Utskrift från www.yimby.se
....

Studie: Tätare städer har mindre ekologiska fotavtryck

 
YIMBY förespråkar som bekant mer tät blandstad. Anledningarna är flera, och en av de viktigare är frågan om ekologisk hållbarhet - en av de tre pelarna i begreppet hållbarhet. Fler och fler studier visar nämligen att kompaktare, tätare städer ger proportionellt lägre mängd utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av växthusgaser är förvisso bara en av många ekologiska aspekter, men ändå en viktig sådan.

I en nypublicerad artikel i Environment and Urbanization har författarna gjort en meta-analys av studier av utsläpp av växthusgaser för 100 städer i olika länder. Om man räknar ur ett konsumtionsperspektiv*, uppskattar man att ca 80% av människors utsläpp av växthusgaser kommer från städer. Trots att endast ca 50% av jordens befolkning bor i städer. Det är inte så särskilt oväntat, med tanke på att konsumtionsmönstren ser helt annorlunda ut i världens städer än ute på landet. Dessutom tenderar rika människor i allmänhet att bidra med mer utsläpp än fattigare människor - och rika människor återfinns oftast i världens städer.

Författarna drar dock slutsatsen att detta är ett ganska obalanserat sätt att se på statistiken, eftersom mängden utsläpp varierar oerhört mycket från stad till stad. Rikare städer har - som väntat - större avtryck än fattigare**, men vad som är mycket intressant ur vårt perspektiv är att även glesare städer har söttre avtryck än tätare. Även inom en enskild stad varierar mängden utsläpp i hög grad för olika områden, och även där kan man se att tätare områden i staden genererar mindre utsläpp per capita.


Whitby, Toronto. 13,02 ton CO2 per capita.


East York, Toronto. 1,31 ton CO2 per capita.

Resultatet är intuitivt, och vi har sett liknande resultat i liknande studier. Man kan börja skönja mer och mer tydliga evidenslinjer som pekar mot att täta städer i flera avseenden är mer hållbara än glesa städer eller förorter. Om man bygger tätare kan man lättare dela på infrastruktur och annan service. Avstånden blir kortare och transportbehoven mindre.

Men tätheten i städer har också andra, kanske mer vaga, fördelar i frågan om klimatpåverkan. Tätheten skapar nämligen närhet och smidighet - närhet mellan beslutsfattare och invånare, och en ökad smidighet som tillåter snabbare omställning i miljö-policies och omstruktureringar. Klimatarbetet blir, annorlunda uttryckt, mer hanterbart om en viss mängd människor och infrastruktur hålls relativt samlad, än om den är utspridd. Dessutom är städer smedjor för innovation och kreativa lösningar - ska vi lösa problemen med klimatförändringen är det alltså sannolikt att lösningarna kommer komma från arbete i städerna.


Vasastan, Stockholm. Hur många ton CO2 per capita?

För den som inte är rädd för lite teknisk läsning (inte allt för teknisk dock) rekommenderar jag att läsa artikeln i sin helhet här. Det finns även ett sammandrag att läsa från ScienceInsider här. I ett tidigare inlägg efterlyste jag mer stadsvetenskap, en term som i kommentarerna visade sig vara förvirrande och kanske rentav missvisande. Jag vill förtydliga att det är studier av just den här typen jag syftade på - holistiska studier av städers emergenta egenskaper.

Städer spelar en huvudroll på vår planet idag.
Över hälften av jordens befolkning bor i dem. De står för en större del av mänskligt producerade utsläpp av växthusgaser. De har visat sig vara ojämförbara ekonomiska motorer och smältdeglar för kreativitet och innovation. Därför är det viktigt att förstå städer, och därför är det viktigt hantera stadsbyggande rätt.


* Med konsumtionsperspektiv menas att man inte bara räknar de utsläpp som genereras från produktion i själva städerna, utan även de utsläpp som genereras av produktion som utförs utanför själva staden, men som konsumeras inuti staden. Dessa utsläpp skulle alltså inte genererats om det inte vore för städernas konsumtion, och bör därför inte ses som isolerade utanför städerna.

** Man bör även tänka på att storstäder utgör större ekonomier än rurala, eller lantliga, områden. Om det alls vore möjligt att producera motsvarande ekonomiska värden i rurala områden, istället för i städerna, hade de rurala områdena med största sannolikhet få ett betydligt större klimatavtryck.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Palle_P (3 Februari 2011 17:22):
Man kan ju också räkna utsläpp per ytenhet och konstatera att om per capita-utsläppen i vissa villaförorter ligger en faktor tio över innerstan och siffran per ytenhet samtidigt är högre än innerstan, så är åtminstone knappast kollektivtrafikförsörjningen vad den borde vara i förhållande till folktätheten.

Kanske borde man bannlysa områden som släpper ut mer per ytenhet än vad innerstan gör? Antingen glesar man ut dem ytterligare (dvs man begränsar tillgången på tomter i "slösområden" i förhållande till tätare områden) eller att man gör riktade satsningar på CO2-minskande åtgärder (vägtullar, spårvägar) så att ytvärdet åtminsone bringas ned till innerstadsnivån.
 0
Jan Wiklund (3 Februari 2011 19:54):
Utsläpp per ytenhet är väl ett ganska irrelevant mått, jämfört med utsläpp per människa. Ytenheten kan ju åtminstone teoretiskt manipuleras hur som helst medan antal människor knappast kan påverkas om man inte tar till kärnvapen.
 0
Martin Ekdahl (3 Februari 2011 23:37):
Visa dessa studier för Stockholms Miljöparti så håller de väl för öronen och säger "la-la-la-la". För tät stad, det vill vi ju inte ha; alla ska bo grönavågsmässigt på landet, i ett hus som slukar el, köra till Konsum en halvmil bort för att köpa ekologisk mjölk och pendla tre mil till jobbet i stan, eller hur? ;)
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2011 05:25):
Martin:
Om man tittar på hur MP agerade för några år sedan så håller jag med dig fullt ut. Idag menar jag dock att bilden inte är fullt lika enkel.
Som jag skrivit flera gånger tidigare så upplever jag idag att det finns två tydliga fraktioner inom MP, en som är kvar i miljöfarlig teoretisk "gröna vågen" med lite förankring i verkligheten och en som är mer pragmatisk och som baserar sina ställningstaganden i forskningen om hur våra levnadsmiljöer påverkar klimat och miljö. Jag tror att den pragmatiska linjen kommer att vinna, men att det kommer att vara lite otydliga linjer ännu en tid.
 0
Daniel (4 Februari 2011 08:43):
@Anders
Det finns två fraktioner, dom unga och dom gamla.
Kia Andreasson i Göteborg sade att hon vill kunna gå i parker vart hon än ska, och stadens gator ska vara byggda för 5km/h, och inga hus ska vara högre än 3 våningar. Hon förstod dock att hennes drömstad ledde till att man skulle bli tvungen att såga ned hela skogar för att få plats med dom nya invånarna som flyttade till staden. I ett statiskt samhälle där allt som varit alltid förblir vad det varit så fungerar teorin (knappt), men i en progressiv värld så faller dom gamla teorierna ihop. Detta håller dom på att lära sig dock. Bättre med tio hus i staden, än ett i skogen.
 0
Jan Wiklund (4 Februari 2011 15:35):
Dock är jag lite orolig för en ny tendens inom miljörörelsen - att man ser som Lösningen, med stort L, att folk odlar sin egen mat i stan.

Jag försöker påpeka att det drar mindre energi att tranportera sin mat än att transportera sig själv, men det förblir en teoretisk kunskap som därmed glider av som vatten på en gås.

Det är givetvis helt ok att under en övergångsperiod, som antagligen kommer att vara lång, odla egna grönsaker i kolonilotter mellan husen, hellre än att bara använda marken som gräsmattor. Men de mest rabiata föreställer sig även kommersiell, yrkesmässig odling inne i stan. Och att detta är en princip - "att upphäva skillnaden mellan stad och land".

Vilket givetvis förutsätter massor av billig olja och att den glesa transportintensiva staden består i evighet.
 0
Daniel (4 Februari 2011 16:25):
@Jan.
Odling för eget bruk ska ske i blomlådor och kanske vissa kolonilotter, men i stor skala är ju befängt. Det är ju som att hävda att det är mer miljövänligt att alla äger var sin bil än att man åker buss, därför att 1 bil släpper ut mindre avgaser än 1 buss.
 0
Anders Norén (4 Februari 2011 16:53):
Apropå att sudda ut gränsen mellan stad och land: se artikeln om Hyllie i PLAN 2-3/2010
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2011 17:14):
Jan:
Gröna-vågen flummet är inte dött än tyvärr... Bäva månde jorden och klimatet om de får som de vill.
 0
Göran Johnson (4 Februari 2011 17:38):
Det är mycket klart att i alla fall de CO2-utsläpp som kommer från trafiken i hög grad beror på bebyggelsens täthet. I de glesaste villaområdena är andelen bilresor omkring 75 procent, medan andelen i den täta innerstadsbebyggelsen är ca 25 procent. Andelen som går eller cyklar är omkring 10 procent i de glesaste områdena, medan den är ca 40 procent i den täta staden. Detta gäller alla resor. För arbetsresor, inköpsresor etc varierar andelarna men mönstret är detsamma.
 0
urban (4 Februari 2011 18:36):
‎"uppskattar man att ca 80% av människors utsläpp av växthusgaser kommer från städer. Trots att endast ca 50% av jordens befolkning bor i städer. " Ja det har inte med att rika bor i städerna. Det har att göra med att dom som bor utanför städerna bor i småhus, och då har dom bättre koll på vad det kostar och att värma huset. Det finns forskning som visar att småhus är med miljövänligare är lägenheter. Varför finns det inga referenser till påståendet i artikeln? vad har ni fått informationen i från?
 0
Niklas Öhrström (5 Februari 2011 00:13):
@Urban:
Fast glesa städer med småhus släpper ju enligt artikeln ut mer än täta städer med flerfamiljshus: Så där faller det påståendet.

Vad är det för forskning du hänvisar till? Länka gärna.
 0
Erik Johansson (5 Februari 2011 12:18):
Tar de hänsyn till inkomst och andra saker? Bilderna verkar ju visa ett miljonprogram område nära en motorväg, och en rik vila förort med massa gräsmattor. Jag håller på att tanka hem artikeln, men det är ju så dålig bandbredd ute på vischan.
 0
Erik Johansson (5 Februari 2011 12:26):
Här är kanske svar på det: On average, residents in the city core
produced 6.42 tCO2e per capita compared to 7.74 tCO2e per capita for
residents in the surrounding suburbs. However, there were pockets within
the city core that produced emissions as high as those in the suburbs;
these census tracts represented wealthy neighbourhoods, characterized by
high automobile use and older, inefficient homes. The lowest emissions
were 1.31 tCO2e per capita for a dense inner-city neighbourhood with
good access to public transportation.


http:​/​/​eau.​sagepub.​com/​content/​early/​20​11/​0​1/​0​8/​0​95624.​.​
 0
Anders Gardebring (6 Februari 2011 11:33):
Urban:
Jag förstår inte vad du menar när du skriver: "Varför finns det inga referenser till påståendet i artikeln?". Det är ju precis vad det finns. Du kanske skulle *läsa* artikeln innan du börjar klaga på att det saknas referenser? Det här är inga konstigheter utan tvärtom idag väletablerad forskning som stora delar av forskningsvärlden ställer sig bakom. Snarare är det ditt eget påstående om att småhus skulle vara miljövänliga för att man där är mer medveten om kostnaden för uppvärmning som ter sig märkligt. Vi länkar till flera artiklar och studier i ämnet, men det gör faktiskt inte du. Så din kritik om brist på källor faller ganska platt.
 0
Martin Ekdahl (7 Februari 2011 00:12):
Urban: Backa gärna upp ditt påstående om småhusen med referenser. Skall bli intressant!
 0
Jan Wiklund (7 Februari 2011 17:03):
Att stadsborna förorenar mer än landsbygdsborna hänger förstås ihop med att fortfarande de flesta landsbygdsbor lever på en mycket låg förbrukningsnivå. De är småbönder som varken har bilar eller luftkonditionering. Medan nästan alla rika människor bor i stan.

Det vore intressant att jämföra stad/förort/land mellan människor på ungefär samma levnadsstandard. Jag kan t.ex. föreställa mig att en indisk småbrukare faktiskt inte förorenar mer än en indisk arbetare i stan. Medan en europeisk inerstadsbo förorenar mindre än en europeisk förortsbo (och kanske t.o.m. europeisk landsbygdsbo) på samma inkomstnivå. Avstånden är inte det enda som betyder något, konsumtionsvanorna i övrigt gör det också. Lägenhetsyta, bilåkning, utlandssemestrar, matvanor etc.
 0
Gustav (8 Februari 2011 22:37):
Apropå "gröna-vågen-flummet".

Ingen här verkar ännu ha kommenterat peak oil. IEA har nu konstaterat att vi passerade oljetoppen 2006, och att oljepriset nu kommer att gå stadigt uppåt.

Oljetoppen är en viktig faktor att hålla reda på i diskussionen...
 0
Niklas Öhrström (8 Februari 2011 23:41):
@Gustav:
Detta är ju ytterligare ett argument för att förtäta staden istället för att glesa ut. Att flytta ut på landet är i dessa sammanhang att göra naturen en otjänst och sig själv, då man tvingas till högra bränslekostnader.
 0
Anders Gardebring (9 Februari 2011 02:46):
Gustav:
Vi har inte skrivit om det här på yimby.se (däremot twittrat om det). Finns säkert skäl att återkomma till det i kommande blogginlägg.
 0
Mats Allanson (10 Februari 2011 13:17):
Intressanta inlägg om konsekvenser av förtätning, så vitt jag kan förstå så vill fler till tätorten,om det är för att bli rika eller vad, men faktum kvarstår att man vill bo mitt i smeten. Det finns två områden som är tillgängliga, höjden och vattnet. C:a 80% av landets befolkning bor vid kusten. Min ide går ut på att med ekologiskt byggande i hög standard bebygga delar av vattenytan, nyttja infrastruktur, nyttja vattnet som energigivare vilket ytterligare skulle minska utsläppen per enhet (man eller yta)
 0
Gustav (10 Februari 2011 14:01):
Troligen är det en kombination av tät stad och ruralisering som måste till.

Behovet att människor i livsmedelsproduktionen kommer öka, eftersom vårt nuvarande livsmedelsförsörjningssystem är så fossilbaserat.

Utan billig fossil energi kommer transportpriser, foderpriser och konstgödselpriser pressas uppåt. Idag består exempelvis 60% av det svenska fodret av sojabönor från Sydamerika = (lite tillspetsat kan man säga att sojan är huvudingrediensen i svenskt kött och svensk mjölk).

Klipps den försörjningen av får vi problem. Till det kan läggas att 50% av maten i Sverige idag är importerad (båda dessa faktorer har resulterat i att inhemsk produktion under lång tid lagt ned).

Samma sak gäller jordbrukets maskiner, som i de flesta fall går på fossil energi. Kan dock ibland gå att lösa med biogas från egen djurproduktion, eller möjligen etanol (men ökad etanolanvändning förutsätter också ökad användning av konstgödsel).

Det allvarligaste problemet är kanske konstgödselfrågan, eftersom den påverkas av både oljetoppen och fosfortoppen. Här finns inte något riktigt bra svar idag. I princip hela det globala livsmedelssystemet är beroende av konstgödsel.

Att koppla samman grön våg med flum bör man nog akta sig för i framtiden. Snarare kommer vi behöva anpassa oss till rådande förhållanden.

De senaste 50 årens urbanisering är i mångt och mycket ett resultat av 50 års oljeekonomi.

Hur det blir efter oljeekonomin kan man spekulera i, men det är ingen vild gissning att vårt behov av de gröna näringarna kommer öka kraftigt.
 0
Jan Wiklund (10 Februari 2011 14:19):
Gustav: Vi har slösat nånting helt sjukt - miljontals års besparingar har bränts av på mindre än hundra år. Både matframställningen och städerna har gjorts beroende av billig olja - matproduktionen genom att ersätta både mark och arbete med olja, städerna genom att helt i onödan öka behovet av transporter genom utglesning. Till ingen glädje, utom möjligen för en del markspekulanter.

Och till och med nu, när även ett barn måste förstå vartåt vi måste sträva går såväl regering som opposition ut med att Lösningen i framtiden består av ännu mer pendling, ännu mer inflyttning till ännu glesare städer. Så sent som i går kväll lät t.ex. regeringen rapportera på nyheterna att pendlingen måste öka, av nån sorts kortsiktiga konkurrensskäl antagligen, se http:​/​/​svt.​se/​2.​22620​/​1.​2322240​/​regeringen_​vill_​forbat.​.​
 0
Gustav (10 Februari 2011 18:26):
Jan:
Ja visst är det så. Ska bli spännande att se om man ens hinner sätta igång med "Förbifart" Stockholm (om den nu mot förmodan förklaras vara laglig) innan oljebristen slår till, och andra - betydligt viktigare prioriteringar görs.

Man kan ju som bekant inte äta asfalten från en motorväg. Inte ens moderata politiker, tvärtemot vad man kan förledas att tro, förmår tillgodogöra sig asfalt som näringsämne.

Jag håller med om att det är sorgligt i sammanhanget, detta att man inte reagerar tidigare. Att rätt prioriteringar görs först när man är tvingad till det.

Det är lite trist, men säger kanske något om hur det "teknokratiska psyket" fungerar.
 0
Martin Ekdahl (10 Februari 2011 21:47):
Mats A:

Det finns gott om yta om man bara tittar efter - järnvägsspår och motorvägar som kan däckas över, industrimark, tak, gamla bruksbyggnader, vindskontor, källare, utrymmen mellan hus, fält. Man kan bygga högre och tätare. Om nu vattenytan skall bebyggas så önskar jag personligen att det blir med husbåtar och andra mobila byggen.
 0
Daniel (11 Februari 2011 09:01):
Idag så ser man problemen i Stockholm med att bygga en pendlingsberoende stad. Fast själv sitter jag i Göteborg och tittar på barmarken. Det ska bli sol och plusgrader idag.
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2011 09:39):
Martin: Åtminstone vid de lite längre broarna skulle jag gärna vilja bygga på vatten, om det är tekniskt görligt. Liljeholmsbron är lite för lång, för att inte tala om Tranebergsbron. Kunde de vara gata åtminstone fram till strandkanten, gärna längre, skulle de vara betydligt mindre splittrande.
 0
Martin Ekdahl (11 Februari 2011 22:51):
Jan:

Jag vet inte. Jag betraktar vattnet som en av Stockholms stora fördelar (A+). Tummar inte gärna på vattenytan om det inte är absolut nödvändigt. Det finns ju ändå otroligt mycket landyta att ta av.
 0
Jan Wiklund (13 Februari 2011 14:03):
Martin: Förvisso. Men långa broar bidrar till enklavbildningen.

Enklavbildning dödar staden genom att öka transaktionskostnaderna. Poängen med staden är närhet. Långa broar gör avstånden längre. Jacobs talar om "gränsvacuum" där den täta bebyggelsen börjar ta slut; i en stad av enklaver råder gränsvacuum överallt.
 0
Martin Ekdahl (13 Februari 2011 14:37):
Jan Att bygga PÅ broar à la Suckarnas bro har ju varit uppe på tapeten här i forumet förr. Det är en intressant och spännande lösning. Skall vi däremot bygga I vattnet krävs det nog största försiktighet. Enklavbildning är såklart inte något eftersträvansvärt, men om man tar ett exempel som Kungsholmen-Södermalm ser jag inte sträckan Västerbron som tillräckligt stor för att bilda en social barriär stadsdelarna emellan utan snarare som ett spännande avbrott i stenstaden vilken bidrar till en unik Stockholmsdynamik.
 0
Jan Wiklund (13 Februari 2011 20:25):
Kanske det. Men det är ytterst sällan jag som bor vid Hornstull har ärende till Kungsholmen. Jag håller mig på min kant. Gluggen mellan stadsdelarna bidrar nog till det.
 0
Alf . (14 Februari 2011 08:16):
Samtidigt som forskarna framställt en lista över världens smutsigaste städer har de kommit fram till att det inte går att städa bort smutset i bostäderna.

Här är de nio smutsigaste städerna:
1 Rotterdam, Nederländerna: 29,8 ton CO2
2 Austin, Texas, USA: 24 ton CO2
3 Denver, Colorado, USA: 21,5 ton CO2
4 Washington, D,C, USA: 20 ton CO2
5 Minneapolis, Minnesota, USA: 18 ton CO2
6 Calgary, Kanada 18 ton CO2
7 Menlo Park, Kalifornien, USA: 16 ton CO2
8 Dallas, Texas, USA: 15 ton CO2
9 Stuttgart, Tyskland: 12 ton CO2

http:​/​/​svt.​se/​2.​10​80​68/​1.​2322473/​smutsigaste_​staden_​li.​.​
 0
Jan Wiklund (14 Februari 2011 16:36):
Världens??? Jag hade annars trott att städer som Calcutta, Kairo och Peking skulle ligga högt på en sån lista.
 0
Alf . (14 Februari 2011 23:25):
Det är en studie som har kollat alla koldioxid utsläpp inom en stadsgräns per capita och kallat koldioxid för smuts.
En förklaring till att Rotterdam ligger högst upp är hamnen och bland annat tankning av fartyg.

Ett citat:
"Differences in production and consumption patterns between cities and citizens mean that it is not helpful to attribute emissions to cities" to the exclusion of suburbs and rural areas"
 0
Jan Wiklund (15 Februari 2011 17:17):
OK, jag förstår. För några år sen hamnade Santiago de Chile högst på listan men då handlade det förstås om luftföroreningar, avlopp och sopor.

Det enda som förvånar mig är Stuttgarts placering. Vad är det med den stan som är så speciellt?
 0
Alf . (15 Februari 2011 23:53):
Att Rotterdam ligger högst på listan och att det beror på hamnen, industrierna och tankning av fartyg står på national Geographics sida.
http:​/​/​news.​nationalgeographic.​com/​news/​energy/​20​11/​0​2.​.​

Varför Stuttgart ligger 9 står det inget om på NG.
Men om man gissar lite så kanske det har att göra med: deras högteknologiska industri, "bilhuvudstad", ett av Tysklands rikaste område och ganska liten befolkning inom stadsgränsen men många som pendlar in från ett stort storstadsområden.

Det verkar vara mycket inräknat i studien som exempelvis om elen invånarna i en stad använder är vatten eller kol. Alla konsumtionsvaror som befolkningen använder och så vidare.

Det hade varit lite intressant och ganska tröttsamt att läsa hela studien och se hela listan med en massa förklaringar.
Men:
"The study will be published in April in the peer-reviewed journal Environment and Urbanization by Sage Publications and the International Institute for Environment and Development."

Googlar man så kommer det upp flera exempel på att "Yimby"-stad minskar CO2 utsläppen.
 0
Martin Ekdahl (16 Februari 2011 22:26):
Stuttgart ser just nu en våldsam politisk strid utspela sig mellan dem som vill bygga ut järnvägen och motståndarna. Lustigt nog har konflikten utvecklat sig till två läger; de som är för projektet "Stuttgart 21" (CDU/FPU) och de som är emot det (Grüne/SPD). För att komplicera situationen är SPD motståndare till projektet trots att de egentligen är för det :S Detta därför att de allierade i Grüne är emot Stuttgart 21. Grüne är trots alla dess miljövinster emot projektet därför att det naggar en park i kanten.
 0
Gustav Svärd (17 Februari 2011 09:27):
Inte helt ovanligt alltså att de Gröna i politiken mer bryr sig om trädet de ser än den stora skogen de inte ser. I Stockholm verkar det dock vara en omsvängning på gång i den frågan.
 0
Jan Wiklund (17 Februari 2011 16:23):
Såvitt jag har förstått står mer än en park på spel; enligt projektet skulle stora delar av stan rivas plus att järnvägstrafik lokalt och regionalt skulle offras för fjärrtrafiken. Se http:​/​/​www.​aktivism.​info/​socialforumjourney/​?​p=​1999, http:​/​/​www.​aktivism.​info/​socialforumjourney/​?​p=​20​89.​

Ungefär som almstriden 1971 - enligt Stockholms stad var almstriden en protest mot t-banestationen. Men sen visade det sig ju att man mycket väl kunde bygga en t-banestation ändå.
 0
Martin Ekdahl (17 Februari 2011 17:42):
Ja, striden är infekterad och komplicerad. Jag lutar något för Stuttgart 21, men måste säga att de beslutsfattande politikerna och Deutsche Bahn har skött frågan uruselt på alla tänkbara sätt och vis.

Man brydde sig till en början inte ens om att fråga folk vad de ville. Detta är förvisso en sorts tysk politisk tradition; Man fattar beslut och driver igenom dem utan att skapa en dialog med dem som besluten påverkar. Inte heller har man brytt sig om att ta tillvara på kritiken. De mäktiga grå gubbarna i DB och de regerande partierna står tydligen ovan sådant. När protesterna blev för omfattande beslutade man sig för att attackera demonstranterna med polis och tårgas. Inte ett rätt någonstans. Nu är frågan ett varigt sår som sträcker sig från Stuttgart till Berlin. "Anti-21" har blivit ett begrepp i hela Tyskland, oavsett vad man är emot (GMO, atomkraft, vindkraftverk).

Problemet är att beslutsfattarna i Tyskland är ovana vid en vettig dialog angående politiska beslut som påverkar många (Man genomför inte heller gärna folkomröstningar). Då hamnar man till slut i låsta positioner à la Almedalen där det bara är politiskt skyttegravskrig som gäller.

Trist. med lite kompromisser kanske projektet hade kunnat bli en succé för alla inblandade.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter