Bostadsbrist i stan, del 2

Svaret på det ovanstående:
Vad som behövs är en rejäl, övergripande stadsplan med framförhållning, som motverkar ad hoc-planering, vilket ofta drar igång protester.

Låt öp:en och vissa planbestämmelser få vinna laga kraft. Skippa sedan detaljplansnivån, utan tillåt sådan bebyggelse så länge som den uppfyller (de demokratiskt förankrade) planbestämmelserna och ÖP:en. Då görs byggprocesserna iaf kortare.

En fri marknad kommer att frigöra många bostäder i det äldre beståndet. Naturligtvis gynnar det de mindre bemedlade.

Nej, det verkar inte riktigt rimligt. Om det stämde att bostäders värde minskar av att det finns mycket bebyggelse runtomkring skulle det ju vara närapå gratis att köpa bostad i centrala New York, London och Paris.

Jag bor i bostadsrätt och ser fram emot att det ska byggas fler hus i kvarteren omkring (Drottningholmsvägen väster om Fridhemsplan). Även om det redan lär vara en klar förbättring jämfört med den gräsliga trafikplatsen runt Lindhagensplan som låg i kvarteret Snöflingan innan - före min tid i Stockholm, men den syns ju på alla karttjänster på nätet - så är gatan fortfarande lite av ett blåshål där det känns som om stan plötsligt tar slut. Inga hus i världen kan ju dölja att det är en åttafilig om än delvis överdäckad trafikled mellan dem, men jag tror ändå att en mer stadsmässig bebyggelse lär göra att det känns mer mänskligt och därmed mer attraktivt.

Dessutom tänker jag kallt att ju mer stan växer i sin helhet, desto mer centralt belägen och därmed mer attraktiv kommer min lägenhet automatiskt att bli, så jag är inte alls med på resonemanget. Även om man förtätar varenda liten kvadratmillimeter överbliven yta i det som nu räknas som innerstaden kommer majoriteten av tillväxten att vara tvungen att ske utanför den (förhoppningsvis utan alltför mycket sprawl, förstås).

Patric Nilsson:

Varför skulle någon bygga bostäder om det inte gick att tjäna pengar på det?

Har du några empiriska belägg för vad du påstår?

Patric - riktigt så roligt är det väl inte. Jag ville bara påpeka att alla som äger sin bostad inte är negativa till att det byggs runt omkring den; det kan inte bara vara jag och Anders i hela Stockholm som resonerar likadant. Exemplet med världens storstäder var bara menat att uttrycka samma sak som Anders säger; nämligen att det är feltänk att tro att hög täthet sänker fastigheternas värde.

Att det förekommer att bostadsrättsägare i Stockholm nojar över att minsta nya lyktstolpe i kvarteret kommer att sänka värdet betvivlar jag inte, men alla lär knappast resonera så.

Vad gäller marknadskrafternas vara eller icke vara så kan man ju konstatera att anledningen till att de bemedlade bostadsrättshavarna alls har något inflytande över vad som byggs omkring dem är att det finns en politisk möjlighet att överklaga detaljplaner, där invändningar från välbeställda grupper med bra kontakter säkert väger tyngre än de som kommer från de mindre välbemedlade. Och att anledningen till att någon vill bygga till att börja med är att denna någon ser möjligheter att tjäna pengar på det, i alla fall vad gäller bostäder - vi har ju inga "social housing"-projekt här. Det gäller oavsett upplåtelseform.

Att varken ohämmad anarkokapitalism eller total byråkratisk detaljstyrning och grandios social ingenjörskonst lär leda till en perfekt stadsutopi där alla är lyckliga och välmående bör väl annars vara uppenbart för de flesta.

Dan Sten Olsson har sagt att det mest lukrativa området man kan ge sig in på är inom fastighetsbranschen, särskilt inom bostäder. Det var en intervju i GP (har jag för mig för några år sedan, och GP är väldigt dålig på digitalt arkiv)

Det finns många fastighetsägare som har vinstmarginaler på 30%.

Anledningen till att man inte bygger mer beror dels på PBL, men också att man tjänar tillräckligt mycket på befintliga byggnader.

En annan aspekt på att bygga är också att nuförtiden så vill många (men inte alla) bolag ha tillbaka investeringen direkt. Då kan man ju inte bygga hyresrätter för då får man ju tillbaka pengarna under en 20-30-års tid. Men om man bygger bostadsrätter så får man pengarna tillbaka direkt.
Det finns bolag såsom BoTrygg som bygger bostäder billigt. Husen är inte dom finaste precis, det är inga stjärnarkitekter, men bostäderna är prisvärda och därför bevisar dom också att dagens hyressystem är fullgott i vissa städer (hyressystemen ser olika ut i olika städer i Sverige).

För övrigt så kan man se i debatten om kvarterat kostern i göteborg hur mycket brf masthugget påverkade nybyggnationer med hänvisning till att man trodde att bostadsrätternas priser skulle sjunka pga minskad utsikt.