Villor i stan

Jag hör ofta bekanta tala om att de vill ha nära till allt samtidigt som de vill ha privat utegård. Idag måste de välja. Antingen har de nära till stadens tjänster men utan trädgård, eller så har de trädgård men får pendla långa sträckor. Täta städer är socialt, ekologiskt och ekonomiskt framgångsrika. Förortens villor med privat trädgård är uppskattade hemmiljöer. Kan man kombinera dessa två världar?

Glesa förorter med villor och radhus skapar tyvärr mer billism och längre avstånd. Fler bilpendlare leder till hälso- och miljöproblem. Vi lever i en paradox där man förorenar luften mer om man vill ha grönska runt sitt hem. Jag lider med de bekanta småbarnsföräldrar som sover lite på nätterna och pendlar långa sträckor från sina radhus och villor. Men om man prompt vill ha en privat trädgård och har en normalstor plånbok så ger dagens samhälle inte alternativ.

Tidigare har jag skrivit om hur man kan ge fler unga och fattiga hushåll en bostad i stan genom att minska bostadsbristen. Idag tänkte jag ägna mig åt hur vi ska få en annan grupp av människor att bosätta sig i stan. Jag undrar hur man kan massproducera boendemiljöer med privat trädgård samtidigt som det runt knuten finns spårvagn, affärer, arbetsplatser, parker, restauranger och allt annat som man har i en tät blandstad.


Här har vi några hus från Malta. Här ska det enligt uppgifter jag fått vara vanligt att man köper bara skalet till lägenheterna. Planlösningen och resten av innehållet får man bestämma över själv. På taken högt över marken finns uteplatserna.

Jag tror att det skulle vara till glädje för många. Förutom att utegårdar är trevliga så vore det bra om täta blandstäder blir populärare bland trädgårdsmänniskor, då blir det lättare att bygga mer blandstad. Samtidigt är det bra för regionen om den täta blandstaden lockar till sig fler grupper av människor. Det skulle minska den sociala segregationen. I förortens funktionsseparerade värld är det svårt att integrera människor med olika bakgrund. Men jag tror det är lättare i täta blandstäder som är byggda för att skapa möten. Privata utegårder integrerade i stadsmiljöer som skapar närhet skulle långsiktigt också öka levnadsstandarden för kommande generationer.

Jag har tittat mig omkring efter boendemiljöer som ger närhet till det mesta samtidigt som de boende har en privat trädgård och andra populära villakvaliteter som möjligheten att bestämma planlösning. Jag har letat efter alternativ som går att producera i stor mängd så att en vanlig Svensson i kommande generationer kan få råd med det. Jag presenterar dem här och jag hoppas ni tycker till om de olika alternativen som finns.

1. Radhus på höjden

I Gröndal har man staplat radhus på höjden. De som bor i husen har stora terasser som kan jämföras med gårdar i radhus. Längst ned finns några lokaler för verksamhet. Det ger stadskänsla med service i närområdet. Exploateringen är hög vilket ger bra möjligheter att utveckla kollektivtrafik, stadsparker och mycket annat. I gröndal är husen byggda på en sluttning och den förortsmässiga baksidan skapar inte närhet till service. Men man kan bygga denna typ av hus i kvarter med terasser och stadsmässigt bottenplan i alla riktningar.


Restaurang längst ned och radhus högst upp.


Radhus på höjden i Gröndal.

2. Punkthus ovanpå kvarter

Baksidan av Gröndal är som sagt typisk förort. Men framsidan mot Gröndalsvägen är intressantare. På bilderna nedan har man stadsgata med levande lokaler på våningarna 1 och 2. Trädgård på våning 3 (taket) och bostäder från våning 4 och uppåt (stjärnpunkthusen). I Vancouver finns flera mer moderna exempel på denna typ av kvarter.

Denna typ av bebyggelse ger inte individuella privata bakgårdar intill lägenheten. Här har man istället en gemensam trädgård på taket. Men arkitekturen ger tillräcklig täthet för att skapa närhet till det mesta samtidigt som de boende får vissa radhusegenskaper som exempelvis grönska och lekplatser under uppsikt från lägenheten.


På gatan i Gröndal.


På taket i Gröndal.
 

3. Townhouses

Lärkstaden omges av centrala levande gator. Inne i området har man tysta bakgator. Många av husen har getts bakgård. Köparna av husen har i vissa fall varit med och påverkat husen/lägenheterna från tidig fas. Man kan se det som radhus i stadsstruktur. En blandstad med låg exploatering som kan passa i mer perifera lägen.

Denna typ av planering kan inte bidra till samma närhet som högre exploatering. Men den kan ge tillräcklig täthet för att skapa närhet till en del kollektivtrafik, parker och andra funktioner samtidigt som boende får privat bakgård.


Vissa delar av Lärkstaden har intressant låg bebyggelse.


Packade småhus i European Village, Malmö.
 

4. Blanda villor med kvarter

I Midsommarkransen har man blandat olika stilar under hundra års tid. Här drar villorna nytta av kvartersbebyggelsen som bidrar med ekonomi och lokaler för kollektivtrafik, parker, skolor, arbetsplatser och mycket annat.

Det är viktigt att villorna integreras så bra som möjligt i närmiljön så att de förstör så lite som möjligt för parker, kollektivtrafik, service och allt annat som kvarterstaden bidrar med. Men några kanske tycker att villornas trädgårdar bidrar till fin omgivning. Denna blandning mellan villor och kvarter passar nog inte innerstan men den kan vara ett alternativ till den traditionella förorten med separerade villa- och Hus-i-parkeringsplats-områden.


Villor och Kvarter i Midsommarkransen.
 

5. Urbana villor

Urbana Villor är ett projekt i Malmö där familjerna själva har planerat lägenheterna. Konceptet är inspirerat av Tyska Fria Byggrupper. Det har gett familjerna liknande möjlighet att påverka som vid byggen av villor. Varje lägenhet har stor balkong och därifrån kan man ta sig ned till markplan via utetrappan. Det ger ett högkvalitativt uterum. Tätheten är hög vilket ger bra närhet till det mesta.

Trappa från balkongen till gården i Urbana villor.


Taken utnyttjas också i Urbana villor.


Här har man valt att ha öppet mellan rummet och balkongen.
 

Vad tycker du själv?

Vad tycker du själv. Tycker du att vi ska massproducera någon av dessa boendemiljöer? Har du andra förslag?


Tidigare bloggar i denna serie:
Bostadsbrist i stan
Bostadsbrist i stan, del 2