Utskrift från www.yimby.se
....

Krönika: Stad för produktion, inte bara konsumtion

 
Behovet av tät blandstad diskuteras oftast i termer av privat konsumtion. Det är trevligare. Det är bekvämare för den enskilde. Vilket har fått en del försvarare av gammaldags funktionalistisk utglesning och funktionsuppdelning att surt angripa oss för att vara trendiga medelklassmänniskor på jakt efter nya upplevelser att konsumera.

Men behovet av tät blandstad låter sig lika väl, eller kanske hellre, diskuteras i termer av produktion och produktionens behov.

Varför finns städer? Inte för att ge trendiga medelklassmänniskor nya konsumtionsupplevelser i alla fall. Utan för att en avancerad arbetsdelning kräver många människor som har nära till varandra. Varje transport av varor och människor innebär en kostnad, som läggs på priset på den sålda produkten. Blir det för mycket sådant blir produkten osäljbar.

Men det är inte allt.

Den norske ekonomen Erik Reinert har i sin bok Global økonomi, (engelsk utvidgad upplaga - How rich countries got rich - and why poor countries stay poor) förklarat vilka faktorer som driver på ekonomisk utveckling och gör den som har tillgång till dem rik, samtidigt som det gör den som saknar dem fattig: Innovationer, synergieffekter och stordriftsfördelar. Reinerts motivation handlar mest om förhållandet mellan nord och syd, men idéerna kan lika väl handla om städers interna organisation. Åtminstone beträffande synergieffekterna och stordriftsfördelarna.

Tät stad ger större möjligheter till stordrift än gles stad - men det gäller kanske främst i distributions- och konsumtionsledet. Det är ingen slump att det är i de stora täta stadsdelarna som utbudet är störst. Det är där man har stordriftsfördelar och kan hålla igång verksamheter som i mindre och glesare stadsdelar inte bär sig.
Men tät stad har också större synergieffekter i produktionsledet.

Att olika typer av verksamheter i nära kontakt med varandra gynnar varandras utveckling har man alltid vetat. Det klassiska exemplet är sextonhundratalets Leiden, den tidens tekniskt mest framstående stad. Där hade nära kontakter mellan instrumentmakare, kartritare, glasslipare och tillverkare av fartygsutrustning lett till att olika industrier snabbt och bekvämt hade kunnat inkorporera nyskapelser från andra branscher i sin egen. Konstnärer arbetade på segelduk och använde linser för att bygga en sorts primitiva projektorer med. Instrumentmakarna plockade in glas i sina instrument och konstruerade mikroskopet som betydde en push för den medicinska forskningen. Etc.

Sjutti-åttitalets svenska framtidsforskare var väl medvetna om synergieffekternas positiva betydelse - men hade ingen aning om hur de skulle få till dom. Professor Åke E Andersson på Institutet för framtidsforskning förordade att man skulle använda en sorts apartheid - sortera ut alla högutbildade till särskilda stadsdelar med hjälp av olika förmåner - för att de skulle umgås med varandra och befrukta varandras idéer.
Men att bygga tätt och varierat så att alla slags människor lätt kan snava över varandras verksamheter måste ju vara mycket effektivare.

Som sagt, detta har mer eller mindre alltid varit allmängods - kanske med undantag för nittonhundratalet. Men det håller på att bli viktigare än det någonsin har varit: Den epok som har byggt på bilen (och som därmed har nedvärderat avståndens betydelse) har löpt ut och något nytt kommer istället. Bilbranschen håller på att förvandlas från något som bär upp ekonomin till något som tynger ner den. Dess förödande makt över städernas uppbyggnad och infrastruktur kanske därmed skulle kunna brytas.

Som vi kan lära oss av Carlota Pérez, Technological revolutions and financial capital, har världshistorien sedan slutet av 1700-talet dominerats av fyra stora teknologisk-ekonomiska paradigm, som har styrt mycket av hur samhällena har sett ut:

  • 1790-1850 ånga, textiler och kanaler
  • 1850-1890 järnvägar
  • 1890-1930 stål, kemi och elektricitet
  • 1930-2000 bilar och hushållsapparater

Vart och ett har förvandlat samhället, vårt sätt att tänka, och vårt sätt att organisera produktionen. När de ebbar ut för att de inte längre kan växa och samtidigt få avsättning för alla sina produkter tenderar de att ge upphov till bubbelekonomier som inte lämnar plats för seriös verksamhet förrän man med politiska medel har fått till ett nytt paradigm som har bred acceptans från hela samhället för att det ger var och en möjligheter till ett bättre liv.

Det paradigm som kommer att råda de närmaste 40-50 åren - om vi kan få till det - kommer förstås att bygga på mikroprocessorer och bioteknik. Och det är ett paradigm som kräver större kunskap av var och en än något av de tidigare. Carlota Pérez föreslår själv att ytterligare ett krav är att vi måste få bort det tidigare paradigmets orimliga råvaruslöseri. Båda dessa krav är fördelaktiga för den täta mångfunktionsstaden och dess förmåga att skapa synergieffekter.

Bort alltså med staden som idyll för konsumtion. Fram för staden som en kaotisk synergiskapare för produktion. Vilket också innebär att vi måste framhålla mångfald och mångfunktion minst lika mycket som täthet.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
markus (16 November 2010 14:17):
Bästa inlägget på länge. Det är sådant här som gör det till ett nöje att följa Yimby.
 0
Marcus (16 November 2010 17:28):
Produktion av vem, för vem Jan? Varifrån kommer initiativet?
 0
Martin Ekdahl (16 November 2010 22:06):
Bra kommentar till de som anklagar Yimby för att enbart förespråka H&M-stad.
 0
Erik Sandblom (16 November 2010 23:07):
Spännande!

Ekonomen Kondratieff och hans efterföljare har/hade liknande teorier om hur ekonomin styrs av olika teknikepoker
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Kondratiev_​wave#Modern_​mo.​.​
 0
Daniel Andersson (16 November 2010 23:09):
Produktionen har skapat den täta staden, tex handelsstaden eller arbetarbostäder runt fabriker. Gles stad däremot utgör konsumtion. Av ökad luftighet och villaboende som möjliggjorts tack vare bilismen.
 0
Rasmus Larsson (17 November 2010 01:11):
Heja! Mycket bra inlägg.

Har dock en liten fundering:
Tänk om det är så att en stor del av den täta, mångfaldiga stadens nytta just nu håller på att tas över av Internet? T ex så kännetecknas både Yimbys sajt och sajter some Facebook av just de innovations och idéspridningseffekter som tidigare den täta staden var ensam om att kunna erbjuda. Det intellektuella kafésamtalet har flyttat från staden till Internet.
Samtidigt så kvarstår en stor del av nyttan med staden om man ser till fysiska varor och produkter. Även vissa tjänster, som Yoga klasser, är staden fortfarande bäst på att erbjuda en mångfald av.
 0
Jan Wiklund (17 November 2010 15:57):
Marcus: Det spelar ingen roll. Det får aktörerna avgöra själva.

Erik: Helt korrekt. Kondratiev själv tycks inte ha haft mer än förslag till vad cyklerna möjligen kunde bero på. Såvitt jag vet var det först Schumpeter och sen mer definitivt Pérez som beskrev hur och varför teknikskiften styrde ekonomin.

Daniel: Helt korrekt. Men det är produktionen vi är beroende av. Om den blir för dyr - bl.a. på grund av de långa avstånden och den dyra infrastruktur som dessa kräver - blir vi alla fattigare. Konsumtion utan produktion är en omöjlighet.

Rasmus: Delvis är det förstås så. Men i så fall behöver vi väl inte vara i stan över huvud taget utan kan häcka på landet? Själv tror jag att serendipiteten blir sämre på det sättet. Internet har en tendens att styra folk till vad de direkt letar efter. Vilket det gör utmärkt - men man hittar sällan det man inte letade efter. Där är personliga möten effektivare.
 0
Bertram Niessen (18 November 2010 11:15):
Hi
I can't speak Swedish but I'm really interested in the topic. I made an attempt of translation with google but I'm not sure of the results. Would be great to have a small resume in English, not only for me but for all the networks.
ciao!
 0
Erik Sandblom (18 November 2010 13:30):
Hi Bertram. Jan Wiklund says that dense, mixed-use development is not only better for consumption but also better for production because of serendipity and innovation. Maybe someone will translate the article, it's quite interesting. The machine translation is a good start.
 0
Robin Andersson (18 November 2010 14:20):
"Bort alltså med staden som idyll för konsumtion. Fram för staden som en kaotisk synergiskapare för produktion."

Mycket bra beskrivet! Ordnat kaos är vad som attraherar den skapande- och kunskapstörstande "kreativa klassen". De som kommer att driva samhället genom nästa paradigmskifte.
 0
Benny H (18 November 2010 15:09):
Här i Växjö har kommunen gjort en enkät där man frågade medborgarna vilken typ av stad man ville ha i framtiden. Den täta staden fick en klar majoritet av rösterna men till min förvåning (eller kanske inte) tänker man inte följa folkets vilja. Nej man ska fortsätta som man gjort tidigare även om man gör mer eller mindre patetiska försök till förtätning centralt. I Stockholm gör politikerna tydligen som i Växjö, det verkar som politiker anser sig förstå bättre vad invånarna egentligen vill ha..Att döma av kommentarerna på DN så vill många ha en tätare mer sammanbyggd stad.
 0
Jan Wiklund (22 November 2010 18:01):
Benny: Här i Stockholm frågade myndigheterna medborgarna redan 1947 (eller var det 48?). Och tro det eller ej, medborgarna vill helst bo i stadscentrum. Hyreshus i förort var fick godkänt bara av 2 (!) procent.

Det tog lång tid innan myndigheterna började rätta sig så smått efter medborgarnas preferenser.
 0
Gustav (24 November 2010 14:16):
Jag har hört att Norge har kommunalskatt på produktion. Detta innebär att kommuner som verkligen producerar något får ganska höga inkomster.

I Sverige skulle det betyda att kommuner som Danderyd, Täby, Vellinge och Nacka skulle få betydligt lägre inkomster, eftersom dessa kommuner egentligen inte producerar så mycket utan mest är "boplatser".

Många kommuner med produktion ute på landsbygden som tampas med utflyttningsproblem, skulle istället få ökade inkomster och kunna bygga ut servicen och behålla sin befolkning.

Detta skulle även uppmuntra produktion i orter som inte har det, samtidigt som man skulle lösa en del av problemen med bostadsbrist (pga inflyttning till storstäderna från landsbygd och småstad).

Smart system tycker jag. Låt oss göra likadant i Sverige. Mejla partierna och fråga vad de tycker om detta!
 0
Jan Wiklund (24 November 2010 17:07):
Det låter intressant! Jag har bara hört att kommunerna i Norge har ett slags äganderätt till sina naturresurser så att de får royalties för t.ex. vattenkraft. I Sverige köpte t.ex. Bergslaget rätten till Särnasjön som kraftverksdamm för en engångssumma på 10.000 kr.
 0
Martin Ekdahl (24 November 2010 21:55):
Ännu mer skatter alltså?
 0
Gustav (25 November 2010 00:50):
Nej inte mer skatt, bara annorlunda utformad. Beskattningen sker enligt en annan modell. En slags skatteväxling kanske man kan säga.
 0
Carl Johan Hall (30 November 2010 14:35):
Citerar:

"Det paradigm som kommer att råda de närmaste 40-50 åren - om vi kan få till det - kommer förstås att bygga på mikroprocessorer och bioteknik."

En sån där kristallkula vill jag också ha!

Den typen av förutsägelser är mycket vanskliga. Jag läste (var?) om någon framtidsstudie rörande det nya seklet från 1897, som lyckades missa både bilens och telefonens betydelse.

Dominerande framtidsteknologier kan lika gärna bli:

*Jordbruk pga större efterfrågan på mat
*Nanoteknik
*Vapenteknik i händelse av orostider
*Något helt annat

Det blir bara perfekt när man spår i imperfekt!
 0
Jan Wiklund (30 November 2010 17:23):
Nja, vi har ju haft tekniken här ett bra tag nu, fast misslyckats med att tillämpa den fullt ut pga dålig efterfrågan, dålig infrastruktur och dåliga institutioner. Det är ungefär som bilar, hushållsmaskiner och flygplan 1930/40 när den cykel startade som byggde på dessa tekniker. De var välkända men inte fullt tagna i bruk förrän efter det.

Däremot har du rätt i att vi inte kan veta vad nästa cykel handlar om, den som borde börja ca 2050/70.

För när man tänker på det: det är märkligt så lång tid det går mellan uppfinning och industriellt utnyttjande i full skala, när det gäller sånt som är epokgörande. Det var väl Turing som skapade datorn, ca 1940? Elmotorn tog ännu längre tid - Faraday konstruerade den första elmotorn på 1830-talet men inte förrän 50 år efteråt fick den nån praktisk betydelse.

För empirin bakom det hela rekommenderar jag Carlota Pérez: Technological revolutions and financial capital, samt Chris Freeman & Francisco Louçã: As time goes by - From the industrial revolutions to the information revolution.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (30 November 2010 18:25):
Det finns pengar och slit investerat i den gamla tekniken. Det tar mycket tid och energi att dirigera om pengar och utbilda folk.

Det hinner gå 58 år innan de sista som gick i skolan när uppfinningen gjordes har gått i pension.
 0
Hamid Mustafa (1 December 2010 01:35):
Likt en vilsen man utan bättre vetande lobbar Jan Wiklund för innerstadens förtätning och stadens utväxt. Att inse att landsbygdens avbefolkning endast påskyndar den redan destruktiva omvandlingen från ett produktionssamhälle till ett samhälle enbart fokuserat på byte av tjänster. Att det med stor sannorlikhet innebär början på slutet för välfärdssamhället är inget som kanske vill kännas vid. Blind som han är i att följa sin agenda så sitter skygglapparna på. Tycker du ska läsa på lite vad ett upphörande av produktion gör med ett land och hur det direkt är kopplat till städers utbredning.
 0
Anders Norén (1 December 2010 11:10):
Hamid Mustafa: På vilket sätt gynnar en utbyggnad av fler isolerade och funktionsseparerade förorter landsbygdens utveckling?
 0
Jan Wiklund (1 December 2010 17:39):
Rasmus: Det är just därför det går trögt. Lik förbannat brukar "den gamla tekniken" bytas ut sådär vart 50e år. Vanligen är det ett glapp på max 20 år mellan att den har gått som bäst tills något nytt tar vid - men nu har det gått mer än 30 år och vi går fortfarande på halvfart, omgivna av bubblor.

Men det är en annan diskussion, som lämpligen bör föras nån annanstans. Bloggen handlar om stadsbyggande. Och tråden handlar om att täthet gynnar utveckling och produktivitet eftersom man slipper en massa avstånd som ska övervinnas till stora kostnader.

Hamid för in ett viktigt element i diskussionen. Det finns behov av areella näringar, det finns behov av odling av såväl mat som fiberråvara. Sådan produktion tenderar att bli dåligt betald, främst för att den sköts av en massa småföretag som lever under perfekt konkurrens (de "tar priserna", "sätter dem inte" som man säger på fackspråk). Och som vi lär oss i skolan leder perfekt konkurrens till att vinsterna pressas ner mot noll. Därför vill folk inte hålla på med sånt. Det finns mer pengar i städerna, därför söker sig folk dit.

Det senare beror förutom den högre produktivitet som orsakas av långt driven arbetsdelning också av att städerna har makt. De styr ekonomin, de styr politiken och de styr kulturen. Och den som har makt kan alltid lägga beslag på mer pengar än vad han strängt taget är berättigad till.

De extravinster som skapas av den högre produktiviteten ska vi inte säga nej till, de kan under gynnsamma omständigheter komma alla till del. Därför ska vi försöka öka på dom genom att underlätta arbetsdelningen genom att bland annat minska avstånden. Däremot bör man förstås från landsortens sida organisera sig för att slå sönder städernas oskäliga extra makt. Exempelvis genom att organisera sig och vägra leverera om man inte får bättre betalt.
 0
Olle Jansson (2 December 2010 15:01):
Inte för att jag har läst Carolta Perez, men vore det inte enklare att för svenska läsare föreslå någon bok av exempelvis Lennart Schön?
 0
nekav (2 December 2010 16:13):
Ett måste för alla här som vill veta varför samhället är som
det är ,titta dessa länkar till redicecreations Radio och lär
dig mer och le : )

se denna dokumentär och du kommer definitivt inte ångra dig
och du kommer se varför samhället ser ut som det gör idag:
http:​/​/​www.​redicecreations.​com/​article.​php?​id=​13353

lyssna på radio om en galen samhälls stads planerings utopi
dröm ladda ner mp3 och lyssna andra radio avsnitt ocskå:
http:​/​/​www.​redicecreations.​com/​radio/​20​10​/​0​7jul/​RIR-​10​.​.​

japp, depression och gråa hus i sverige som ser ut som lådor
en kall robot har lagt ut, är gjort för att hålla hjärnan mer
avslagen och nedstämd så folk blir lättare att kontrollera av

många olika orsaker : )

media är också del av den där roboten som gör folk ledsna och korkade.
 0
Jan Wiklund (3 December 2010 14:26):
Olle: Jo, han skulle kanske kunna ersätta Freeman & Louçã förefaller det som när jag läser recensionen. Däremot knappast Pérez. Fast ni behöver nog inte läsa någon egentligen för att förstå min poäng.
 0
Alf . (4 December 2010 00:58):
Hamid Mustafa (1 December 01:35):.............(?)


Det produceras en hel del i i städerna och problemet med definitionen stad på denna sida är att man menar innerstaden i Stockholm när man skriver stad.
En av många saker som produceras i Stockholm är mjölk och fil. Inte i innerstaden utan i Kallhäll som ligger i Stockholms tätort.
I Södertälje tillverkas det lastbilar... och så vidare i varje svensk stad.
Landsbyggdens avfolkning har inget med produktionen att göra och behövs det mer gruvor, timmer och kossor så flyttar väl folk iväg och producerar det på landsbyggden och speciellt i städer på landsbygden.

Hamid Mustafa du säger också att Landsbygden avfolkas. Vilken landsbygd menar du? Och vad menar du med landsbygd?
För ofta hör man orden landsbygd och glesbygd när någon klagar på avfolkning utan att få någon närmre beskrivning av vad som menas med landsbygd eller glesbygd och jag är ganska säker på att det finns många olika sorters landsbygd och glesbygd.

Visst finns det stora delar av Sverige som har minskat i befolkning de senaste 40 åren men någon större avfolkning har det inte varit.
Utan mer en koncentrering %uellt av folket i Sverige till större kommuner/regioner.
 0
Jan Wiklund (4 December 2010 15:09):
Alf: Du har fel. Skälet till att folk flyttar till (allt större) städer är att det går lättare att försörja sig där. Och det hänger ihop med två saker.
1. De är mer produktiva. Det finns mer arbetsdelning och mer klustereffekter vilket är det som skapar effektiv produktion.
2. Storstäder har mer makt, så de kan sno åt sig mer pengar än de egentligen har rätt till.

Du har däremot alldeles rätt i att begreppen "stad" och "landsbygd" är luddiga. Landsbygd kan syfta på områden med areell produktion, och det kan syfta på "provinsen". För ovanstående resonemang är båda relevanta, även om det givetvis finns arbetsdelning och klustereffekter även i små provinsstäder. Om än inte lika mycket som i stora städer.

Dock ska vi vara medvetna om att inte bara storlek räknas! Det finns stora bolagsstäder som står helt under ett företags kommando, och de är på sikt dödsdömda, som Manchester var på Marx' tid och Rochester var när Jane Jacobs skrev om det på 1970-talet. Och det finns små städer som har lyckats få ett framgångsrikt kluster av olika ekonomiska verksamheter som stärker varandra.

Och stad kan syfta både på täta städer och på glest utsprid stadssoppa. Här är det otvetydigt att det är effektivare med täta städer, eftersom man slipper en massa fördyrande transporter och infrastruktur.
 0
Alf . (4 December 2010 17:51):
Folk flyttar till städer men dom flyttar också till landsbygden och därför avbefolkas inte landsbygden.

Sedan 1968
Nio "landsbygdskommuner" i Stockholms län har tillsammans ökat med 138%. Räknar man Mälardalen som Stockholms landsbygd så har Mälardalen ökat 30,5 det är nästan lika mycket som Stormalmö 34,8 och Storgöteborg 32.9% har ökat. Landsbygsskommuner i Mälardalen går också bra exempelvis Knivsta,Strägnäs, Håbo. En ihopsatt del av Östergötland och Närke som gränsar till Mälardalen har haft en befolkningsökning på 17%. Skånes landsbygd som kan vara Skåne minus Stormalmalmö har ökat med 18,4% och ett stort område (24 kommuner) utanför stor-Göteborg har ökat med samma som Sverige 16.8%. Sedan finns det 10 "länsstäder" och 5 gränskommuner till dom som ökat med 23,7% och 21,7%.

Resten av Sverige har tillsammans minskat med 8,2% det vill säga från en befolkning på 2519469 till 2313288. Alltså
-206181.
Landsbygdens avfolkning i Sverige är blufferier.
 0
Karl-Otto (5 December 2010 07:19):
I Härjedalen finns runt 6000 innevånare. Hela kommunen är nedläggningshotad. I Dalsland finns runt 40.000 innevånare som minskar. Landsbygden avfolkas.
 0
Niklas Öhrström (5 December 2010 13:28):
Karl Otto:
Jag har ett par frågor och påståenden till dig (alla siffror finns att hämta på www.scb.se):

1. Landsbygdens avfolkning är ett intressant ämne, men vad har det för relevans i denna tråd? Skulle den avfolkas mer för att vi bygger täta blandade (för både produktion och konsumtion) städer istället för utspridda, funktionsseparerade?

2. Av den folkökning Stockholms län haft sedan början av år 2005 är 14,9% (dvs bara en liten del) relaterat till nettoinflyttning från resten av Sverige.

3. Om man studerar exempelvis Västerbottens län ser man att alla kommuner förutom Umeå tillsammans tappat 3354 invånare sedan början av år 2005. Av dessa var det 2257 (dvs två tredjedelar) som flyttade till Umeå. Man kan i Västerbottens fall säga att det främst är Umeå som avfolkar de andra kommunerna i länet, inte Stockholm. Visst flyttar en liten del till Stockholm men den utgör ändå en så pass liten del att det är fel att säga att avfolkningen i landsbygden skulle vara Stockholmsrelaterat.
 0
nekav (5 December 2010 17:13):
Hamid Mustafa : "Tycker du ska läsa på lite vad ett upphörande av produktion gör med ett land och hur det direkt är kopplat till städers utbredning."

jag håller med Hamid med att om landsbygdens befolkning i proportion till stadens befolkning är enormt mycket mindre än det borde vara om landet ska ha en chans att vara självförsörjande i en absolut kris. Landet KOMMER att bryta samman totalt i en katastrof eller krig osv om landet inte har en tillräcklig produktion. hur kan en stadsbefolkning klara sig i en kris om landsbrygden är utarmad i jämförelse :D

det har såklart inget att göra med skyskrapor och folkvimmel i en varm skön stad. en stad ska vara levande och skyskrapor skadar ingenting.

hoppas precis som Hamid att politiken inte fortsätter att uppmana eller halvt tvinga landsbygdens folk till storstäder.

mer täta och varma och blandad arkitektur i staden = YES
mycket fler människor i landsbygd = YES
enormt mycket mer produktion = YES (behövs)
 0
Jan Wiklund (5 December 2010 21:05):
Nekav: Jag håller fullständigt med dig. Idag är vi bara till 50% självförsörjande på mat och det kan givetvis bli ödesdigert om t.ex. energipriserna går upp vilket det mesta talar för att dom gör.

Men det har ju inget att göra med städernas inre organisation, som är det jag talar om.
 0
nekav (6 December 2010 21:48):
Wiklund: det som du skrivit i din artikel är enormt bra!
vi är på samma sida. jag gillar att se det stora hela eller från roten av problem och därför gillar jag vad hamid skrev om landets bästa. hoppas jag får läsa mer fina artiklar som du skrivit. inte ofta jag kommenterar :P
oh ja!
hoppas att fler kommer vakna upp ur sömnen. mm
 0
Alf . (6 December 2010 23:29):
Det finns ingen avfolkning av landsbygden som drabbar hela Sverige.

1.
Karl otto Härjedalens kommun har 10585 inv och har i genomsnitt tappat 50 invånare varje år de senaste 20 åren. Det krymper för sakta för att vara en avfolkning, samtidigt växer grannkommunerna Åre, Krokom och Östersund lite grann.

2.
Sveriges Nationalatlas klassar tätorter över 10 000 inv som "stad" och mellan åren 1990 och 2005 ökade befolkningen i tätorter med mindre än 10 000 inv med 142612 (landsbygd?).
Och av SCBs lista på 30 landsortskommuner ökar en del och en del minskar sin befolkning, ingen avfolkas.

3.
Det finns tre olika sammanhängande områden (24000km2 / 19000km2 och 11000km2) som står för nästan all befolkningstillväxt i Sverige med en sammanlagd areal på cirka 55 000km2 (13% av Sveriges yta) och tillväxten sker både på landsbygden och i städerna i detta område.
På ungefär 82% av Sveriges yta, där 25% av Sveriges befolkning bor minskar befolkningen eller undantagsvis står still/ökar sakta, men den avfolkas inte. Dessutom finns det 10-12 olika småområden "länsstäder" (sammanlagt cirka (5%) 21 000km2) utspridda över hela landet som tar hand om det mesta av denna befolkningsminskning.

Landsbygden både minskar och ökar sin befolkning i Sverige och den avfolkas inte, bara ändras.
 0
Jan Wiklund (7 December 2010 15:55):
Alf: det är korrekt, det finns avfolkningsproviner och centrumregioner som växer. Det som växer i centrumregionerna är knappast landsbygd med någon vettig definition av ordet, det är istället perifera pendlingsområden utan näringsliv, som är helt beroende av billigt bränsle för att överleva som sådana.

Å andra sidan, om bränslet blir dyrare och dessa perifera pendlingsorter försvinner lär vi behöva folk i jordbruket igen. Hittills har ju de jordbruksarbetande bara växlats mot olja.
 0
Alf . (28 December 2010 03:25):
"Det som växer i centrumregionerna är knappast landsbygd med någon vettig definition av ordet, det är istället perifera pendlingsområden utan näringsliv, som är helt beroende av billigt bränsle för att överleva som sådana."

Visst, det allra mesta för stora delar av "landsbygden" går idag ut på att invånarna pendlar men det finns ofta små "pluttestäder" med lite näringsliv/service för den omkringliggande landsbygden med dagis, kanske en skola och ibland en kiosk eller ett äldreboende + någon gammal kyrka.
Går man till större tätorter så finns det ofta mer och mer service/näringsliv ju större tätorten blir samtidigt som beroendet av ännu större tätorter i närheten finns.
Tar man Håbo kommun (Bålsta) som exempel på ett periferit pendlingsområde i en centrumregion så var det enligt scb år 2008 cirka 1800 inpendlare, 3200 som bor och arbetar i kommunen och 6 600 som pendlade ut ifrån kommunen. Det finns alltså en hel del näringsliv/service i en kommun som för 40 årsedan endast hade 4 500 invånare. Detsamma gäller Knivsta både in, ut och inompendlingen ökar.

Olja är hela samhället beroende av för att överleva inte bara dessa "pendlingsområden" och skulle det behövas fler folk i jordbruket så skulle nog många av dom hamna i regioner som växer.

Produktionen är viktig för ett land och den sker i dag väldigt mycket i Sveriges tätorter/städer oavsett om tätorten ligger på landsbygden eller inte.
 0
Gustav (28 December 2010 17:33):
Viktigt att hålla isär begreppen landsbygd och landsort. Landsort är egentligen allt i Sverige som inte är Stockholms tätort.

Samtidigt måste man också skilja på landsbygd och glesbygd, där glesbygd nästan alltid avser Norrlands inland.

Med detta sagt vill jag också påpeka att landsort borde ersättas av ett bättre begrepp, eftersom det så tydligt är formulerat från centrum, och har en lite nedlåtande klang.
 0
Jan Wiklund (8 Januari 2011 14:20):
@Alf: Vi kan klyva så mycket hår vi vill om detta, men huvudsaken är ändå
1. att avstånd kostar, och
2. att detta konsekvent har ignorerats under 70 år, främst under inflytande av billig olja, vilket har gjort ekonomin mer ineffektiv än nödvändigt. När energipriserna stiger kommer vi att få betala ett högt pris för detta.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter