Utskrift från www.yimby.se
....

Kill your darlings?

Av Anders Gardebring och Magnus Orest 13 Oktober 2010
22 kommentarer
 

Tvåvåningsbyggnaden i förgrunden är den som planeras rivas och ersättas med en större byggnad. Bild: Eniro.

Stefan Salamon, arkitekt, och Kjell Gunnarson, tidigare vice VD för Trygg Hansa skriver i en artikel i SvD brännpunkt om "hotet" mot Trygg Hansa-komplexet på Kungsholmen.

Hotet ligger i stadsbyggnadskontorets planer på att låta ersätta en del av komplexet med någonting mer modernt och mer i linje med stadens behov. Det faller inte i god jord hos Salamon och Gunnarson, som båda haft mer än ett finger med i tillkomsten av dagens byggnadskomplex.

Det finns dock flera problem med kritiken mot planerna.

Det mest uppenbara torde vara att Gunnarson och Salamon talar i egen sak. De var båda inblande i bygget av dagens byggnadskomplex, och därför är det rimligt att anta att det bland annat är därför de försvarar skapelsen. Inom konceptutveckling talar man ofta om "kill your darlings", det vill säga att den som står bakom ett koncept eller en idé måste kunna erkänna att ens personliga favoriter inte nödvändigtvis ligger i linje med lösningen eller konceptets mål i sig, och att beteendet blir kontraproduktivt.

Varför? Jo, därför att det är en slags designfråga. Design handlar om att anpassa någonting efter behov och önskemål hos en tänkt slutanvändare, vare sig det rör sig om rent visuella och estetiska kvaliteter eller rena brukskvaliteter. Det är nämligen användarna som är domare och jury i alla designfrågor.

Det leder oss in på ett annat problem, som jag skulle uttrycka som en bristande förståelse för just användarnas behov och önskemål bland en del planerare och arkitekter. Ibland blir det "fel", och resulterar i att olika byggnader och planer inte möter behoven hos de människor de tagits fram för.

I det läget kan man som ansvarig välja mellan olika alternativ. Man kan till exempel ta till sig av kritiken och se den som en värdefull erfarenhet. Då minskar man även risken för att misstaget ska upprepas i framtiden. Eller så kan man slå ifrån sig kritiken genom argument som att användarna inte "förstår" hur bra lösningarna är, eftersom de inte har den utbildning som krävs.

Det senare förhållningssättet är inte att rekommendera. Det drabbar nämligen alla inblandade parter. Dels drabbas den som borde ta till sig av kritiken genom att denne troligtvis kommer att upprepa sina misstag. Dels drabbas användarna som får dras med en lösning som inte uppfyller deras krav och behov. Relationen mellan designer/arkitekt/planerare/konceptutvecklare och användare blir också lidande eftersom de distanseras från varandra.

Just den här distanseringen är kanske den största faran. Men varför?

Främst därför att alla yrkesområden som involverar någon form av designer, konceptutvecklare eller arkitekt är beroende av input från sina användare för att kunna skapa fungerande lösningar. Design och arkitektur är inte som matematik, som är en slags vetenskap som bygger på axiom, eller att argument och bevis förutsätts vara sanna i sitt eget sammanhang.

Design och arkitektur bygger däremot på empirisk kunskap, det vill säga på erfarenhet. Det innebär att all kunskap inom området baserar sig på det man har lärt sig om användarna genom att arbeta för dem. Hur klokt är det då att slå ifrån sig kritiken som kommer från just de som fungerar som domare och jury? Det vill säga användarna?

Eller mindre diplomatiskt men mer ärligt uttryckt: om du får dåliga omdömen och betyg av dina kunder/användare är det inte dem det är fel på. Det är fel på dig.

Att bemöta kritik från användarna med argument som att det krävs utbildning för att förstå lösningens fördelar är en omedveten kapitulation. Den som har utbildning kan nämligen hitta fördelar i nästan alla lösningar, eftersom man vet vad man ska fokusera på.

Ett annat problem både i debattartikeln och i många av kommentarerna är just den här synen på tjänstemän och experter som viktigare än användarna. Att stadsbyggnadsborgarrådet Alvendal borde lyssna mer på "de som vet" än på "pöbeln" som bara tycker utan att ha någon utbildning på området - som folkvald politiker är det väl främst väljarnas intressen som ska tillvaratas, och inte särintressena hos en minoritet?

Att vi har hamnat i den här situationen beror delvis på att man från ansvarigt håll varit väldigt dåliga på att lyssna på just användarna, det vill säga människorna som ska leva och arbeta i de byggnader och områden som byggts. Tjänstemännen har vant sig vid att inte behöva förklara eller försvara sina idéer.

Resultatet ser vi nu - en dysfunktionell stad med en liten levande stadskärna, inringad av stora förortslandskap.



Att Alvendal med fler borgarråd nu börjar köra över tjänstemännen och ifrågasätta dem är kanske ett sundhetstecken? Miljöpartiets Emilia Hagberg är inne på rätt spår i sin debattartikel där hon poängterar just hur viktigt det är att involvera medborgarna på ett tidigt stadium - det är bättre att fånga upp krav, behov och önskemål när en lösning tas fram, än att behöva göra om arbetet i efterhand för att det visar sig att lösningen inte håller måttet.

Så vem bygger vi egentligen staden för? För ett slutet sällskap av tjänstemän som inte vill bli ifrågasatt av den "okunniga pöbeln"? Eller för den "okunniga pöbeln" som tycker att tjänstemännen ska börja lyssna mer på människorna de arbetar för?  

En minst lika viktig fråga att ställa sig, men som märkbart sällan diskuteras (om vi bortser från rena höjdfrågor), är utformningen av det som ska komma istället. Så vad ska då byggas på platsen?


Bild: Tema arkitekter


Bild: Tema arkitekter


Funktionellt? Säkert. Spännande arkitektur? Nja...

Även om upplevelsen av arkitektur är något subjektivt så skulle nog husen, signerade Tema Arkitekter, må bra av iaf något avsteg från cad-programmets räta vinklar...

Men det är kanske för mycket begärt?

(DN)
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Gustav Svärd (13 Oktober 2010 22:54):
Ser tyvärr ut som det nya huset har anpassats till sina grannar längs Flemminggatan. Kommer inte vinna några priser (som röstas fram av allmänheten).

Vad gäller det mer avancerade resonemanget kan jag inte annat än hålla med. Om det krävs lång utbildning för att kunna uppskatta en stil-kluster som dominerat byggandet i flera årtionden är det nog dags att ta sig en tänkare på om det kanske inte är "pöbeln" som är idioter...
 0
Johan Eriksson (14 Oktober 2010 04:42):
Det är väl egentligen den naturliga följden när staden matats med uttryckslösa modernistlådor i 50 år, klart kidsen tar till sig till slut...
 0
p (14 Oktober 2010 10:44):
Tja, nu finns det ju ett otroligt stort problem med att blanda in brukarna i planeringen av en byggnad. nämligen att avgöra vilka brukarna är. om man ritar en kontorsfastighet i Stockholms innerstad idag så gör man det troligen på uppdrag av en fastighetsägare som vill hyra ut sin byggnad eller på uppdrag av en byggfirma som är totalentreprenör för bygget. oavsett detta då lär potentiella hyresgäster vara inblandade, det är en stor fördel att ha något slags kontrakt med en potentiell hyresgäst innan man drar igång något så dyrt som ett kontorshusbygge.

dessa potentiella hyresgäster kommer komma med synpunkter alltigenom projekteringen, det kan ni vara säkra på. alltså har brukarna, i en snäv definition, varit inblandade. om man sen också tänker sig att de som kan tänkas besöka byggnaden någon gång ska ingå i definitionen av brukare blir det genast mer komplicerat och om man sedan tänker sig att de som bara ser huset utifrån, den stora allmänheten, också ska ha ett ord med i laget så blir det väldigt komplicerat. det är som representant för denna grupp, de som rent praktiskt inte kan tillfrågas, stadsbyggnadskontoret men också stadsmuséet är tänkta.

och här står alltså de två instutitionerna för två olika åsikter vilka båda garanterat finns representerade i den stora folkmassan. vilken av dem som har rätt är väl upp till var och en att avgöra men av renderingarna att döma verkar inte stadbyggnadskontoret (som ju ändå kan diktera fasadmaterial, höjder, typ av verksamhet etc.) riktigt vara vid sina sinnens fulla bruk.
 0
Erik (14 Oktober 2010 12:41):
Måste säga att nuvarande byggnad ger en sjukt mer varierad och dynamisk stadsbild en den planerade rent estetiskt. Behovet säger dock någonting annat, men det måste finnas en balans mellan behov och estetik.
 0
Pawel Flato (14 Oktober 2010 12:47):
Resonemanget kring den "okunniga pöbeln" och tjänstemännen är intressant och tänkvärd.
Så långt är jag med.
Jag tycker dock ni avfärdar Salamon och Gunnarsson lite väl lättvindigt. Förvisso talar dom i egen sak, men so what? Dom har sin fulla rätt att försvara sin skapelse. Dessutom gör dom det med sakliga argument, som ni inte bemöter.

Sedan resonerar ni kring hur man ska hantera kritik från brukarna:

"Annars kan man göra som Gunnarson och Salamon och slå ifrån sig kritiken genom argument som att användarna inte "förstår" hur bra lösningarna är, eftersom de inte har den utbildning som krävs."

Vet inte om jag missat något, men i deras debatt-artikel kan jag inte se spår av sådana påståenden från deras sida.

Ingen kan väl anklaga Kungsholmen för att vara en särskilt spännande del av staden. Trevlig och väldigt fin i många delar, men spännande? Nej. Just Trygg-Hansa komplexet är en av få platser på Kungsholmen som sticker ut på ett välgörande sätt. Jag tycker det är en fin plats, precis som beskrivs i debatt-artikeln. Därför är det något tragikomiskt med att man ska "låta ersätta en del av komplexet med någonting mer modernt och mer i linje med stadens behov" just där. Dessutom med ännu en vit skokartong.
Vad består det moderna i?
Och vilket är det "stadens behov" som åsyftas?

Jag är alltså helt med på grundresonemanget, men kanske ni borde valt ett bättre exempel för att åskådliggöra problematiken?
 0
sjult (14 Oktober 2010 15:06):
Kan man inte bara skiten stå kvar. personligen gillar jag det där hörnet mer och mer. staden behöver lite lågbyggnader. precis som den behöver fler höghus. (dynamik brykar vara yimbys ståndpunkt). med roligare innehåll och mer grönska så kommer byggnaden åldras med behag tror jag.
många tycker säkert att byggnaden är gräsligt ful men kan inte staden få vara lite ful på sina ställen,
andra människor bedömmer huset som byggnadshistoriskt intressant och värt att bevara. tittar man på vilken hårresande arkitektur som smällts upp i stockholm på viktiga adresser på senaste tiden (östermalmstorg! vad hände?!), så är chansen stor att vi kommer önska att fick tillbaka det där gräsliga trygghansa-huset.
let it be (this time).
 0
Martin Ekdahl (14 Oktober 2010 21:27):
Jaså, det var DENNA "älskade" byggnad som de två debattartikelförfattarna talade så varmt för!? Jag undvek faktiskt från att skriva en kommentar på debattartikeln eftersom jag inte kunde komma på någon byggnad på denna plats som väckt min särskilda uppmärksamhet. Att det skulle vara en särdeles intressant och älskad byggnad hade gått mig helt förbi och nu då jag ser bilden förstår jag varför. Då de två herrarna dessutom talar i egen sak späs bara min djupa suck på ytterligare. Ville de ha huset blåmärkt eller läste jag fel?
 0
p (14 Oktober 2010 23:04):
Du läste fel Martin. huset är blåmärkt. Alvendal ville däremot tillsammans med några andra politiker att stadsbyggnadsnämnden i fortsättningen skulle bortse från Stadsmuséets klassningar. så den enda som ville ändra någon klassning var hon.

nåväl, åter till vad jag försökte komma fram till ovan: hur har ni tänkt er att en konsultation av "brukare" bör gå till och vilka ska tillfrågas? för er allmäna arkitekt-bashning börjar bli något tröttsam när den aldrig kompletteras med något konstruktivt motförslag. ni tycker inte om det arkitektkåren i gemen presterar -det gör inte jag heller trots att jag är arkitekt- men hur borde det annars gå till, hade ni tänkt?

och sen måste jag, som vanligt, inflika att jag tror ni har alldeles för höga tankar om arkitekters inflytande, det är verkligen bara stadsbyggnadskontorets arkitekter som kan styra hur staden ska se ut (och med tanke på hur den ser ut vore det nog på alla sätt bättre om de inte hade den makten...), annars ligger makten hos byggherrar och möjligen byggbolag.
 0
Pawel Flato (15 Oktober 2010 09:40):
@p:

"nåväl, åter till vad jag försökte komma fram till ovan: hur har ni tänkt er att en konsultation av "brukare" bör gå till och vilka ska tillfrågas?"

En sådan konsultation är ju Yimby ett utmärkt exempel på. Siten bidrar till en kommunikation mellan brukare och leverenatör. Just denna diskussionstråd är ju ett exempel på detta :)

Överhuvudtaget är allmän diskussion om stadens utformning något att eftersträva. Konsultationen behöver ju inte vara på detaljnivå. Den kan ta sikte på en allmän, djupare förståelse för brukarna. En förståelse som förhoppningsvis ger avtryck ner på detaljnivå. I detta finns också en skyldighet för leverantörerna att förklara sina idéer, behov, möjligheter och begränsningar för brukarna. Alltså mer kommunikation och öppna processer och färre anonyma aktörer i slutna rum.

"ni tycker inte om det arkitektkåren i gemen presterar -det gör inte jag heller trots att jag är arkitekt- men hur borde det annars gå till, hade ni tänkt?"

Men om du nu är arkitekt och heller inte nöjd så vore det väl klädsamt att du började med att dela med dig av dina tankar kring detta. Du är ju insatt. Hur går snacket i arkitektkåren? Vad gör man för att få mer inflytande? Vill man ha mer inflytande i gemen? Är man uppgiven?

Jag arbetade tidigare som pressfotograf. I den kåren är det extremt vanligt att man muttrar och gnäller över sakernas tillstånd, men tar i princip aldrig kampen. Ett slags martyrskap råder. Ack, vi stackars missförstådda konstnärssjälar...
Ibland får jag känslan av att det förhåller sig på samma sätt i arkitektkåren. Dom dumma byggherrarna och byggbolagen och dom stackars arkitekterna som knyter näven i byxfickan.

Men jag kanske har helt fel?
 0
p (16 Oktober 2010 14:40):
Pavel, jag är inte säker på att Yimby är ett forum som uttrycker åsikter förankrade bland hela befolkningen. och estetiska preferenser är såklart alltid problematiska. jag tyckte om funkishus långt innan jag funderade på att bli arkitekt, vilket lär tyda på att det finns fler där ute som kan ha samma åsikt. med detta sagt försvarar jag inte senare tiders taffliga nyfunkis även om jag nog föredrar den framför 80- och 90-talens 20-talspastischer.

i mitt sätt att se det är det stora problemet bristen på variation och där finns det en mängd faktorer såsom fastighetsstrukturer, det faktum att stadsbyggnadskontoren har långtgående möjligheter att föreskriva byggnaders utseende, byggbranschens struktur och människors förmåga att handla i flock.

det är mina personliga teorier efter en handfull år i yrket.
 0
Anders Gardebring (16 Oktober 2010 15:07):
p:
Hur ofta har du besökt yimby, och hur mycket av de vi skrivit har du läst?
Just det du talar om, en estetisk variation, är nämligen precis vad vi eftersträvar. I otaliga blogginlägg, yttranden och debattartiklar har vi talat om vikten av estetisk variation. Vår kritik mot modernism och funktionalism handlar framförallt om stadsplaneringen. Jag själv uppskattar många modernistiskt eller funktionalistiskt planerade hus. (Men då sådana som har en god arkitektonisk kvalitet vilket jag har svårt att se i den aktuella tvåvåningsbyggnaden. Men det är förstås en subjektiv synpunkt).

Det vi ifrågasätter är den arkitektoniska likriktningen. Att allt ska vara utslätad vit och billig nyfunkis alternativt fyrkantiga glaslådor.

Yimby är naturligtvis inte ett forum som uttrycker åsikter förankrade bland hela befolkningen. Det har vi heller aldrig påstått. Alla är individer, och alla uppskattar olika saker. Precis som vi inte uppskattar ödsliga bostadsområden intill stora parkeringsplatser finns det också de som inte gillar den täta blandstaden.

Det som däremot med stor säkerhet kan sägas är att de åsikter vi uttrycker delas av många människor. Det syns inte minst på hur attraktiva bostäder i innerstaden, och urbana områden utanför innstaden - som Aspudden - är.
 0
p (16 Oktober 2010 16:13):
Jag menade bara att folk här inte är alla, alltså löser egentligen inte Yimby problemet med hur man kommunicerar med brukarna.

men sen har folk här på sistone (de gånger jag har varit inne) varit väldigt inne på att modernism är dåligt punkt slut. det är klart att ni tycker om nya byggnader också, även om jag kan säga att när det kommer till sådana är vår smak väldigt olika.

vad gäller den aktuella tvåvåningsbyggnaden så är den kanske inte jätterolig men parken är ett trevligt inslag i gatumiljön och en ny hög byggnad skulle förstöra denna park. jag det skulle räcka med att byta verksamhet i paviljongen så skulle det vara väldigt svårt att ha något mot den. det skulle ju dock inte lösa det stora problem planen är till för att lösa, nämligen att fastighetsägaren skall kunna klämma ur ännu lite mer pengar ur sin markplätt. personligen skulle jag hellre se att den investeringsviljan fick uttryck någonstans i ytterstaden, innerstaden får gärna behålla de parklika (den ligger ju ändå på fastighethetsmark) ytor den har kvar.
 0
Anders Gardebring (16 Oktober 2010 20:58):
p:
Vad som skrivs i kommentarerna är ju förstås inte nödvändigtvis nätverkets ståndpunkt. Den formuleras genom yttranden, blogginlägg, mediamedverkan och styrelsens arbete. Synen på vilken arkitektur man föredrar skiljer sig åt bland våra medlemmar, varför det också blir väldigt svårt för oss att propagera för en viss stil. Det vi istället tar upp är vikten av varierad och detaljrik arkitektur.

Vad gäller fastighetsägarens önskemål så tycker jag att det är tråkigt att du använder den typ av språkbruk du gör. Att hänvisa till "fastighetsägarens girighet" leder knappast till en framåtblickande och givande diskussion. En fastighetsägare vill naturligtvis ha en attraktiv produkt att sälja, inget konstigt i det. Politikens uppgift är att ta in olika parametrar, såsom fastighetsägarens önskemål, och balansera de med samhällets och befolkningens önskemål. Även jag skulle gärna se fler projekt i ytterstaden, men innan staden medger en mer tät stadsbyggd lär det inte gå att få samma ekonomi i projekten ens i förortskärnorna.

Det är alltid knepigt när det handlar om gröna ytor som ska tas i anspråk. Det finns dock några saker att tänka på.

Parkens utnyttjande är begränsat idag. De gånger jag passerat - även på varma sommardagar - har den varit väldigt tom. (Vilket kan jämföras med t.ex Tessinparken nära mig som alltid är fullpackad på sommaren). När planer på att ta bort eller minska populära parker dyker upp brukar protesterna bli omfattande. Om denna park har i princip inga protester alls hörts. Dessa faktorer visar sammanlagt att parken idag inte fungerar bra. Jag för egen del tror dels att läget inte är riktigt rätt för en park, och dels på att stadsbygden idag gör att platsen upplevs som oattraktiv.

Jag tror att det bästa sättet att göra parken bättre är att bygga nytt. Det säkerställer fler människor och bättre flöden, och om man bygger på rätt sätt, också en attraktivare miljö som lockar fler människor. För att det ska uppnås behöver dock förslaget omarbetas från det nu liggande. Det innebär att parken förvisso blir mindre. Men den blir också bättre. Med kreativ arkitektur borde det också gå att säkerställa att iaf vissa delar av parken får bra med solljus under vissa delar av dagen.
 0
albin (16 Oktober 2010 23:34):
Kära Yimby och Anders Gardebring.
Lite kuriosa:
Olika parker fyller olika funktion! Det kanske ni inte visste?
Tessinparken är en park för rekreation. Den ligger i ett bostadskvarter. Trygg-Hansa-husets "park" är tänkt att bilda en helhet tillsammans med byggnadsverket, och ge lite tillbaka till staden. Man skulle kunna säga som en ursäkt för att man inte erbjuder någon bostads- eller offentlig funktion.
Det ligger i sakens natur att en stor verksamhet anlitar en duktig arkitekt, en duktig landskapsarkitekt, och duktiga konstnärer till byggnadens utsmyckning. Det är en del av verksamhetens varumärke och good will. Man visar att man tar ansvar för kulturen och staden.
Som ni kanske vet så är det vanligt att byggnader i stora städers finanskvarter till exempel har en liten plats eller park som en del av sina matriklar (inom fastighetsgränsen), som alltså inte ägs och förvaltas av staden. Jarmers Plads i Köpenhamn och Seagram Building i New York är två acceptabla exempel. Låt oss kalla denna slags park för en visuell park. Denna slags park ska inte nödvändigtvis uppmuntra till uppehåll och rekreation, men fungera som en liten oas, där man kan kort kan hämta andan i stadens höga tempo och täta snabba takt. Man får kanske en större skymt av himlen till exempel. Denna slags park - eller plats snarare - vänder sig lika mycket till den bilburne som till fotgängaren.
Har ni tänkt över att arkitektur och landskapsarkitektur kan betraktas som konst precis som dans, poesi, måleri, skulptur och musik? Det handlar om sinnenas rörelse. Varför kan inte svenskarna lära sig att uppskatta och acceptera arkitektur?
Trygg-hansa-huset är med rätta kulturminneförklarat, men folk och politiker anser sig stå över fackfolkets bedömningar. Så kan man ju lika gärna lägga ner Stadsmuseets verksamhet.
Se http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Trygg-​Hansa-​huset#Ombyggn.​.​
 0
Magnus Orest (16 Oktober 2010 23:41):
Albin, om en park - oavsett dess funktion - inte tillför något värde för brukarna (som är domare och jury) är det ett tecken på att arkitekten har misslyckats. Glöm inte designperspektivet.
 0
Anders Gardebring (17 Oktober 2010 00:28):
Albin:
Städer är inte konstverk. Städer är platser att leva, verka och mötas i. I städer kan det, och bör det, finnas skönhet. Men en plats som inte uppskattas, inte används och endast försvaras av de som "lärt sig" som du själv formulerar det, ja den platsen fungerar bevisligen inte.

Jag skulle nog vilja påstå att en del av arkitekturens problem i Sverige är just denna oförmåga att se arkitekturen som en del av staden som du själv ger uttryck för. Arkitekturen kan aldrig vara friställd från staden - den måste alltid stå i en dialog med den. Ett hus är inte en tavla eller en opera. Ett hus är inte heller en maskin. Ett hus är en intressant kombination av estetik, ingenjörskonst och sociologi - vilket också gör dem väldigt intressanta och unika som företéelse.
 0
albin (17 Oktober 2010 00:31):
Vem sade att parker (platser) som dessa inte tillför något värde?

Kan du fördjupa vad du menar med "glöm inte designperspektivet"?

Dom som vill riva har glömt designperspektivet, vill jag hävda.
 0
Magnus Orest (17 Oktober 2010 00:33):
Designperspektivet kan sammanfattas som "användaren har rätt". Design är kravställning. Kravställning bygger på bestämning av egenskaper. Bestämning av egenskaper bygger på studier av användarna = användaren har rätt.
 0
Olle Jansson (17 Oktober 2010 14:37):
Intressant nog har tidskriften Arkitekt (genom den på annan plats så bespottade Dan Hallemar) på sin blogg lagt upp tidskriftens recension av Trygg-Hansa-huset från 1978:
http:​/​/​tidskriften-​arkitektur.​blogspot.​com/​20​10​/​10​/​pa-​.​.​
 0
albin (17 Oktober 2010 20:56):
Till Anders G:

Jag håller med! Nästan helt och hållet...

Städer ÄR kanske inte konstverk, men städer HAR ett antal konstverk. I form av olika byggander av speciellt värde. Dessa byggnader behöver inte i sig själva betraktas som konstverk, men det sätt på vilket de ingår i staden kan betraktas så.

Slottet är en sådan byggnad. Nationalmuseet är en sådan byggnad. Kulturhuset är en sådan byggnad. Grand Hotel är en sådan byggnad. Katarinakyrkan är en sådan byggnad. Bonniershuset är en sådan byggnad. Trygg-Hansa-huset är en sådan byggnad.
De avviker alla i funktion och utformning och skapar takt i den urbana melodin.

Föreställ dig att du promenerar igenom flera kvarter av bostadshus. Gata efter gata. Ett funkishus där, ett nationalromantiskt hus där, och kanske ett klassicistiskt där, eller ett barockt. Alla är bostadshus, omkring 5-6 våningar höga. Efter ett tag förväntar du dig att nå fram till något annat. En park? Ett museum? En kaj? En teater? Ett torg? En saluhall? Eller Trygg-Hansa-huset! Promenaden kan ju till exempel ha gått från Fridhemsplan, via Kronobergsparken till Fleminggatatn! Ta da! Vackert! Omväxling. Mångfald. Stad.

Man kan också - om man hellre vill - föreställa sig att man går från Järntorget, längs Österlånggatan och ankommer till Slottsbacken! Det är lite samma sak, fast annorlunda!

Principen är densamma, och du beskriver den själv: städer är mångfald! En mångfald av människor och av byggnader med olika djup, höjd, material, stil och funktion blandat med gator, parker, torg, platser - också dessa av olika karaktär - och vatten (om man har tur, som Stockholm)

Jämför gärna detta resonemang med planerna för Norra Stationsområdet och inse hur fel man är ute i det tillfället.
 0
Anders Gardebring (19 Oktober 2010 21:45):
albin:
I mångfalden ingår också att tillåta förändring, förädling och utveckling allteftersom staden organiskt växer vidare. Det är ju som sagt heller inte frågan om någon rivning av trygg-hansa huset, så även i framtiden kommer man att kunna se det. Men ett nytt tillskott tillkommer i gatubilden.

Vad gäller Norra Station har vi riktat en hel del kritik just mot enahanda planering, likartade bebyggelsehöjder och bristande samband. Glädjande nog så har vi i alla fall fått gehör för en mer varierad bebyggelsehöjd, men hur pass varierad arkitekturen blir återstår att se. Det allra mest problematiska är förstås Norrtullsplatsen.
 0
Carl-johan Rosén (14 Maj 2013 09:55):
Och "användarna" är en helt solid, enhetlig, sammansvetsad grupp av människor som "tycker" rätt?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9592 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Forum

@yimbysthlm på BlueSky

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper