Utskrift från www.yimby.se
....

Krönika: Rakt från helvetet?

 
The straight line is ungodly.

Så sade en gång den österriske konstnären och tillika arkitekten Hundertwasser.  Han var, milt uttryckt, ingen vän av raka linjer. Och han levde som han lärde: här några exempel på hans arkitektur.

Fler citat:
Just carrying a ruler with you in your pocket should be forbidden, at least on a moral basis. The ruler is the symbol of the new illiteracy. The ruler is the symptom of the new disease, disintegration of our civilisation

The straight line is a man-made danger. There are so many lines, millions of lines, but only one of them is deadly and that is the straight line drawn with a ruler. The danger of the straight line cannot be compared with the danger of organic lines described by snakes, for instance. The straight line is completely alien to mankind, to life, to all creation.

Sug på den.

Själv har jag inte fullt så stora problem med raka linjer. Men precis som med allt annat här i livet så är det en doseringsfråga. Och är det något arkitekturen präglats av under låååång tid nu, så är det raka linjer.

Precis som jag troligtvis skulle bli sjösjuk och desperat efter en spikrak linje om jag levde i en värld där Hundertwasser fick bestämma, så gäller idag det omvända förhållandet.

Ge mig organiska former, oregelbundenheter, böjda, sneda och krokiga linjer! Och inte minst, en stilla vädjan från en simpel medborgare: ÖVERRASKA MIG!

För den raka linjens tyranni råder idag. Stelheten och förutsägbarheten är monumental. Och är det något en rak linje är, så är den väääldigt förutsägbar…

Kan inte någon förbarma sig och smyga in i alla arkitektkontor, sno deras linjaler och bryta dom. Sno alla deras rut-papper och ersätta dom med enkla, blanka vita papper?

Jag undrar just vad den gode Hundertwasser hade sagt om t.ex följande två kvarter, nyuppförda vid Telefonplan i Stockholm (klicka på bilderna för större format):

 
Här har det minsann svingats mången linjal.

 
Förmildrande omständighet: färgsättning med flera olika färger.

 
Förmildrande omständighet: variation i höjd.

 
Förmildrande omständighet: ingen.

 
Förmildrande omständighet: dekorationer på fasaden (med den svagheten att de i vissa vinklar och ljus framtsår som skit på fasaden….)

 
Förmildrande omständighet: monolitisk stringens!

 
Så här kanske det hade sett ut i DDR om man hade haft mer stålar…

Även om just höghuset har vissa kvalitéer så kvarstår frågan om hur många ytterligare doser av gråa, kantiga, rätvinkliga hus vi och Stockholms stadsrum tål egentligen?

För den som känner sig hågad att bo i en värld utan raka linjer, och vill få ett smakprov på en interiör, ta ett sjösjukepiller och kolla här!
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Lilleberg (25 Maj 2010 12:32):
Bra att du tar upp det här ämnet. Bra blogg!

Det har hänt att svenska arkitekter föreslagit mer organiska former. Wingårdh ville till exempel bygga en byggnad som såg ut som en blå våg vid Norra bantorget. Men det stötte på protester för att den stod ut och var för hög. Därför har vi nu istället det hotell som står där idag. Vid Odenplan föreslog BIG en byggnad med runda former. Men enligt uppgifter jag fått så blev den aldrig av, på grund av Odenplangruppens och andra intressegruppers protester mot andra tidigare byggplaner i samma område. Man vågade alltså inte starta projektet på grund av risken för starkt motstånd.

Det är också svårt för arkitekter att påverka utseendet på husen. Ofta säljs lägenheterna på papper innan man ens påbörjat bygget. I Sverige brukar arkitekterna traditionellt heller inte delta i projektet under hela byggfasen. Det gör det svårt för arkitekterna att få inflytande över byggbolagen och ingenjörerna.

Vad jag menar är alltså att allt faktiskt inte är arkitekternas fel. Utan det är vårt samhälle som inte är anpassat för kreativ arkitektur.
 0
Niklas (25 Maj 2010 12:37):
Man tycker att de ritprogram som finns borde förenkla för arkitekten att ta ut variationen något. Fast man kanske borde ta bort copy-paste-funktionen först.
 0
Lars Hansson (25 Maj 2010 12:57):
Det värsta är nog att här har arkitekten och byggherren verkligen ansträngt sig för att få fram intressant arkitektur med billiga medel. Total pannkaka. Vet inte hur vi ska vända denna trend men en god start kunde vara att ge mer feedback på byggprojekt från media och allmänhet. Varenda större projekt borde recenseras och betygssättas i de större tidningarna. Allmänheten borde ha möjlighet att rösta och betygssätta på nätet. En snygg design ska få ordentligt med uppmärksamhet så byggherren ser att det lönar sig. Sedan vore det nog inte helt fel med mer konkurrens på området från utländska arkitekter.
 0
Lars Hansson (25 Maj 2010 13:05):
Förmodligen kommer det här bygget att få ganska mycket kritik. En uppenbar risk är att byggherren och arkitekten drar slutsatsen: jaha, vi försökte göra något annorlunda men det verkar inte uppskattas. Bäst att återgå till rena vita lådor. Så fortsätter den onda cirkeln.
 0
Johannes Lilleberg (25 Maj 2010 14:22):
Jag håller med dig i din sista kommentar Lars. Därför tror jag det är bättre att säga något käckt som "Synd att resultatet inte blev bra. Men om ni fortsätter i den här stilen så blir det bra nästa gång".

Jag håller också med om att vi borde ge byggbranschen mer feedback. Dvs ge dem beröm när de gör något snyggt så att de vet att det lönar sig. Vi har vid flera tillfällen tänkt göra något liknande på YIMBY.se där medlemmar kan rösta om vad de tycker om ny byggplaner. Men ännu har vi inte fått tid att göra det...
 0
Jan Wiklund (25 Maj 2010 16:10):
Det borde finnas någon på åtminstone något byggbolag som kan förmås att dra slutsatsen att "skippa modernismen så kanske det blir färre protester mot nybyggen". För raka linjer är ju lika impopulära oavsett om dom är vita eller ej.
 0
Pawel Flato (25 Maj 2010 16:26):
Hej och tack för kommentarer.

Visst ligger det något i vad Johannes Lilleberg säger. Allt kan inte skyllas på arkitekterna och byggherrarna har så klart också ett väldigt stort ansvar.
Varför det ser ut som det gör är förstås en komplex fråga och det finns ingen enkel lösning. Det hela handlar om en kultur och sådana ändras inte på en kafferast.

Precis som det säkerligen finns arkitekter med spännande idéer och ambitioner, men som förhindras att genomföra dom, så finns det säkert en stor kader, en majoritet skulle jag gissa, med arkitekter som mer eller mindre nöjer sig med sakernas tillstånd.
Likadant skulle jag tro att det ser ut med byggherrarna.
Alltför många aktörer flyter bara med och tycks vara nöjda med det. Eller så knyter man näven i fickan och fortsätter utan att utmana rådande ordning.
För hur kan man annars förklara att man bygger samma skokartonger år ut och år in? Att detta är det enda som "konsumenterna" efterfrågar? Tror man det måste man ju vara både döv och blind.

Håller med Lars Hansson att en del av lösningen är mer kommunikation mellan producenter och "användare". Yimby är ju ett utmärkt exempel på hur åsikter kan kanaliseras och förhoppningsvis tränga in i producentleden. Feed-back är ju aldrig fel. Men man kan heller inte bara behandla de inblandande som små barn som behöver uppmuntran. Man kan faktiskt ställa krav och bli förbannad också.

Jag anser att avsaknaden av spännande visioner som faktiskt manifesterar sig i färdigställda projekt är provocerande. Att betrakta de ansvariga, t.ex arkitekterna enbart som offer för onda byggherrar är som sagt inte lösningen på problemet.
Någonstans måste ju aktörerna visa att de har en ryggrad, en egen idé. Och kämpa för den (sådana finns, det vet jag). Hittills har dock den eventuella kamp som förs i dessa sammanhang uppenbarligen knappt burit frukt över huvud taget.

Positiv kritik i all ära men en allmän jävla skärpning är vad jag önskar mig!
 0
Patric Nilsson (25 Maj 2010 17:54):
Håller med i princip allt som Pawel skriver, men det är inte bara organiska former på husen som behövs utan också mer utsmyckade och varierande fasader, fasadelementen behöver inte följa Palladio, som var väldigt strikt, utan kan vara lika lekfulla som formerna och färgerna hos Hundterwasser. Om man vill bygga en box satsa då åtminstone på att utsmycka boxen med fasadelement.
 0
Alexander Åkerman (25 Maj 2010 21:16):
Våra arkitekter är rätvinkelssjuka!

90 % eller mer av alla nybyggen är utsmyckat på följande vis: En realiserad volymstudie med putsfasad och standardfönster, som man försöker piffa upp genom att måla med olika bleka färger i rektangulära mönster. Den räta vinkeln finns överallt!

Visst kan denna kombination varieras i oändligheten, men man kommer inte ifrån att många av variationerna ofta är nästintill identiska. Och varför begränsa sig med endast dessa variationsmöjligheter?

Varför inte ha olika fasadmaterial - t.ex kan Träfasader göras i ett oändligt antal former. Det finns mer än Puts! Även olika typer av växtlighet borde användas mer i fasader

Varför inte färglägga i roliga mönster? - Hundertwasser visar också att färgläggningen av husen spelar stor roll - och här finns öändligt många sätt att färglägga på. Inte bara olika färgrektanglar.

Ovanstående är inte heller särskillt kostsamt och det behöver inte heller vara komplicerat att utföra. Men först därefter kommer att man bygger i roliga former (vilket inte heller behöver vara särskillt komplicerat). Jag tror att det byggs mycket tråkig arkitektur för att arkitekter, såväl som byggbolag och stadsbyggnadskontor, ser rolig arkitektur som något som måste vara komplicerat och dyrt.

Sen vill jag tacka för en mycket intressant krönika. Dock så vill jag invända mot Hundertwassers avsky mot den raka linjen. Det är inget fel på den raka linjen. Det man istället borde ge skulden för den tråkiga arkitekuren är något som ofta hör ihop med den raka linjen: - VINKELHAKEN och den RÄTA vinkeln! Våra arkitekter tänker helt enkelt för rätvinkligt...

För att citera Cato: "Förövrigt anser jag att den räta vinkeln bör förgöras"
 0
Alf . (26 Maj 2010 11:42):
Blommorna på höghuset borde vara röda och rosa.
 0
Martin Ekdahl (26 Maj 2010 12:09):
Stående ovationer. Jag skrattade åt bildtexterna. Hundertwasser är en av mina personliga favoriter. Även om han inte alltid levde som han lärde (vissa fönster var faktiskt fyrkantiga med 90-graders vinklar) så tillförde han världsarkitekturen en dimension av lek och fantasi. Den svenska arkitekturens fantasifullhet och leksamhet får väl betraktas som likstel och begraven. Må den en dag återuppstå. Så länge kan man resa till Darmstadt, Magdeburg och Wien där Hundertwasser släpptes lös att förära världen sina fantastiska skapelser
 0
Pawel Flato (26 Maj 2010 13:08):
Tack Martin :)

He-he!
Ja, även en hardcore idealist som han fick väl kompromissa då och då.
Men om vi så fick bara en bråkdel av andan i hans arkitektur hit till Stockholm, så vore det ett gigantiskt steg i rätt riktning. Hur många skulle ha problem med det? Knappast någon skulle jag tro. Och lik förbannat händer det inte!
Att fantasin och lekfullheten är begraven råder det definitivt inget tvivel om. Men när sågs den senast vid liv? Och vilken var dödsorsaken?

Jag utfärdar härmed en efterlysning.

Borttappat: Fantasi och lekfullhet.
Hittelön: Medborgarnas kärlek!
 0
Herbert Tingesten (26 Maj 2010 14:38):
Höghuset vid Telefonplan har alltid fått mig att tänka på Beirut.

http:​/​/​media3.​washingtonpost.​com/​wp-​dyn/​content/​photo/​.​.​

Väldigt lek- och kärleksfullt. Skisserna kan rimligen inte ha sett ut som den färdiga byggnaden. Eller var kanske avsikten att skapa lite postmodernistisk ruinromantik?
 0
Martin (26 Maj 2010 19:42):
Ett kvarter därifrån, bakom erikssonhusen finns en ny förskola med helt klart intressant formgivning.
 0
Jörgen Sundström (26 Maj 2010 23:17):
Pawel skrev: "Att fantasin och lekfullheten är begraven råder det definitivt inget tvivel om. Men när sågs den senast vid liv? Och vilken var dödsorsaken?".

Jag tror att det var i början av 1990-talet som det åter började gå snett med arkitekturen. Mycket av postmodernismen blev inte så bra och reaktionen blev nymodernismen. Och på 2000-talet blev det ännu värre som t.ex. plattenbau på Telefonplan. Även intill gammal klassisk arkitektur har nymodernismen blivit standardsvaret: nya Folkan på Östermalmstorg eller byggbarraksnymodernism på Mellbystrand:
http:​/​/​www.​metrobloggen.​se/​jsp/​public/​permalink.​jsp?​ar.​.​
eller en skokartong i centrala Landskrona:
http:​/​/​tidskriften-​arkitektur.​blogspot.​com/​20​0​9/​12/​ark.​.​

Men trots allt är jag ändå optimistisk. Det finns tecken som tyder på att en vändning kan vara på gång. Den här arktitekturen kritiseras allt oftare. I DN och Svenskans kommentarsfält har nya Folkan och Waterfront Building fått mycket kritik. De föreslagna byggnaderna vid Slussen har också kritserats, inte bara med avseende på utsikten.

Pawel, tack för en bra artikel. Jag vill även rekommendera din blogg:
http:​/​/​flatos.​wordpress.​com/​
 0
Martin Ekdahl (27 Maj 2010 13:11):
Tja, vart såg vi senast lekfullhet och fantasi? Jag måste gnugga geniknölarna för att tvinga fram det senaste exempel på lekfull arkitektur som jag har sett i Stockholm. Under min livstid? Tja, Globen är ju åtminstone rund och inte fyrkantig. Men, efter Globen? Nej, jag kommer faktiskt inte på någonting. Jag gillar förslaget på skyskrapa (http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​8/​nytt-​skyskrapeforslag-​i-​s_​.​.​) i Ropsten. Om det blir av vet jag inte, men arkitektbyrån har i alla fall lekt lite då den skissade på ritningarna. Dock, bör det tilläggas, var linjalen framme även denna gång.

Ni kan ju plocka fram de fyrkantiga glasögonen och titta in på Stockholms stads tävling (http:​/​/​www.​stockholm.​se/​Fristaende-​webbplatser/​Fackfor.​.​) "Kora bästa byggnaden 2010" medan ni klurar på vart fantasin tog vägen. Inte många kurvor där :/
 0
Harald Åberg (27 Maj 2010 15:48):
Lustigt att du skulle nämna DDR i sista bilden, jag är precis återkommen från Leipzig (får se om jag har tillräckligt med bilder därifrån för att skriva något om den) och bodde väldigt nära det här vackra huset. http:​/​/​picasaweb.​google.​com/​lh/​photo/​EEzo1dY35DbS0​Rvw3.​.​
Det finns onekligen likheter, bara det att i Leipzig finns det minst två identiska i varje stadsdel.
 0
Pawel Flato (27 Maj 2010 16:22):
#Jörgen:

Tack!

Ja, det är min känsla också, det är i början på 90-talet som lekfullheten helt försvann.

Och apråpå nya huset på Östermalmstorg. Här om veckan köpte jag en korv i korvlådan mitt emot huset. Då berättade killen i kiosken om att många kunder ojade sig över huset. Och han själv var sur för att han har det som sin utsikt dagarna i ända...

#Martin:
Har spanat in den där tävlingen. Inititativet är bra i sig. Men hemsidan där dom presenterar kandidaterna är pinsamt amatörmässig. Usla bilder, för få bilder och sneda bilder. Så där får det helt enkelt inte se ut!
Fyrkantigheten och likformigheten i de tävlande husen sammanfattar ju allt för väl sakernas tillstånd i Stockholm. Jag är i alla fall lite svag för kontorshuset i Kista, dock utan att ha sett hela byggnaden. Men det ser lite spännande och energiskt ut på bilden i alla fall.

#Harald:
Skillnaden är väl den att i DDR var man mer eller mindre tvungen att bygga så där p.g.a usel ekonomi. Här händer det på frivillig väg.
 0
Niklas (27 Maj 2010 21:54):
En anledning till den menlösa arkitekturen kan vara den totala fokuseringen kring hushöjder. Bara det är tillräckligt lågt och inte bryter stadssilhuetten är de nöjda:
http:​/​/​www.​dn.​se/​debatt/​stockholmsdebatt/​stockholms-​st.​.​
 0
Harald Åberg (27 Maj 2010 22:31):
#Pawel:
Du har givetvis rätt, Fast till och med i DDR kunde man om man ville, jag rekommenderar varmt ett besök i gamla svensk- och hansestaden Stralsund, där man med specialsydda betongelement fyllde luckorna i gamla stadens trappstegsgavlar.
Faktum kvarstår dock, Sverige har ingen godtagbar ursäkt för vad vi av någon anledning accepterar som arkitektur.
 0
Ulf Pettersson (27 Maj 2010 22:59):
Arkitekturen vid Telefonplan har verkligen blivit hemsk. Fasaden på det höga huset är fruktansvärd; grå och trist med ett upprepande mönster. Den ser ut att ha formgivits av någon som aldrig har jobbat med liknande gestaltning tidigare. Någon som inte förstår hur trist ett grått repetitivt mönster i Photoshop blir när det hamnar på en fasad.

Ett skäl till att husen ser ut som de gör är de moderna arkitekternas verktyg. Det absolut enklaste att rita i 3D/CAD program är kuber och rektanglar, utan detaljer. Så hur ser då husen i Sverige ut? Enbart kuber och rektanglar, helt utan detaljer, naturligtvis.
 0
Fredrik (27 Maj 2010 23:43):
Inte förräns nu förstod jag att bilderna var från Sverige och Stockholm. Såg vägskyltarna men avfärdade det ändå. Känns tyskt 70-tal, som man nyligen målat om. Vad mer ska man säga?
 0
Anna (28 Maj 2010 12:52):
Det höga huset vid Telefonplan var planerat som ett landmärke för området. Man valde en ny teknik där ett stort blommönster las in i betongen. Tyvärr blev det fel vid genomförandet och nu ser det mer ut som frostskador. Man har försökt att förbättre resultatet, men bättre än så här går det inte att göra det, tyvärr. Ett bra exempel på hur liten del riskhantering får i dagens nyproduktionsprojekt.
 0
Gustav Svärd (28 Maj 2010 19:56):
Att blommorna inte blev så bra som man tänkt sig är inte det stora problemet med fasaden anser jag. Det klart större problemet är att byggelementen måste vara så himla dominerande i intrycket. Dessa prefab-element är ju, tvärt emot vad byggbranschen verkar tro, inte alls attraktiva. Tankarna förs inte till en elegant tegelfasad, utan till billigast möjliga betongförort i DDR.
/något jag retat mig på en längre tid nu :)
 0
Martin Ekdahl (29 Maj 2010 00:23):
Harald Å:

Na, jag bor i gamla DDR och tycker att det ofta finns mer fantasi här än i sthlm.
 0
Jan Wiklund (31 Maj 2010 20:32):
Jag har fortfarande inte fått respons på mitt positiva förslag - att höra lite runt i byggbranschen och kolla om man kan få nån respons nånstans ifrån på bojkott av rutnätsark-arkitekter, och någon som vill använda detta som publikknipande goodwill-policy.

Det borde inte vara omöjligt med en sådan nisch. Vinsten från bolagets sida skulle då vara att folk vet att dom bygger bra och därför inte drar igång några nimby-kampanjer mot dom.
 0
Ragnar Lind (1 Juni 2010 10:43):
Jag vill nog skjuta fram gränsen för när fantasin och lekfullheten försvann helt ur svensk arkitektur till början av 00-talet. På 90-talet byggdes det fortfarande fina hus i Stockholm, tex Tegelviksgatan på Söder och S:t Eriksområdet på Kungsholmen. Jag förstår inte hur någon kan stå för sådant som särskilt det grå kvarteret med höghuset vid Telefonplan. (Det andra kvarteret visar dock att färger gör mycket för variationen, men bra blev det ju rakt inte.) Det är sådant här som skapar motstånd mot nybyggen. Vem vill ha en grå, kantig betongbunker till utsikt? På 80- och 90-talen fanns det en viss optimism och tillförsikt inför nybyggen, men nu?
 0
Alf . (1 Juni 2010 14:23):
"Pawel
Då berättade killen i kiosken om att många kunder ojade sig över huset. Och han själv var sur för att han har det som sin utsikt dagarna i ända..."

Här är huset. http:​/​/​svtplay.​se/​v/​20​20​796/​abc/​ny_​husfasad_​kan_​tvinga.​.​

Och jag tycker det är helt okej.
 0
Leonardo Frithunanthz (1 Juni 2010 15:31):
Hehe, jag har också varit i det gamla DDR och nog finns det mer fantasi där än i Stockholm! T o m i det gamla, förskräckliga DDR. Då är det något som är fel. Många av byggena som tillkom efter murens fall har också mer fantasi än det man ser i Stockholm. Fast det är Stockholm vi snackar om så det förvånar mig inte. ;)
 0
Martin Ekdahl (2 Juni 2010 11:41):
Leonardo: Det stora problemet med den svenska arkitekturen är att arkitekterna tycks sakna visioner. Jag vet inte vad man ska göra för att ändra på lådmentaliteten. Mata alla arkitekturstudenter med LSD eller kanske utbilda alla spelutvecklare och fantasyillustratörer till arkitekter? Det är symptomatiskt för och säger ganska mycket om det svenska arkitekturklimatet att White anses vara the cream of the crop. Kan liksom inte bli annat än skokartonger då. Av någon obegriplig anledning så har ett synapsfel inträffat som gjort lådor synonyma med positivt laddade värden som "folkhem", "¨hållbarhet" och "demokrati". Detta är ett error som arkitekterna själva tycks vara för insyltade i för att kunna se med ett utifrånperspektiv.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (2 Juni 2010 11:55):
@Martin: Det stora problemet med den svenska arkitekturen är att alla involverade i baletten tycks sakna visioner. Arkitekten spelar enbart viol i orkestern. Men vem är dirigenten och koreografen tror du? Turning Torso är ett tjatigt exempel, men det hade inte blivit av utan en mycket modig och visionär fastighetsutvecklare. Ge mig en sådan så ska jag göra mitt för att sätta Sverige på kartan.
 0
Jan Wiklund (2 Juni 2010 21:26):
Fritz & Martin: Jag är helt enig i att det är byggbolag/fastighetsutvecklare som håller i dirigentpinnen - och de har ingen anledning att anstränga sig så länge det råder bostadsbrist. De blir av med allt de bygger ändå.

Men arkitekterna spelar också en ful roll. De har otvivelaktigt utvecklat ett bourdieu-syndrom som innebär att de sätter en ära i att skilja sig så mycket som möjligt från den smak som är mest populär, en smak de anser vulgär och underklassig. Dessutom sitter de åtminstone delvis fast i den romantiska konstnärsmyten enligt vilken "god konst" ska provocera och stöta sig med folk - låt oss kalla det vilks-syndromet.

Så det krävs en ansträngning från båda dessa parter innan vi får nån bra arkitektur i masskala.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (3 Juni 2010 00:00):
@Jan: Jag tror inte jag riktigt greppar vad det är för smak som folk har (säkert för att jag är arkietekt). Vad syftar du på egentligen?
Om man tittar på modet just nu så finns det många, många trender parallellt, allt från cybergoth till raggare till brats - ett uttryck för vad folk gillar. Om det är den mångfalden du efterlyser då är jag på ditt spår. Men om det är någon sorts 1800-tals pastisj eller bullerbyromantik du efterlyser står vi på var vår sida av en bottenlös avgrund, och jag tänker inte ens försöka hoppa.
God konst ska påverka.
God arkitektur kan påverka. Men ofta är den bättre när den är tyst och generöst lämnar platsen åt människans sysslor.
 0
Alexander Åkerman (3 Juni 2010 00:51):
@Fritz

Jag håller med dig. Men vad menar du med att arkitektur ofta är bäst när den är tyst???
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (3 Juni 2010 08:43):
@Alexander: Bara att arkitekturens viktigaste roll är att vara en ram kring våra liv. Arkitekturen behöver inte synas så mycket, det anspråkslösa, neutrala eller anonyma kan i många fall vara det rätta. Anonymt är för mig inte synonymt med tråkigt eller fult. Det betyder bara att det träder tillbaka och är...ja tyst.
 0
Gustav Svärd (3 Juni 2010 10:45):
På sätt och vis håller jag med dig, Fritz. Dock så ser jag en mycket stor risk att vi med ett sådant tänk bygger så absolut tråkigt och enahanda som möjligt- för det är ju då arkitekturen är som tystast. Läste nyligen i HSB:s medlemstidning där de skrev om Turning Torso att å ena sidan finns det de som gillar byggnaden mycket (de hade en av de som bor el. jobbar där som exempel ur verkligheten) och de som tycker den är hemsk - och då var exemplet ut verkligeheten jsut en arkitekt som tyckte att den dödade (nu kanske jag tar i lite mer än han/hon gjorde) kreativiteten för att arkitekturen var för stark och dominerande.
Detta är problemet jag ser med inställningen att arkitekturen skall vara anspråkslös: allt som inte är standardlösning 1A (nyfunkislådan i grått) förkastas som för dominerande och förstörande av kreativiteten. För mig känns detta som en hyllning av det monotona, det intetsägande, det deprimerande.

Ja, du skrev specifikt att det INTE är synonymt med tråkigt och/eller fult. Jag ser dock inte riktigt hur det inte blir det när det är just det vi har byggt under stora delar av 1900talet i Sverige.

Personligen tycker jag en del av husen i Hammarby Sjöstad lyckas bra med denna balansgång då de inte kräver ett ställningstagande varje gång ögona dras dit men att de ändå avviker från standard och faktiskt kan användas som referenspunkt ("vi möts tvärs över gatan från huset med svarta tegelstenar")

PS
Baserat på tidigare snack om detta tror jag Jan menar att det vore kul med synliga detaljer på husen. Mer dekorationer, inte den förkastning av alla dekorationer som verkar vara standard i Stockholm. Dock räknas inte skarvarna mellan prefab-betongen som dekoration (tvärt emot vad byggbranschen verkar tro).
DS
 0
Martin Ekdahl (3 Juni 2010 10:51):
Fritz:

Det är bara det att, som det är nu påverkar svensk arkitektur inte, den berör inte, den sticker inte ut, den säger ingenting, den är vare sig avantgardistisk eller Bullerbyromantisk utan bara fyrkantig.
 0
Jörgen Sundström (3 Juni 2010 11:08):
Fritz,
några frågor till dig:

1. Vad tycker du om arkitekturen i St Eriksområdet?
2. Vad tycker du om arkitekturen i Jakriborg?
3. Är 1800-tals pastischer alltid = dåligt?
4. Vad tycker du om pastischer på arkitektur från 1960-talet?
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (3 Juni 2010 13:14):
@Gustav: Tycker många av husen i Gamla Stan är mycket tysta, de underordnar sig en stadsstruktur och behöver inte synas så mycket. Tillräcklig variation finns ändå, och gaturummet blir det viktigaste arkitejtoniska elementet. Vi fokuserar ofta för mycket på byggnaden som objekt i stället för att se rummet byggnaden tillhör och bildar.
@Martin: Samtidsarkitekturen i Sverige har en lång väg kvar, ja.
@Jörgen: 1.Tycker det är en ganska intetsägande och tråkig enklav i Stockholm som missar mycket i urbana kvaliteter. Kommer ihåg att jag blev besviken när jag kom dit och upptäckte att byggnaderna inte är på riktigt. Jag tycker det luktar historieförfalskning.
2.Har inte varit där.
3.Pastisch är för mig en riktning inom konsten som blandar element från många olika stilriktningar i hopp om att skapa nya sammanhang. Pastisch har mycket gemensamt med collage. En mästare på detta är den amerikanska postmoderna arkitekten Charles Moore som på 70-80-talet med mycket humor klippte ihop fragment från arkitekturhistorien.
Det finns jättemycket spännande kulturhistorisk material att inspireras av och att vidareutveckla i nyskapande arkitektur.
Däremot tycker jag att livet är för kort för att stå vid en kopiator. Då spelar det ingen roll om det som ligger på glasskivan är byggnader från 1860 eller från 1960.

Det dekorativa i arkitekturen är intressant och många arkitekter arbetar med att utveckla detta internationellt. Men det kanske i dagsläget inte är så intressant med drakhuvuden och hundar och ekorrar? Eller vad är det för dekorationer ni tänker på? Vad ska de symbolisera och berätta?

Ny teknologi kommer inom några år öppna upp för direkt kommunikation mellan arkitekt och de robotar som bygger. Så variationsrikedomen och detaljrikedomen som i industrialismens era har försvunnit kan mycket väl återuppstå i en ny sorts rationalitet.
 0
Johannes Hulter (3 Juni 2010 19:47):
@ fritz: Ville bara flika in att jag tycker du har helt rätt. Hoppas du blir näste stadsarkitekt, ditt perspektiv behövs. Det enda jag inte håller med om är att drakhuvuden och ekorrar skulle vara ointressanta, var har du fått det ifrån? :)

Jag hoppas vi får se mycket mer ornamentik i form av sagoväsen, gnagare och allra helst apor (personlig favorit).
 0
Joakim (3 Juni 2010 22:32):
Jättevackra hus i Telefonplan tycker jag, synd bara att det höga huset inte blev högre, det skulle var minst 20 vån till så vi får en riktigt skyskrapa i stan. Stockholm vet tyvärr inte vad en skyskrapa är. Kul att man lyckats fräscha upp trista Telefonplan och lyckats få det att blir mer stadsmässigt, vilket alltid lockar folk. Förortsbebyggelse är så trist o borde byggas bort så gott det går.
 0
Martin Ekdahl (4 Juni 2010 11:29):
Jag älskar drakhuvuden och ekorrar. Mer sånt!
 0
Fredrik (4 Juni 2010 15:40):
Glöm inte bort vattenkastare (vilket värdelöst ord, gargoyles - då förstår nog fler). Fram för mer utsmyckningar, definitivt. Traditionella detaljer. Går säkert att arbeta fram nya också, men de som redan finns är ju populära - varför inte använda dem?
 0
Alexander Åkerman (4 Juni 2010 17:52):
Detaljer i sig är inte huvudsaken. Det är inte heller fel på den enkla sparsmakade arkitekturen. Men man måste förstå att ett enkelt och sparsmakat uttryck inte automatiskt fås genom sparsmakade detaljer. T.ex känns många av de ovan illustrerade byggnaderna ganska plottriga trots sina ytterst enkla detaljer.

Jag tror inte heller att arkitekturen automatiskt blir bättre genom fler detaljer, snarare genom mer uttrycksfulla grundkonstruktioner.
 0
Ragnar Lind (5 Juni 2010 10:21):
Fritz: Jag förstår ditt resonemang om "tyst arkitektur", och håller med! Arkitektur med goda proportioner är ofta "tyst", vilken stil den än är i. "Utstickande" arkitektur kan göra sig bra på märkesbyggnader, etc, ofta solitärer. Däremot håller jag inte alls med om varför man inte kan använda bra arkitektur från gångna tider (är detta vad man kallar en "dogm"?). Jag har tidigare skrivit att till exempel klassicismen har kopierats, pastischiserats och replikerats i 1000-tals år, ofta med bra resultat. Så är S:t Eriksområdet en modernisering av 20-talsklassismen, som i sin tur är en modernisering av 1700-talsklassicismen, som i sin tur... (Jag vill kalla S:t Erik "90-talsklassicism"). Det är inte historieförfalskning. Byggnaderna är för mig verkliga, såväl i S:t Erik, som i Röda bergen, som på Mariaberget.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (6 Juni 2010 17:16):
@Ragnar: Jag förstår inte riktigt varför detta S:t Eriksområdet ska poppa upp i diskussionen jämt och ständigt. Jag tycker det står sig ganska dåligt i jämförelse med de områdena det pretenderar att efterlikna. Det är en kopia och det är en ganska dålig kopia.
Och jag håller inte alls med i din historiebeskrivning. Klassicismen låter sig inspireras av den klassiska arkitekturen, javisst, men kopierar den inte. Samma sak med renässansen och gotiken och barocken. Men generationerna tillför alltid något nytt. Plus att inspiration från andra kulturer utom den europeiska alltid har varit viktig, exempelvis kinesisk, japansk, indisk, egyptisk osv.
Även modernismen har historiska och traditionella rötter, vid modernismens födelse hade konstnärer och arkitekter upplevelser från stora delar av världen och inspirerades av traditionell arkitektur från exempelvis norra Afrika, Söramerika och Japan.
 0
Ragnar Lind (7 Juni 2010 12:13):
Under min livstid har det varit mycket rivningsraseri, betongbrutalism, miljonprogram, horisontell monotoni, kylighet, disharmoni och allmän fulhet i arkitekturen (även om man i efterhand kan konstatera, att inte allt blev jättedåligt).
Dock kom en välbehövlig och glädjande paus i detta under 80- och 90-talen, då bland annat S:t Erik byggdes. Området väckte tydligen känslor på alla håll (det är därför det jämt kommer upp i diskussionerna). För mig är S:t Erik omsorg, ända in i detaljerna. Färger, proportioner, fönstersättningar, portar, socklar, ja allt. Det är inte en kopia, men starkt inspirerat av, och en modernisering, av 20-talets arkitektur. Själv besöker jag ibland området när jag är i Stockholm för att njuta av friden och harmonin. Något att bli glad av, helt enkelt.
Tyvärr har man under det senaste decenniet återgått till (ett uppdaterat) miljonprogram i byggandet, som bilderna ovan visar. Varför?
 0
Niklas (7 Juni 2010 20:48):
För mig som ickearkitekt har St Eriksområdet en trevlig gestaltning även om det helst skulle vara i stor skala. Men iom planeringen av detta område glömde man bort stadsplaneringen. Går man förbi området om man inte bor där eller har ärende dit?
 0
Gustav Svärd (7 Juni 2010 21:45):
Gällande S:t Eriks-området så håller jag med Niklas, arkitekturen är rätt så trevlig men stadsplaneringen är tyvärr inte bra. Det har blivit en enklav med planering som verkar vara gjord för att se fin ut på en karta eller flygbild men inte för att skapa en levande stadsdel som är en del av ett större sammanhang.

@Fritz - tack för svaret och jag håller med om att de flesta av Gamla Stans hus är tysta i sin utformning. Även de flesta husen vid Liljeholmskajen är i det stora bra på det IMO. Jag gillar skarpt din kommentar om att det ofta fokuseras för mycket på huset som objekt istället för dess sammanhang i gaturummet. Jag tolkar det som att du inte vill att nya hus måste se ut som gamla i befintliga områden utan som att husen är en del av staden och de allra, allra flesta inte bör primärt utformas som skulpturer utan som urbana hus med arkitektoniska värden. har jag förstått dig rätt?
 0
Ragnar Lind (8 Juni 2010 18:33):
Så "enklavigt" är väl ändå inte S:t Erik, inte mer än andra områden i Stockholms innerstad, som ligger lite undanskymda, men inte långt, från stadens brus. Vi har tex Kungsklippan, området kring Alströmergatan/Gjutargatan, Gärdet, Urvädersgränd/Klevgränd från Götgatan upp mot Mosebacke. Hur ofta kommer man spontant förbi dessa områden, utan att man besöker någon, eller bara går dit för att man bara vill se hur där ser ut? Inte så konstigt, tycker jag.
 0
Niklas (8 Juni 2010 18:57):
Ragnar Lind:
Att Kungsklippan är undanskymd har med topografin att göra. Detsamma gäller Urvädersgränd (som ligger upphöjd ifh till Götgatan). Vad gäller Gördet så är det dålig (eller snarare frånvaro av) stadsplanering som gjort det till enklav. Det är dessutom i utkanten vilket gör det naturligt oflödigt. Alströmergatan/Gjutargatan-området kunde dock få bättre flöde genom mer genomgående gator.
I StEriks-fallet kan man skylla på att direkta förbindelser med Vasastan endast förekommer via högbroar. Men man kan ändå inte bortse ifrån att det inte finns några direkta, översiktliga gator ner mot vattnet och parken. man kunde valt att förlänga Ångströmsgatan och knutit ihop det med gatan som korsar Barnhusbron. Istället blev det gränder utan koppling sinemellan och en duttpark närmast vattnet för de boende intill.
Jag kan förstå att topografin kan hindra naturliga flöden, men det är illa när stadsplanen aktivt hindrar dem. Jag kan inte se några topografiska hinder vad gäller StEriksområdet (bortsett från den lilla klippan närmast Trygghansahuset).
 0
Jan Wiklund (8 Juni 2010 20:44):
Stadsplanering och arkitektur är två helt olika saker. De borde inte få diskuteras samtidigt, och de borde definitivt inte få beslutas samtidigt.

Och om vi nu ska diskutera arkitektur: Fritz - inget är enklare än att fråga folk. Man kan göra opinionsundersökningar/marknadsundersökningar i alla möjliga branscher, varför inte i arkitektbranschen? Är det för att man anser sig stå över sådant? Att man anser de slutliga avnämarnas åsikter irrelevanta? Att man anser, likt GOSPLAN-byråkrater, att man förstår det här mycket bättre än vanligt folk?

Vid några tillfällen har det dock gjorts, främst i samband med avhandlingar och C-uppsatser, och det har mycket riktigt visat sig att vi vill ha lagom mycket detaljer. Inte alltför plottrigt, men ändå. 10-tal, 20-tal, ja även s.k. ädelfunkis från 30-talets första år. Det som definitivt har ogillats har varit de rätlinjiga lådorna där varje element har upprepats ett närmast oändligt antal gånger.

Här är alltså Pawel en genuin representant för allmänheten.
 0
Ragnar Lind (9 Juni 2010 10:44):
Som stadsbo gillar jag lite undanskymda, lugna, vackra områden, att bara gå in där och njuta av stämningen. Så länge de inte ligger långt bort från allt annat är de också en del av staden.
 0
Martin Ekdahl (9 Juni 2010 11:56):
Ragnar: Du har mitt fulla bifall.
 0
Niklas (9 Juni 2010 21:00):
^^
^^
Ja så länge som det inte utgör barriärer så det väl OK. Men stadsplaneringens huvuduppgift är att skapa bra samband och inte tvärtom.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (9 Juni 2010 23:45):
@Gustav:Ja, jag tycker att man allt för ofta diskuterar byggnader som objekt och inte som del av en kontext, ett rumsligt element i ett rumsligt sammanhang. Det är tydligast i urbana miljöer där stadsrummet är entydigt definierat. Men man kan självklart göra samma resonemang med ett träd på en äng: Trädet är ett objekt, men det är också ett rumsligt element - något som definierar rummet under och runt trädet.

@Jan: Stadsplanering är en komplex aktivitet som kräver kunskap inom många områden, arkitektur är en av dem. Det är självklart helt nödvändigt att diskutera arkitektur och stadsplanering ihop när man diskuterar staden. För mig är inte arkitektur synonymt med byggnader. Arkitektur har många olika skalor och omfattar landskap, städer, byggnader... maskiner...och virtuella rum...och...framför allt rum.
När det gäller marknadsundersökningar har jag inget emot detta - allt fokus på arkitektur bidrar till högre kvalitet.
Men jag ger inte ett öre för din slarviga sammanfattning av vad folk vill ha. Tror världen ser mycket mera komplex ut och att folk har mycket sammansatta preferenser. För du menar väl ändå inte att man ska ta reda på vad en majoritet av befolkningen gillar och sen ge hela befolkningen detta?

Kolla in detta projektet i stället från Madrid. Sammanfattar många element - rumslighet och stadsmässighet, detaljrikedom, historisk integration och parkelement sammanflätad i en komplex collage. Med humor. Tycker det känns rätt mänskligt och det är väl ändå det vi är på jakt efter, bra rum för människor? http:​/​/​www.​dezeen.​com/​20​0​8/​0​5/​22/​caixaforum-​madrid-​by-​.​.​
 0
Herbert Tingesten (10 Juni 2010 01:07):
^^ Kommer osökt att tänka på dataspel runt 1995... speciellt exteriören med sina repeterande texturer och klossiga former.
 0
Martin Ekdahl (10 Juni 2010 12:00):
^^

Doom!
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (10 Juni 2010 12:35):
Ja tänk vad vi har för olika associationer och preferenser. Det finns till exempel folk som verkligen på riktigt gillar dataspelsgrafik bättre än akantusornamentik.
 0
Herbert Tingesten (11 Juni 2010 13:57):
Fritz: Det behöver ju inte handla om estetiska preferenser, det kanske helt enkelt var så att arkitektbyrån inte hade råd med ett riktigt CAD-program och använde baneditorn till Doom istället.
 0
Jan Wiklund (11 Juni 2010 16:36):
Fritz: Nej, man ska inte göra allt likadant för att tillgodose en majoritet. Men det borde vara lätt att ta reda på vad folk tycker, genom en enkel marknadsundersökning. Så slipper vi sitta här och gissa.

Det vore alldeles utmärkt om man sen kunde erbjuda byggnader som tillgodosåg folk i ungefär rätt proportioner, så att alla fick sitt. Istället för som idag - allt byggs som glaskuber eller nyfunkis.

För de försök som har gjort att utröna folks arkitektursmak - inte särskilt omfattande, det erkänns, och absolut inte med den stringens exempelvis SCB skulle tillämpa - ger vid handen att folkmajoriteten är mer förtjust i variation och i detaljer än vad arkitektkåren är. I alla fall.

Beträffande mitt krav på åtskillnad mellan stadsplan och arktiektur handlar det helt enkelt om att den tradition där de blandats ihop har skapat tråkiga, enahanda områden. För få har bestämt för mycket. Det är bra om stadsplanen skapar en ram för många aktörer att genomföra sina projekt, också uppdelat över tid, det är inte bra om ett stadsbyggnadskontor bestämmer allt på förhand.

Exempelvis att en instans bestämmer vad som ska vara gata och vad som ska vara tomtmark, medan andra får förtroendet att utforma de hus som ska stå på tomtmarken.

Städerna blir visserligen mindre "konstverk" på det sättet, men åtminstone vill inte jag bo i ett konstverk, jag vill bo i en stad som fungerar.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (11 Juni 2010 21:00):
@Herbert: I det just det här fallet tror jag att de hade råd...men visst, speleditorer kan också användas till roliga saker.
@Jan: Jag är lite nyfiken på hur en marknadsundersökning skulle utformas...man måste väl ställa entydiga och enkla ja/nej frågor om man ska få upp en kritisk massa i underlaget? Intervju-undersökningar fungerar väl bara på en mindre grupp? Man kan också arrangera gruppdiskussioner om arkitektur för att få fram åsikter, men då måste gruppen nog vara homogen på något sätt för att få fram signifikanta synpunkter - har själv varit med på sådana några gånger där man ska tycka till om något varumärke eller produkt. Undrar också vem som skulle vara intresserad av att finansiera detta?
Bara för att förtydliga - jag är verkligen ingen försvarare av rådande byggklimat - tycker framför allt bostadsbyggandet är andefattigt och okreativt. Funkitschen måste ersättas av andra arkiektoniska uttryck, och variation är även mitt önskemål. Jag tror det är mycket olyckligt att så få aktörer är involverad i bostadsbyggandet - ett fåtal entreprenörer, ett stadsbyggnadskontor och några få bostadsarkitekter.
Lösning? 1.Bjud in några av de yngre och mycket kompetenta arkitektkontor som finns. 2. Låt bli att detaljplanera bostadsområden. 4.Sätt av områden för experimentellt byggande i planerna. 3.Del ut byggrätter till mindre entreprenörer och byggare.
 0
Jan Wiklund (15 Juni 2010 15:28):
Fritz: Ett enkelt sätt är att visa en serie på säg trettio bilder på hus för tusen slumpvis utvalda personer och be dem rangordna vad de gillar bäst. Eller be dem plocka de tio de gillar bäst respektive sämst.

Sen kan man se vad som får mest resp minst poäng och se om det finns något systematiskt i det.

Det kanske kostar, men med tanke på hur länge ett hus står, och hur dyrt det är att bygga, för att inte tala om tio års byggande i hela Sverige, är det nålpengar.

Jag har för övrigt inget emot dina andra förslag heller. Speciellt förslag 2 är väl ungefär samma sak som det jag kallar "skilj på stadsplanering och arkitektur", dvs lägg utportioneringen av gator och kvarter i andra händer än husens utseende.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8670 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter