Utskrift från www.yimby.se
....

Tors Torn och fyrbåken i Helsingborg

 
Jan Jörnmark är just nu aktuell med en fotoutställning på tekniska museet i Stockholm och på nätet. Onsdag 19 maj föreläser Jan på temat Efterkrigstidens Sverige: Bruk, miljonprogram och en motvillig framtid på tekniska museet kl 18:00.

Städer är fulla av paradoxer. Våra allra vackraste riksintressen...
Städer är fulla av paradoxer. Våra allra vackraste riksintressen...
 

Detaljplanen för Norra Stationsområdet rör sig nu mot sin överklagandefas, så jag bestämde mig häromsistens för att en promenad neråt Röda Bergen med kameran för att se vilka ovärderliga värden vi är på väg att gå miste om. Dessutom undrar vi alla över vad Länsstyrelsen ska ha att säga om områdets Riksintressen, så helt klart står vi inför en mycket spännande tid.

Utvecklingen är i grund och botten oförutsägbar, och det är därför som jag de sista månaderna också har letat efter möjliga paralleller som kan finnas runt om i landet. Jag har hittat flera exempel som skulle vara väl värda att titta närmre på, och i ett nytt pdf-kapitel av Övergivna Planer valde jag att fokusera på den aldrig byggda Fyrbåken i Helsingborg. Dramat påminner på många sätt om den som nu utspelar sig i Stockholm.

...kontrasterar mot spännande kaoslandskap...
...kontrasterar mot spännande kaoslandskap...
 

På 1990-talet bröt Helsingborg en lång stagnationsperiod. Sysselsättningen ökade och det uppmärksammade Norra Hamnen området byggdes i ett gammalt övergivet infrastrukturlandskap. De stigande bostadsrättspriserna gjorde sedan en fortsatt förtätning av staden möjlig och HSB fick snabbt syn på en tomt som stått avriven och tom sedan i nästan tre decennier.

...nere på Norra Station är det sopor och bilvrak som trängs på perrongen...
...nere på Norra Station är det sopor och bilvrak som trängs på perrongen...
 

Våren 2000 hade våra bostadskooperativa vänner tagit fram med ett projekt som ibland gått under namnet ”Fyrbåken mot havet”. Danska arkitektbyrån Vandkusten hade tagit fram ett koncept med drygt 20 våningar, och naturligtvis väckte skapelsen omedelbart en våldsam debatt i den nordskånska metropolen. Länsstyrelsen gjorde också tidigt klart att man inte kunde acceptera Fyrbåken eftersom den skulle störa riksintresset för kulturmiljövården. Med tanke på de vittgående riksintresseskrivningar som Helsingborg förärats var det ett helt självklart ingripande:

Motivering.
A) Hamn- och industristad med sjöfart och försvar, strategiskt placerad vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn och industristad.

Uttryck för riksintresse.
A) "Kärnan" från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från1300-talet.

Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare del. Den småskaliga bebyggelsekaraktärenmed hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåts bryta skalan.

Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad. Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna. Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader.

Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Burgna villaområden, arbetarkvarter, industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader.

Att pussla in en 21-vånings fyrbåk i detta komplicerade historiska pussel var naturligtvis omöjligt, och i slutänden tvingades därför Länsstyrelsen att upphäva detaljplanen. Kommunen överklagade eftersom man upplevde beslutet som ett övergrepp på det kommunala självstyret, och sedan fördes ärendet vidare hela vägen till regeringen.

...det sägs att ägaren brukade ha tur med vädret...
...det sägs att ägaren brukade ha tur med vädret...
 

Under 2004 låg frågan hos Boverket, som rekommenderade regeringen att stoppa bygget med motiveringen att borgen Kärnan sedan medeltiden varit medelpunkten och symbolen för Helsingborg, men att den nu riskerade att utsättas för en så kraftig konkurrens av Fyrbåken “att detta rent av upplevs överta den dominerande ställningen i stadssiluetten. En stadssiluett som av många i dag uppfattas som porten till Sverige”. Dessutom menade man att det nya projektet inte skulle berika kulturmiljön och kunna bli ”en värdig symbol för staden och vår tid”. Man framhöll också att bygget kunde få negativa effekter för stenstaden som tog form vid förra sekelskiftet. "Genom nybyggnaden förskjuts skalan i stadsdelen och upplevelsen av stenstaden förlorar därmed något av sin dignitet". I slutänden följde Regeringen yttrandet, och nybygget stoppades i juni 2005.

...I Helsingborg finns Porten till de stolta Svearnas Rike...
...I Helsingborg finns Porten till de stolta Svearnas Rike...
 

Ända sedan dess har tomten legat kvar i sitt avrivna tillstånd, och just nu drar det dessutom ihop sig till en ny strid i Helsingborg. Den här gången är det den gamla ångfärjehamnen som står inför en rent jättelik investering. Å andra sidan finns det helt unika spår av "Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad" i området, vilket gör att riksintresset även här står på spel. Sammantaget är det mycket stora och sysselsättningsskapande investeringar som står på spel eller kanske aldrig genomförs.

...samt ett rivningskvarter som stått tom sedan 1983...
...samt ett rivningskvarter som stått tom sedan 1983...
 

Det är ett systematiskt och strukturellt problem vi har att göra med. Från och med 1990-talet har våra innerstäder börjat förtätas och blivit alltmer attraktiva för bostäder, hotell och andra verksamheter. Det sista decenniet har det också blivit tydligt att utvecklingen är i konflikt med det lagsystem som vi har, och med all sannolikhet kommer bekymren att öka kraftigt de närmsta åren. Vi kommer att få se allt fler avbrutna projekt, och vi kommer att se hål i stadsbilden som permanentas under tiden som storstäderna i stället växer utefter de nya motorlederna.

Vilket väl knappast var den utveckling som vare sig lagstiftarna eller någon annan ville ha?
 
...och i hamnen väntar Ångfärjans spårområde på en oviss framtid.
...och i hamnen väntar Ångfärjans spårområde på en oviss framtid.
 
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Lucas Stensö De Marie (10 Maj 2010 13:44):
Finns det möjligtvis några bider på huset som planerades i Helsingborg?

Det skönhetsrådet pysslar med är inte att bevara en stad, snarare att frysa den för all framtid. Idiotiskt.
 0
Anders Gardebring (11 Maj 2010 01:01): Online
En lysande artikel Jan. Och intressanta bilder som alltid.
Jag delar din oro för riksintresset och jag är orolig över hur vi ska kunna lösa bostadsbrist och miljöproblematik kopplade till stadsutglesning med den lagstiftning som vi idag har.
 0
Jan Jörnmark (11 Maj 2010 10:55):
Man kan tycka att det jag skriver är lätt dystopiskt, men jag tänker att det enda man kan göra är att försöka se hur bilden verkligen ser ut runt om i Sverige.

Så länge varje haveri och fördröjning i Eslöv, Helsingborg, Lund, Växjö, Gävle och allt vad det nu är behandlas som enskildheter som man egentligen inte behöver bry sig om kommer inte något att hända. Ser man däremot helheten inser man att vi har fått ett systemproblem som ingen stadsarkitekt eller borgarråd i världen kan lösa.

Om man sedan säger tydligt att det är helt OK som vi har det tycker jag att det är en acceptabel ståndpunkt, för helt klart har vi åsiktsfrihet i landet. Problemet tycker jag uppstår när man hycklar eller försöker smyga med att problemen verkligen finns. Då kommer man till slut bara att systematisera besvikelse och alienation för det politiska systemet som sådant.
 0
Mats Andersson (11 Maj 2010 10:56):
Fina bilder och en tänkvärd text. Måtte det inte gå lika illa med Norra station som i Helsingborg. Konsekvenserna av Länsstyrelselserna värnande av "riksintreset" är fascinerande i sin absurditet. Staden, liksom hela vårt samhälle, förändras kontinuerligt. Detta är en konsekvens och en följd av vår strävan att få det bättre. I den processen ersätts mindre funktionsdugliga miljöer med mer funktionella. Denna utveckling är fascinerande och viktig att dokumentera. Det är också viktigt att äldre miljöer i möjligaste mån bevaras och att de finns kvar som tidssymboler. Det är dock här det verkar kunna bli alldeles fel i Länsstyrelsernas, skönhetsrådets med fleras värnande om miljöer, som vittnar om vår ekonomiska och historiska utveckling. I sin bevarandeiver lyckas de inte sällan stoppa den utveckling som ju de miljöer de värnar om faktiskt vittnar om, bara det att utvecklingen ligger i förfluten tid. Hade våra förfäder haft samma inställning skulle länsstyrelserna och skönhetsrådet inte haft några miljöer att värna om.
 0
Magnus Orest (11 Maj 2010 10:58):
Intressant läsning. Min personliga reflektion är att den här rädslan för att låta någonting nytt dominera är ett uttryck för hur kulturfattigt Sverige är. Vi vågar inte tillåta någon form av förändring, eftersom det skulle kunna påverka den lilla kultur vi anser att vi har.

Hur blir det på längre sikt? Vilka kulturella och arkitektoniska uttryck kommer att förknippas med 2000-talet när man om 200 år ser tillbaka på vår samtid? Inga alls, troligtvis. Sverige har så att säga stannat i växten.
 0
Jonas Frejd (11 Maj 2010 11:35):
Det tycks finnas en inneboende översittarmentalitet hos en del riksantikvarier och historiker som vill glänsa med sin kunskap om platsers betydelse och göra just sin yrkesposition till oumbärlig genom att överdriva en del planerade byggens inverkan på stadslandskap eller kulturminnesmärkningar. Vad dessa personer gör är att undergräva sin egen yrkesroll eftersom det blir mycket svårt att ta hela deras yrkeskår på allvar. Låt oss hoppas att diskussionen från samtliga yrkesgrupper i branschen kan vara saklig och sansad för allas bästa när det gäller Tors torn och Norra station i stort.
 0
Leonardo Frithunanthz (11 Maj 2010 17:40):
Sverige har stannat upp. Ja.
 0
Oskar Sirland (12 Maj 2010 01:49):
Det som jag känner är mest tragiskt är hur det systematiserats att alla städer skall vara offer för sin historiska bakgrund. Ta helsingborg som exempel, där har den sedan 1300-talet varit en viktig plats som medeltidsstad, detta gör att den idag inte kan få växa och utvecklas i moderna termer då de måste bevaras och sådant som konkurrerar med de gamla kulturvärdena alltid är sub par dessa.

Det är tråkigt att se hur trångsyntheten och hyckleriet har letat sin in i länsstyrelser via antikvarier och historievurmare. Även jag värnar om historien men inser att vi även idag måste skriva historia om vi i framtiden skall ha någon...
 0
Rödabergenbo (17 Maj 2010 15:29):
Jag har inget emot att Norra stationsområdet byggs eller att det byggs höghus (Tors torn), så länge som den nya arkitekturen inte begår våldtäkt på befintlig arkitektur. Tyvärr finns det flertalet områden i Stockholm där ny arkitektur mest påminner om ett kommunistiskt getto vilket inte i min värld skapar något spännande boende och/eller arbetsmiljö. Exempel är de gamla Klarakvarteren, Clarion på Norra bantorget m.fl.

Goda exempel på där arkitekturen harmoniserar med omgivande miljö är t.ex. Sankt Eriksområdet på Kungsholmen. Även sabbatsbergsområdet kan ses som ett lyckat arkitektoniskt projekt där dalagatan blir en gräns mellan sekelskifte och nytt även om den nyare stilen harmoniserar med den gamla.
 0
Herbert Tingesten (17 Maj 2010 16:51):
Fast en av de vanligaste invändningarna mot TT v2.0 är ju att de är så retro, amerikansk förkrigsstil har det kallats. Röda Bergen blev visst klart 1931 om jag inte minns fel. Sedan ska man också minnas att TT inte ska stå inne i Röda Bergen-området utan utanför. Men visst vore det cool om detta 3-våningshusghetto mitt i innerstan fick en pendang på 50 våningar i samma stil, det kan jag inte annat än hålla med om. Extra poäng om nästa generation tror att RB och TT byggdes samtidigt.
 0
Magnus Orest (17 Maj 2010 17:47):
Rödabergsbo, det beror mycket på att stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har snöat in så totalt på just hushöjder. Så länge de nya byggnaderna inte är över x antal våningar är allt oftast frid och fröjd, medan det arkitektoniska uttrycket glöms bort.

Clarion Sign är ett exempel. Wingårdhs ursprungliga förslag innebar två högre men smalare byggnader. Men i vanlig ordning hakade arbetet upp sig på just höjden. Samma sak gäller för Söder torn, som i ursprungsförslaget skulle ha varit högre (40 våningar) och byggd i annat material. Istället blev det en gigantisk ölburk på drygt 20 våningar som arkitekten inte vill kännas vid. Stockholm Waterfront är inte heller så överdrivet högt, men ser väldigt massivt ut eftersom det även där var viktigare att hålla höjden nere än att jobba på det arkitektoniska uttrycket.

Business as usual i Stockholm, med andra ord.

I just fallet med Tors torn är det beslutat att de ska få en annan gestaltning än det förslag som vi har fått se. Jag hoppas för min del att de får ett uttryck som verkligen gör att de syns i stadsbilden, och att det inte bara blir en fråga om höjden. Mardrömsscenariot vore att volymen behålls, men att byggnaderna kapas ner till kanske 20 våningar.
 0
Jan Jörnmark (19 Maj 2010 10:32):
Kom gärna på föreläsningen om miljonprogrammet och modernismen i kväll på Tekniska Museet. Börjar kl 18, gratis inträde!
Och sprid gärna detta vidare.
Kommer att bli en hel del kul bilder från försvunna miljonområden.
Visas live på

http:​/​/​bambuser.​com/​channel/​Tekniskamuseet

sprid gärna länken
Jan
 0
Jan Wiklund (19 Maj 2010 16:28):
Magnus: Nej, det beror på det i mitt tycke ganska välförtjänt dåliga rykte arkitektkåren och byggherrarna har.

Det är belagt i en doktorsavhandling att arkitekters smak skiljer sig radikalt från folkmajoritetens, och att de anser som sin moraliska plikt att förtrycka folkmajoritetens smak. Därför är det helt i sin ordning att folkmajoriteten är misstänksam.

Därtill kommer förstås byggherrarnas intresse av att lägga ner minsta möjliga på det som syns utåt gatan, för det kan de inte få någon hyra för. Så naturligtvis är folk misstänksamma mot dem också.

Därför har vi fått den trista sociala fällan - http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Social_​trap - att alla vänder sig emot byggnader som alla skulle tjäna på att de byggdes. Brist på tillit, helt enkelt, som i alla sociala fällor.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Politikerveckan Järva
8 Oktober 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter