyfunkis...
 0
Johannes Lilleberg (20 Maj 2010 11:17):
Jag håller med dig Erik. Arkitekturen i P:s länkar ovan är jättesnygg. De husen ger inte så vitt jag kan se någon privat trädgård åt de boende. Men de är snygga och innehåller många andra intressanta kvalitéer.
 0
Peter D (20 Maj 2010 12:13):
Henrik Z: Jag tror inte heller att stadsradhus är något för innerstaden däremot för förorterna och den blivande innerstaden. Ta valfri 60 tals förort med stora mängder menlösa gräsmattor och parkeringsplatser och fyll dem med stadsmässiga radhus istället. Detta borde även gå att göra relativt billigt med färdiga modulhus i både trä och betong på samma sätt som man bygger de flesta villor.
 0
Erik Tysk (20 Maj 2010 17:26):
Stadsradhus kan även med fördel innehålla butikslokal på nederstaplanet med bostad på de övre. Tror starkt på att komplettera existerande 60- och 70-tals förorter med just stadsradhus som Peter D föreslår. Eftersom den existerande bebyggelsen redan erbjuder stora flerfamiljshus och mycket tomma gräsplattar så skulle nog just stadradhus kunna komplettera bebyggelsen väl. Och då i vissa mer central stråk stasdradhus med butikslokaler i bottenplan (vanligt i exempelvis Asien med sk. "shophouses")
 0
Martin Nilsson (21 Maj 2010 00:01):
Är en varm anhängare av townhouses. Hade varit perfekt att bebygga Bromma flygplats, Ulriksdal etc med townhouses.
Däremot är det ingen idé att klämma in sådana ute i betongförorterna. Det finns ingen marknad för bostäder i flermiljonklassen i t ex Tensta.
 0
Erik Tysk (21 Maj 2010 00:29):
Jag är inte lika övertygad om att det inte skulle finnas ngn marknad. Om vi pratar om att bygga dessa på "restytor" som kanske skulle vara svåra att bygga annan typ av bebyggelse på (stora flerfamiljshus kanske skulle bli för skrymmande, medans hus på två, max tre, våningar skulle passa bättre) så skulle det kanske funka. Den typen av ytor kanske skulle kunna säljas av till ett lägre markpris och på så sätt bidra till en lägre totalkostnad per hus.

På lång sikt skulle ju detta kunna göra betongförorterna mer attraktiva och på så vis skapa den marknad som behövs. Om man dessutom bygger "shophouses" (alltså townhouses med lokal på markplan) skulle det kunna bidra till ännu attraktivare områden. Vad jag förstått råder det stor lokalbrist i många betongförorter, och med tanke på att många av dess invånare ursprungligen kommer från länder där shophouses är vanligt förekommande skulle nog den typen av bebyggelse välkomnas. Men visst, det är möjligt att det finns en massa praktiska hinder, men man kan ju alltid hoppas...
 0
Peter D (21 Maj 2010 00:43):
Martin N: Måste dessa nödvändigtvis vara hus i mångmiljonklassen. Om man tittar på brittiska terraced houses så är det inga lyxfastigheter. Det finns en efterfrågan på större lägenheter i många förorter och radhus tror jag skulle vara en bra lösning.
 0
Axel (21 Maj 2010 14:21):
Martin N: Hade precis samma tanke om att det skulle passa om man rev Bromma flygplats. Annars i diverse mindre restmark i trakterna runt Bromma plan skulle det vara attraktivt tror jag. Järvastaden (norr om ulrikdals)tror jag kan bli lite liknande, dock får man väl verkligen klassa området till ytterstan/förort men där finns planer på att bygga 2-3 vån smala radhus med stor uteplats/tomt på bakgården.
 0
Daniel (21 Maj 2010 15:01):
Lite exempel från Göteborgstrakten.
http:​/​/​www.​gp.​se/​bostad/​1.​339477-​psst-​har-​uppe-​ar-​det-​
eller kolla gatuvy på carl skottsbergs gata 6 i göteborg. Bakom bullerplanket finns det en 4-filig motorled och ändå så säljs husen för flera miljoner. Radhusen på t.ex. Carl Skottsbergs Gata är inspirerade av England men är också en vanlig hustyp i Göteborgs närförorter som byggdes på 1920-talet.

Ett annat alternativ är att göra såhär med miljonprogrammet:
http:​/​/​www.​alltombostad.​se/​upload/​31823/​G%C3%A5rdstens.​.​
 0
Paul (21 Maj 2010 17:06):
Angående stadsradhus i miljonprogramsområden är det en fin idé men precis som Martin Nilsson påpekade är det en idiotisk affär att uppföra dyra hus i sådana här områden, speciellt i de kända stora områdena. Få vill helt enkelt bo i invandrartäta bostadsområden från programmets tid. Här är en artikel om hur det gick när Folkhem försökte med billiga radhus i Tensta:

http:​/​/​www.​svd.​se/​nyheter/​inrikes/​svarsalda-​radhus-​hyr.​.​
 0
Niklas (21 Maj 2010 18:20):
Vad man framförallt behöver göra i betongförorterna är att ta bort trafikseparationen och att förtätning sker med lokaler i bottenplan (för att motverka centrering kring "centrum").

Mellan förorterna finns ofta finfina ytor att lägga ett grid med gator på (som fortsättning på förorterna gatustruktur). Mot de gator som inte är huvudstråk kan man med fördel bygga stadsradhus. Mot huvudgator bör byggnaderna istället ha bottenplanslokaler.
 0
S (30 Maj 2010 06:31):
Finns radhus på ett av taken i stan. Det huset som ligger norr om Åhlenshuset om jag inte minns fel. Ett relativt lätt sätt att få tillgång till befintliga uteplatser skulle vara att lagstifta så gemensamma innegårdar blev just just gemensamma och inte uppstyckade mellan de olika fastighetsägarna.
+1
Björn (27 Mars 2014 21:42):
”Radhus på höjden” – det korrekta benämningen är Terasshus och de är ritade av Backström & Renius, precis som Stjärnhusen bredvid. De blev internationellt uppmärksammade och hör till de mer ”berömda” husen i Stockholm. Byggmästare var Olle Carlsson, en av Stockholms bästa någonsin som alltid hade högre ambitioner än normalt med sina bostadshus.

Det jag tycker är så konstigt är att när nu Terasshusen blev en sådan formidabel succé, varför har man inte upprepat konceptet på fler platser i Stockholm?
 0
Trädgårdsmästare Stockholm (27 April 10:07):
Många fler borde ha tillgång till en trädgård, det ger så många positiva effekter: Du får träning, antistressbehandling, din psykiska hälsa ökar, du blir mindre utsatt för hjärtsjukdomar.

Fler trädgårdar i olika former till stadsfolket med!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8624 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter