Avhuggna visioner för Klara

Kungsgatan i framtiden? Nya Kungsbrohuset längst till höger. Illustration: Rosenbergs arkitekter och Jernhusen

Tidigare i veckan visade Sten Nordin (M) och Kristina Alvendal (M) upp sina visioner för Nya Klara/Västra City, en ny stadsdel som ska byggas över spårområdet vid centralen i centrala Stockholm.



Det här är egentligen inga stora nyheter - att området ska utvecklas har diskuterats i några års tid.

Visionen är mycket lovvärd och det finns en enorm potential i att utveckla området runt cityterminalen så att det får gå från dagens bullerutsatta ingemansland till en ny del av den täta blandstaden. Förrutom att tillföra nya bostäder i en stad med kronisk bostadsbrist handlar det också om att länka ihop Kungsholmen med city och att göra det idag kontorsdominerade city mer levande med fler boende och fler verksamheter som allmänheten har tillgång till.


Illustration: Rosenbergs arkitekter och Jernhusen

Se skisserna som PDF.

När Citybanan står färdig runt år 2017 kommer arbetet enligt planerna att påbörjas. Spårområdet vid centralen och bortåt mot Karlberg ska däckas över och nya stadsgator, byggnader, parker och strandpromenad byggas. Även "Tegelbackseländet" är tänkt att få sin lösning genom att trafiken bäddas in i en ny stadsbildning.

Att tillföra nya bostäder är kanske det absolut viktigaste i det här, även om de inledande visionerna om 400-500 lägenheter, om än ett steg på vägen, inte är i närheten av tillräckligt för att levandegöra city.

Det som är tråkigt med detta senaste bud är att den tänka exploateringsgraden verkar ha minskat avsevärt. Från att det tidigare till och med förts diskussioner om höghus och skyskrapor verkar det nu handla om 7-8-våningshus om man ska tro visionsbilderna som tagits fram.

I ett så ytterst centralt läge med oslagbar tillgång till kollektivtrafik och i ljuset av den explosiva befolkningstillväxt som pågår i regionen är det här ganska uppseendeväckande. Det handlar om Stockholms och Sveriges absolut mest centrala plats. En plats som man nu planerar att bebygga med en exploateringsnivå som är i nivå med den stad som man byggde innan det fanns hissar, rinnande vatten och dasset stod på innergården. Tidigare har också en hög exploateringsnivå angivits som ett krav för att projektet ska gå ihop ekonomiskt. Vilka kostnader drar nu staden på sig för att blidka de höjdrädda?

Framåt 2030, då man kan räkna med att den nya stadsdelen börjar bli färdig, kommer Stockholm att vara en miljonstad. Att inte hushålla med marken och dra nytta av kollektivtrafiknära lägen straffar sig genom ökade samhällskostnader, längre restider och kanske framförallt, ökad miljöpåverkan och ianspråkstagande av idag orörda naturområden.

Än märkligare är att visionerna går stick i stäv med kommunstyrelsens beslut om västra city den 22 februari i år.



Vi på YIMBY höjer förstås på ögonbrynen och undrar om kommunstyrelsens tidigare beslut nu plötsligt inte längre gäller?

Tyvärr är det inte en alltför vågad gissning att det är rädsla inför numerärt små men inflytelserika protestgrupper som lett fram till denna pyspunka. För problemet är ju att det mesta tyder på att de som vill konservera staden precis som den är (det må gälla slussen eller spåren i klara) har mycket lite folkligt stöd. Trots en sällan skådad mangling i pressen där dagens av Le Corbusier prisade hyllning till massbilismens bekymmersfria framtid försvaras som en omistlig del av kulturarvet verkar Stockholmarna ha en minst sagt ljum inställning till slussen. Det har visat sig i webbundersökning efter webbundersökning (inte sällan vid sidan av valfri förståsigpåare som pratar om hur fantastiskt detta motorvägskors är) och slutligen verifierat i den opinionsundersökning som nyligen gjordes. Undersökningen visar att nästan 90% av Stockholmarna inte har några problem med att slussen byggs om.

Så vitt vi i YIMBY vet har inga opinionsundersökningar gjorts om vare sig västra city-projektet eller inställningen till högre bebyggese bland Stockholmarna, men om samma mönster som i slussenfrågan kan antas så är siffrorna från webbundersökningarna mycket tydliga:


(Frågan ställd med den tidigare högre exploateringsnivån som utgångsläge)

Fler webbundersökningar kan ses här, alla pekar tydligt i samma riktning.

I media är det märkligt tyst om vad allmänheten tycker i stadsbyggnadsfrågorna och det är naturligtvis ett demokratiproblem när den som skriker högst tillåts sätta agendan. Att aktörer som Svenska Dagbladet inte vill lyfta frågan är kanske inte så märkligt, men mediahus som inte låter sina journalister skriva partsinlagor på nyhetsplats borde kanske lyfta den frågan lite mer? Hur demokratiserar vi stadsbyggnadsdiskussionen?

Missa för övrigt inte arkitekten Rasmus Wærns utmärkta inlägg om slussen på DN kulturdebatt.