Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om slussen

 
Framtida slussen enligt förslaget.
Framtida slussen enligt förslaget.
 

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Slussen. I yttrandet pekar vi på en glädjande utveckling där man vill förtäta och utveckla en idag dåligt fungerande plats och återknyta till dess historia genom att låta bebyggelsen åter gå ner till vattnet. Slussens tradition av bebyggelse bröts i samband med uppförandet av dagens modernistiska och helt bilcentrerade slussenkonstruktion. Det är också positivt att biltrafikens plats i stadsrummet minskas, även om mer kan göras. Även om vi ger vårt stöd till grundplanen har vi en del synpunkter på hur man har valt att gestalta den.

Slussen är ett sorgebarn som spökat i stadshusets korridorer i decennier. En nedgången och sliten plats, illa anpassad för dagens behov.

Den som föddes när diskussionen om slussen påbörjades har idag hunnit passera barndom, varit tonåring, gått ut gymnasiet och kommit upp i 20-årsåldern. Förhalandet börjar nå absurda nivåer, och det är hög tid att komma till skott. Det är ytterst viktigt att staden nu kommer vidare, och att ärendet inte ytterligare förhalas.

Bortom nostalgiska protestgrupper och bloggar finns verklighetens slussen, som nu är en alldeles reell livsfara, något som vi varnade för redan för två år sedan.

 

 

Nordens Venedig.
Nordens Venedig.
 
Det är mycket viktigt att bebyggelsen får komma närmare vattnet jämfört med dagens Slussen- lösning och vi ser det därför som mycket positivt att Slussen enligt det aktuella förslaget kompletteras med mer bebyggelse runt Södermalmstorg. Genom att låta staden krypa närmare vattnet minskas barriären mellan Gamla stan och Södermalm och det faktum att Södermalmstorg kommer att avgränsas med bebyggelse på fyra sidor istället för dagens två kommer att innebära en mycket stor kvalitetsförbättring av platsen.

I debatten kring nya Slussen förekommer argument om det motsatta, att bebyggelse i sig skulle vara en barriär. Det finns dock mycket lite som ger stöd för ett sådant påstående, tvärtom har historien lärt oss att modernismens stora öppna ytor och avstånd skapar just barriärer som man ogärna tas sig förbi till fots, medan en tätare och mer nära stad med ett intimt stadsrum skapar närhet som kopplar samman.
 

Synpunkter

Det är positivt att redan i den tidiga skiss som har presenterats se varierande gestaltning och byggnadshöjder för de nya kvarteren. Även om det rör sig om volymstudier så vill vi påpeka att variationen i byggnadshöjder bör förstärkas speciellt i exploateringsområdets västra och östra hörn. Vi ser gärna att det centrala kvarteret berikas med någon form av markör/märkes-byggnad. En sådan byggnad bör gestaltas så att den får en intressant och inbjudande arkitektonisk utformning med en god koppling både till stadsrummet och vattnet. Att anlägga en offentlig takterass på den centrala byggnaden ser vi som självklart. Mjukare former kan gärna tillåtas. Höjdmässigt ser vi gärna att Katarinahissen får fortsätta att vara en tydlig markör i slussenområdets centrala delar, medan någon eller några enstaka byggnader kan tangera dess höjd i planområdets östra del. Vi ser det som ytterst viktigt att olika arkitekter oberoende av varandra får möjlighet att bidra med gestaltning av byggnader för att tillskapa en intressant arkitektonisk blandning.

Det är oerhört viktigt hur mötet mellan slussen och vattnet utformas och hur stadsfronten i detta exceptionellt framträdande läge gestaltas. Det finns en risk att bebyggelsen kommer att uppfattas som ganska massiv på platsen på grund av det sätt man valt att gestalta den. Den bör därför brytas upp i fler delar jämfört med det utställda förslaget. Vi ser det även som viktigt att byggnaderna mot vattnet binds samman väl med den kommande strandpromenaden söder om "vattentorget".

Det estetiska problemet ligger i att bygget, i sann funktionalistisk anda, inte gör något alls för att dölja vad det är.

 
En stor låda som innehåller en trafikled i två våningar. (Bilden visar Stadsgården närmast Slussen.)

På vilken man ställt några hus:
 

Husen framhäver trafikledslådan ganska oblygt. Det finns ingen rimlig anledning att de skulle stå på en platå mer än två våningar upp förrutom den faktiska, att de byggs ovanpå en överdäckad trafikled. På sätt och vis blir denna lösning mer iögonfallande än dagens oöverdäckade version.

Allt hade kanske varit gott och väl om man hade kunnat peka på en tradition att bygga på det här sättet (om man inte tolkar det väldigt brett och ser Söders bergsskärningar som en slags föregångare). Men vid Slussen har traditionen varit den rakt motsatta: Husen har alltid strävat mot Söders höjder i en diagonalt uppåtriktad rörelse: Mariaberget, Katarinavägen, husen runt Klevgränd, Götgatan, till och med själva Slussenområdet innan det rensades på bebyggelse på 30-talet. Husgytter i flera nivåer har alltid kännetecknat platsen och gjort den visuellt intressant. Med undantag för KF-huset har inget utom kajen någonsin varit horisontellt vid Slussen. Nu vill man bygga en lång horisontell låda som fungerar som en visuell barriär.

Det finns alltså många skäl att se över hur Fosterförslaget implementeras. Lyckligtvis kan vi lösa de flesta av de här problemen utan att tvinga fram en kostsam och tidsödande omgörning av grundplanen. Trafikleden ligger där den ligger men lådan kan integreras bättre med arkitekturen och på så vis kan vi bryta upp både den monotont horisontella orienteringen och det avvisande visuella intrycket. Först en volymstudie:

 

I stället för de horisontella linjerna betonas de diagonala. Huskropparnas nivåer differentieras så att höjden tilltar med avståndet från vattnet. Omväxlande former och proportioner återskapar känslan av husgytter. Murens släta yta bryts upp och byggs delvis över med husfasader ända ner till strandpromenaden.

Byggnadsvolymen som förloras genom att bygga lägre närmast vattnet kan återtas genom att delvis bygga över "promenaddäcket" och göra det till en arkad på ett par sträckor. På detta vinner man förutom utökad byggnadsvolym större frihet i den arkitektoniska utformningen av byggnadsfronten mot vattensidan och en mer visuellt intressant promenad som dessutom erbjuder regnskydd.

 

Överbyggnaderna placeras så att de inte bryter siktlinjen mot Djurgården. Sett från ingången vid Katarinahissen ska det ska inte råda någon tvekan om att detta är en plats där man har god utsikt. Utsiktsbalkonger kan också integreras i ytterfasaderna, vars fönster på promenaddäcksnivån även fungerar som utsiktsplatser.

I analogi med vårt förslag till förbättring av Stadsgården kan även det centrala kvarteret och kvarteret ovan tunnelbanebron få bättre kontakt med vattnet om bebyggelsen och trapporna tillåts krypa ner från Södermalmstorg och Ryssgården, istället för att bilda en mur som i det aktuella förslaget. Promenaden kan göras något bredare ovanför tunnelbanebron, där utsikten åt alla håll är bäst och där många kan tänkas njuta av vyerna.

Cykeltrafiken mellan Gamla stan och Slussen får bra kopplingar via broarna, men den planerade cykelbron längs T-banan kan gärna vidgas för att även inrymma gångtrafikanter.

Ett mer svårlöst problem är hur Södermälarstrand och Stadsgårdskajen ska göras tillgänglig för cykeltrafik. Det aktuella förslaget föreslår en cykelramp som slingrar sig upp mellan tunnelbanebron och Centralbron, vilket är en ytmässigt och visuellt skrymmande lösning. Vi frågar oss om det inte går att ordna cykelanslutningar till Stadsgårdskajen och Södermälarstrand på elegantare sätt.

Även om trafikapparatens dominans över stadsrummet minskas påtagligt mot dagens allt annat än välfungerande situation så upplever vi ändå att huvudbron ger intrycket av motorväg snarare än en naturlig del av stadsrummet. Det är dock i huvudsak en gestaltningsfråga.


Det är särdeles viktigt att utrymme ges för kollektivtrafikkörfält. YIMBY förespråkar aktivt ett återupprättande av stomnätet för spårväg i Stockholms innerstad och vi menar att slussen redan från början bör planeras för just spårvägstrafik. Spårvägen är ett måste för att stärka Slussens roll som Stockholms sekundära kollektivtrafikknutpunkt efter T-Centralen. Även eventuella förlängningar av Saltsjöbanan längs Skeppsbron och till Södra station får inte omöjliggöras.

Ett sätt att minska intrycket av motorvägsbro är att förlägga två av körfälten på det som planeras som en renodlad gångbro. Att flytta ett par av körfälten dit skulle innebära att den planerade gångbron skulle behöva breddas något, samtidigt som gott om plats för gångtrafikanter skulle tillföras på den östra bron. Detta skulle bryta uppdelningen mellan gångtrafikanter och bilar. Vidare bör klottervänligheten minimeras genom val av färg och fasadmaterial samt möjligen också genom att de stora lättåtkomliga och välexponerade ytorna görs mindre.

Vi ser vissa risker med att den föreslagna gångbron över slussrännan kan bli ödslig och att den kan upplevas otrygg under delar av dygnet. Den separata cykelbron längs tunnelbanebron kan drabbas av samma problem. Även det planerade Slusstorget kan lätt bli en död yta om vintrarna. Detta är något som det fortsatta planarbetet bör titta på, och om brister kommer fram, åtgärda. YIMBY ser mycket positivt på planerna att möjliggöra temporära överdäckningar av delar av vattenspegeln mellan Södermalm och Gamla Stan, där engagemang då kan genomföras. Detta kommer säkerligen liva upp stället under sommaren och vi ser det som en mycket bra del av förslaget.

YIMBY ställer inte frågan om den blå linjen ska förlängas från Kungsträdgården utan istället när den ska förlängas. Vi ser det som självklart att linjen har förlängts långt innan den nya slussen har tjänat ut. Detta måste planen ta hänsyn till. Bland annat kommer en minskning av bussterminalen att bli aktuell när tunnelbanan byggs ut, och om en utbyggnad av blå linje dras via Slussen får det naturligtvis stora konsekvenser för hur planen bör utformas för att undvika onödiga kostnader senare.

Det har riktats kritik mot det aktuella planförslaget för att det tillför nya bebyggelsevolymer närmare vattnet jämfört med dagens Slussen och att man av historiska skäl inte bör tillåta detta. Här vill vi gärna markera två saker. Dels är historia inte automatiskt ett argument mot ny bebyggelse. Ny bebyggelse ska ske utifrån vår tids behov. Dels är den som åberopar historien ytterst selektiv genom att hävda det argumentet. Slussen har haft många utformningar genom sin historia och det finns ingen rationell anledning att hävda att den senaste inkarnationen av slussen skulle vara optimal för all framtid. Historiskt sett har det funnits mer bebyggelse närmare vattnet, något som vi menar skapar en mer levande stad där avstånden över vattnet upplevs som kortare.

 
Slussen har inte alltid varit modernistiskt rensad från bebyggelse.

Den fortsatta debatten om nya Slussen håller på att överskuggas av frågor rörande utsikt. YIMBY anser att staden i stället bör fokusera på stadsliv och att bebyggelsen utformas på ett bra sätt. Stadsbyggnadskontoret bör påpeka att det kommer att skapas nya utsiktspunkter längs hela den nya bebyggelsen, och också ta fram bilder på hur detta kommer att se ut.

 
Slussen 1935. Ja, det var en gigantisk motorvägsramp mitt i city även då.

Vad gäller visualisering har de bilder som presenterats goda ambitioner, men vi menar att de bör anpassas till Stockholmsförhållanden för att lättare se hur verkligheten kommer att te sig. Bilderna har en minst sagt optimistisk syn på antalet människor som kan antas röra sig vid Slussen en vanlig dag. Det är därför viktigt att i det fortsatta arbetet ta fram mer realistiska visionsbilder som också visar Slussen med mindre antal människor och också under kalla vinterdagar. Detta för att i ett tidigt skede identifiera problemområden som kräver vidare arbete.

Slutligen, ett stort tack till er alla som varit med att ta fram detta yttrande!

Hela YIMBY:s yttrande (PDF)

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Ryding (12 April 2010 22:13):
Jag har känt mig lite tveksam över diskussionen om slussen på detta forum. Men ändrar mig nu. Jag har känt ett stort aber över Fosters förslag främst när det gäller den östra delen mot katarinaberget. Du lyfter fram problematiken bra, Anders, och du gör ett lysande förslag dessutom. Precis som jag vill se det.
 0
Gustav Svärd (12 April 2010 22:15):
Debatten har tyvärr även här inte varit helt nyanserad och har inte alltid tagit upp på ett konstruktivt sätt de svagheter som finns i det liggande förslaget. Blir lätt att både "Bevara Slussen"- och "Bygg Bättre" blir defensiva.

btw- inte bara Anders som skrivit detta yttrande (som han själv nog skyndsamt kommer påpeka).
 0
Anders Gardebring (12 April 2010 22:25): Online
Gustav har naturligtvis helt rätt. Det är flera personer som varit med och tagit fram detta yttrande. Jag skulle t.ex. aldrig kunna göra sådär snygga illustrationer ;)

Jag lade till ett litet förtydligande i texten.
 0
Philip (12 April 2010 23:23):
Mycket bra yttrande! Det basta jag sett pa lange. Normalt
spyr jag pa Slussendebatten men detta fick igang intresset.

Bra jobbat!
 0
Mattias Woldu (13 April 2010 07:06):
Fint yttrande. Synd att kultureliten valt att göra detta till någon sorts symbolfråga för någon form av ny bebyggelse. Vi kan nog alla enas om att det finns många sätt man kan förbättra det nuvarande förslaget på men eftersom det i grunden är ett bra förslag så bör man iallafall fastställa det som grund. Sedan går det självklart att ändra på separeringen av cyklister, gående och biltrafik. Man bör ju självklart istället bara tvinga biltrafiken att sänka hastigheten. Sveavägen bör agera riktmärke i denna bemärkelse. Vad gäller byggnaderna så anser jag att man verkligen gjorde bort sig när man valde att använda volymplaner utan någon höjdskillnad. Det är ju en självklarhet att människor med all rätta kommer tro att volymerna blir verklighet. Vi får se vad detta får för effekt.
 0
Mattias Källman (13 April 2010 10:11):
Kanske det viktigaste yttrandet i YIMBY:s historia? Bra jobbat, alla inblandade.
 0
Martin Ekdahl (13 April 2010 10:53):
Det blev perfekt. Förhoppningsvis kommer debatten att handla om något annat än utsikt och skugga nu.
 0
Johannes Lilleberg (13 April 2010 11:13):
Ni som har jobbat med detta har gjort ett mycket bra jobb!
 0
Lars Hansson (13 April 2010 11:16):
Lysande yttrande! Hoppas att det kan bli en konstruktiv debatt om hur förslaget kan förbättras och inte bara för eller emot. Tyvärr är jag ganska orolig med tanke på bevaragruppernas höga tonläge.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (13 April 2010 11:35):
Kanske ska påpekas att det är Herbert Tingesten som har illustrerat yttrandet.
 0
sjult (13 April 2010 12:56):
Kul! ni illustrerar precis det jag har tyckt sen jag såg förslaget. kanonbra!
var inte vingårds förslag lite mer åt detta hållet?
 0
Gustav Svärd (13 April 2010 14:04):
@Rasmus - O ja, Herbert får stora tack för bilderna! Dessa är mycket viktiga för att förmedla våra tankar utåt.
 0
Jan Wiklund (13 April 2010 16:59):
Kan bara instämma i berömmet.
 0
Dan Edholm (13 April 2010 18:00):
Det enda jag saknar är någon av Tingstens illustrationer på hur tinnar och torn skulle kunna ingå i en klättrande bebyggelse mot Söders höjder. Det känns långt från de lådhus som kritikerna med viss rätta befarar.
 0
Ulf Pettersson (13 April 2010 18:41):
Jag tycker det fanns både bra och dåligt i yttrandet.
- Bra argument om historisk bebyggelse och dålig historisk argumentation. Slussen har faktiskt varit bebyggd sedan mycket länge.
- Mycket bra förslag om att tillföra området en mer intressant märkesbyggnad.
- Bra, framtidsinriktad syn.
- Promenaddäck delvis som arkad, bra.
- Suveränt att tänka på att motverka klotter!

Inte bra:
- "Det estetiska problemet ligger i att bygget, i sann funktionalistisk anda, inte gör något alls för att dölja vad det är."
Men det stämmer väl inte? Om körbanorna är totalt överdäckade, då har man väl gjort allt för att "dölja vad det är"? Och varför är det självklart att saker måste döljas?
- Att husen bör utgöra "ett gytter" av visuellt olika hus. Ett gytter behöver inte alls bli "intressant", det kan lika gärna bli plottrigt, stillöst och oharmoniskt. Och Fosters design bygger på smäckra, rena linjer.

Oerhört dåligt förslag:
- Att lägga två av körbanorna på gångbron. Gör man så, så finns det ingen möjlighet för de gående att helt undkomma trafiken. Var man än går så promenerar man bredvid högt trafikerade vägar! Jag tycker att det befintliga förslaget om en gångbro bara för fotgängare var bland det bästa med Nya Slussen.
 0
Niklas (13 April 2010 19:21):
@Ulf:
Angående gångbron: Det handlar om trafikseparation. Är det bättre med en bro med 60.000 fordonsrörelser per dygn (med motorledsgestaltning), eller är det bättre med två broar, där den ena är hårdare trafikerad än den andra men inte mer än Sveavägen. Men visst kan jag hålla med om att ett bilfritt stråk mellan Götgatsbacken och Västerlånggatan vore bra, men man måste i vilket fall som helst passera Munkbroleden. Det nämns ju dessutom i texten att gångbron skulle behöva breddas för att detta skulle ske.
 0
Jerker (13 April 2010 21:47):
Välskrivet och framförallt konstruktivt. Den typ av positiv inställning som krävs för att förverkliga den politiska visionen om "promenadstaden".
Angreppsättet förtydligar också den principiella skillnaden mellan stadsplanering och arkitektur.
Med Foster/Bergs struktur på plats går det att göra modifieringar och förbättringar under mycket lång tid. Viktigt För detta skulle vara att "gångbron" dimensioneras så att den kan fungera även som en "bro". Dvs även för bilar/bussar eler andra fordon. begreppet "gångbro" (eller "bilbro") tillhör den modernistiska begreppsapparaten som sammanblandar struktur och funktion. Dvs inte gör skillnad mellan hårdvara (byggt) och mjukvara (användning).
På återhörande / Jerker
 0
Lars (13 April 2010 22:11):
Det finns intressanta delar i ert yttrande om Slussenförslaget. Ert förslag om höjdskilnader i bebyggelsen är tänkvärt även om jag skulle vilja se en mer öppen och luftigare lösning med något mindre bebyggelse.

Den gamla, pre-modernistiska bilden från Slussen har en intressant luftighet, i mitt tycke.

En liten naiv fråga måhända, men måste det finnas en bro mellan Slussen och Gamla Stan som är öppen för privatbilism? Kan inte den typen av trafik i stället ledas till Söderleden?

I sådant fall skulle körbanorna i förslaget kunna reduceras markant.

Buss- och ykestrafik och/eller spårvagn, javisst. Men privatbilism? Varför?
 0
Niklas (13 April 2010 22:38):
Lars:
Vad gäller Söderleden, så har den redan över 100.000 fordonsrörelser per dag. Om man klämmer in ytterligare 50.000+ fordon blir den lika hårt trafikerad som Essingeleden, fast på färre körfält.

Frågan är hur bilister i så fall skulle ta sig från exempelvis Östermalm till Nacka. Då skulle de bli tvungna till en omväg (vilket innebär mer trafik någon annanstans). Annars kan man göra som Fredrik Falks stråk (http:​/​/​www.​glittra.​com/​nyaslussen/​), där han drar ner all biltrafik i en tunnel under Slussen. Den arbetar dock med en helt annan trafiklösning, och trafiklösningen är ett arv från tidigare tävling (Nyréns tidigare förslag). Enligt tävlingsreglerna hade man att bygga vidare på den lösningen. Falks förslag hade gett ett bilfritt däck över allt, men trafiken längs med Skeppsbron skulle bestå. Personligen tror jag dock inte på att "bilfritt" per automatik är bra. Bilar kan vara med och generera ett visst flöde som trafiken inte är för tät. Men fyra istället för tre reserverade kollektivkörfält (av åtta) vore intressant att provisoriskt testa. Funkar det inte så funkar det inte och då återställer man. I bästa fall anpassar sig bilisterna och väljer kollektivt och då kan man fortsätta med fyra kollektivkörfält alt. breddade trottoarer.
 0
Daniel Jonsson (13 April 2010 22:55):
Förträffligt yttrande.

Om Slussen-projektet fortsätter i det här tempot är det ju faktiskt möjligt att det blir kontrollerad rivning och inte ras!
 0
Daniel Jonsson (13 April 2010 23:22):
Det här med bilfritt torg som ideal för Slussen ställer jag inte upp på riktigt. Charmen med Slussen ligger ju i att så otroligt mycket möts där.
 0
Anders W (14 April 2010 13:46):
Riktigt bra yttranda som jag med stolthet ställer mig bakom./anders
 0
Fritz Halvorsen (14 April 2010 18:03):
Hej alla yimbys! Intressant läsning och många bra synpunkter. Några saker sammanfaller med det förslag jag och några kollegor har lämnat in till samrådet. Tycker framförallt fokuset på kollektivtrafik bör lyftas fram starkt i det vidare planarbetet. Vi har blant annat föreslagit en ny stor urban terminalbyggnad på platsen, samt att flytta Nackaleden in mot berget och på det sättet minska den barriär som ni också mycket tydligt har identifierat. Den som är intresserad kan hitta vårt förlag på http:​/​/​www.​rumstudion.​se. God forsättning!
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (14 April 2010 21:01):
Det var inte alls dumt. Vi borde ha lagt till en sådan översiktsbild i yttrandet. Herbert har också ritat in just sådana mellanrum mellan husen i skisserna.
 0
Miljödemokrat (18 April 2010 22:05):
Men Yimby hamnar ju alldeles fel och bara ältar på som en rättshaverist. Man borde hålla fingrarna borta från Slussen.

Stockholmarna vill bevara Slussen enligt DN-Temos två undersökningar och ännu fler antagligen i dag efter debaclet med nybbyggnadsförslaget som bloggen här ovan ändå nyktert redovisar. Men ett eller ett par plus i kanten gör ingen höna bara för att man kacklar vidare som om ingenting hänt.

Slussen behöver ingen ny stadsfront, det är bara nys och önskedrömmar hos dem som tycker att det vore kul med förändring, eller för att man kan tjäna på det. Stockholm är faktiskt en huvudstad med vissa krav på måtta, balans och kontinuitet.

Stockholm och Slussen tillhör världen. Slussen är ett världsarv. Det om något kunde man jobba för och avfatta remisser om.
 0
Anders Gardebring (18 April 2010 23:18): Online
Miljödemokrat:
Ja, du borde ju veta det mesta om rättshaveri ;)

Så. En reality check. Slussen går inte att bevara. Det är en fysiskt omöjlighet. Så även om en majoritet av Stockholmarna skulle vilja det (något jag starkt betvivlar, se http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​majoritet-​vill-​ge-​slussen-​helt-​.​.​) så är det ändå en rent akademisk fråga. Det vore jättetrevligt om det fanns sabeltandare tigrar och drontar också. Men nu gör det ju inte det.
Idag har redan trafiken restriktioner vid slussen på grund av att hela klabbet håller på att rasa samman. Och i måndags krävde den sönderfallande slussen blodvite.

Men visst, vi har all tid i världen...
 0
Magnus Orest (18 April 2010 23:27):
"Miljödemokrat", som jag skrev till dig tidigare idag känns den opinionundersökning DN hänvisar till ganska tveksam. Dels med tanke på det dåliga underlaget för de svarande, dels med tanke på att ett tusental tillfrågade inte utgör ett säkert tvärsnitt av Stockholms befolkning och dels för att det var nästan jämnt mellan de båda alternativen.

Plus att opinionen bevisligen har svängt om vi utgår från de skriftliga yttranden som inkommit från både privatpersoner och remissinstanser.

Att Slussen skulle vara ett världsarv är löjeväckande och säger en del om smaken och omdömet hos de som anser att Slussen platsar på den listan. Det finns gott om motorvägskorsningar runt om i världen. Fast det är givetvis ovanligt att man bygger dem centralt i en så pass gammal stad som Stockholm.
 0
Niklas (18 April 2010 23:28):
Miljödemokrat:
"Slussen är ett världsarv"
Du missade en bokstav, eller hur?
Menar du världsgarv, eller är det världslarv du syftar på?
 0
Miljödemokrat (19 April 2010 04:03):
Diskussionen om vad stockholmarna tidigare ansett om Slussen är egentligen överspelad sedan man väckt den björn som sover med det idiotiska planförslaget som bara visar hur nonchalant och obildat Alliansen klampar på. En nyttig väckarklocka som förhoppningsvis fortsätter att ringa. Slussen är ju inte enda frågan.

Det artar sig till en ny almstrid, och inte bara en. Den som inte uppfattar vart vinden blåser har inte hängt med, men det kan vara snabba ryck ibland.

Det spelar sedan ingen roll vilka nya skisser man presenterar. Förtroendet är förverkat och går inte att reparera. Alliansen har ännu en gång demonstrerat sitt rätta jag under det polerade skinnet, och det är en gång för mycket efter Aspuddsbadet. Det är bäst dom håller sig i skinnet fram till valet.

Talet om att Slussen rasar samman håller inte riktigt, dels skulle man då ha stängt av all trafik, dels förbjudit folk att vistas där. Slussen må vara nedslitet, men har förutseende nog konstruerats som ett Lego som går att ersätta bit för bit, och det är ju precis vad man bör kräva av ett världsarv, att det går att bevara och hålla i trim.

Det finns många kvaliteter hos Slussen som gör det till en unik plats. Det handlar främst om storheten, dess paradkaraktär, placering och historia. Vad man rev för att bygga Slussen kompenseras mer än väl av vad Slussen blev och är idag och det går lika litet att vrida utveckling tillbaka som att försöka skapa något nytt av samma klass. Här har tiden stannat, precis som vid Stadsbiblioteket. Ingen förändring är möjlig utan att förstöra, och med dagens stadsbyggnadsideal skulle Slussen krympa ihop till ingenting.

Man kan jämföra med en annan funktionalistisk skapelse, Skogskyrkogården, som är ett fredat världsarv med samma tidstypiska storslagenhet, tur är väl det för annars hade väl Alliansen redan presenterat ett planförslag för hur man kunde däcka över gravarna.
 0
Herbert Tingesten (19 April 2010 09:37):
Miljödemokrat:

Kyrkogårdar brukar väl sällan vara aktuella för nybebyggnad, så just världsarvsgrejen tror jag är en aning irrelevant där... men vill man raljera så.

Avstängningarna finns redan om du tittar efter. Åtskilliga körfält är stängda för biltrafik och fler kommer att följa allteftersom förfallet fortskrider. Läs mer här:

http:​/​/​www.​stockholm.​se/​Fristaende-​webbplatser/​Fackfor.​.​
 0
Magnus Orest (19 April 2010 10:58):
Miljödemokrat/Stadshusbloggen/Dummokraten/Greensweden, etc, en liten fundering: hade du varit lika positivt inställd till Slussen om den inte redan funnits, utan bara existerat som förslag?

Det tror inte jag.

Jag ser ett tydligt mönster i dina blogginlägg. Problemet kan kokas ner till ett enda ord: förändring. Du har svårt att hantera förändringar, vare sig det är fråga om förändringar till det bättre eller sämre. Det faktum att någonting kommer att förändras är svårt att hantera för dig. Samtidigt är det ett väldigt ologiskt förhållningssätt, eftersom hela staden har fötts genom förändring. Det inser du kanske själv.

"Läkarhuset en vacker 60-talspärla" - det uttalandet kommer från en av dina bloggar. Minns dock inte vilken. Men det visar på hur svårt du har att hantera förändringar. Trots att det handlar om kantiga betongschabrak som hamnat fel i tiden.

Du hade varit lika negativt inställd till Skogskyrkogården om den bara funnits som förslag. Då hade problemet varit att ett skogsområde - som du säkert hade sett någonting unikt och speciellt i - skulle tas i anspråk för att anlägga en begravningsplats.

Och jo, Slussen behöver rivas i grunden och byggas upp igen. Frågan är alltså vad Slussen ska ersättas med. En otidsenlig motorvägskorsning eller en plats för folkliv? Det är nämligen vad det är fråga om, även om det sker bit för bit, vilket du förväxlar med renovering och upprustning. Jag tror att de flesta betongkramare är medvetna om det, men på grund av förnekelse intalar sig själva att det i så fall handlar om just en renovering.
 0
Miljödemokrat (19 April 2010 23:39):
Om Yimby hade funnits för 150 år sedan hade man väl protesterat mot planerna på kyrkobyggnader och krävt att marken exploaterades på ett mer lönsamt sätt...

Vad gäller Slussen kan betongfundamenten ersättas med nytt och stabilare material och konstruktionen utvecklas för nya funktioner. Detta kräver förstås en hel del skissande, men om stockholmarna vill behålla den här funktionalistiska skapelsen, vilken utgör ett viktigt samtida komplement till Katarinahissen och KF-huset - man kan faktiskt tala om en arkitektonisk treenighet, är det upp till dem.

På så vis bevarar man kontinuiteten i stadsbilden och låter kommande generationer uppleva Slussens frihetskänsla, linjeföring och obeskurna panorama. Slussen av idag är en andaktsfull plats med något av samma karaktär som världsarvet Skogskyrkogården. Den minskade biltrafiken bidrar till stillheten. Vad skulle inte litet grönska på bron kunna betyda? Sjöbergsplans högresta popplar ger en antydan.

Det nya Slussen - det gröna Slussen!

Detta andningshål mitt i stadskärnan kommer förmodligen att få ännu större betydelse i framtiden när resten av Stockholm har förtätats, däckats över, glasats in och förmodligen även grävts ned i högteknologiska kaninhål.

1930-talshuset vid t-station Gamla Stan har precis rustats upp och Scandic hotell mittemot på södermalmssidan uppfördes som en pastisch för att smälta in i omgivningen. Man visar alltså redan 1930-talet vederbörlig respekt vid Slussen och då kan man inte bara riva och bygga för alltihop i ett huj. Men det visar vilket kort minne Alliansen och marknadskrafterna uppvisar när ändamålet helgar medlen.

Slussen skulle kunna rustas upp efter originalritningarna men anpassas till dagens krav. Att bevara Slussen och det lilla som finns kvar av 1930-talet och dess unika formspråk, vilket representerar modernismens vagga, det må gälla broar, hus, inredningsdetaljer m m, handlar om att respektera ett kulturarv, en senkommen men viktig gest mot tidigare generationer kunniga, insiktsfulla och hårt arbetande arkitekter.
 0
Anders Gardebring (19 April 2010 23:40): Online
Miljödemokrat:
Fast slussen var precis lika mycket motorväg genom vår historiska stadskärna på 30-talet som den är idag. Varför vill du prioritera en plats byggd för bilar framför en plats byggd för människor? För dagens slussen är byggd för bilar. Det är faktiskt en av de mest bilanpassade platserna i hela Stockholms innerstad.
 0
Niklas (20 April 2010 00:11):
Miljödemokrat:
Vad gäller grönska så är det, vad jag förstått, inte klarlagt vad och hur mycket träd det kommer att finnas. Om det blir några på bron. Tja, det beror väl på hur pass rötterna klarar av detta. På dagens broar finns inte ett enda träd. Och det kommer inte finnas något om det skulle byggas upp på nytt.
 0
Magnus Orest (20 April 2010 00:22):
OK, det "kräver en del skissande" påstår miljödemokraten. Innebär det alltså att det går att restaurera Slussen bit för bit UTAN att de först rivs? Det är annars det som krävs när de söndervittrade fundamenten till en i övrigt fallfärdig konstruktion ska ersättas.

Miljonprograms... Ursäkta, MILJÖdemokraten får gärna förklara hur det ska gå till, med tanke på att de auktoriteter som har kompetens i frågan säger att det inte går. Jag har nämligen ganska svårt att ta sådana påståenden på allvar när de kommer från en källa med så pass låg trovärdighet som "mr 300 Bloggar".

Handlar det i vanlig ordning om ren förnekelse varvat med lite tyckande och önsketänkande? Please, enlighten us.
 0
Miljödemokrat (20 April 2010 01:07):
Varför skulle inte en trafiklösning kunna klassas som världsarv, det finns ju massor av broar ute i världen som anses ha stort attraktionsvärde och man aldrig skulle komma på tanken att riva. Golden Gate-bron t ex, några av Gustave Eiffels fackverkskonstruktioner m fl. Även Eiffeltornet utgör ju strängt taget ett transportsystem, fast man transporteras vertikalt. Bergbanan på Skansen... Gamla fina bågbroar i Sverige har dock ersatts av plåtlådor och det är väl något liknande man vill göra vid Slussen.

Hur mycket som måste bytas av Slussen för att förstärka konstruktionen är egentligen ointressant, det viktiga är att brons utformning och hela platsen däromkring, Slussen är ju inte bara en bro, bevaras om stockholmarna nu skulle föredra det.
 0
Niklas (20 April 2010 02:26):
Miljödemokraten:
Kan du ge en anledning till varför just Slussen skulle klassas och inte Pampasmotet, Nybodamotet, Eugeniatunneln, eller strömbron skulle klassas som världsarv. De är, i likhet med Slussen, trafiklösningar.
 0
Miljödemokrat (20 April 2010 03:19):
Svar: Slussen är inte bara en trafiklösning, det är ett begrepp, men om du följer slussendebatten så kanske skillnaden klarnar.
 0
Anders Gardebring (20 April 2010 08:57): Online
Det är lite upp-o-nervända världen att försöka diskutera med "miljödemokrat/greensweden/stadshusbloggen/et. al".
Kan du inte för en gångs skull säga något konkret?
Slussen är en snabbt förfallande motorvägslösning i gråbetong. Propagera gärna för bevarade utsikter om det är det du tycker är viktigt. Det är en argumentation som det går att jobba med. Men ett hårdnackat stöd för exakt just den nuvarande lösningen, anpassad och byggd för massbilism och som tvingar människorna ner i underjorden, det är bara märkligt och visar på att namnet "miljödemokrat" inte passar så väl in. Du vill ju prioritera bilisterna vid slussen!
 0
Miljödemokrat (20 April 2010 13:38):
Yimby tycks ha fått halva bloggosfären emot sig...

Slussen förfaller, javisst, motorväg, nej en snirklig 1930-talslösning utförd med fingertoppskänsla, ett komplement till det samtida Katarinahissen och KF-huset. Man bör se detta som en helhet. Då kan man t ex inte bygga hus på en överdäckning framför KF-husets eleganta fasad.

En överdäckning innebär också att Katarinahissen sjunker två meter under marken (!) och det ger också en brantare bro, vilket kan ställa till problem för fotgängare, cyklister och spårvagnar, men överdäckning tycks ha blivit arkitekternas våta dröm, att bygga där inget mer får plats, men det är just bara en dröm...

Det går att promenera uppe på bron, ingen är hänvisad till prången och dessa har kanske tjänat ut, precis som vid Plattan. Man får anpassa funktionen efter tidens krav.

Här finns ingen massbilism längre. Spårvagnar som ersätter biltrafiken har Yimby själva föreslagit. Det går att utnyttja de frigjorda ytorna. Men Slussen bör hanteras varsamt, som ett konstverk.
 0
Herbert Tingesten (20 April 2010 14:03):
Halva bloggosfären är ju du...

Du framför ett enda argument som inte är av tycke-och-smak-typ och det är tyvärr ett faktafel: "En överdäckning ger en brantare bro". Fel, överdäckningen ligger på samma nivå som dagens klöverbladsbro och det blir alltså ingen skillnad i lutning för bron ner mot Skeppsbron.
 0
Jan Wiklund (20 April 2010 17:26):
Slussendebatten tycks börja följa Sayre's lag - http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Sayre%27s_​Law.​

Personligen är jag föga känslomässigt engagerad i detta. Den nya lösningen är bra för att biltrafikytan minskar, den är dålig för att jag misstror nutidens arkitekters vilja att rita hus som folk gillar. Troligen har slutresultatet förutsättningar, med lite tur och en massa arbete, att bli en marginell förbättring jämfört med idag.
 0
Magnus Orest (20 April 2010 18:42):
Som Herbert skrev, halva bloggosfären verkar - i det här fallet - bestå av en samling bloggar som drivs av en och samma individ.

I övrigt verkar fler vara för nya Slussen än emot. Samt att det handlar om en generationsfråga. Yngre människor vill ha förändring, äldre människor vill att allt ska vara som det alltid ha varit.

I frågan om Slussen är den frågan ganska ointressant. Förändringen kommer oavsett hur vi gör. Slussen kommer att rivas. Eller rasa. I vilket fall som helst kommer dagens konstruktion att försvinna.

Den fråga vi har att ta ställning till är huruvida vi ska bygga en kopia av en överdimensionerad motorvägskorsning som sedan länge spelat ut sin roll, eller en plats för människor.

Många äldre människor inser inte att Slussen inte längre fyller sin funktion. Och när en byggnad eller konstruktion slutar fylla sin funktion förvandlas den bara till ett skrymmande monument över en tid som flytt.
 0
Miljödemokraten (20 April 2010 22:22):
Enligt en föreläsning av stadens företrädare vid presentationen på Peder Myndes Backe (Miljödemokraten var där) hamnar Katarinahissen 2 m under markplanet med det nya överdäckade förslaget. Brons lutningsgrad kommer därvid att höjas två meter vid anslutningen på södermalmssidan, mätt från den nya nivån vid Katarinahissen.

Det uppstod en pinsam tystnad i lokalen då talaren klart pressad och med allt svagare röst förklarade att "det säkert skulle gå att, ehrm, kanske, erhrm lösa på något vis..." Korta av Katarinahissen alltså... befängda tanke.

Bron blir visserligen inte lika brant som Peder Myndes Backe men svårare för äldre och handkappade, särskilt i snömodden, att passera. Frågan är om de gamla museispårvagnarna skulle klara den nya bron, om man skulle damma av dem för turisterna.

Striden för Katarinahissen... det är många fajter på gång just nu.

Tja, som man bäddar får man ligga, och det lutar åt ett rejält magplask för stadshusledningen efter Badringen m fl. Kanske dags att ta sin Mats ur skolan innan det nya planförslaget och andra pågående projekt skadat förtroendet alltför mycket? Det är ju snart val för fasingen.
 0
Anders Gardebring (20 April 2010 22:32): Online
Miljödemokraten:
För egen del tycker jag att slussen ska trafikeras av nya moderna och attraktiva spårvagnar, inte museitrafik...
 0
Herbert Tingesten (20 April 2010 22:48):
Katarinahissen ska enligt gällande planförslag placeras i en rund öppning i betongdäcket med ca 15 meters diameter så entréns exakta nivå i förhållande till däcket är irrelevant. Det nuvarande däcket har en svacka på ca 2 meter vid Katarinahissentrén så det är säkert det du tänker på. Vid brofästet är höjden identisk för gamla och nya Slussenbron, 11,6 meter. Lutningen på bron kommer alltså att vara exakt samma som idag. Äldre och handikappade kommer inte att ha mer problem med nya bron än med gamla, däremot slipper de alla trappor som gamla Slussen är nerlusad av. Som sagt, ditt enda argument som inte är av tycke-och-smak-typ är tyvärr felaktigt.
 0
Miljödemokraten (20 April 2010 23:20):
Att bygga in Katarinahissens entré gör att hissen ser två meter kortare ut på avstånd och detta historiska landmärke skall givetvis kunna avnjutas på avstånd i sin fulla höjd även i fortsättningen. Hissen blir alltså nedgrävd två meter och detta är bedrövligt. En kortare Katarinahiss vill ingen ha. Det får vara någon måtta på förändringsivern.

Bron kommer inte längre att avrundas med en svacka utan blir lika spikrak och brant hela vägen upp och blir alltså två meter högre relativt svackan anslutning vid Katarinahissen, där man får ett brantare stycke bro, bron blir här brantare än vad fallet är idag.

Det blir extra jobbigt för gamla, handkappade och nya eller gamla spårvagnar med hela denna långa branta nya bro.

Vi bör värna Slussens avrundade former, vilka även avspeglar sig i KF:husets avrundade fasad som man nu vill bygga för på en överdäckning. Slussen representerar 1930-talets arkitektur, på samma gång stramt funktionell och strömlinjeformad, en parallell finns i empiren, ett stramt formspråk med inslag av rokoko.
 0
Herbert Tingesten (20 April 2010 23:47):
Jag måste ha uttryckt mig otydligt. Bron blir inte brantare (eller rakare) än idag därför att den börjar på samma nivå som idag och landar på samma nivå som idag. Vid Katarinahissen finns ingen bro som kan bli brantare av att svackan jämnas ut, och det finns heller ingen svacka i bron (som är precis lika spikrak som den framtida). När svackan runt Katarinahissen jämnas ut blir marken jämnare vilket är goda nyheter för "gamla, handkappade och spårvagnar". Kolla gärna mot plankartan innan du upprepar samma faktafel igen.
 0
Magnus Orest (20 April 2010 23:51):
Låter som om det var en imponerande uppslutning av miljöbloggare på det där mötet i alla fall. Miljödemokraten var där, liksom Stadshusbloggen, liksom Miljöopinion, Greensweden, Demokratiprojektet, Yuppiebloggen, Dummokraten, Fireflies, osv. Måste ha varit intressant att se dem diskutera saker sinsemellan.
 0
Miljödemokraten (21 April 2010 00:36):
Brons exakta topografiska utformning i dagsläget och det nyligen avvisade planförslaget kan ju studeras mera vetenskapligt i detalj, men höjer man bron två meter vid Katarinahissens fot är det någonting som blir brantare. Sunda förnuftet säger det. Från platt till två meter rakt upp i luften, ja det måste bli brantare, ett stycke i varje fall, men Herbert har litet svårt med visualiseringar sen tidigare och lär fortsätta den här diskussionen tills att moderator säger stopp, det finns kanske även andra åsikter som vill komma till tals.

Mötet på Peder Myndes Backe var för en inbjuden sammanslutning, okänt vilken, och Miljödemokraten råkade vara där.
 0
Anders Gardebring (21 April 2010 01:56): Online
Miljödemokraten:
Men visst är det ändå fantastiskt? Allt som finns just nu i exakt denna sekund är alltid det som är bäst! För all framtid. Och därmed basta. Det enda kriterium som avkrävs är att det existerar, och det borde ju räcka som motivering.

Eller?
 0
Miljödemokraten (21 April 2010 04:27):
Någon måste ta parti för Stockholm och lyfta fram dess glömda kvaliteter. En bra länk om Slussen:

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​php/​fupload/​SMF/​BI_​Slus.​.​

.. som har undergått förändringar och kan förändras ytterligare inom givna ramar. Den minskade trafiken kan göra Slussen till en åtråvärd plats igen, Karl Johans torg och kupolen över Blå gången, bästa utsiktspunkten, kunde utvecklas till en turistattraktion av rang. Slussen är möjligheternas plats. Arkitekthögskolan kunde t ex låta eleverna jobba med olika förslag, även bloggarna kan säkert bidra med en hel del.

Slussen är kultur, Slussen går att återanvända.
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 07:24):
"Miljödemokratens" frustration över att inte kunna drämma till med den trygga censurklubban är påtaglig, men så är det när man vågar sig utanför sitt eget lilla bloggimperium, då kan man inte styra och ställa som man vill längre utan man får rätta sig efter demokratiska spelregler.

Jag får nästan intrycket att han aldrig varit på platsen, när han talar om "bron vid Katarinahissens fot" verkar han inte medveten om att Katarinahissen ligger närmare 100 meter från brofästet. Brons lutning påverkas givetvis inte ett dyft av om man höjer nivån 100 meter ifrån den. Från brofästet till Katarinahissen är det nerförsbacke, visserligen ganska svag så det märks knappt, och sedan är det uppförsbacke igen till KF-huset. Det är betecknande för "Miljödemokratens" sätt att föra debatt att han envetet beskriver en åtgärd för att jämna ut denna svacka som ett hot mot "gamla, handkappade och spårvagnar".
 0
Ingela Bendrot (21 April 2010 10:27):
Jag tycker att YIMBY har gjort ett mycket bra, seriöst och genomarbetat yttrande. Det är också pedagogiskt tack vare alla illustrationer. Ni borde sprida det ytterligare – varför inte länka till era Facebooksidor?

Jag önskar att debatten om stadsförnyelse kunde föras på det sätt som ni gör i ert yttrande; det är både konstruktivt och kompetent.

Däremot blir jag i det närmaste förskräckt när jag läser delar av den efterföljande debatten på er hemsida. Jag tänker närmast på vissa inlägg från personer som motsätter sig förnyelse och deras häpnadsväckande försvar av ”Slussen som det är just nu”. En del av argumenten ter sig så absurda så att jag nästan börjar tvivla på äktheten, men sannolikt finns det personer som har detta synsätt.

Med tanke på Slussens nuvarande skick, så borde ju alla vara överens om att något måste göras. Debatten borde rimligtvis handla om vad som ska göras, inte om det ska göras eller inte.

Läs gärna min krönika på: http:​/​/​www.​byggbloggarna.​se/​perspektiv/​20​10​/​0​4/​motstan.​.​

Bästa hälsningar Ingela
 0
Ragnar Lind (21 April 2010 10:42):
Jag tycker att principen för Fosters förslag är bra, det är bara presentationen som inte är det. Ni har gjort ett bra arbete på Yimby. Bra att ni trycker på nödvändigheten av att låta bebyggelsen "klättra" uppför berget. Det ger ju den variation vi eftersträvar. Lägg in lite miniparker här och där i lite högre lägen för att skapa nya utsikter över taklandskap, Mälaren och Saltsjön, då gör det inte så mycket att någon utsikt från Södermalmstorg försvinner.
 0
Miljödemokraten (21 April 2010 18:04):
Höjer man markplanet två meter vid Katarinahissen blir det ganska backigt, samtidigt som det äter upp lika mycket av Katarinahissens höjd. Hissen kommer att se avkortad ut och försvinna rakt ned i avgrunden.

Frågan är om en historisk stadsmarkör som Katarinahissen kan behandlas så respektlöst, men det visar väl återigen på svårigheterna att göra något nytt av Slussen. Frågan är varför man då gör sig besväret att presentera ogenomförbara förslag, tja man vill tjäna pengar och hoppas att politikerna inte skall upptäcka svagheterna, gick det an med Waterfront så...
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 18:54):
"Miljödemokraten" fortsätter försöka finna acceptans för sitt nyspråk där "platt" blir "backigt" och tvärtom, men förgäves. Vi får nu också, som väntat, se lite historierevisionism: Att bygga in kuren runt hissen avfärdas som "respektlöst", men inte ett ord om den ursprungliga Katarinahissen, som revs samtidigt med den övriga bebyggelsen vid Slussen när betongkringlan byggdes på 30-talet.
 0
P-O Karlsson (21 April 2010 19:37):
Herbert:

Jag tror inte alla är medvetna om den gamla Katarinahissen. Såg en bildtext under en bild på nuvarande k-hissen i DN för ett tag sedan som hävdade att denna byggdes 1883.

På Miljödemokratens fråga "om en historisk stadsmarkör som Katarinahissen kan behandlas så respektlöst" är väl svaret ja antar jag. I alla fall 1933 när den helt sonika revs. Ska dock tillägga att jag gillar nuvarande Katarinahissen också!
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 20:27):
Nej, minnet är kort, i synnerhet hos bevarandeivrare. Området öster om Slussen har en fascinerande historia och jag håller nog en slant på att ingen plats i Stockholm varit föremål för en sådan rad av dramatiska omvandlingar under en så kort tid, i synnerhet kv Tranbodarne, där KF-huset och Katarinahissen ligger idag. Hus har uppförts och rivits inom loppet av några decennier. Hur många minns t ex det enorma jugendpalatset Drottsgården, uppfört 1911 och ersatt 1971 med glashusdelen av KF-huset, eller husen som revs 1960 för T-banebunkern? Borde kanske skriva ett blogginlägg om platsens dynamiska historia när jag får tid.
 0
Miljödemokraten (21 April 2010 21:09):
Att gräva ned entrén till Katarinahissen två meter under marken heter nu på Yimby-svenska att "bygga in kuren runt hissen", vad det är för något. En stadsmarkör av denna dignitet måste kunna upplevas på avstånd i obeskuret skick. Det är faktiskt en viktig stockholmsfråga.

Om någon föreslog att gräva ned Eiffeltornet i motsvarande grad skulle man tvingas gräva ned det sexton meter under marken. Paris är dessbättre förskonat från större åverkan, liksom tills nu Stockholm.

Katarinahissen har också historiska anor, tidigare ångdrivet precis som det något yngre Eiffeltornet. Här finns många paralleller! Ålder, konstruktion, funktion, turist- och symbolvärde. Katarinahissen rustades upp på 1930-talet och ingår sedan dess i en funktionalistisk helhet vid Slussen med KF-huset och Klöverbladet.

Helheten blir lika viktig som de enskilda delarna när det handlar om något unikt. Katarinahissen är unik, Klöverbladet är unikt. Funkisen är unik. Slussen borde därför K-märkas. Det handlar om formidabla byggnadsverk, men här behövs tydligen mer upplysning och då kommer Stockholms stadsmuseums byggnadshistoriska rapport om Slussen väl till passs:
http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​php/​fupload/​SMF/​BI_​Slus.​.​
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 21:40):
Katarinahissen "rustades upp" på 30-talet? Den revs, för höge farao. Du är faktiskt inte på någon av dina egna bloggar nu så din usla faktakoll exponeras obönhörligt. Att du aldrig noterat kioskbyggnaden runt hissens fot får mig också att misstänka att du aldrig sett Katarinahissen ens på bild.
 0
Zeth L (21 April 2010 21:49):
Miljödemokrat:
Du har tyvärr fel i fakta. Den första Katarinahissen revs faktiskt helt 1933 och ersattes därefter av den nya. Den gamla hissen har inte rustats upp. Den nya hissen blev klar först några år senare.

Lite off topic: Jag har en vacker Harald Lindberg-tavla med motiv från bygget av Slussen vintern 1933. Det skulle vara härligt att få komplettera med ett foto eller målning i samma storlek från bygget av den kommande Slussen.
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 21:50):
Sedan tycker jag alltid att det är oerhört ironiskt när nimbys använder just Eiffeltornet som tillhygge i debatten. Det byggdes, som alla bildade människor vet, trots en enorm nimby-opinion mot det. Plus ça change...
 0
Miljödemokrat (21 April 2010 22:32):
Det är sant att man från början planerade att riva Eiffeltornet men vilken förlust! Men att börja nagga Katarinahissen i kanten vore ju samma helgerån.

Visst revs Katarinahissen, men på samma plats uppfördes en mycket snarlik hiss, varför man kan tala om en upprustning i detta fall. Men visst kunde även Slussen rivas om resultatet kan sägas motsvara en upprustning med bibehållen funktion och i stort sett förändrat formspråk. Det kunde vara en lösning, om man tar till vara så mycket som möjligt och kompletterar med material och färg från 1930-talet, om vilket man vet ganska mycket.

Varför kasta ut barnet med badvattnet? Det är fullt utvecklingsbart.
 0
Anders Gardebring (21 April 2010 22:44): Online
Herbert:
Ett blogginlägg om slussens historia vore väldigt trevligt! Jag tror det kan vara nyttigt att sätta slussen i den historiska kontext som betongvurmarna verkar ha glömt bort. Jag vill med bestämdhet hävda att det är YIMBY, inte modernismkramarna, som är de som står för det historiskt riktiga i den här debatten.
Mycket intressant om Drottsgården, som jag inte kände till.
Hittade några bilder på detta vackra hus på Stockholmskällan:
http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​index.​php?​sokning=​1&act.​.​
 0
Roy Mårtensson (21 April 2010 22:51):
Nej Miljödemokrat, man kan hur man än vrider och vänder på det ALDRIG tala om en upprustning när det gäller Katarinahissen. Den gamla var av en helt annorlunda konstruktion och utseende och stod inte ens på samma plats! Jämför bara gamla bilder får du se. De två hissarna har inget som helst gemensamt förutom namnet.
 0
Anders Gardebring (21 April 2010 22:55): Online
Roy:
Problemet är att Greensweden/miljödemokraten/stadshusbloggen/mfl (som alltså är samma person) då måste erkänna att han har fel.
På grund av det verklighetsdistortionsfält som omger honom är han bevisligen fysiskt inkapabel att göra så. Det är bara att acceptera och gå vidare.
På YIMBY slipper iaf debattörer, till skillnad från på miljödemokratens egna bloggar (och han har väldigt många), se sina inlägg omredigerade och censurerade.
 0
Herbert Tingesten (21 April 2010 23:09):
Anders: Sagt och gjort, ge mig en vecka eller så så att jag hinner kolla alla fakta grundligt (Drottsgården byggdes t ex 1909 och inte 1911 (som jag råkade påstå), ser jag på din länk).

"Miljödemokrat": Jag måste erkänna att jag tappat linjen i ditt resonemang. Original-Katarinahissen från 1883 revs tillstår du nu till sist, men den "snarlika" (i själva verket avsevärt mer minimalistiska och nerslimmade) som byggdes istället var ett fullgott substitut och en bra modell för Slussenombyggnaden med sitt förändrade formspråk enligt dig. Jaha, är det inte just en nerslimmad och moderniserad trafikapparat med förändrat formspråk man vill bygga i stället för den gamla överdimensionerade betongkringlan?

Gamla Katarinahissen: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​3/​3f/​Kat.​.​

Nya: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​f/​fa/​Kat.​.​

Gamla Slussen: http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​php/​fupload/​SMF/​SSMFA0​5.​.​

Nya: http:​/​/​2.​bp.​blogspot.​com/​_​r8k1HJdUve8/​S14lhrH_​yOI/​AAAA.​.​
 0
Per Hagwall (21 April 2010 23:57):
Nya Vågen i P1 hade en intressant och tämligen framåtsträvande diskussion om stadsbyggnad i allmänhet och Slussen i synnerhet i sitt program i går:

På 70-talet rasade den berömda almstriden i Stockholm. Idag pratar man om en modern almstrid - men istället för träd och tunnelbaneuppgångar gäller den allt mer högljudda konflikten betongblock och rondeller.

Allt fler ansluter sig till proteststormen mot ombyggnaden av Slussen, förbindelsen mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm. Ett övre skikt av kulturkändisar har tagit fajten - i helgen är det protestmanifestation med talare som Björn Ranelid och Carl Johan De Geer.

Slussen ska bevaras, sunkig, brutal och dåligt upplyst som den är.
Eller är den i själva verket en oslipad diamant? En spännande, urban trädgård, med oväntade skrymslen och prång. Rivningen av Slussen kanske kan bli ett öppet sår i Stockholmarnas hjärtan, som rivningen av Klarakvarteren på 60-talet.

Vem är det egentligen som ska bestämma sånt här? Ska politikerna böja sig för folkviljan? Och vem representerar den? Hur demokratisk ska egentligen arkitekturen vara?
I studion: Dan Hallemar - redaktör på tidskriften Arkitektur, Jerker Söderlind - arkitekt och forskare på KTH och Katja Grillner - professor i arkitektur.


Sändningen kan avlyssnas på webbradio: http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​30​.​.​ och på mp3: http:​/​/​sverigesradio.​se/​topsy/​ljudfil/​2321993.​mp3
 0
Miljödemokraten (22 April 2010 01:29):
Tja, om man hade byggt något annat än en Katarinahiss på 1930-talet, dvs något annat än en gångbro från Katarinaberget med en hissanslutning ned mot Slussen så hade man väl även bytt namn, till t ex Slussenhissen, om det nu varit två fundamentalt olika konstruktioner, men ett barn kan se att hissen är uppbyggd på samma sätt, en unik konstruktion med få eller inga motsvarigheter i världen.

Hissen revs, men funktion och grundform behölls. I viss mening restaurerades hissen, dvs man valde samma typ av byggmaterial, till viss del renoverades den, dvs man tillförde nya byggelement och ny teknik. Man kan kanske tala om totalrenovering inom ramen för nybyggnation. Man byggde ju inte något egentligt nytt, förutom att elkraften fick ersätta ånga, vilket var anledningen till ombyggnaden, men det kanske även fanns andra svagheter.

Men man bevarade Katarinahissen på samma sätt som vi skulle kunna bevara Klöverbladet!

Något liknande kunde alltså göras med Slussen, men i första hand bör man pröva med varsam restaurering med inslag av renoverade partier i nya material och tekniker. Det viktiga är att det går att känna igen Slussen. Och stockholmarna gillar ju den gamla funkisbron, inte tu tal om detta. Till vissa delar kan det bli fråga om en pastisch, men det är man ju bra på att bygga i Stockholm, så bra att man fått kritik för det.
 0
Roy Mårtensson (22 April 2010 02:57):
Nya Katarinahissen är lika mycket en totalrenovering av tidigare hiss som nuvarande Operan är en totalrenovering av Gustav III opera. Dvs nedmonterat och rivet till minsta spik och uppfört i helt ny design på ungefär samma plats. Men visst.
 0
Herbert Tingesten (22 April 2010 09:10):
"Miljödemokraten": Katarinahissen behöll namnet "Katarinahissen" när den revs och återuppfördes i mer slimmad och moderniserad version, liksom Slussen behåller namnet "Slussen" efter att den genomgått samma operation. Vet inte vart du vill komma med den invändningen.

Resten av det du säger är en närmast virtuos uppvisning i dålig faktakoll:

Katarinahissen är en "unik konstruktion med få eller inga motsvarigheter i världen". Visst, gå bara 500 meter österut så hittar du Stadsgårdshissen som är i stort sett en kopia av Katarinahissen om än med kortare gångbro, eller 500 meter västerut till den funktionsidentiska (men inbyggda) Mariahissen.
"Man valde samma typ av byggmaterial". Fel, gamla Katarinahissen var en järnkonstruktion och nya är av stål.
"Elkraften fick ersätta ånga, vilket var anledningen till ombyggnaden". Fel, anledningen till ombyggnaden var 30-talets totala omvandling av Slussen, som bl a innebar att en trafikramp drogs fram på gamla hissens plats och att KF-husets västra flygel byggdes. Elkraften ersatte f ö ångan redan 1915, 18 år innan hissen revs.
"Man bevarade Katarinahissen på samma sätt som vi skulle kunna bevara Klöverbladet!" Visst, genom att riva den och bygga en helt ny, bättre anpassad till den minskade trafiken och betydligt mindre utrymmeskrävande, men i övrigt funktionsidentisk, fast det var ju inte ditt argument utan närmast antitesen. Det finns heller inga möjligheter att bevara Slussenanläggningen i sin helhet och det måste du acceptera.
"Stockholmarna gillar ju den gamla funkisbron". Du menar att det finns stockholmare som gillar den. Med tanke på att det också finns en stor opinion som är emot den så är ditt kategoriska påstående helt felaktigt.
"pastischer [...] är man ju bra på att bygga i Stockholm". Konstigt att de är så extremt ovanliga då. Kan på rak arm bara räkna upp Norra Bantorget-husen längs Torsgatan och Wolodarskis S:t Eriksområde. Att bygga en pastisch på en motorvägskorsning låter också lite absurt, finns det inte dussintals klöverbladskorsningar redan nu bara i Stockholmsområdet?
 0
Ragnar Lind (22 April 2010 10:46):
Jo visst minns jag Drottsgården (som med visst nyspråk kanske kan sägas "renoverades" 1971-73, ha ha). Dessutom låg ett stort hus i 5 våningar från slutet av 1800-talet i Stadsgården, nära Slussen (där ligger nu Ålandsbåtarnas terminal). Det revs också i början av 70-talet. Jag har en tavla på huset här hemma, den är rätt trevlig att titta på.
Jag vill nog också gärna kunna "känna igen Slussen" (vilket man inte gör i presentationen av det vinnande förslaget). Men med "klättrande" bebyggelse och en Katarinahiss som syns i omgivningen går väl det att råda bot på. 20-talets Slussen "känner man ju igen". Så borde det också kunna bli hundra år senare, utan motorvägskorsningar.
 0
Roy Mårtensson (22 April 2010 17:06):
Förresten, Herbert: vilket hus menar du revs för T-banebunkern? För jag antar att du menar nuvarande biljethallen vid Södermalmstorg? Mig veterligen fanns där inget hus innan, det var ju en öppen station från öppnandet av spårvägstunneln 1933.
 0
kanske (22 April 2010 18:01):
I min bok skulle en trafiklösning som mer liknar den här vara att föredra. addera bebyggelse där möjlighet finns och simsalabim: frilagd yta runt gamla stan istället för motorled.
 0
kanske (22 April 2010 18:02):
 0
Herbert Tingesten (22 April 2010 18:12):
Roy:

Ja, det är sant, rivningarna skedde förstås 1932 och inte 1960, mea culpa. Poängen är att ingen minns husen och att de flesta tycks ta för givet att vyn mot det nakna Katarinaberget alltid funnits där.

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​php/​fupload/​SMF/​SSMFA0​2.​.​
 0
Jan Wiklund (22 April 2010 20:18):
Om nu motorvägsslingorna på Slussen är så bra borde man kanske bygga en kopia trots allt. Fast inte där, där behövs de inte, utan i korsningen E4 - Södra länken där det går en massa trafik och där trafikspaghettin nu tar upp orimligt mycket plats.

Ett annat möjligt ställe är Skärholmsmotet, där man ju ska bygga ihop Kungens kurva med Skärholmen och där marken följaktligen behövs till bättre saker än motorvägsslingor.

Fast "Miljödemokraten" kanske tycker att dom motorvägsslingorna också är "omistliga"?
 0
Herbert Tingesten (22 April 2010 20:55):
@ "Kanske":

Ja, det var ju... öh... radikalt. Nån speciell tanke med de halvkilometerlånga slingrande motorramperna, mer än att det ser snyggt ut på flygbilder i vissa vinklar?
 0
k (22 April 2010 23:16):
Det är konstigt att hela debatten går ut på hur man ska "pynta" slussen. Hur det ska se ut estetiskt. Det är också viktigt naturligtvis. Men det är än mer viktigt att göra något som förbättrar staden på flera sätt än rent estetiskt.
Varför diskuteras inte österleden i samband med slussen? Det finns ett alternativ där österleden grävs ner under skeppsbron. Varför inte se till att bygga det i samband med att slussen görs om så slipper vi hela problematiken med "motorvägsbro" utan kan istället leda trafiken under jord?
Varför inte se till att gräva ner t-banan och bli av med den fula stationen (gamla stan) som tillsammans med centralbron och motorleden kring gamla stan stjäl ett hörn av staden som skulle vara ett av de vackraste i staden och en naturlig samlingspunkt för invånarna. Vi skulle då få en modern säker inglasad t-bana som möter framtida krav.
Varför diskuteras inte det? Varför nöjer sig folk med att diskutera olika estetiska förslag som i grunden inte ändrar på någonting? Varför ska vi låta biltrafiken fortsätta passera i vårt historiska stadscentrum? Varför tar vi inte tillfället i akt och bygger något verkligt modernt som befriar gamla stan från genomfartstrafik och ger oss tillbaka den stadsdelen som möteplats vid kajerna?
 0
Magnus Orest (22 April 2010 23:38):
"k", jag föreslår att du ser dig omkring på webbplatsen. Om det är någonting som har diskuterats med råge är det just förslagen att gräva ner tunnelbanan och centralbron. Och det finns ingen anledning till att börja om den diskussionen i den här tråden.
 0
Herbert Tingesten (22 April 2010 23:38):
Tunnelbanenergrävningen har diskuterats ganska ingående i samband med förslaget "Ny syn på Slussen" men avfärdats pga kostnaderna (ca 6-10 miljarder - som jämförelse kan nämnas att en tunnelbana ända till Nacka Centrum kostnadsberäknats till 7,5 miljarder). Dyrt för något som i grunden bara är en kosmetisk operation, och som om man ska vara krass bara tjänar till att göra utsikten mot Centralbron lite bättre.
 0
Jan Wiklund (23 April 2010 11:11):
Herbert: Tanken med halvkilometerlånga ramper och jättestora klöverblad istället för såna små som finns på nuvarande Slussen är förstås att trafikteknikerna ser det som ett oerhört ingrepp i den personliga friheten att tvingas bromsa ner.
 0
Ragnar Lind (23 April 2010 19:45):
Slussen - eller "Slusken", som den i folkmun kom att kallas en period på 60- och 70-talen - är en unik plats. Vad gör platsen unik? Här möts Mälaren och Saltsjön, eller salt och sött om man så vill. Här "reser urberget sin mäktiga skans", för att citera Evert Taube. (Ja, stad är också poesi.) Katarinahissen har varit en symbol (i olika utföranden) för Slussen i hundra år. Bebyggelse (i olika utföranden) har också funnits på platsen i hundratals år. Det är knappast trafikrondellerna som gör platsen unik. Det är sant att Slussen inte kan behandlas hur som helst (tex genom att bygga själlösa, kantiga glas- och plåtkolosser med platta tak). Men den tål förändringar.
 0
Magnus Orest (23 April 2010 21:08):
Så sant om kantiga glas- och plåtkolosser, Ragnar. Frågan är om inte staden borde se Slussen som två separata projekt. Trafik- och infrastrukturlösningen som ska binda samman stadsdelarna med varandra är en, medan bebyggelsen är en annan.
 0
Jan Wiklund (6 Augusti 2010 10:08):
Magnus: Det är precis så som Jerker Söderlind har föreslagit - http:​/​/​jerkersoderlind.​blogspot.​com/​20​10​/​0​4/​kartongsyn.​.​

Och egentligen är det basic. Stadsplan och arkitektur bör alltid vara två olika projekt.
 0
Åke Mezan (26 Augusti 2010 02:36):
Jag är MYCKET imponerad över vilka genomtänkta, progressiva och gedigna yttranden som vi ( = YIMBY ) lämnar i olika byggplanesammanhang vilket gör det mycket enkelt att ansluta sig till dem! Heder åt författarna!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9599 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky