Studie: Tätare städer har mindre ekologiska fotavtryck

YIMBY förespråkar som bekant mer tät blandstad. Anledningarna är flera, och en av de viktigare är frågan om ekologisk hållbarhet - en av de tre pelarna i begreppet hållbarhet. Fler och fler studier visar nämligen att kompaktare, tätare städer ger proportionellt lägre mängd utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av växthusgaser är förvisso bara en av många ekologiska aspekter, men ändå en viktig sådan.

I en nypublicerad artikel i Environment and Urbanization har författarna gjort en meta-analys av studier av utsläpp av växthusgaser för 100 städer i olika länder. Om man räknar ur ett konsumtionsperspektiv*, uppskattar man att ca 80% av människors utsläpp av växthusgaser kommer från städer. Trots att endast ca 50% av jordens befolkning bor i städer. Det är inte så särskilt oväntat, med tanke på att konsumtionsmönstren ser helt annorlunda ut i världens städer än ute på landet. Dessutom tenderar rika människor i allmänhet att bidra med mer utsläpp än fattigare människor - och rika människor återfinns oftast i världens städer.

Författarna drar dock slutsatsen att detta är ett ganska obalanserat sätt att se på statistiken, eftersom mängden utsläpp varierar oerhört mycket från stad till stad. Rikare städer har - som väntat - större avtryck än fattigare**, men vad som är mycket intressant ur vårt perspektiv är att även glesare städer har söttre avtryck än tätare. Även inom en enskild stad varierar mängden utsläpp i hög grad för olika områden, och även där kan man se att tätare områden i staden genererar mindre utsläpp per capita.


Whitby, Toronto. 13,02 ton CO2 per capita.


East York, Toronto. 1,31 ton CO2 per capita.

Resultatet är intuitivt, och vi har sett liknande resultat i liknande studier. Man kan börja skönja mer och mer tydliga evidenslinjer som pekar mot att täta städer i flera avseenden är mer hållbara än glesa städer eller förorter. Om man bygger tätare kan man lättare dela på infrastruktur och annan service. Avstånden blir kortare och transportbehoven mindre.

Men tätheten i städer har också andra, kanske mer vaga, fördelar i frågan om klimatpåverkan. Tätheten skapar nämligen närhet och smidighet - närhet mellan beslutsfattare och invånare, och en ökad smidighet som tillåter snabbare omställning i miljö-policies och omstruktureringar. Klimatarbetet blir, annorlunda uttryckt, mer hanterbart om en viss mängd människor och infrastruktur hålls relativt samlad, än om den är utspridd. Dessutom är städer smedjor för innovation och kreativa lösningar - ska vi lösa problemen med klimatförändringen är det alltså sannolikt att lösningarna kommer komma från arbete i städerna.


Vasastan, Stockholm. Hur många ton CO2 per capita?

För den som inte är rädd för lite teknisk läsning (inte allt för teknisk dock) rekommenderar jag att läsa artikeln i sin helhet här. Det finns även ett sammandrag att läsa från ScienceInsider här. I ett tidigare inlägg efterlyste jag mer stadsvetenskap, en term som i kommentarerna visade sig vara förvirrande och kanske rentav missvisande. Jag vill förtydliga att det är studier av just den här typen jag syftade på - holistiska studier av städers emergenta egenskaper.

Städer spelar en huvudroll på vår planet idag. Över hälften av jordens befolkning bor i dem. De står för en större del av mänskligt producerade utsläpp av växthusgaser. De har visat sig vara ojämförbara ekonomiska motorer och smältdeglar för kreativitet och innovation. Därför är det viktigt att förstå städer, och därför är det viktigt hantera stadsbyggande rätt.


* Med konsumtionsperspektiv menas att man inte bara räknar de utsläpp som genereras från produktion i själva städerna, utan även de utsläpp som genereras av produktion som utförs utanför själva staden, men som konsumeras inuti staden. Dessa utsläpp skulle alltså inte genererats om det inte vore för städernas konsumtion, och bör därför inte ses som isolerade utanför städerna.

** Man bör även tänka på att storstäder utgör större ekonomier än rurala, eller lantliga, områden. Om det alls vore möjligt att producera motsvarande ekonomiska värden i rurala områden, istället för i städerna, hade de rurala områdena med största sannolikhet få ett betydligt större klimatavtryck.