Utskrift från www.yimby.se
....

Utglesningen drar ner Stockholm

 

Ingen bra idé

För fyra år sen ställde OECD samman en rapport över OECD-länders storstadsområdens konkurrenskraft. Stockholm hävdade sig ganska väl, vi hamnade på sjätte plats. Det som drog upp oss, ansåg OECD, var låg arbetslöshet (2006!), högt deltagande i arbetskraften, hög arbetsproduktivitet och stora satsningar på forskning och utveckling.

Det som drog ner oss, det vi var sämst på, var dålig infrastruktur och dålig integration av invandrare.

Dessa svagheter beror säkert på många olika saker. Men de har en sak gemensamt. Stockholms utglesning, som ligger på nästan amerikanska nivåer, bidrar till båda.

Svenska storstäder är som regel mycket sämre än europeiska på att integrera invandrare. Förmodligen inte för att vi är invandrarfientligare än t.ex. holländare och fransmän, utan för att invandrare i Stockholm tenderar att hamna i isolerade områden avskilda från resten av stan. Man kan leva en livstid i Stockholm utan att behöva sätta sin fot i en invandrartät stadsdel. Och omvänt är det möjligt att leva en livstid i en sådan stadsdel utan att behöva komma i kontakt med resten av samhället. Det underlättar knappast integrationen.

Och i en utglesad stad behövs mycket mer infrastruktur än i en tät och välintegrerad. Stockholm har nog inte satsat så mycket mindre på infrastruktur än någon annan storstad – det är bara det att givet vår extrema utspridning skulle vi behöva satsa mycket mer än alla andra för att komma upp i deras kontaktskapande förmåga.

Stockholm klarar sig bra. Men vi skulle klara oss ännu bättre om vi inte vore så uppsplittrade och utglesade. Det är bra att Stockholms politiker börjar komma underfund om detta och åtminstone pratar om tät blandstad. Men det är långt kvar till verklig insikt. Fortfarande satsar man på just sådan infrastruktur som sprider ut staden ännu mer. Fortfarande har vi inte ens sett en plan som syftar till att få bort barriärerna runt våra förortsenklaver.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (24 Januari 2011 14:28):
Tragiskt slöseri med skattepengar som kunde kunna användas till skola och vård istället.
 0
Pawel Flato (24 Januari 2011 14:32):
Varför är Stockholm så utspritt som det är?
Är det drömmen om livet på landet fast i stan s.a.s som spökar?
+1
Niklas Öhrström (24 Januari 2011 15:57):
Anledningen är kanske att när de första grannskapsenheterna byggdes på 30-talet fungerade det rätt bra. De låg ändå nära stan. Boendestandarden höjdes snabbt vilket kanske tillskrevs den nya byggnadsideologin (fast anledningen var att det var nybyggt). Eftersom det fungerade så bra så fortsatte man i samma spår, och byggde allt längre från stan och mer isolerat.

Fram till på 70-talet, då man insåg att något var fel. Kritik riktades mot miljonprogrammen, men den riktades inte mot de bakomliggande orsakerna, såsom att områdena var isolerade och att de var monofunktionella. Istället handlade det om estetik.

Och så fortsatte man med postmodernism och bygga lika isolerat och monofunktionellt, fast med roligare fasader. Lite tätare.

Nu verkar man iom talet om promenadstad och liknande ändå kunna identifiera problemen, men det är svårt att ändra kurs. Många stadsplanerare är skolade enligt den modernistiska läran, där en trafikled ska dela upp bostadsområden mellan sig och där det är svårt att ens tänka tanken att en byggnad kan ha fler funktioner än en (bostad, arbete, handel osv).

Och det är här Yimby kommer in. I yttranden och i debatter bör man återkomma till RUFS och översiktsplaner. Dessa är ju rätt ambitiösa och bra. Men risken är att de bara blir ett dokument som hamnar längst ner i skrivbordslådan (de är inte lagfästa, utan "rådgivande"). Så fort en detaljplan bryter mot ÖP bör det påtalas. Den föreskriver att stad (dvs inte förort) byggs i den "centrala regionkärnan" som omfattar dagens innerstad, Centrala Solna och Sdunbyberg, Ulvsunda, Traneberg, Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen, Telefonplan, Årsta-Hammarbyhöjden, Sicklaön ut till Nacka strand och Nacka C. Om allt fungerar enligt den visionen skulle mycket vara löst.
 0
Robin Andersson (24 Januari 2011 16:04):
Stadsläkning som bryter fysiska barriärer och integrerar enklaver i en urban "kontext" är en mycket viktig åtgärd för att skapa en fysisk struktur som inbjuder till social integration. Det är inte dåligt med social segregation per se. Det är den socioekonomiska segregationen som är farlig, eftersom den innebär en större skillnad på investeringsnivåer i olika levnadsmiljöer. Det som också är farligt är en struktur som försvårar kulturella möten då det dels inte skapar det konstruktiva kaos som egentligen är essensen i staden. Dessutom kan det skapa olika nivåer av främlingsrädsla och fientlighet.

Däremot så är det så att livskvalitet är beroende av att människor trivs med sina livsmiljöer och sin livssituation. Det gör man ofta om man känner att man "hör hemma" i sin närmiljö. Där är ofta en kulturell samhörighet en viktig faktor. Därför så kan kulturell (och etnisk) segregation till en viss nivå vara bra för livskvaliteten (tabu?). Jag brukar tänka på Little Italy och China town, som är segregerade områden som fungerar väl integrerat i ett större "kontext". varför? Jo, till stor del för att de segregerade områden existerar i fysiskt helt integrerade strukturer. Trots att man inte bor eller verkar i dessa segregerade områden så har man väldigt nära till att besöka dem. De är så att säga lätt tillgängliga kulturellt segregerade områden, vilket man knappast kan säga om Sveriges motsvarigheter.

Vad gäller socioekonomisk mångfald så måste man se till att skapa en successiv gentrifiering av områden, där dessa områden har samma tillgång till den fysiskt integrerade staden. Se till att bygga nytt lite i taget (relativt sett) och på många ställen. Komplettera gärna med nya byggnader i äldre miljöer.

Med andra ord, oavsett om det gäller den socioekonomiska aspekter och den kulturellt segregerade aspekten så är det viktigt att dessa miljöer integreras i ett urbant sammanhang, med så god fysisk integration som bara är möjligt.
+1
Jan Wiklund (24 Januari 2011 16:31):
Robin: I många städer finns det ju etniska stadsdelar - med Chinatown som det arketypiska exemplet. Fast sådana ligger ju ofta mitt i stan med fritt flyt genom, och ger på så sätt möjligheter till kontakter med världen runtom.

Det saknar de etniska enklaverna i Sverige. Ingen annan än dom som bor där har nånsin nåt ärende dit. Och om de som bor där inte redan är välintegrerade i samhället har de heller inte nåt ärende nån annanstans.

Beträffande ditt förslag om "successiv gentrifiering" är det precis det som Stockholms stad tror på och försökte praktisera i det havererade Järvalyftet. Dvs att man ser folk som problemet som ska bytas ut genom att deras hus lyxas till så de inte har råd att bo kvar. Dvs ytterligare trakasserier från majoritetssamhället gentemot minoriteterna.

Problemet är utglesningen och enklavbildningen. Det är omöjligt att göra något åt det överallt; Stockholm kan aldrig bli så stort att allt tomrum kan fyllas ut. Vad man får inrikta sig på är att satsa på några ställen med hyggliga förutsättningar och riva mycket av det som har nått slutet på sin ekonomiska livslängd och skulle behöva rustas upp kraftigt. Bättre att då istället bygga där resultatet kan bli bra.
 0
Jan Wiklund (24 Januari 2011 16:44):
Pawel: Jag tror du har rätt. Det fanns en otroligt stadsfientlig stämning bland de tongivande i samhället i början av 1900-talet. Programmet för utglesningen (i Sverige, vill säga) kom från Centralförbundet för socialt arbete, som bestod av väletablerat folk i vad jag har kallat välgörenhetsborgerskapet inkl många högre kommunala tjänstemän.

De odlade en diskurs enligt vilket storstaden associerades med orenlighet och "smitta" som på något sätt inte bara var hygienisk utan också mental. En väldig massa ordningslängtan fanns också med, typ var sak på sin plats. Se gärna Mats Franzéns uppsats Gatans disciplinering som vi har lagt upp som pdf på http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​gatansdiscipline.​.​

Jag tror att Niklas tolkar in lite för mycket rationalism i det. Det var väldigt mycket grumliga tankar ute och for. Typ den totala sammanblandningen mellan trängsel = många människor i samma lilla lägenhet -> trängsel = mycket lägenhetsyta per markyta, som Jane Jacobs skriver om i inledningen till sin bok.

Och var kom dom här grumliga tankarna från? Kanske från att dom som tänkte dom var nyinflyttade i staden och inte begrep sig på den. Kanske från att de var högreståndsfolk som var rädda för vad underklassen kunde hitta på när det inte fanns nån patron eller präst som övervakade dom.
 0
Martin Ekdahl (24 Januari 2011 20:21):
Jan W:

Tack för länken. Det blir intressant måndagsläsning.
 0
Mathias Forsberg (24 Januari 2011 21:14):
Jan - rapporten belyser en rad frågor, men ingen av dem har särskilt stor bäring på stadsutglesning. Jag håller med dig - utglesning försvårar integration - men rubriksättningen och inramningen här motsvarar inte rapporten.

Själv var jag på plats såväl 2006 som på uppföljningsmötet i mars 2010 (det finns även en uppföljningsrapport - har du sett den?) i Stockholm. För att göra dig lätt besviken talade knappt någon om tät blandstad. Integrationsfrågan belystes precis som i riksdebatten, vi har för få utlandsfödda i arbetskraften. Inget nytt där, även om det är stort problem.

Så till infrastrukturen då. Vad sades av företrädarna i regionen? 2010 alltså, för att se vad som hänt sedan rapporten du citerar. Det kan ungefär sammanfattas med "Bygg förbifarten nu". Det var det enskilt viktigaste frågan kring den om infrastrukturen.

Den andra var den om regionförstoring. Att utöka arbetsmarknaden, förstärka regionförstoringen och bättre knyta ihop regionen med Arlanda (såväl E4 som pendel) var centralt. Frågan om att knyta ihop förorter inom tunnelbane- eller pendeltågsnätet var inte lika prioriterad, enligt OECD, eftersom de trots allt har tillgång till goda kommunikationer.

Så för att summera; vi är överens om effekterna av stadsutglesning. Men OECD-rapporten och dess uppföljare lägger ringa vikt vid frågan,

Vad de säger i 2010 års uppföljning? Stärk den näringspolitiska samordningen kring innovationer och regional tillväxt, ta fram en storstadspolitik för detta, stärk arbetsmarknaden (ffa vuxenutbildning och forskning)och arbeta fler timmar, förbättra bostadsmarknaden (marknadshyror och kommunal samordning) och till sist att regionens infrastuktursatsningar måste fortsätta, inte minst genom OPS-lösningar.
 0
Mathias Forsberg (24 Januari 2011 21:17):
Uppföljningen heter "Stockholmsregionen i utveckling - Uppföljning av OECD Territorial Review Stockholm" (2010).

Originalet är OECD:s territorial review från 2006. OECD genomför sådana studier på en rad regioner - t ex finns en för Öresundsregionen.

Men åter igen, Stockholm får mycket god feedback och "dras inte ned" på något sätt.
 0
Jan Wiklund (25 Januari 2011 11:07):
Nej, rapporten säger inget om utglesning. Men det säger ju inte heller jag att den gör. Däremot att de två faktorer som drar ner Stockholm båda har bäring på den.
 0
Reb (25 Januari 2011 12:01):
Hej du har jättefinblogg, jag gillar den. Men tycker du borde ha någon omröstning eller liknande för oss läsare. Själv använder jag mig av http:​/​/​www.​valresultatet.​se när jag gör mina till min blogg.

Glöm inte titta in på min blogg också! :)
 0
Mats G (25 Januari 2011 12:37):
Som inflyttad "lantis", dock med ungefär halva livet som bosatt i Stockholm under bältet, kan jag bara konstatera följande: Stockholm är utspritt på ett sätt som i många stycken förtar känslan av storstad. Dessa otaliga "öar" av områden lever sina egna liv och bidrar inte på något sätt till pulsen. Just i city kan Stockholm bjuda på en storstadsliknande upplevelse, men redan i de perifera delarna av innerstaden är Stockholm inget annat än ett stort Gävle, Örebro eller Eskilstuna. Topografin har förstås med saken att göra, men nog kunde man allt förtäta lite mer? För det är väl inte känslan av medelstor "tråk-kommun" man vill bevara till varje pris? Det är väl snarare någon orimlig dröm om den lilla småstaden, vars kvaliteter man sumpade redan i samma ögonblick som den första kåken med mer än två våningar byggdes. Att göra Bullerbyn av Stockholm är en lika dum tanke som att försöka göra Nynäs Havsbad till ett seriöst alternativ till Maspalomas.
 0
Ragnar Lind (25 Januari 2011 15:14):
Jag måste tipsa om en tråd, Bosco's Stockholm. Googla, så kommer man rätt. Den innehåller en lång räcka fantastiska bilder på Stockholmsmiljöer. Mycket 20-tal och jugend (ja, de är favoriter för mig. Enkelt, sparsmakat och stiligt). Att läsa kommentarerna - från olika delar av Europa - är en lisa för en hemmablind. "Awesome", "My beloved Birkastan", "..oh, we haven't this in Paris", "Can't wait to go to Stockholm", och även: "Stockholm is dense and beautiful". Titta, sjunk in i bilderna och njut! Låt ögon tåras, låt hjartat vidgas i tacksamhet över livet och låt själen värmas! Så vackert är det!
 0
Pawel Flato (25 Januari 2011 16:16):
@Niklas Öhrström:

Intressanta fakta.

"Kritik riktades mot miljonprogrammen, men den riktades inte mot de bakomliggande orsakerna, såsom att områdena var isolerade och att de var monofunktionella. Istället handlade det om estetik."

Vittnar inte detta om just att det inte är det "icke-urbana" som är problemet utan helt enkelt husens utformning. Något som alltid är viktigt oavsett om man bor i glesbyggd eller mitt i stan. Alltså var det de lantliga idealen med grönt och glest som rådde då liksom nu.


@Jan Wiklund:

"Och var kom dom här grumliga tankarna från? Kanske från att dom som tänkte dom var nyinflyttade i staden och inte begrep sig på den. Kanske från att de var högreståndsfolk som var rädda för vad underklassen kunde hitta på när det inte fanns nån patron eller präst som övervakade dom."

Mycket intressant.

Det tycks som att det alltid genom åren har funnits en grundsyn på staden som förenklat ser ut så här: lantliv=närhet till natur, avstånd till människor/mänsklig aktivitet=bra
stadsliv=avsaknad av natur, närhet till människor/mänsklig aktivitet=dåligt

Det är alltid ett himmla tjat om varje liten träddunge hit och dit i detta ultra-skogsrika land. Kronan på verket för hela denna lantlivs-idealism är det monumentala feltänket med upplägget av den gigantiska nationalstadsparken, som effektivt kväver stadens möjligheter till organisk tillväxt.

Tycker ofta man träffar på folk som gärna vill ha stadens puls, men bo som på vischan - utan grannar, insyn, köer, turister, trängsel, bilköer, ljus från neonskyltar o.s.v
Inte för att något av detta inte är något man kan bekämpa, men till vilket pris och i vilken grad? Man kan inte både ha kakan och äta den.

I min förra och nuvarande lägenhet är det relativ god insyn mellan mitt kök och grannens.
När jag var nyinflyttad, i bägge lägenheterna, slog det mig hur ofta folk som kom in i köket för första gången genast började föreslå hur jag skulle åtgärda insynen från grannens kök. Detta gjordes utan att jag överhuvudtaget uttryckt att jag betraktade det som ett problem. Naturligtvis kan man gilla stadsliv och ogilla insyn. Det blev dock tydligt att för de allra flesta är insyn ett självklart problem som måste lösas åt mig, som om vore det en naturlag att ogilla insyn.
Jag uppfattar denna rädsla för insyn som ett exempel på arvet från glesbygden.

Alltså: lantliv = ingen insyn = bra , stadsliv=insyn=dåligt

Det är med andra ord dags att äta stadskakan och låta den väl smaka. Vill man leva lantliv kan man ju faktiskt bo, just det, på landet :)
 0
Martin Ekdahl (25 Januari 2011 22:18):
Ragnar L:

Jag hittade en Stockholmstråd postad av Bosco på ScyskraperCity. Länken är: http:​/​/​www.​skyscrapercity.​com/​showthread.​php?​t=​92380​6
 0
Daniel (26 Januari 2011 09:33):
@Pawel

Den perfekta bostaden är en villa i absoluta centrum utan insyn men ändå nära till allt och alla. Det ska vara en stor härlig trädgård och bra parkeringsmöjligheter och bra vägar, fast utan bilar så att barnen inte kan skadas. Det ska också vara en tunnelbanestation i anslutning till huset, men inte inom synhåll. Man ska bara kunna gå ut ur huset och direkt vara en del av ett vimlande uteliv, men man ska inte märka av det när man ligger i sin hängmatta i trädgården. Sedan får man inte glömma att det ska vara milsvidd utsikt över hav, skog och åkrar. Gärna minst 2 mil ska man kunna se bort. Huset ska stå på en förhöjning, men ändå vara en del av marken nedanför.
Det ska vara en blandning av Bullerbyn, Lilla huset på prärien och Sex and the City.
 0
Anders Norén (26 Januari 2011 09:40):
"Svensken vill bo i en stuga på Sergels torg", som någon lustigkurre sade.
 0
Harald Cavalli-Björkman (26 Januari 2011 09:50):
 0
Jan Wiklund (26 Januari 2011 17:02):
Lustigt nog finns det en publikundersökning från 1947 eller 1948 som håller med ovanstående kommentarer till en viss gräns. Man hade frågat stockholmarna hur de helst ville bo och fick svaret
- Innerstan 49%
- Egen villa 49%
- Hyreshus i förort 2%

Alltså: Närhet är ett värde. Gott om utrymme är ett värde. De är oförenliga, men folk ä' int dum och kan faktiskt välja mellan dem. Långa avstånd men ändå inget utrymme är det däremot ingen som väljer.
 0
Pawel Flato (26 Januari 2011 17:42):
@Daniel:

"Det ska vara en blandning av Bullerbyn, Lilla huset på prärien och Sex and the City."

Alltså borde det perfekta boendet innebära sex i lantlig miljö! Kanske som Robert Gustafsson sa en gång:

"Lilla horhuset på prärien"
;-)



@Jan: Spiken på huvudet!
 0
Ola (26 Januari 2011 18:59):
Kanske är det alla inflyttande bönder på 1940/50-talet som var vana att bo i stugor, som inte förstod charmen att bo i en trevlig kvartersstad. Vi kan rätta till misstagen genom att bygga en tät och kompakt stad. Södermalm borde vara en av förebilderna med sina 12.000 inv/km^2 hade hade hela stockholm byggts i den tätheten. Hade hela länets befolkning upptagit ytan 167km2 Dvs inte ens hela dagens Stockholms kommun. Tänk bara hur mycket natur vi hade haft istället för tråkiga villaförorter.
 0
Martin Ekdahl (26 Januari 2011 22:42):
Shanghai 1990 vs 2010 var verkligen ... WOW!
 0
Niklas Öhrström (27 Januari 2011 12:05):
 0
Lantis (28 Januari 2011 23:03):
Nockeby, Alvik, Ålsten trevliga villaförorter!
 0
Palle_P (3 Februari 2011 16:05):
Jag tror snarare att behovet av att slippa insyn uppstod när människor flyttade in till städerna. Det är inte i första hand bekanta man avskärmar sig ifrån utan obekanta. Ute på landsbygden kände alla varandra och dörrarna stod säkert ofta öppna. Före glödlampan fanns inte heller inomhusbelysning som var så stark att det gav en oönskad insynssituation efter mörkrets inbrott.
 0
Anders Norén (4 Februari 2011 09:59):
Och om någon nu har glömt varför eliten bestämde sig på 1930-talet för att avskaffa städerna och fösa ihop människorna i isolerade enklaver i skogen ("grannskapsenheter") så är det på sin plats med en påminnelse: det är i städerna revolutionerna börjar. I Frankrike, i USA, i Tyskland, i Ryssland, i Iran, i Polen, i Östtyskland, i Tjeckoslovakien, i Tunisien, i Egypten, på 1700-talet, på 1800-talet, på 1900-talet, på 2000-talet. Endast genom att låta människorna bo i små, överblickbara och väl avgränsade enheter där spontan aktivitet minimeras och den mänskliga kontakten är strikt reglerad kan uppkomsten av rörelser som ifrågasätter den rådande ordningen förhindras.

http:​/​/​economix.​blogs.​nytimes.​com/​20​11/​0​2/​0​1/​its-​alway.​.​
 0
Jan Wiklund (4 Februari 2011 15:40):
Sant, Anders. Så tänkte man i Centralföreningen för socialt arbete och deras europeiska systerorganisationer i början av 1900-talet. Idéerna kom från Napoleon III:s Frankrike. Man var väldigt duktig på att använda tankefiguren "smitta" och på ett omedvetet plan associera baciller med farliga tankar.

Men åtminstone i Europa förefaller det vara överdrivet att fortfarande resonera så.

Se gärna Mats Franzéns underbara lilla artikel Gatans disciplinering på http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​gatansdiscipline.​.​
 0
Alf . (24 April 2013 19:45):
Helsingfors har en täthet på 1838 inv/km2 (!)
Och Stockholm 3597.

Stämmer det eller har de gjort fel?

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Helsinki#cite_​note-​popula.​.​
 0
Gustav Svärd (24 April 2013 21:25):
Var får du dom siffrorna ifrån? Hänvisningen i länken talar inte om befolkningstäthet alls.

Lite enkelt räknande på siffror från wiki ger denna bild (i invånare per kvadratkilometer):

kommun:
Sto 4638
Hel 2833

tätort:
Sto 3596
Hel 1837

storstadsområde:
Sto 325
Hel 458

4638 kanske låter mycket, men Vasastan (som är en väldigt attraktiv stadsdel med höga urbana kvalitéer) har hela 21552 och fungerar utmärkt! Bland annat pga denna täthet (kombinerat med just de höga urbana kvalitéerna). Det är både som storstadsområde och som kommun/tätort Stockholm lider av sin gleshet. Även Helsingfors är sprawlat långt mer än vad som är nyttigt.
 0
Erik Jungnelius (25 April 2013 09:25):
Åkte igenom Helsingfors häromdagen och det är om möjligt en än större modernistisk öken än Stockholm, och de bara fortsätter i samma stil, det verkar inte finnas några ambitioner att frångå gammal hederlig planering.
 0
Jan Wiklund (25 April 2013 10:51):
Det förvånar mig inte. Finland är ju ännu senare urbaniserat än Sverige, och med ännu mindre stadskultur. Följaktligen med ännu mindre motstånd mot de modernistiska dogmerna.
 0
Erik Jungnelius (25 April 2013 12:59):
Hm, det kan nog ligga något i det du säger Jan. Men jag blir ändå förvånad. Det man kan säga dock är att det känns som att de har lite mer variation i utformning och att många nya hus känns rätt fräscha, och allt är superuppstyrt på finländskt manér. Men det gör det ju inte mindre modernistiskt.

Men jag undrar ju hur länge de kan hålla på innan Helsinfors kvävs av sina trafikvolymer. Kanske stans halvcirkelform, jämföt med Stockholms timglas är lite mer förlåtande, de har ju 3 motorvägsringar, men tillslut måste det haverera.
 0
Alf . (25 April 2013 15:07):
"Gustav Svärd
Var får du dom siffrorna ifrån? Hänvisningen i länken talar inte om befolkningstäthet alls."
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Helsinki#cite_​note-​popula.​.​

Ja det där är kommunsiffror så jag undrade också vart de hade fått siffrorna ifrån, här är en länk om tätorter i Finland och då stämmer det.

http:​/​/​pxweb2.​stat.​fi/​Dialog/​varval.​asp?​ma=​160​_​vaerak_​.​.​
 0
Alf . (26 April 2013 12:53):
Jan Wiklund
"Det förvånar mig inte. Finland är ju ännu senare urbaniserat än Sverige, och med ännu mindre stadskultur. Följaktligen med ännu mindre motstånd mot de modernistiska dogmerna."

Håller med lite grann det är något med kulturen som gör att man bygger tätt eller mindre tätt.

Helsingfors är dock intressant eftersom den stan verkar ligga i botten zonen av täthet. Troligtvis i samma zon som USAs städer (problem med att översätta statistiken om USA städer eftersom de mäter annorlunda.) Den stora skillnaden är stadsplanen och vad man bygger i den. Så Helsingfors bygger väldigt glest och ganska stora volymer och USA väldigt tätt och små volymer. Resultatet blir ungefär samma täthet.

Förövrigt så är Stockholm Norden+Baltikums tätaste större stad.
(Hur mycket tack vare modernismen och alla Tensta-Bollmora-Vällingby?)

Svårt att mäta Köpenhamn men troligtvis så är Sto lite tätare.

Det bör gå att förtäta Sto väldigt mycket tackvare modernismplanen (eller vad man ska kalla den) och fylla de hål som den har med typ nya Hammarby sjöstäder, tror jag.
 0
Jan Wiklund (26 April 2013 13:17):
Alf: Fylla hål är vad Lindhagenplanen 2.0 syftar till.

För övrigt tror jag inte att det är något oföränderligt kulturellt om man bygger tätt eller glest. Snarare med att modernismen slog till i Sverige mitt i den stora inflyttningsvågen - och i Finland nästan innan denna hade börjat alls.

Det drabbade dubbelt: för det första att så helsikes mycket byggdes modernistiskt, för det andra att de nya stadsborna inte hade någon stadsvana och inte visste hur det skulle vara, och därför inte kunde säga ifrån.
 0
K.N. (26 April 2013 21:45):
Det där med när urbaniseringen slog till gäller i allra högsta grad. Österrike och särskilt Wien är ett ganska intressant exempel på vad som hände i ett fall där utvecklingen "frös" till respektive verkade västerländskt normalt. Wiens befolkning var som störst strax innan första världskriget då man var huvudstad i ett imperium med 50 miljoner invånare. Efter första världskriget var staden "das Wasserkopf", ca 1,8 miljoner invånare beläget i ena ytteränden av en stat om 6,5 miljoner invånare. Svälten var så omfattande att Sverige skickade nödhjälp flera år in på 1920-talet eftersom livsmedelsförsörjningen brutit samman då maten transporterades från Galizien och Ungern (som tack blev en av de centrala platserna benämnd "Schwedenplatz"). Efter Anschluss 1938-1945 försvann ytterligare cirka 200000 människor, främst judarna som bortdeporterades men även krigsoffer, soldater som föll i kriget m.m. Efter självständigheten 1955 stagnerade utvecklingen, först efter järnridåns fall har befolkningen och framförallt den unga befolkningen börjat växa. I slutet av 1980-talet var det snarare en av de gubbigaste/tantigaste städerna i Europa.


Hursom, kontentan är att några större bostadsprojekt behövdes inte och man hade en struktur som därmed bevarade de centrala stadsdelarna, någon rivningsvåg behövdes inte heller. Återuppbyggnaden efter 1945 koncentrerade snarare på att fylla igen de bombhål i stadsbilden som flygbomber och gatustrider skapat och man satsade hellre på att slå samman lägenheter, bygga in hissar osv. framför att riva och bygga nytt. Samt att man renoverade infrastrukturen och nybyggde U-bahn då sådant som vatten-gasledningar,m broar m.m. främst var byggt runt år 1900 och behövde renoveras runt 1970/1980.


Helt annorlunda blir blicken om man vänder sig till västra delen av Österrike som låg/ligger nära de snabbt växande västeuropeiska ekonomierna. Delstaten Vorarlberg är numer en enda sorts bebyggd dalgång, ett sprawl-helvete. Visserligen med järnväg genom dalgången men glesheten är enorm, de flesta bor i enfamiljshus till skillnad från Wien där de flesta bor i gamla flerbostadshus. Befolkningen har mer än fördubblats i Vorarlberg sedan krigsutbrottet 1939 till skillnad från Wien som först under de senaste åren börjat nå up till de befolkningssiffrorna man hade vid tiden för Anschluss, då alltså ca 200000 judar försvann för evigt från staden. Och de befolkningssiffrorna är ännu inte på långa vägar uppe i den nivån som rådde 1914...
 0
Ragnar Lind (27 April 2013 12:10):
 0
Alf . (27 April 2013 12:15):
2 med hög täthet och sen urbanisering.
Minsk.
1941 300,000
1944 50,000
1959* 509,500
1989* 1,607,000
2009* 1,837,000

Täthet cirka 4500inv/km2


Bukarest.
1930 639,040
1992 2,067,545
2011 1,677,985

6775inv/km2 (lågt räknat)

Håller med om "utvecklingen "frös" till".

Vad menas med "verkade västerländskt normalt"?
 0
Jan Wiklund (27 April 2013 15:03):
Apropå Minsk... I öststaterna slog modernismen inte igenom med full kraft förrän med Brezjnev. Den stalinistiska stadsbyggnadspolitiken, t.ex. som den ser ut i Nowa Huta utanför Kraków, ser mest ut som HSB:s storgårdskvarter eller Wiens arbetarborgar som den antagligen hade inspirerats av, se t.ex http:​/​/​archibase.​pk.​edu.​pl/​bazarch/​files/​10​5/​DSC_​0​272.​.​.​

Möjligen begrep sovjetekonomerna att utglesning var dyrt. Och Brezjnevtiden anses ju allmänt vara en stagnationsperiod...
 0
Daniel (29 April 2013 09:56):
@Jan. Usch. Stalinistisk arkitektur. Det är väl därför husen ser ut som dom gör i Sverige, ett avstånd till stalinismen. :)
+1
Jan Wiklund (29 April 2013 10:18):
Daniel: Tittade du på bilden? Och på andra bilder från Nowa Huta som du lätt kan googla fram?

Den stalinistiska arkitekturen var inte väsensskild från New Yorks art deco-skyskrapor, eller för den delen 1880-talets svenska klassicism. Däremot var våra egna miljonprogramsområden och brezjnevarkitekturen ganska lika.

Dessutom (påpekade en polack som hade växt upp i Nowa Huta) var kvaliteten bra på Stalintiden - i alla fall på husen, och i alla fall i Polen. Antagligen för att man på 40-talet inte hade några andra metoder än hederligt hantverk. Sen under Brezjnev blev det bara smäck.
 0
Anders Norén (29 April 2013 10:35):
JW: Tror att Daniels kommentar var ironisk. När svenskar svänger sig med uttryck som "stalinarkitektur" så brukar de ju vanligtvis mena släta betongblock...
 0
Ragnar Lind (29 April 2013 11:43):
För.mig är dock "Stalinarkitektur" den lite storvulna klassicism, exempelvis Karl Marx Alle (fd Stalinalle) i gamla Östberlin och Kulturhuset i Warsawa. "Betongblocken" kallar jag nog "Sovjetarkitektur". Stalinarkitekturen blev ju misskänd i Väst, och möjligen bidrog detta än mer till modernismens framfart här. Man ville ju inte förknippas med Stalin....
Men några decennier senare är det nog dags för omvärdering, om man kan se bortom Stalin och vad han representerade.. Området i Krakow ser ju rätt fint ut, faktiskt. Kulturhuset är väl inte så tokigt det heller, egentligen....
 0
Jan Wiklund (29 April 2013 12:02):
Gamla hederliga wikipedia har förstås en artikel om stalinarkitektur: http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Stalinist_​Architecture

Yimbys huvudintresse speglas dock inte särskilt bra i artikeln - hur man förhöll sig till den under 1900-talet gängse stadsfientligheten. Det fanns ju inte så många privatbilar i Ryssland så därför kunde man inte sprida ut så mycket. Men givetvis fanns samma skräck för staden och dess organiserade komplexitet där som här, det var ju trots allt byråkratin som styrde.
 0
Daniel (29 April 2013 12:28):
JW. Jag var ironisk. Detta för att i dagligt tal så används stalinistisk arkitektur som skällsord för släta block. Men numera så bygger vi bara släta block samtidigt som ingen direkt skulle kalla sig stalinist vilket leder till att dom släta blocken är en motsats till Stalintidens arkitektur i praktiken, men inte språkligt.

Stalinistisk arkitektur har som fras alltså passerat Arkelstens historieskola och betyder alltså numera motsatsen till sin tidigare betydelse.
+1
Jan Wiklund (29 April 2013 12:48):
Daniel: Ja, jag var osäker. Men lät osäkerheten utmynna i en kommentar.
 0
Erik Jungnelius (29 April 2013 15:15):
https:​/​/​maps.​google.​com/​?​ll=​59.​85216,30​.​324486&spn=​0​.​0​.​.​
Ett annat skönt exempel på Stalins arkitekturarv

https:​/​/​maps.​google.​com/​?​ll=​59.​875758,30​.​31720​2&spn=​0​.​.​.​
Chrusjtjov bygde dessa på efter kriget, likt svensk samtida bebyggelse kvarstår ännu viss småskalighet och arkitektoniskt värde.

https:​/​/​maps.​google.​com/​?​ll=​59.​833857,30​.​394725&spn=​0​.​.​.​
Sen blev det lite tristare på 70-talet när byggandet industraliserades, inte helt olikt vår egen utveckling.
+1
Jan Wiklund (29 April 2013 16:54):
Skräcken för stadens organiserade komplexitet är dock gemensam. Inga verksamheter i bottenvåningarna som vänder sig till publiken, sådant skulle vara för okontrollerbart...
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Baugruppen - dags att bli inspirerade av Berlin?
7 Maj 08:24 av Assortlist Assortlist
Hjälp! Jag håller på att bli en Nimby!
8 Oktober 2020 19:07 av Trevor Bower
Politikerveckan Järva
8 Oktober 2020 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter