Utskrift från www.yimby.se
....

SVT Rapport om spårvagnar

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Ekdahl (24 Oktober 2010 18:08):
Mycket trevligt! Bra utveckling. En hel del ordvitsande. Man trodde nästan att inslaget var från Göteborg :)
 0
Marcus (24 Oktober 2010 18:42):
Roligt att se ett så odelat positivt inslag om något så odelat positivt som spårvagnar! Och vem vet? Ordvitsarna kanske sprider sig med spårvagnsnäten?
 0
Johan Eriksson (24 Oktober 2010 22:18):
En del mediagrodor men annars: Bättre 20-30 år sent än aldrig ;-)
 0
Martin Danell (24 Oktober 2010 23:08):
Håller med Johan, bättre sent än aldrig ifall det är så att politikerna äntligen har förstått att det är mycket trevligare att åka spårvagn än buss.

En annan fördel med spårvagn som nämns för sällan att de till skillnad från bussar inte har några avgasutsläpp.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (25 Oktober 2010 12:41):
Norrköping har byggt en väldigt vacker förortsspårväg. Det verkar vara en bra kompromiss mellan förortsurbanitet och framkomlighet för spårvagnarna. Spårvägen är snabb nog för en medelstor stad som Norrköping. Man kan åka hela linjen Norra förorten - Centrum - Södra förorten på 35 minuter.

Man ska nog inte föra över det konceptet rakt av till Stockholm, där avstånden är längre. Stockholm behöver ha högre hastighet i kollektivtrafiken (i förorterna) än man behöver i Norrköping. Vi får se om man klarar av att förena snabba restider och en vacker förortsurban utformning när man planerar Spårväg syd.
 0
Niklas (25 Oktober 2010 13:10):
Är det någon som känner till anläggningskostnaderna för spårväg i Norrköping?

Sedan så reagerar jag på att spårväg syd nämns i sammanhanget. SPV Syd kommer inte vara en spårvagn, utan lightrail, mestadels på egen banvall. Förhoppningsvis kommer det mer likna ytligt gående t-bana än spårvagn.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (25 Oktober 2010 13:17):
Niklas: Jag vet inte om det går att ge något bra jämförelsetal för kostnaden. Det beror nog på hur man räknar. Alla städer har olika förutsättningar.

Det är inte bestämt om Spårväg syd ska bli en snabbspårväg/light rail eller en stadsspårväg eller om det ska bli en kombination. En kombination är väl mest troligt. Om man drar spårvägen längs E4 där det antagligen är billigast att dra den så blir det väl nästan per automatik planskilda spår ungefär som i tunnelbanan. Längs Älvsjövägen måste det bli en urban förortsspårväg om man inte ska riva småhusen.
 0
Anders Norén (25 Oktober 2010 14:22):
"Light rail" är en politisk eufemism som betyder "spårväg". Eftersom spårvägen lades ned för att den var gammal, dum, dyr, bullrande, ful, otäck, farlig m.m. så kunde man ju inte föreslå att ny spårväg skulle byggas. Därför var man tvungen att hitta på ett nytt ord för spårväg som är ny, snäll, billig, tyst, vacker, trevlig, ofarlig m.m. På engelska blev det "light rail" och på svenska blev det kompromissen "snabbspårväg". Under 1990-talet kunde man se Tvärbanans förespråkare slå knut på sig själva i de fåfänga försöken att förklara den minsann var en snabbspårväg som minsann var något annat än en spårväg.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (25 Oktober 2010 14:47):
Det kanske inte finns någon skarp gräns, men det finns ändå olika principer för hur man kan bygga en spårväg.

Den nya spårvägen i Norrköping går längs vanliga förortsgator/vägar och håller av naturliga skäl en ganska maklig fart mellan hållplatserna. Man hade kunnat dra spårvägen längs Söderköpingsvägen, som är en motorled. Då hade det blivit nästan som en tunnelbanegren. Tvärbanan har både en del urbana avsnitt och långa avsnitt som påminner om tunnelbanan.
 0
Anders Norén (25 Oktober 2010 15:10):
Det är ju det som är det finurliga med spårvägen: att den kan gå i gatuspår på gågata såväl som på planskild egen banvall och att alla varianter kan samexistera.
 0
Martin Ekdahl (25 Oktober 2010 23:05):
Undrar om mp har någon invändning mot denna utveckling?
 0
Johan Eriksson (26 Oktober 2010 14:26):
Visst händer det (äntligen) saker i Sverige! : )

I Lund 2014: http:​/​/​www.​lund.​se/​Gator-​-​trafik/​Resor-​och-​trafik/​Buss.​.​

I Hälsingborg: http:​/​/​www.​helsingborg.​se/​templates/​StandardPage.​aspx?​.​.​

I Malmö: http:​/​/​www.​lightrail.​se/​index.​php?​page=​nyheter&id=​20​11

I Linköping: http:​/​/​www.​folkbladet.​se/​nyheter/​artikel.​aspx?​ArticleI.​.​

Hela listan 2010-2020:

Datum Ort Händelse och kommentar


21.10 2010 Norrköping Ljura - Trumpetaregatan invigs.
Hösten 2011 Norrköping Trumpetaregatan - Navestad invigs, bygge pågår.
2012 Stockholm Ombyggnad av Lidingöbanan kan inledas. Skriftligt samråd under hösten 2010.
2013 Stockholm Tvärbanan förlängs från Alvik till Solna station, bygge pågår.
2013 Stockholm Ombyggnad av Saltsjöbanan kan inledas.
2014 Göteborg Spårväg längs Södra Älvstranden invigs.
2014 Stockholm Lidingöbanan öppnas efter ombyggnad.
2014 Stockholm Spårväg City ska stå klar enligt aktuell tidsplan. Högst osäkert.
2018 Stockholm Bygge av Tvärbanans Kistagren inleds. Slutgiltig sträcka ej fastslagen.
2014 Lund Spårväg på Lundalänken invigs. Högst osäkert. Finansiering ej säkrad. (?)
2016 Malmö Etapp 1 av spårvägsutbyggnaden ska stå klar. Finansiering ej säkrad.
2016 Stockholm Ombyggnad av Saltsjöbanan och Tvärbana Ost kan eventuellt stå klara. Slutgiltigt beslut ej fattat.
2018 Stockholm Tvärbanans Kistagren planeras stå klar.
2018 Helsingborg Första spårvägslinjen kan eventuellt invigas. Finansiering ej säkrad. (?)
2020 Göteborg Ny Göta älvbro väntas stå färdig. En förutsättning för spårväg längs Norra Älvstranden
2020 Linköping Eventuell spårvägstrafik på LinkLink. Inga formella beslut. Finansiering ej säkrad.
 0
Dag Johansson (27 Oktober 2010 07:43):
Kostnaderna för spårvägen i Norrköping uppgår till knappt 200 miljoner kronor. Då ingår också den del som ska byggas ut under nästa år fram till Navestad som är "yttersta" förorten. Sträckan är totalt ca 3.5 km lång. Det viktigaste är också att se att Norrköpings satsning inte bara är spårväg utan att man sett det som ett stadsutvecklingsprojekt med bl a en stor satsning på Hageby center men också med nya byggrätter för bostäder mm på vägen.
/Dag
 0
Niklas (27 Oktober 2010 12:08):
^^
Man undrar varför allt i Stockholm ska bli så himla dyrt och tillkrånglat. Om 1:an, 2:an, 3:an och 4:an konverterades till spårväg till samma kilometerpris som i Norrköping skulle prislappen hamna på runt 3 miljarder. Se och lär!

Det ska tilläggas att man även bygger t-bana betydligt billigare utomlands.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (27 Oktober 2010 12:47):
Niklas: Det beror på att man måste bygga mycket snabbare i Stockholm (du kan inte stänga av Hamnagatan eller Hornsgatan i flera månader), på att det finns mycket rör och annat under gatan som måste fixas, på att anställda kräver högre löner i Stockholm, med mera.

Att tvärbanan blir så dyr beror bland annat på att det är kuperad terräng i Stockholm och mycket vatten. Tunnlar och broar kostar massor att bygga. Östgötaslätten söder om Norrköping är väldigt platt och det finns inga breda vattendrag.
 0
Henrik Åsman (27 Oktober 2010 14:51):
^^^
Johan Eriksson: Din sammanställning av spårvägsutbyggnaden var väldigt intressant. Har du den ännu mer detaljerad är åtminstonde jag nyfiken (speciellt i Stockholmsområdet)?
 0
Anders Norén (27 Oktober 2010 15:12):
Även Sydsvenskan kör denna vecka en liten spårvägsspecial med avstamp i Bergen: http:​/​/​www.​sydsvenskan.​se/​lund/​article1279879/​Bergen-​f.​.​
 0
Johan H (27 Oktober 2010 15:56):
Rasmus:

Jag tror inte att dessa faktorer förklarar varför det är så dyrt att bygga spårvägar i Stockholm. Mycket biltrafik är man inte ensamma om (och dessutom så finns det vanligen parallella vägar), att det finns mycket rör under gatan är man absolut inte ensamma om och löneskillnaderna torde vara rätt små (framför allt när det till stora delar används utländsk arbetskraft).

Istället så tror jag att SL bara inte har förstått hur man bygger moderna snabbspårvägar som samtidigt både är snabba och billiga. Det går verkligen inte till så att spårvägen läggs likt en tunnelbana på högbro och i tunnlar, för att sedan bitvis låta den gå i blandtrafik på en livligt trafikerad gata, för att kunna spara pengar (modell Tvärbanan). Istället så liknar konceptet väldigt mycket det hur busstrafiken kan göras snabb. Spårvagnarna reserveras egna filer på alla gator (utom eventuellt små lokalgator där det aldrig uppstår bilköer), spårvägen byggs längs gator med bra geometri (inga branta backar eller alltför många och tvära kurvor), spårvagnarna passerar i regel övrig trafik i plan med fullständig signalprioritering, kan i markplan gå t.ex. genom parker (där biltrafiken är en omöjlighet) och tunnlar samt egna broar försöker undvikas i möjligaste mån.

Bybanen i Bergen är t.ex. ett väldigt bra exempel på hur man bygger snabba spårvägar billigt. I jämförelse med Tvärbanans Solnagren är terrängen betydligt svårare och vagnarnas medelhastighet (samt lönenivån) högre men den totala anläggningskostnaden per kilometer (inkl. depå & vagnar) för Bybanen är ändå bara en tredjedel av Solnagrenens. Även i Göteborg har jag för mig att man lyckats pressa ned kostnaderna ganska bra i samband med byggandet av Kringen.

Några exempel på kostnad och därtill hörande statistisk data för olika typer av spårprojekt i Norden (Tvärbanans Solnagren sticker faktiskt ut rejält):

Banan till Hageby i Norrköping
-Investeringskostnad 57 Mkr/km (exklusive vagnar och depå)
-Medelhastighet 18-19 km/h
-Hållplatser per bankilometer: 2,9
-Tunnlar per bankilometer: 0 m

Tvärbanans Solnagren
-Investeringskostnad 465 Mkr/km (exklusive vagnar och depå)
-Medelhastighet 23-24 km/h
-Hållplatser per bankilometer: 1,3
-Tunnlar per bankilometer: 120 m

Bybanen i Bergen, etapp 1
-Investeringskostnad 264 Mkr/km (inklusive vagnar och depå)
-Medelhastighet 29 km/h
-Hållplatser per bankilometer: 1,5
-Tunnlar per bankilometer: 270 m

Spårjokern i Helsingfors
-Investeringskostnad: 84 Mkr/km (exkl. vagnar & depå), 132 Mkr/km (inkl. vagnar & depå)
-Medelhastighet: 25 km/h
-Hållplatser per bankilometer: 1,3
-Tunnlar per bankilometer: 40 m

Västmetron i Helsingfors
-Investeringskostnad 570-600 Mkr/km (preliminär, exklusive vagnar och depå)
-Medelhastighet 52 km/h
-Stationer per bankilometer: 0,6
-Tunnlar per bankilometer: 1000 m

Angående konverteringen av stomlinjerna till spårväg så bygger man i Helsingfors innerstadsspårvägar för i genomsnitt 55 Mkr/km (exkl. vagnar & depå). Priset för att lägga själva spåren i gatan är då 20 Mkr per en kilometer dubbelspår. Utgår man man ifrån talet 55 Mkr/km så skulle spårvägifieringen av stomlinjerna 1-4 endast kosta kring 1900 miljoner, om man utgår ifrån spårlängden 34 km (en del sträckor kan utnyttjas av flera linjer).

Kunde ännu lägga till att den vanliga totala kilometerkostnaden (inklusive vagnar, depå och omdaning av gatuutrymmet längs spårvägen) för spårvägar i Frankrike är kring 200-300 Mkr per km. Alltså mindre än kilometerkostnaden för själva själva spåranläggningen i fråga om många spårvägar i SL-området. Och då är de franska spårvägarna vanligen så väl estetiskt som funktionellt klart mer högklassiga än SL:s byggen.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (27 Oktober 2010 17:14):
Medelhastigheten stämmer inte för Bybanan i Bergen. Sydsvenskan skriver att det tar 28 minuter att åka 9,8 km, 21 km/h i snitthastighet. Men det är ju inte så pjåkigt för en spårväg. Vad går det i i Göteborg?

Tvärbanan skulle ju vara en snabbspårväg. Problemet är inte att den kostar 450 miljoner per kilometer. Problemet är att den är lika långsam som en vanlig spårväg, trots ambitionen om att den skulle vara en snabbspårväg... Eller att idén med snabbspårväg är en dum idé. Ett av dem måste det vara.
 0
Johan H (27 Oktober 2010 18:09):
Rasmus:

Det är meningen att så småningom kunna höja Bybanens medelhastighet till lite över 28 km/h (inte 29 km/h såsom jag felaktigt skrev med stöd av Wikipedia), när den har så att säga har körts in. Detta framgår bl.a. här:
http:​/​/​www.​bybanen.​no/​index.​cfm?​id=​170​867
http:​/​/​www.​bt.​no/​meninger/​kronikk/​Bybanen-​gaar-​ikke-​la.​.​

När det gäller kostnaden för Tvärbanan så är den faktiskt ett problem i det avseendet att Tvärbanan kostar nästan lika mycket att bygga som många underjordiska tunnelbanor. Man får alltså väldigt lite valuta för pengarna. Trots att den tydligt kvalificerar som en snabbspårväg, t.ex. som jämförelse så har Spårväg Citys etapp 1 en medelhastighet på endast 14 km/h.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (27 Oktober 2010 18:22):
Ja, även ifall Bergen misslyckas med att korta restiden på Bybanen så har de fått mer värde för sina skattepengar än man får med Tvärbanan.

Tvärbanan har ett mycket högre passagerarunderlag än Bybanen, så det borde vara motiverat att göra större investeringar förutsatt att man får någonting för merkostnaden. Det var utlovat att snabbspårvägen Tvärbanan skulle vara en ovanligt snabb spårväg. Det blev den inte. Någonting verkar ha gått snett i planeringsarbetet.

Bybanen verkar dock ha en del livsfarliga avsnitt där man har lagt kantsten (sån sten som barn gillar att gå balansgång på) mellan spårområdet och gångbanorna istället för häckar och staket som i Norrköping, men det är billigt att åtgärda, bara ingen hinner bli skadad...
 0
Kalle (28 Oktober 2010 10:40):
Jag har bara en fundering om den "hemliga konsultrapporten" flera medier diskuterar nu, är det någon som vet mer om den? Var kan man läsa den, vilka har tagit fram den och så vidare?
 0
Palle_P (28 Oktober 2010 14:21):
Jag trodde snabbspårväg/light rail främst syftade på det som på finlandssvenska kallas stadsbana, ett lån från tyskans Stadtbahn. Det vill säga ett mellanting mellan (innerstads)spårvagn och tunnelbana med högre medelhastighet än traditionell spårväg.
(Begreppet tog väl aldrig skruv i Sverige eftersom Stockholm valde ett separat tunnelbanesystem och Göteborg lade ned sina tunnelprojekt av olika skäl som markförhållanden i centrum och inriktningen på bilstad. Inte desto mindre är väl särslilt Göteborgs angeredsgrenar tydliga snabblinjer, särskilt den som går direkt mot Angered (linjerna 4, 8 och 9, parallellt med vägen och järnvägen mot Trollhättan och åtskilliga kilometer utan något stopp mellan Gamlestadstorget och Hjällbo)

http:​/​/​www.​vasttrafik.​se/​ResizeImageHandler.​aspx?​Image.​.​
 0
Johan Eriksson (28 Oktober 2010 20:45):
Det är svenska Ångpanneföreningen som beställt utredning på uppdrag av Helena Sundblad på SL som uppenbarligen inte tror på Ropstenspåret utan istället letar misskrediterande uppgifter eller vad håller hon/SL på med?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Baugruppen - dags att bli inspirerade av Berlin?
7 Maj 08:24 av Assortlist Assortlist
Hjälp! Jag håller på att bli en Nimby!
8 Oktober 2020 19:07 av Trevor Bower
Politikerveckan Järva
8 Oktober 2020 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter