Hur tänkte Valeskog nu?

Socialdemokraten Jan Valeskog, vice ordförande i trafiknämnden, oroar sig för att den kommande miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden inte blir tillräckligt bilanpassad. Det kan vi läsa i en artikel i DN som tar upp den vilja som finns både hos boende och politiker att satsa på nya typer av boenden med en mera grön prägel än tidigare. Förstår Valeskog syftet med den här typen av stadsdelar?

Behöver du ha bil i vardagen? Om vi ställer den frågan till ett tvärsnitt av Stockholms befolkning vet vi bara en sak, och det är att vi inte kommer att få ett entydigt svar. För en del är svaret ja. För andra är svaret nej. För väldigt många är svaret "kanske" eller "ibland".

Det är stor skillnad mellan att behöva ha bil, och att vilja ha bil.

Stockholm är sett till hela storstadsområdet en väldigt bilanpassad stad. Stockholm består av en förhållandevis tät men liten stadskärna omgiven av en stor och utbredd arkipelag av bilanpassade förorter. Endast en minoritet av stockholmarna bor i den täta innerstaden, medan omkring 80% bor i förorterna.

Är detta ett tecken på att stockholmarna föredrar en bilberoende livsstil? Eller är det en konsekvens av att staden helt enkelt har anpassats för bilen utan att invånarna själva har valt det? Om vi jämför bostadspriserna i innerstad respektive förort ser vi snabbt att det är just innerstaden som är mest populär, eftersom priserna är högst. Ska vi fortsätta att bygga bilanpassade och glesa förortsområden, eller satsa på det som tydligen efterfrågas mest?

Vi bör slå fast en sak, och det är att man genom att bygga bort parkeringsmöjligheterna inte bygger bort massbilismen. Den bygger vi bort genom att bygga bort beroendet av bil. Promenadstaden är en vision som vårt tidigare stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal myntade, och som nu förs vidare av Regina Kevius, som efterträdde Alvendal på den posten. Tanken med promenadstaden är att vi ska bygga tätt och urbant, och på så vis göra det lätt att leva utan bilen som en naturlig del av vår vardag.

Där har diskussionen om p-normen i viss mån spårat ur. Huruvida människor väljer att ha bil eller ej avgörs inte av möjligheten att hitta p-platser i det egna närområdet. Det avgörs av behovet och viljan. För den som verkligen behöver eller vill ha bil finns det därför många alternativ i redan existerande områden.

Från stadens sida säger man nu att ambitionen är att bygga promenadstad istället för bilstad. Vilket Valeskog då kritiserar för att stadsdelen inte är tillräckligt bilanpassad med på tok för låg p-norm. Vad är det egentligen Valeskog inte förstår? Är det en del av någon nyfunnen vurm för massbilismen som präglar socialdemokraterna, och som även tar sig uttryck i det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Tomas Rudins vilja att "bevara" den gamla trafikmaskinen Slussen?

Visst ska p-normen kritiseras. Men den ska inte kritiseras för att den är för hög eller för låg, utan av två andra anledningar. Dels att den överhuvudtaget existerar, och dels att den är knuten till varje lägenhet.

Att p-normen existerar är ett problem, eftersom det minsta antalet p-platser för nya fastigheter (vilket p-normen handlar om - inte om hur många platser man får bygga) och stadsdelar inte bör tvingas upp av politiska beslut. Om det finns efterfrågan på ett visst antal parkeringsplatser per lägenhet finns det även någon som kan betala för det. I det fallet har byggherrarna ett incitament att bygga garage under varje ny fastighet, eftersom de boende då kommer att stå för den kostnaden, och även generera en del vinst för byggherrarna. Om inte finns det ingen anledning till att tvinga byggherrarna att tillhandahålla parkeringsmöjligheter, eftersom lägenheterna blir sålda ändå.

Hur normen ser ut är ett annat problem. Den är nämligen satt per lägenhet. P-norm 1,0 innebär en parkeringsplats per nybyggd lägenhet. Däremot tar den inte hänsyn till lägenheterna i sig. Att en femrumslägenhet i ett perifert område kan behöva en - eller kanske fler - parkeringsplatser är inte helt orimligt, eftersom den troligtvis kommer att bebos av en familj med flera barn. Det innebär kanske att föräldrarna behöver bil i vardagen. Kanske storhandlar de regelbundet. Kanske samåker de till jobb och skola.

Men en enrummare i centralt läge? Varför måste vi utgå att den behöver lika många p-platser? Troligtvis bebos den av en person, eller i undantagsfall två. Behöver de storhandla eller samåka till jobb och skola? Eller handlar de för dagen och går och cyklar eller åker kollektivt?

Där har vi två av problemen med stadens p-norm.

Ett annat problem är att ett bilanpassat område blir ett glest område. Det räcker inte med att endast göra det möjligt att parkera bilen i närområdet. Infrastrukturen måste även anpassas för massbilism. Det glesar ut bebyggelsen, och gör att en stor del av underlaget för lokal service minskar, liksom underlaget för god kollektivtrafik. Vi måste alltså göra ett val - ska vi anpassa den nya stadsdelen för bilar eller människor? Det går nämligen inte att både äta kakan och behålla den, eftersom den ena lösningen sker på den andras bekostnad.

Tyvärr verkar inte Jan Valeskog inse detta. Valeskog förstår inte att en del av trafikproblematiken beror just på att det finns människor som både vill äta kakan och behålla den. Många vill bo centralt, och i täta områden med ett bra utbud av lokal service och arbeten. Samtidigt vill de ha bil. Och där har vi en ekvation som inte går ihop.

Vad staden har gjort i det här fallet är att starkt ta ställning för promenadstad utan bilberoende. Genom att dels sänka p-normen och dels satsa på täthet vill man från stadens sida skapa en typ av levnadsmiljö som riktar sig till de människor som anser sig klara sig utan bil. Det går nämligen, även om det är fråga om familjer med flera barn. Detta för att tätheten skapar underlag för bra kollektivtrafik och för lokal service, så att föräldrarna inte behöver köra barnen till skola eller dagis varje dag - de kan promenera, cykla eller åka kollektivt. Inte heller behöver de ta bilen ut till stormarknaden för att storhandla en gång i veckan - de kan promenera till de butiker som finns i närområdet.

Valeskog tar inte ställning för de människor som behöver bil i sin vardag. Han tar ställning för de som vill ha bil.