Utskrift från www.yimby.se
....

"Närhet" är ett vackert ord inom stadsplanering

 
Vad har Högdalen gemensamt med Dallas Downtown? Vad har Stockholms innerstad gemensamt med Manhattan?

Dan Hallemar (redaktör för tidsskriften arkitektur) skriver i City (2010-11-04) att tät bebyggelse idag ses som en självklarhet. Men han tycker inte att ordet tät betyder något i sig själv. En del tät bebyggelse är levande. Men Hallemar tar Tensta Rinkeby, Skarpnäck, Norra Hammarbyhamnen och Södra Station som exempel på täta stadsdelar som aldrig blev så levande som man hade tänkt sig. Hallemar tycker inte vi ska fokusera på ordet tät. Utan vi ska ställa oss frågan hur och varför. Jag lyssnar på vad Hallemar säger och ger mig nu in i debatten.

Jag har själv bott i täta stadsdelar som är folktomma och långt borta från allting. Jag har också besökt Houstons och Dallas downtowns som trots alla skyskrapor är mer eller mindre folktomma. Har man upplevt det så kan jag förstå varför man får en negativ syn på täthet. Men många har också positiva erfarenheter. I Europa finns täta innerstäder som lever dygnet runt och där kulturmångfalden är fantastisk. Vad är det som gör vissa täta stadsdelar så levande medan andra är så trista?

De som bor i villor har långt till det mesta. Men de har i gengälld en egen tomt där man kan förverkliga sina boendedrömmar. I tätare områden bor man i lägenhet. Det är kanske inte en lika attraktiv boendeform som villan. Men bor man i Stockholms innerstad så har man i gengälld ett bättre läge då man har närmare till allt utbud. Men om man bygger tätt utan att skapa närhet, som fallet är i många av våra förorter, så kombinerar man det sämsta av två världar. De boende trängs på liten yta samtidigt som det är långt till det mesta.

För mig är därför ordet "tät" inte per automatik bra, men ordet "närhet" är viktigt. Jag vill ha nära till kultur, arbete, service, skola, arbete, parker och allting annat. Tätheten är visserligen kritisk för att skapa närhet. Det är fysiskt och ekonomiskt omöjligt att ge invånarna bekvämt gångavstånd till det mesta om vi inte bor tätt. Men det räcker inte med att bygga tätt, man måste också skapa närhet. Jag önskar därför att media och vi andra kan debattera mer om hur man skapar närhet när man bygger tätt.


Så här tycker jag.


Houstons och Dallas downtowns är täta men folktomma. En anledning är att man inte blandat bebyggelsen. Här finns kontor men inte bostäder.


I högdalen bor man tätt men ändå är det
långt till det mesta. En anledning är att man inte blandat bebyggelsen. Här finns bostäder men få kontor och lite service. Här saknas också gator med goda flöden av människor. Stadsdelen är fysiskt isolerad från andra stadsdelar.


Många av Europas äldre innerstäder med stadskvarter är levande dygnet runt. Här är det nära till allt. Här finns alltifrån kultur, bostäder, kontor, service till parker och torg. Det är det här vi kallar blandstäder som har gator med goda flöden av människor.


Hur skapar man närhet?


Tätheten är kritisk för att skapa närhet. Men man måste också blanda bebyggelsen och skapa flöden. Om man bara bygger bostäder så blir området folktomt på dagarna. Om man bara bygger kontor så blir området folktomt på kvällarna. Men om man blandar bostäder, service och kontor så blir området mer levande hela dagen. Då blir det lättare att skapa ekonomi för restauranger, apotek, mataffärer, parker, kultur och allt annat man vill ha. Det är det vi kallar för blandstad. För att ge ett ännu bättre utbud av service kan man planera gatorna så att de får flöden av människor. Att på detta vis skapa närhet är en av de viktigaste uppgifterna inför framtiden. Det är det man lyckats med i Stockholms innerstad och Manhattan men som man misslyckats med i Högdalen och Dallas Downtown.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Tore Kullgren (7 November 2010 16:37):
Ett skräckexempel i innerstaden är Malmskillnadsgatan, som inte har fått sitt rykte av en slump. Eftersom gatan enbart kantas av kontor, så försvinner det vanliga gatulivet vid klockan 17, och då breder den ljusskygga verksamheten ut sig.
 0
Jan Wiklund (7 November 2010 20:10):
Klockrent Jane Jacobs! Det är "mellantätheten" som är hopplös. Byn är ok, storstaden är ok, storstaden som låtsas vara by är ett elände.

Och givetvis har täthet inget värde i sig. Bara närhet har ett värde. Men när man ska försöka förverkliga närhet blir det tätt. Ungefär som att skatter inte har något egenvärde. Men om man ska bedriva offentliga verksamheter blir det skatter.
 0
Magnus Orest (7 November 2010 20:54):
Den heliga täthetstreenigheten är mellan människor, byggnader och verksamheter.
 0
Martin Ekdahl (7 November 2010 22:01):
Bra artikel. Den gav ett intressant perspektiv på debatten om tät kontra gles bebyggelse. Måste bara tillägga att jag gillar Högdalen och att Stockholms City kan kännas nog så sibiriskt klockan tio en torsdagskväll.
 0
Carl Johan Hall (8 November 2010 13:26):
Citat:

"I högdalen [sic] bor man tätt men ändå är det långt till det mesta."

Nu tror jag att jag får introducera en storhet till, nämligen UPPLEVD närhet. Det beror ju lite på vad man gillar att göra och vilken service man efterfrågar. Jag bor själv i krokarna (Ormkärr) och saknar egentligen ingenting. I början, när jag flyttade dit, tyckte jag att det var lite långt att åka när jag skulle gå på krogen, men kom på att det finns gott om ölhak i söderort också. Shoppingcentrum finns ju rätt nära; det är ca 10 min med bil till Farsta. Och det är mycket närmare till byggmarknader, biltillbehörsbutiker och riktigt fina grönområden än om man bor innanför tullarna. Om man däremot gillar att gå på konserter, museum eller teater (aktiviteter jag undviker) kan det kanske kännas långt bort.
 0
Rasmus Larsson (8 November 2010 17:23):
Håller med Carl Johan Hall, upplevd närhet är centralt. T ex är villaboende inte särskilt kul om det är 30 min bilväg till närmsta service. 5 min gång eller cykelväg till närmsta livsmedelsaffär med posthantering är ett måste för att även villaboende ska vara annat än trist.

Även villaområden måste byggas som blandstäder, annars blir de helt meningslösa och supertrista.

Kanske borde du ändra på grafen.
 0
Anders Gardebring (8 November 2010 19:10):
Jag tycker ändå att Carl Johan (omedevetet?) sätter fingret på en inte alls oviktig aspekt:
"det är ca 10 min med bil till Farsta."
Mjo. Precis.
 0
Mats G (8 November 2010 19:42):
Åtminstone en punkt på vilken Liljeholmskajen lovar gott. Närheten till Marievik + en rätt stor andel kontor i själva bostadsområdet + kontor och verksamheter i västra änden av gamla Årstadal ger området rätt bra liv såväl dagtid som kvällstid.
 0
Fredrik Rosenhall (8 November 2010 20:30):
Närhet är viktig för den upplevda boendekvaliteten, men det finns faror med att betona det alltför mycket. I Göteborg marknadsförs nu ett nytt funktionseparerat bostadsområde på Hisingen med "Några minuter från innerstan". Helt klart närhet, men området i sig skapar inget eget stadsliv.

Den absolut viktigaste frågan för att skapa "levande" stadsmiljöer är fungerande stråk. Integrerade stadstråk kan flankeras av enplanshus och ändå utgöra utmärkt grogrund för stadsliv. (jfr t ex gathus i skånska småstäder) Att supercentrala lägen som Brunkebergstorg, Malmskillnadsgatan mm är öde trots tät bebyggelse beror främst på de planskillnader, återvändsgränder, trafikapparater mm som byggdes in i det moderna City.

När stråken är på plats är nästa utmaning att utforma bebyggelse som stöder de flöden som stråken genererar. Traditionell rutnätsstad har fördelar jämfört med mer uppbrutna strukturer eftersom de sluter gaturummen och maximerar kontaktytan bottenvåning-trottoar. Lamellhus eller villor längs integrerade stråk är dock bättre än rutnät där gatorna slutar i intet. Givetvis är täthet (mycket människor i omlopp) och funktionsblandning (människor under olika delar av dygnet) av godo för ett rikt stadsliv, men för att dessa faktorer skall skapa mervärden är de helt beroende av fungerande stråk och öppna bottenvåningar.

Norra Hammarbyhamnen, Södra Station m fl postmodernt ”urbana” strukturer fungerar inte eftersom man fuskat med stråken och skapat små avskilda enklaver. Jag tror, som jag tidigare skrivit om på Yimby, att Norra Station har mycket större potential, främst p gr av att Torsgatan/Solnavägen, Norra Stationsgatan och Hälsingegatan är helt integrerade i stadens rutnät. Känner däremot en stor tvekan kring potentialen i Västra City – här handlar det ju om att däcka över och skapa nivåskillnader.
 0
Harald Frostvide (9 November 2010 11:52):
Närhet till service, arbete och underhållning är viktigt för de boendes upplevelse av boplatsen, men i det mer övergripande perspektivet är det viktigare att trycka på en bidragande närhet. Ett bostadsområde skall inte vara "nära" city i den mån att det går att ta sig dit på tio minuter med bil/tunnelbana/raketskepp/teleportmaskin utan ett bostadsområde skall givetvis vara nära inom sig själv.

Ett bostadsområde måste projekteras så att det kan bära resturanger, matbutiker, kultur, arbetsplatser och lokaltrafik.
Tillräckligt många måste bo och arbeta där för att det skall fungera.

Jag kan dra ett exempel från min tid i Göteborg. Jag bodde i ett landshövdingehusområde kallat Almedal, på fyrans linje, två hållplatser från Korsvägen. Där fanns inte ens en pizzeria. Eftersom allt du hade var bostadshus på ena sidan vägen och nedslummade industrier på andra. Mölndalsvägen var dessutom en effektiv barriär mot någon som helst expansion över till industriområdet.
I jämförelse var Gamlestaden, dit jag flyttade senare, något större i bostäder räknat, men hade också en tre fyra pizzerior, två kinakrogar, och en pub. Mycket beoroende på att SKF och SAAB hade fabriker i närområdet, resturangerna kunde leva på luncher och hålla öppet på kvällarna för att serva de som bodde i området.

Nu vet jag att jag predikar för de redan frälsta här, men det är intressant som exempel ur verkligheten. Verksamhetsblandning skapar verkligen liv.

Porslinsfabriken i Göteborg däremot parasiterar med sin närhet på staden. Bidrar inget till stadslivet och sväljer yta som skulle kunnat användas lite bättre. (Något som Stockholms city ägnar sig åt också, fast på den andra ytterkanten, bankbunkrarna väller ut som en svulst över stadskärnan och i det absoluta city går det inte ens att hitta en vettig resturang eftersom all verksamhet är ägnad åt att lura hastigt förbipasserande att betala överpriser för dålig lunch)
 0
Niklas (9 November 2010 12:55):
Jag skulle nog säga att det finns bostadsområden som fungerar mer eller mindre dåligt.
Röda Bergen ligger i stort sett insprängt mellan tre stråk och snart blir det mellan fyra stråk. Jag ser inga direkt stora problem med att området är monofunktionellt. Det hindrar inga större flöden.
Det är värre med våra 60-70-talsområden på Söder. Exempel: Plankan, Drakensberg, samt modernismen runt Rosenlundsparken + Södra Station. Speciellt runt Rosenlundsparken + Södra station blir detta tydligt då det är en effektiv stråkbrytare mellan Götgatan och Ringvägen/Tantolunden. Det inte bara parasiterar. Det hackar sönder en god stadsstruktur.
 0
Jan Wiklund (9 November 2010 13:53):
Apropå Haralds tänkvärda berättelse:

På 80-talet flyttade firman där jag jobbade från Stockholm till Karlskrona. Det försökte man sälja in med argumentet att "det är ju mycket centralt, det går flyg till Stockholm". Ungefär vid samma tid försökte Enköping marknadsföra sig med att det var "Sveriges närmaste stad" dvs nära till Stockholm. Det är lite parasitiskt det där, kan man tycka. Att närhet antas betyda att det är nära till nån annanstans där det attraktiva förutsätts finnas.

Närhet borde ju vara något ömsesidigt. Du har nära till mig, jag har nära till dig. Verksamhet A har nära till verksamhet B och vice versa.
 0
Tore Kullgren (9 November 2010 14:35):
Grejen är att Sverige är extremt centraliserat kring Stockholm, och Stockholm är extremt centraliserat till city.

Om regionen ska utvecklas, så behövs några tydliga ytterstadskärnor, som inte är beroende av innerstaden. Kista håller på att bli en sådan. Flemingsberg skulle kunna bli det.
 0
Palle_P (9 November 2010 17:57):
10 min med bil till Farsta bygger ju på att man har bil. I en storstadsregion av Stockholms storlek borde bil knappast vara en nödvändighet för majoriteten av befolkningen i ett enda bostadsområde. Kanske i Skärgårdsstad men det är ju en satellit - problemet är ju att satelliter finns även inom täorten Stockholm som det ser ut nu och dessa hyser en oproportionerligt stor del av regionens befolkning.

Los Angeles (inom stadsgränsen) sägs vara mer tätbefolkat än Stockholms stad (kommer inte åt Wikipedia nu). Här ingår stora bostadsförorter som San Fernano Valley i norr. Avstånd mäts i bilminuter. Tydligen "räcker" inte den relativt höga tätheten för en större stadsregion som LA. Den är för låg. En högre täthet i LA skulle förmodligen ganska automatiskt leda till mer blandstad eftersom restiderna ökar med mer trängsel. I Farsta är inte den mekanismen heller automatisk idag eftersom glesheten underlättar bilinnehav och minskar förutsättningar för effektiv kollektivtrafik med hög turtäthet på tvären t.ex. mellan just Högdalen och Farsta.

Någon som har koll på befolkningstätheten i outer London - som alla vet en hög andel radhus och samtidigt en ganska låg biltäthet om jag inte är felinformerad.
 0
Karl (9 November 2010 18:12):
Det här med närhet är intressant. För mig personligen är det viktigare med närhet till innerstaden eller åtminstone bra kommunikationer till innerstaden, än att det finns mycket service just där jag bor. Jag skulle således mycket hellre bo i ett monofunktionellt område nära stan än i icke-central blandstad. Det spelar liksom ingen roll hur många närbutiker och pizzerior ett område har, nöjesutbudet kommer alltid i huvudsak vara koncentrerat till innerstäderna.
 0
Tore Kullgren (9 November 2010 20:02):
I Stockholm är koncentrationen av nöjesliv till viss del konstgjord, eftersom många förorter planerats som rena bostadsområden.

Men Stockholms krog- och kafékultur håller på att utvecklas, och nog finns det kundunderlag för fler kaféer, restauranger och barer i höghusförorterna.
 0
Gustav Svärd (9 November 2010 20:05):
@Palle_P
LA är något glesare än Stockholm om man jämför kommunerna (3168 respektive 3871 invånare per kvadratkilometer), men räknar man storstadsområden blir LA något tätare (1025 respektive 310 invånare per kvadratkilometer). Detta med Los Angeles' MSA, inte CSA (USA har två nivåer av storstadsområden, kanske skulle vi räkna Mälardalen som Stockholms CSA?).


@Karl
Varför inte ha både och? Detta är fullt möjligt och kan i längden ge nya noder av nöjesutbud utanför nuvarande innerstan. Eller fler nöjesnoder i befintlige innerstan när nya stadsdelar läggs till och den urbana staden växer utåt (Odenplansområdet lär leva upp ännu mer i.o.m. att NorraStation byggs).
 0
Anders Gardebring (9 November 2010 21:18):
Karl:
Fast att det utbud du letar efter bara finns i dagens innerstad är ju ett resultat av just hur vi har byggt vår stad. Bygger vi mer av innerstad så... blir det ju mer av innerstad.
 0
Karl (10 November 2010 19:00):
Gustav & Anders:
Jag förstår hur ni tänker, men rent praktiskt är jag tveksam. De flesta (alla?) städer har väl ett centrum där nöjeslivet är centrerat (sedan kan givetvis detta centrum variera i storlek)? Är kvalitéerna i detta centrum knutet till typen av bebyggelse, eller till ett centralt läge med medföljande goda kommunikationer etc.?

Jag tror att även om det kan bli så att vi får att mer distribuerat utbud så kommer de mest populära delarna förbli i centrala lägen.
 0
Gustav Svärd (10 November 2010 19:12):
Visst kommer de centralaste delarna fortsätta vara navet för storstaden, inget snack om det. Dock kan nya nav bildas och bli väl så intressanta. Dessutom har den urbana staden långt fler fördelar än att vara ett nöjesdistrikt (egentligen rätt konstigt att ens behöva nämna det, men på grund av hur lite urban stad vi har så har det blivit så).
 0
Alf . (10 November 2010 23:16):
@Palle_P
@@G_Svärd

Stockholms kommuns täthet är 4483 inv/km2 och Los Angeles "city" cirka 3168 inv/km2.

Det stämmer att Stockholms storstadsområde har cirka 310 inv/km2, det är en ganska låg täthet. Men tar man bort de 10 yttersta kommunerna i Storstockholm så tar man bort cirka 76% av ytan och 18% av befolkningen och det nya "lilla" Storstockholm får en täthet av cirka 1060 inv/km2 och cirka 1672429 inv.

Det där med CSA och Mälardalen vet jag inte riktigt. Men det går med lite god vilja att få fram ett sammanhängande område med Stockholm och Mälardalen som har 2619395 inv och en täthet på 204 inv/km2.
Jämfört med Los angeles CSA som har cirka 193 inv/km, men då räknar man med stora delar öken och berg.
 0
Johannes Lilleberg (11 November 2010 13:53):
Karl skrev: "De flesta (alla?) städer har väl ett centrum där nöjeslivet är centrerat (sedan kan givetvis detta centrum variera i storlek)? "

Dallas och Houston som nämns i bloggen är exempel på centrum i mångmiljonstäder som inte har ett nöjesliv. Dessa städer har förorter (precis som i Stockholm). Men centrumen påminner mer om Kungens kurva och Kista (som ju i praktiken är Södra Stockholms centrum) än Stockholms innerstad. I Dallas/Houston Downtown finns bara kontor och köpcentrum. Gatorna är inte gjorda för främst gångtrafikanter. Utan de är konstruerade med breda bilgator och infarter till varje byggnad. Ungefär varannan byggnad är parkeringshus.

Den tråkiga sanningen är att nästan alla centrum som byggdes under andra halvan av 1900-talet (Kista, Kungens Kurva, Houston Downtown) har nästan inget kulturliv alls. De består av motorväg, infart, kontor, parkeringsplatser och köpcentrum.

Det räcker inte med att skapa ett centralt nav mitt i staden för att få ett rikt kulturliv. De centrala platserna måste också vara planerade så att de genererar kultur.
 0
Karl (11 November 2010 14:34):
Johannes:
Den här bilden från Downtown Dallas ser inte riktigt ut som din beskrivning: http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​File:​Stone_​Street_​near_​th.​.​ :-) Sedan är ju frågan hur många sådana gator det finns, förstås...

Men för all del, jag ska erkänna att jag tänkte på europeiska städer när jag skrev ovanstående: (många) amerikanska städer är nog specialfall i det att de har sina business districts och därmed inte samma centrum-periferirelation som är vanlig här.

Applicerat på svenska förhållanden är jämförelsen ändå mindre relevant. Våra storstäder har centrala nav och så lär det förbli. Jag känner folk i alla möjliga förorter i Stockholm, men när jag är där ses vi alltid på Söder och det lär vi fortsätta med av den enkla anledningen att dit är det ungefär lika långt för alla.
 0
Johannes Lilleberg (11 November 2010 16:08):
Karl:

Innerstadens centrala läge är av betydelse som du säger. Men det är inte allt.

Jag har varit i Dallas och visst kan man hitta en restaurang om man vet var man ska leta (det finns ju till och med restauranger i Kungens Kurva). Men som du skriver så kan det inte jämföras med vad som finns i Europeiska innerstäder.

Dallas Downtown ligger i Dallas centrum, mitt i staden. Ändå är innerstaden inte levande. Restauranger, konstgallerier, mataffärer och mycket annat finns istället längs motorvägarna. För det är där flödet av människor finns, inte i downtown.

I Stockholms förorter ser det ungefär likadant ut. Den mesta servicen (skola, vård, omsorg, mataffärer o.s.v.) finns längs E4:an och de andra stora vägarna. För det är där flödet av människor finns.

Men i Stockholm finns det en konkurrent till E4:an och de andra stora vägarna. Innerstan! Som du skrev så är kommunikationerna till innerstan bra och det är viktigt. Men i stora delar av innerstaden finns också gator och torg med flöden av människor. I innerstaden finns också människor inte bara på dagarna utan också på kvällarna vilket ytterligare ökar servicen i området. Det är alltså inte bara läget, utan även topologin som är viktig.

Jämför gärna Medborgarplatsen/Skanstull med de kommunikationsmässigt sätt betydligt mer centrala Gullmarsplan och Västra Skogen så förstår du kanske vad jag menar...
 0
Jan Wiklund (11 November 2010 16:41):
Konflikten står mellan gåbart och körbart, säger en USAmerikansk stadsplanerare på http:​/​/​edition.​cnn.​com/​20​10​/​WORLD/​americas/​11/​0​8/​urban.​.​ Väljer man det ena kan man inte få det andra. Och vice versa.

Frågan är hur man kan gå från den körbara staden till den gåbara. Hur man kan göra om Kungens kurva till en riktig stad utan att tvingas riva hela skiten och flytta den nån annanstans. Är det över huvud taget möjligt?
 0
Ulf Pettersson (11 November 2010 18:02):
Inlägget är lite märkligt, Stockholm har redan en mycket blandad bebyggelse. I varje fall i termer av blandning mellan flerfamiljshus, radhus, villor och kontor. Att ha blandad bebyggelse har varit en strategi sedan många år.

Och att blanda bostäder med service och kontor fungerar till viss gräns, men inte längre än så. Det är inte ekonomiskt att sprida ut alla olika funktioner jämnt över en stads yta. Om alla verksamheter fördelas helt jämnt så måste mängden transporter öka kraftigt.

Ta t ex koncentrationen av myndigheter och regeringsbyggnader kring södra Norrmalm, Helgeandsholmen och Riddarholmen. Om Riksdagen förlagts till Lidingö och Rosenbad till Vällingby, så hade det skapat tämligen stora problem. Samma sak med koncentrationen av tex bank- och finansföretag till mellersta Norrmalm. Det är helt enkelt ofta ekonomiskt effektivt att samla verksamheter av samma slag på samma plats.

Trots detta så är det dock bra att fortsatt premiera funktionell lokal blandning. Det får bara inte få för långt åt något håll.
 0
Anders Gardebring (11 November 2010 23:53):
Ulf:
Som du säger finns det fördelar med att lägga verksamheter som har med varandra att göra inom ett kort avstånd. Det är ju det vi gör när vi bygger tätt. Att ha mer av en viss typ av verksamhet i ett visst område betyder ju inte att inte också andra verksamheter kan få plats där, och att vi inte bör planera bostäder även där.
 0
Krister (14 November 2010 07:35):
Med bra kollektivtrafik så är det inte nödvändigt att bo nära city. Felet med Dallas är att där saknas kollektivtrafik. Alltså finns ingen möjlighet att åka in till Dallas City om man inte tar bilen. Stockholm har mycket bra kollektivtrafik. Därför blir det svårt att skapa cityliv i närförorterna.
 0
Johannes Lilleberg (15 November 2010 14:11):
Ja infrastrukturen är viktig (och kollektivtrafik i synnerhet). För kollektivtrafik gäller ungefär samma regler som närhet.

* Tät stadsdel + Bra kollektivtrafik = Bra

* Tät stadsdel + Dålig kollektivtrafik = Dåligt

* Gles stadsdel + Bra kollektivtrafik = Låter bra men är orealistiskt

* Gles stadsdel + Dålig kollektivtrafik = Verkligheten för många idag.
 0
Jan Wiklund (17 November 2010 16:14):
Ulf: Det är alldeles korrekt att det är dyrt och opraktiskt att sprida ut - det är bland annat därför som Yimby vill samla och bygga tätt. Mer om detta finns på krönikan http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​10​/​11/​kronika-​stad-​for-​produkti_​.​.​
 0
Ulf Pettersson (18 November 2010 23:45):
Jan:
Ja, det är klart att det är dyrt och transportkrävande med låg _täthet_. Men alldeles oavsett tätheten, så är det även i många fall dyrt och transportskapande med en jämn funktionell _fördelning_.
 0
Jan Wiklund (22 November 2010 18:06):
Javisst. Att sprida ut alla funktioner jämnt över det Stockholm som finns skulle bli alldeles inihelsike dyrt och transportskapande. Det är väl därför som alla, Regionplane- och Trafikkontoret likaväl som Yimby, är eniga om att det bästa är att satsa på max åtta platser: en ring strax utanför innerstan plus sju (?) regionala centra.
 0
Niklas Öhrström (3 December 2010 00:59):
 0
Alf . (4 December 2010 00:41):
En fråga är ju vad som är stad och vilka verksamheter som borde ligga i den.
Exempelvis postterminalen i Tomteboda och Uppsala ska läggas ner och flyttas till Rosersberg och Rosersberg är ingen stad. Sådana verksamheter som lager/terminaler borde kunna få plats på mindre centrala platser i staden (tätorten).

Men Rosersberg håller på att expandera mycket kraftigt med massor av stora lokaler/lager, det jag vill komma fram till är att det verkar inte finnas plats i Staden för denna sortens aktiviteter och då sprawlar det iväg långt ut och hamnar mitt i mellan Uppsala och Stockholm istället för någonstans i dom.
Dessutom ligger inte ens Rosersberg i "staden Märsta"... utan en bit utanför.
 0
Jan Wiklund (4 December 2010 15:12):
Alf: Naturligtvis är det rimligt att mycket platskrävande verksamheter lämpligen ligger utanför stan. Det är ju därför odling helst förekommer utanför stan också. En tysk ekonom som hette Johann Heinrich von Thünen funderade över sånt här redan på 1700-talet, och jag tror att hans tankar står sig.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8613 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter