Utskrift från www.yimby.se
....

Mer konstnärlig gestaltning

 
Den moderna svenska arkitekturen lider av kartongsyndromet. När det gäller byggstandard och modulbygge så håller svensk arkitektur hög klass. Men förtroendet för den konstnärliga gestaltningen är låg. Att Stockholmarna inte uppskattar den moderna arkitekturens utseende mer än de gör ställer till problem. Det gör det svårare att utveckla staden till en mer fungerande och vackrare miljö. För att utveckla arkitekturen kan man lämna över det estetiska initiativet från byggbolagen till medborgarna och konstnärer. Exempel på detta är Enprocentsregeln, kulturbonussystem, 100Hus och balkongen.

Arkitektur är en blandning av konst och ingenjörskunnande. Vad som är konst och vad som är ingenjörskunnande kan diskuteras. Det finns flera olika definitioner av dessa begrepp. Men i stora drag tycker jag man kan säga följande.

Tänk er en dörr med en lampa. Ur praktisk synvinkel har man en dörr för att kunna stänga huset. Lampan är till för att lysa upp omgivningen så att det blir lättare att hitta exempelvis nyckelhålet. En extrem funktionalist skulle säga att entren är bra om dörren har alla funktionella egenskaper som att den är inbrottssäker och att lampan lyser upp omgivningen så att det blir lätt att navigera i mörkret. Dessa problem kan lösas med ingenjörskunnande.

Konstnären tycker däremot inte att det räcker. Lampan och dörren måste ju se bra ut tillsammans för att ge ett emetionellt uttryck. För att skapa detta mervärde så behöver man en konstnärlig förmåga som ser till att lampan och dörren passar bra ihop. Då har vi en Entré med praktisk dörr och lampa som ser bra ut så att den ger besökaren en bra välkomnande känsla. Det är när vi utövar både konst och ingenjörskunnande som vi skapar de bästa husen.

Svergies Arkitekters Akademis ordförande Thomas Hellquist åskådliggjorde det här på ett bra sätt i Arktitektur (2-2010 Mars). Han jämförde Momsenstrasse 5 i Berlin med Grönegatan 5 i Lund. Båda har Entré under tak men förutom det är likheterna få. Hellquist ser Grönegatan 5 som ett sorgligt arkitektoniskt sammanbrott. Entrén är rationell ur ingenjörens synvinkel. Se till exempel hur rationellt man dragit ledningen till lampan. Men Hellquist menar att inget samspel finns mellan den tegelklädda fasaden, aluminiumdörren, träullsplattorna i taket och den klinkerklädda trappan. Momsenstrasse 5 ser han däremot som ett gott exempel på arkitektur. Jag håller med.


Momsenstrasse 5, Berlin (Arkitektur).


Grönegatan 5, Lund (Arkitektur).

Hellquist vill att vi distanserar oss från ingenjörskulturen och återgår till hantverket. Men jag letar efter lösningar i andra delar av samhället.

100hus
är ett projekt  som handlar om att låta de boende själva beklä Hornstulls fasader med konst eller andra installationer. Jag beundrar detta initiativ. I bostadsbristens Stockholm så är det svårt att förmå byggbranschen att satsa mer på den konstnärliga gestaltningen. Krasst sagt kan de  sälja vilken lägenhet som helst för flera miljoner då bristen på centrala bostäder är så stor. 100hus är ett mycket bra exempel på hur vi Stockholmare bör agera i detta läge. Vi ska inte bara stå där och klaga på byggbranschen. Utan vi ska själva ta initiativ för att göra Stockholm till en bättre och vackrare stad. Det är precis vad de driftiga medlemmarna i 100hus gör.

Idén att låta boende pynta fasader efter att husen byggts är bra. De boende har mycket större incitament att göra det än byggbolagen. Idag säljs de flesta lägenheter efter ritningar innan huset ens byggts. Då är det svårt för byggbranschen att motivera sig till att bygga snygga hus. Men om de anpassar husen så att de boende kan fullfölja arbetet med att göra husen finare så kan allting sluta gott.

Även hus med glasade balkonger kan låta de boende styra utseendet på liknande sätt. Byggbolagen och arkitekterna designar fasader och balkonger. Men de boende kan själv fylla balkongerna med växter, skulpturer, möbler och mycket annat.

Om man vill kan man även överlåta den konstnärliga gestaltningen till konstnärer. Enprocentsregeln är ett initiativ av Stockholm Konst som handlar om att minst en procent vid ny-, om- och tillbyggnad i Stockholm stad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Man kan också tillämpa bonussystem. I Vancouver belönas byggbolag som förser staden med mer kultur genom att de får bygga högre. I det fallet handlar det främst om kreativa verksamheter. Men man kan tillämpa liknande regler för även konst på nybyggnationer.

Vad tycker ni om dessa idéer? Är det rätt att lämna över det estetiska initiativet till konstnärer eller de boende? Tycker du att utseendet på den moderna arkitekturen är viktig? Har du andra idéer på hur den konstnärliga gestaltningen inom Stockholms arkitektur kan utvecklas?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alexander Åkerman (1 Juni 2010 23:28):
Min bild av arkitekter är att de är väldigt ideologiskt inbundna. Jag har hört många arkitekter uttrycka sitt förrakt mot kollegor som har ambitionen att göra något annorlunda/speciellt/vackert. För vissa verkar det vara själva motsatsen till funktion. Min åsikt är att stadsbyggnadskontoren borde ställa krav på någon form av utsmyckning och ibland kanske ge arkitekter en utmaning...
 0
Linda (2 Juni 2010 08:18):
Problemet med att ställa krav på konstnärlig utformning är att det kan bli så futtigt. HSB har som krav att all deras nyproduktion ska ha just det. Resultatet i Stockholm blir ofta att man låter en och samma konstnär göra ett litet djur(ofta fågel eller hund) i anslutning till huset. Jag har inga bra svar på hur man skulle kunna åstadkomma mer spännande eller konstnärlig arkitektur, men helt klart är att det är svårt att åstadkommma.
 0
Mattias Woldu (2 Juni 2010 09:03):
Förmodligen kommer en utveckling inom bostadsbyggandet där konsumenten kräver mer av byggbolagen. Exempelvis möjlighet att från grunden vara med och välja utformningen på hela fastigheten. Det är ju exempelvis vad villabyggare gör.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (2 Juni 2010 10:33):
@Mattias: Jag skulle önska att du fick rätt i din framtidsspekulation, jag hoppas också på ett sådant scenario. Men jag vet att de stora bostadsentreprenörerna som tyvärr står för en stor del av bostadsproduktionen arbetar med att utveckla designmanualer och standardlösningar för byggandet som starkt begränsar både arkitektens och brukarens möjlighet till påverkan av husens utformning. Detta primärt i jakt på ökad vinst genom kostnadsbesparingar.

@Linda: Min erfarenhet är att konstnärlig utsmyckning blir som bäst når konstnären integreras tidigt i processen så att konsten kan bli en del av det arkitektoniska konceptet. Då kommer man ofta ett steg vidare än fjuttiga ekorrar. Några arkitekter arbetat också gärna tätt med konstnärer i konceptutveckling av själv byggnaden, ett bra exempel är norska arkitektkontoret Snöhetta.

@Alexander: Min bild av arkitekten ser något annorlunda ut, kanske för att jag själv är en av dem. Arkitekter är företagare. De ger svar på kunden/beställarens önskemål, behov, ambitioner och ekonomiska förutsättningar. Arkitektens affärsidé är att vara så bra på detta som möjligt. Att det skulle finnas utrymme för en för arkitekten säregen ideologisk agenda här är trams. Däremot har arkitekter som folk flest en personlig värdegrund. Man kan tycka att ekologiska och hållbara idéer är viktiga, man kan värna om kulturhistorien, man kan tycka att förskolan ska bli bättre osv. Många arkitekter tar med sig dessa värderingar in i sitt yrkesliv, som så många andra yrkesgrupper också gör. Det tycker jag är en fantastisk resurs som tillför samhället ett stort osynligt kapital.
Jag tror din kritik mot arkitektkåren tyvärr är helt felriktad. Arkitekter har i dagens Sverige ett begränsad handlingsutrymme och ansvar. I våra nordiska grannländer (som jag tycker lyckas väsentligt bättre med sitt byggeri) har arkitekten större ansvar och status i byggprocessen.
 0
Martin Ekdahl (2 Juni 2010 11:52):
Jag tycker om tanken att de boende själva ska få ge sina hus konstnärliga uttryck. Detta är vanligt i Tyskland och Holland men i Sverige har fenomenet i princip lyst med sin frånvaro. åtminstone fram till nu. Att anlita utomstående konstnärer för att göra utsmyckningar i parker, tunnlar och på torg tycker jag generellt är bra. Jag ser dock hellre att utsmyckningen av bostadshus bekostas av de boende själva mot att de får fria tyglar att utveckla uttrycken. På så sätt tror jag att det uppstår en större variation.
 0
Oscar A (2 Juni 2010 12:17):
Vi måste, som Hellquist menar, distansera oss från ingenjörskulturen och låta arkitekturen återgå till hantverket. Funktionalitet skall inte var det primära. Hur många byggnader är omtyckta på grund av dess funktionalitet? Utseende och utsmyckning måste få störe betydelse inom arkitekturen.

Titta på detta underbara hantverksjobb(revs vid Normalmsregleringen):
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Fil:​Sagerska_​husen_​1968.​j.​.​
 0
Ulf Pettersson (2 Juni 2010 13:31):
Johannes: Jag tror det är bra att skilja på begreppen konst och formgivning. Konst idag handlar nästan inte alls om att skapa vackra, estetiska ting. Arkitektur som försöker vara konst blir ofta dålig. Formgivning handlar däremot om att utforma föremål i vardagen så att de är både vackra och funktionella. Det är nog formgivning eller design man bör prata om, inte konst.

Alexander: Min bild av svenska arkitekter är exakt som din. De låter utformningen styras av vissa ideologiska föreställningar om vad som är "ok" och inte. Av diverse anledningar är det tabu att försöka rita vackra hus. Det är oerhört synd.

Fritz: Det finns ingen anledning att ta det här personligt. Det är klart att det är svårt att vara arkitekt och att handlingsutrymmet ofta är begränsat. Om arkitekterna fick helt som de ville skulle mängder av byggnader säkert vara mycket vackrare.

Men för den sakens skull stämmer det inte att svensk arkitektur saknar ideologiskt-estetiska ramar. Det jag talar om är färgval, materialval, proportioner mm. Rent estetiska avgöranden alltså, som bara är formgivarens (arkitektens) ansvar. Jag har själv jobbat som (grafisk) formgivare. Även inom snäva ramar finns alltid utrymme för vackrare eller fulare design.
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (2 Juni 2010 14:14):
@Ulf: Jag tar inte kritiken personligen, don´t you worry. Ville bara klargöra arkitektens roll i byggprocessen. Och det är tyvärr så att arkitekten även i många fall inte har det avgörande ordet i rent estetiska frågor, som t.ex materialval som du nämner. Självklart finns det estetiska normer även i vår kultur. T.ex den enkla, avskalade och sparsmakade arkitekturen kan man spåra långt tillbaka i arkitekturhistorien som typiskt svenskt.
Det är inte alls tabu att rita "vackra" hus som du skriver, bara helt ömöjligt. Försök definiera vackert och du kommer snart fram till att det är ett högst relativt begrepp som vi har problem att formulera i ett interkulturellt samhälle som Sverige.
 0
Alexander Åkerman (2 Juni 2010 17:16):
@Fritz: Så är den trista arkitekturen inte arkitektens fel??? Är det så att alla beställare i detta land ställer krav på att deras hus ska vara tråkigt gestaltade?

Jo jag är medveten om att en arkitekt är någon som måste jämka samman många, ibland motstridiga, viljor och krav för att sedan utforma en funktionell byggnad till beställaren. Men ursäktar det verkligen en "ful" byggnad??? - Nej! Att ge en byggnad en egen identitet behöver sällan konkurrera med beställarens krav och önskemål.

Egentligen har jag ingenting emot den avskalade nyfunkisen som byggs överallt - förutom just det att den byggs överallt, vilket resulterar i att byggnader och områden blir identitetslösa. Jmfr med miljonprogrammets massproduktion.

Att arkitektens status och ansvar är litet i detta land tror jag beror mycket på detta. Vad har arkitektens estetiska kunnande för värde när det som sätts upp är volymstudieaktiga hus med standardfönster och bleka putsfasader som enda utsmyckning?

Jag vet inte om jag har rätt när jag säger att arkitekter inte ritar hus längre. De har istället förminskats till konsulter. Tyvärr då jag själv ska lära mig yrket...
 0
Johannes Lilleberg (2 Juni 2010 19:05):
Fritz: Jag tycker att du skrivit många bra saker i dina inlägg. Men jag tycker att man faktiskt kan kritisera de svenska arkitekterna för att ha tappat initiativet. Danska, Norska, Franska och Amerikanska arkitekter har inte fått det ansvar de har helt gratis. Utan de har kämpat för det...
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (2 Juni 2010 20:29):
@Johannes: Jovisst har arkitekterna kämpat till sig den position de har, i Norge var situationen för arkitekterna rätt lik den svenska för 15år sen. Men de har också fått hjälp på traven av en medveten arkitekturpolitik från regeringshåll, med offentliga beställare som ställer höga estetiska krav (och har politisk mandat att beställa detta). Och ett lagstadgat juridiskt ansvar för byggprosessen och projekteringen som gör att arkitekten kan sätta ner foten på ett helt annat sätt än i Sverige.
@Alexander: Nyfunkisen kan du helt och hållet tacka de svenska entreprenörföretagen för. Läs entreprenörernas designmanual för ett nybyggt bostadsprojekt så ser du vad arkitekten har att spela med. Det mesta är redan definierat: Väggkonstruktion, våningshöjder, bröstningshöjder, fönsterstorlekar, takform. Resten är i vanliga fall definierad i detaljplanen (fasadkulör, hushöjd, våningantal mm.)
Håller fullt ut med att något är tokigt, men inte att det ligger på arkitektens bord. Svenska arkiekter är kompetenta som sina kollegor i andra länder - problemet är av strukturell och ekonomisk karaktär.
 0
Anders Norén (2 Juni 2010 21:10):
Fritz: I en annan diskussion här på Yimby skrev jag följande:

"I Sverige verkar kommunerna vara livrädda för att släppa till lite frihet när det gäller arkitekturen och jag undrar om det är arkitekterna eller politikerna som vill ha enformigheten. Gestaltningsprogram brukar vara ett bra sätt att se till att alla hus ser likadana ut oavsett hur många byggherrar och arkitekter som varit inblandade..."

(Nu inser jag att det ser ut som att jag hängt på arkitekt-bashandet. Jag vill därför påpeka att jag har inget emot arkitekter. Jag är bara nyfiken på varför - och irriterad över att - kommunerna i så hög utsträckning ser sig tvungna att anta juridiskt bindande gestaltningsprogram för att garantera att någon arkitektonisk mångfald inte ska få förekomma. Vems fel är det egentligen? Vem är det som är ansvarig?)
 0
Jan Wiklund (2 Juni 2010 21:18):
1. Så länge som det råder bostadsbrist kan byggbolagen sälja hus hur de än ser ut. Därmed finns inget motiv att satsa det där extra vi efterlyser.

2. Arkitekter lider otvivelaktigt av ett bourdieu-syndrom. Dvs de sätter en ära i att ha en smak som diametralt skiljer sig från den populära smaken. Och det är ett problem, eftersom det är vi andra som ska stå ut med deras skapelser.

Så jag skulle nog vilja lägga "skulden" eller vad vi ska kalla det både på arkitekter och byggbolag. Eller ett annat sätt att se det där vi inte moraliserar så mycket är att båda måste förändras för att det ska bli bra.
 0
Alexander Åkerman (2 Juni 2010 21:36):
Men jag tycker att det är förvånansvärt få exempel på spännande arkitektur om det inte gäller offentliga byggnader och jag tror inte man ska förneka att arkitektkåren är del i detta. För någonstans måste ju arkitekter få lite spelrum - varför tar de inte tillfället då? Jag tror att ett fåtal goda exempel skulle kunna få allmänheten att värdesätta god arkitektur. Hur många svenskar vet egentligen hur ett samtida bostadshus ser ut om det inte skulle vara i nyfunkisstil?

Arkitekturklimatet blir inte bättre genom att skylla ifrån sig...
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (2 Juni 2010 23:46):
Oj vad många trådar det blev nu... härligt!

@Anders: Jag har funderat mycket på gestaltningsprogrammets nytta. Ofta utvecklas dessa mycket tidigt i processen och långt innan byggnadernas innehåll och ekonomi har fastlagts. Syftet är nog att säkerställa en viss minimal kvalitet i projektet. Tvärt om fungerar de ofta som en broms i utvecklingen av projektet, en sorts konstig norm för diskussionen om bygglov. Gestaltningsprogrammen kan , tycker jag, ofta vara för detaljerade och fokuserar på fel saker (som form och färg i stället för materialkvaliteter eller ambitionsnivå). En ordentlig diskussion om gestaltningsprogrammet som planredskap är säkert på sin plats.

@Jan: De mycket få stora byggbolag som bygger bostäder gör marknadsanalyser där de undersöker vad folk vill ha. Jag har hört flera säga att folk inte bryr sig så mycket om hur huset ser ut. Viktigare är läge, planlösning, invändiga ytskikt, standard på badrum och kök. Då har byggföretagen mycket att tjäna på att göra alla hus likadana, och standardisera så många komponenter som möjligt.
Arkitekter har kanske en annan smak än folk flest. Vad den smaken är vet jag inte - jag känner många arkitekter och har svårt att se alla som en sort. Men arkitekter ser kanske andra detaljer, läser materialen annorlunda, ser rumslighet och ljus på ett annat sätt, just för att vi har en utbildning och är tränade att se. Många med mig är mycket medvetna om denna "belastningen". Det betyder inte att vi inte kan se skönheten i en gotisk kyrka eller ett Hallwyllsk palats. Men vi ser också skönheten i exempelvis Stadsbiblioteket eller Kulturhuset i Stockholm. Det leder mig till slutsatsen att upplevelsen av skönhet är en färdighet man lär sig, skönhet ligger inte immanent i objektet.

@Alexander: Jag kan bara hålla med. Det goda exemplet är mycket viktigt. Här kan våra offentligt ägda och politiskt styrda fastighets och bostadsbolag gå före med ett gott exempel, med högt ställda krav på nyskapande arkitektur av högsta kvalitet.
 0
Alexander Åkerman (3 Juni 2010 00:42):
Att folk inte bryr sig om utseendet på sin bostad tror jag stämmer. Sen att bostadssökande inte tillåts vara kräsna är en annan femma. Med dagens tryck på bostäder så säljer ju dessa sig själva.

Någonting som jag tror kommer att komma och som skulle kunna skapa utrymme för större arkitektonisk frihet är nya typer av bostadsformer t.ex lägenheter med villakvalitéer. Jag tror att bostadsvalet alltmer kommer präglas av livsstil och personlig image - Här tror jag att det estetiska får större roll.
 0
Markus T (3 Juni 2010 13:19):
En annan väg att gå är ju också att släppa in de framtida invånarna i byggprocessen, bland annat genom att i detaljplan faktiskt reglera att en tomt endast får bebyggas av någon form av byggkooperativ. Sedan lämnar man utifrån givna yttre ramar (höjd, placering etc) ett stort utrymme för kooperativet att tillsammans med en arkitiekt planera huset. Detta är ett allt vanligare sätt att bygga i Tyskland och ger faktiskt en helt annan variation och kvalitet i byggandet.
 0
Jonas V (3 Juni 2010 14:17):
Jag tror även att en annan orsak kan vara att konsten har en relativt svag ställning i Sverige jämte övriga Europa. Det är nästan en ryggmärgsreflex att pengar till konst ska gå till vårdskolaomsorg istället. Därmed blir det svårt att argumentera för ett rent estetiskt perspektiv på arkitekturen, och funktionaliteten får tolkningsföreträde.

Kanske kommer det att vända? Stockholmarnas stora hobby är ju inredning och renovering, och det borde då smitta av sig till att man även intresserar sig för byggnadens utformning.
 0
Johannes Lilleberg (3 Juni 2010 19:31):
Fritz du skrev:

Och ett lagstadgat juridiskt ansvar för byggprosessen och projekteringen som gör att arkitekten kan sätta ner foten på ett helt annat sätt än i Sverige.

Låter intressant. Kan du utveckla? Menar du att arkitekter bör ges ett större juridiskt ansvar för byggprocessen så att de kan påverka arkitekturen mer?
 0
Fritz Halvorsen, Arkitekt (3 Juni 2010 23:03):
Ja, så ser det ut i Norge i alla fall (och säkert i flera andra länder också). Arkitekten kan ansöka om att få vara ansvarig för bygglovsansökan, projektering och kontroll av projekteringen. Det är ett lagstadgat krav att någon med rätt kompetens tilldelas detta ansvar i alla projekt. Även juridiskt ansvar för produktionen avkrävs av den som vill bygga. Det innebär ett mycket tydligt ansvars-system som ger arkitekten respekt i organisationen. I Sverige är byggprocessen styrd genom avtal mellan parterna. Det juridiska ansvaret ligger på beställaren, och arkitekten kan lättare manövreras ut av ringen.

Läs gärna mera på en norsk kommunal hemsida exempelvis http:​/​/​www.​hof.​kommune.​no/​Tjenester/​Bolig-​bygg-​og-​eien.​.​

Det ställs krav på vilka arkitekter som kan tilldelas detta ansvar se: http:​/​/​www.​be.​no/​beweb/​regler/​forskrift/​kval97/​0​0​0​kval.​.​

Jag tror detta har medverkat att ge arkitekterna större inflytande i byggprocessen.
 0
Johannes Lilleberg (5 Juni 2010 08:25):
Ok Tack Fritz jag ska läsa på om Norska lag...
 0
Hans Jörgensen (5 Juni 2010 19:43):
Intressant att läsa om lite resonemang från insatta.
Reagerade lite på Fritz första kommentar. Att vara företagare kan väl variera mycket med branch. Till exempel en krögare, han vill naturligtvis sälja mat till sina gäster, men (beroende på ambition) kanske i första hand ge dem en god upplevelse. Gästen (kunden) betalar för en funktion (att bli mätt) men antagligen också för en god upplevelse som endast krögaren kan skapa.
Då undrar jag som utomstående, om arkitekten på något sätt kan liknas vid krögaren? Båda är ju omgivna av sina respektive mer eller mindre omfattande regelverk.

Har också funderat kring detta med skönhet och objektivitet/subjektivitet.
Är det inte så att det finns vissa gemensamma nämnare för de allra flesta människor om vad som är estetiskt tilltalande. Det är kanske som med god mat där också...
Till exempel proportioner. Hus som ser bra ut har harmoni i mått och dimensioner för fönster, portar med mera.
Detta är förmodligen något medfött mänskligt eftersom man inte behöver veta något om harmoni för att uppskatta det.
Som jag föstått det har i stort sett all arkitektritad bebyggelse utformats med sådana proportioner fram till mitten av 1900-talet. Även mycket av funkisen har det, iallafall den tidiga.
Så med några gemensamma nämnare finns samtidigt en stor variation i stilar, mellan länder, kulturer, städer, osv.

Frånvaro av proportioner, i kombination med materialkvalitét, gatuplanets utformning, "funktionell" stadsplanering, med mera, kan tänkas ha resulterat i det allmänna missnöjet med mycket av modernismens bebyggelse.
Se ett exempel från Sannegården här i Gbg med enorma balkonger, som inte är ovanligt på nybygda flerfamiljehus i allmänhet.

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pt7EM

Jonas V; kanske har "konstens ställning" en påverkan idag, men förr byggdes verkligen tilltalande stadsmiljöer i Sverige, varav många är de populäraste idag. Man får en klump i halsen när man tänker på med vilken ambition och känsla för stadsrummets helhet de kom till.
 0
Daniel Andersson (5 Juni 2010 20:43):
@Hans:
Ang. Sannegårdshuset: Tycker de stora balkongerna, det rundade hörnet och takterassen är lite kreativt; den slutna gatufasaden med tegelmurskänsla nertill och små kuvösbalkonger känns däremot betydligt mindre spännande.
 0
Jan Wiklund (24 Juli 2010 15:02):
Fritz: Precis - vi är överens, fast vi ser samma sak ur lite olika vinkel. Ingen köper hus för att de är vackra, därför blir det inte heller några sådana. Och arkitekter gillar hus för de referenser de gör till deras mycket specifika erfarenheter, vilket vi andra inte har någon som helst förståelse för.

Byggbolagens beteende kan ingen klandra dem för. Möjligen kanske man skulle kunna invända att motståndet mot nybyggen, och därmed fördröjningar av projekt, skulle bli lite mindre om byggbolagen vore lite mer insmickrande mot den stora publiken.

Arkitekternas beteende är mer märkligt. De ritar ju inte husen åt sig själva, de ritar dem åt allmänheten vars smak rimligen borde styra eftersom det är de som ska stå ut med dem. Man kunde tycka att de skulle vara tillräckligt professionella för att förstå att deras egna små inbäddade lustigheter ska vara obegripliga, och avstå från dem. Vi skrivande människor brukar få lära oss att "kill our darlings", det borde de också lära sig.
 0
ioa (20 Oktober 2010 18:19):
@Mattias Woldu (2 Juni 09:03)"bostadsbyggandet där konsumenten kräver mer av byggbolagen. "

Tyvärr är ju detta omöjligt när bostadsbrister ser ut som den gör. Konsumenten har ingenting att säga till om. Det säger sig självt att detta ligger i byggbolagens intresse.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
ufu82646
14 Oktober 04:12 av Ufu82646 Ufu82646
independent escorts
13 Oktober 09:29 av Worldescortshub Worldescortshub
Spamanvändare?
4 Oktober 23:00 av Tore Kullgren
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter