Varför blir spåren så dyra?

Ett annat problem är att projektörerna inte kan spårväg. De projekterar en järnväg, med alla dess säkerhetskrav. Se bara på banan genom årsta och Gröndal. Inte spårvägstrafik. banan behöver inte ha kontaktledning för X2000 som går i 200-250 km/h.

Lärde de sig konstruera en spårväg, skulle mycket pengar sparas.

Man sade att man drog på sig en massa extrakostnader såsom spårvagnshall m.m., och detta måste man vara medveten om när man projekterar för spårväg utspritt istället för ett sammankopplat system med samma vagntyp. Det finns stora vinster i detta, och pengar att tjäna som man istället kan lägga på att bygga mer spårväg. Men om Stockholm ska ha typ 10 spårvagnshallar i Stockholm så ska man vara medveten om dess extrakostnader. Det hade varit bättre att bygga ihop Stockholms olika spårvagnslinjer och låta dom växa "organiskt" istället för att bygga stumpar utspritt.

@niklas. Tvärbanan är definitionen spårvagn, den går under spårvagnens lagar och är spårvagnsklassad. I Sverige rent krasst så finns det ingen definition light rail. Ett problem med att klassificiera något som light rail är att då blir det en massa regeltolkningar. Ska light rail in under tågdefinitionen (och därmed ha vänstertrafik), eller spårvagnsdefinitionen (och därmed ha högertrafik). Vilka hastighetsbegränsningar ska då gällar?
Mycket att göteborgs spårvägssystem skulle då också klassificieras som light rail. Ska dom definiera om delar av sitt system därmed?

Det är bla med dessa specialregler som gör att spårvägsbyggande i stockholm drar över budgeten.

@Niklas, och mig själv ovan. Jag kanske ska förtydliga mig och säga att jag vet vad en light rail är, men såsom spårvagnen går genom hammarby sjöstad och liljeholmen så är det en spårväg. Det finns ATC på den vilket är modernt men är fortfarande klassad som spårvagn.

Ett större problem är att SL har stora problem med sin organisation. Olika delar inom organisationen motarbetar varandra. Det finns gott om exempel under bygget med Spårväg City att de som arbetar med spårväg på SL undanhåller aktivt information från de som ansvarar för bussarna. Samarbetsklimatet är infekterat mellan SL och staden. Kort sagt skulle SL behöva göras om från grunden för att få en konstruktiv kultur och en icke suboptimerande organisation.

Det största problemet är som tidigare sagt att man bygger för tungt. I projekteringen av spårvägen till Ropsten har man lagt spårvägen i tråg och på betongbro mellan Ropsten och Valparaiso bara för att företaget Cementa "inte vill ha" någon spårväg intill sig på det spårreservat som redan finns där tidigare godsvagnar från Lidingö kördes. Dessutom föreslår man "krigsbroar" i den tillfälliga lösningingen för att undvika plankorsning med godstågen till tågfärjan som kanske rangeras ett par gånger om dagen. Inte konstigt att det blir dyrt då. Förlängningen av Tvärbanan lider av samma sjuka med barriärbildande järnvägsbankar vid Solna Centrum istället för en attraktiv förbättring av stadsbilden som hade varit möjlig med grässpår m.m.

@Niklas. Någonstans ska pengarna tas ifrån. Nu ska man ju höja priset på månadskortet igen.

Det som egentligen gör infrastruktur dyrare är givetvis flera saker, men två saker som inte nämns är att man gör undermåliga kostnadskalkyler, och man bestämmer sig inte för vad som ska göras från första början utan man kompletterar hela tiden projektet. När det gäller kostnadskalkylerna så kan man numera inte lämna riktiga uppskattningar för det vill ingen ha. Man vill besluta om glädjekalkyler. Man vill visa väljarna att man kan få så mycket vara för så lite pengar, och sedan så hoppas man att folk inte tänker för mycket på summan när projeket är klart och slutnotan presenteras. Detta kallas oftast populism.

När det gäller projektstyrningen så kan det vara som så att man säger att här ska det byggas. Sedan så kommer man på under projektets byggnadstid att man kanske ska ha hållplatser, att det ligger kablar i vägen, att vägtrafiken är helig och inte får störas, att man kanske ska snygga i ordning några tvärgator, att dom geologiska förutsättningarna inte var dom rätta m.m.

Jag vill dra en parallell till raset på E6:an i Småröd. Att vägen rasade var faktiskt förväntat av vissa geologer. En fördyrande sak vi har i Sverige är att vi delar upp vägarna i småetapper och upphandlar varje etapp för sig. Denna etappindelning ledde till att man måste dumpa fyllnadsmaterial någonstans för att sedan användas när nästa etapp byggs. I Småröd skulle sådant material dumpas och geologerna ville undersöka om området kunde klara dessa mängder, men där sa vägverket stopp för det hade kostat 150000 kronor att undersöka detta och det var alldeles för dyrt. Sedan rasade vägen istället och det kostade 158 miljoner i direkta kostnader istället (och c:a en halv miljard i samhällskostnader). Man är många gånger dumsnål i Sverige. Man anser sig värna om skattebetalarnas pengar men istället så eldar man med dom i öppen eld och hoppas att ingen märker det. Antagligen har samma sak skett med spårvagnen i Stockholm. Man har stressat fram det och snålat med undersökningarna, för att sedan ta kostnaden när bygget blivit klart.

Alltså, topografin i Göteborg är ju inte direkt platt heller.

Om man tar exemplet Bordeaux så får dom 44 kilometer spårväg för 1247 miljoner euro. I detta ingår även vagnar och depå samt pendelparkeringar och ett specialdesignat kontaktledningslöst strömförsörjningssystem, och vidare utbyggnad av spårvagnssystemet beräknas till 20 miljoner euro per kilometer. Dom har spårvagnsmodellen Citadis, och då centrum i Bordeaux är något dom styrande vill bevara så var det därför dom utrustades med ett eget strömförsörjningssystem som ingen kan riva ner eller få en elektrisk stöt av.

Jag vill komplettera mig och säga att i dessa 1247 miljoner euro så ingår också uppfräschning av gator och antalet vagnar dom fick var 74 stycken. Systemet är känsligt för snö, men det berättigar inte den gigantiska kostnaden som Stockholm har. Dom styrande kanske ska kosta på sig en resa till Frankrike på skattebetalarnas bekostnad. Det skulle nog skattebetalarna tjäna på.

Forcerade lösningar som skall färdigställas till ett visst datum (läs inför nästa val) driver på kostnaderna, bl a att nyttja "krigsbroar" istället för att bygga den dagen det går att bygga den slutgiltiga lösningen.

Tycker det är lite märkligt att det här sorgliga projektet ska försvaras till varje pris. Det är ju ingenting som varit rätt med det. Det är ju ett enda stort fiasko. Dyrt, dumt och outnyttjat. Jag kan inte se hur man hade kunnat göra en sämre kollektivtrafiksatsning. På tv häromdagen rapporterades att "förvånansvärt få" åker med den här fåniga spårvagnen. Vadå "fårvånansvärt få", undrar jag?

Om myndigheterna hade varit rationella hade dom väntat med banan tills dom kunde bygga hela vägen bort till Hornsberg. Det måste rimligen kosta massor med pengar att starta en massa småprojekt istället för att köra allt på en gång (stordriftsfördelar, kallas sånt).

Men man ville ha ett showcase till valet och då spelade pengarna ingen roll. Politiker är dessvärre sådana. Allt ljus på mig, please.

Att säga att Spårväg City ur kollektivtrafikantsynpunkt inte fyller någon funktion som helst är ju rent löjligt. En spårvagn sväljer obestridligen ett mycket högre antal trafikanter än en buss. Kan tålas att tänka på inför den stundande sommarsäsongen då resetrycket mellan city och Djurgården brukar vara enormt. Det är lätt att glömma att situationen om sommarkvällarna ute vid Skansen/Gröna Lund/Nordiska museet, tidigare stundom har varit helt förfärlig. Ibland har man fått stå och vänta och se ett par tre bussar passera innan man fått plats på en själv. Självklart kommer Spårväg City att bidra till att den situationen förbättras.

Att avstå utbyggnad av spårväg med argumentet att det kostar för mycket är lika dumt som att avstå från att bygga mer tunnelbana för att det kostar mycket. Det är väl självklart att det är dyrt att bygga all typ av spårtrafik men viktigast av allt, det är en investering som betalar av sig med tiden. Detta är väl ändå den tidiga satsningen på Stockholms tunnelbana ett utmärkt exempel på. När det nu är så att det blivit så mycket dyrare i det här fallet jämfört med spårvägsbyggen på andra ställen, så får man väl analysera de bakomliggande orsakerna och därefter se till att rätta till problemen så det blir billigare i fortsättningen.

Man kanske helt enkelt ska dra i bromsen när det gäller spårvagnsprojekten i stockholm, och göra en storskalig utredning och besvara frågorna När, Var, Hur och Varför inom området kollektivtrafik. Man kan inte dutta och klippa och klistra och allmänt vara vårdslös och omdömeslös när det gäller kollektivtrafiken och dess pengar.
Stockholmsregionen kommer i framtiden att ha fler invånare än idag är ett faktum och prognoserna är ur skattesynpunkt glädjande, men samtidigt är dom ur infrastruktursynpunkt förödande för hur är det när en halv miljon människor till ska transportera sig i Stockholm, vara hälften i kollektivtrafik? Hur blir det när Stockholmsregionen har 3 miljoner invånare, om tunnelbanan är färdigbyggd redan nu? Har den möjlighet att ta dubbelt så många passagerare? Ska alla nya kollektivtrafikresenärer åka spårvagn och buss, och åka i ett system som inte är sammanhängande? Finns det några som är ansvariga och samordnande för detta tänkande inom kommunerna och landstinget?

Finns det ingen som kan svara på artikelns rubrik? Johan Eriksson, du brukar ha bra reda på dig?

Hur mycket kostar en km i Norrköping? Hur mycket kostar den i Göteborg? Hur skiljer den sig kvalitetsmässigt från en km i Stockholm, om alls? Är det i så fall en kvalitet som är oundgänglig?

Jag reflekterade för mig själv när jag såg citylinjen byggas att behövdes det verkligen lika mycket ingrepp för att bygga ut det gamla spårvägsnätet, och varför inte i så fall? Vad klarar en ny spårväg som den gamla inte klarade?

Det enklaste att hitta kostnader är att söka på Spårvägssällskapets Forum. Skånegatan i Göteborg kostade 175 miljoner för 1,2 miljoner ny spårväg med uppfräschning av gatan och nya broar och nyanläggning av hållplatser och trafikstörningar m.m.
I Norrköping beräknades 2005 en spårvägsutbyggnad från Klingsberg till Navestad 3,63 km kostar 91 milj, samt 19,8 milj för en bro över Söderleden, fast man har pressat ner kostnaden till 12 miljoner/kilometer i Norrköping vid nyanläggning.

Att fråga varför spårvagnsanläggning i Stockholm är dyrare än övriga världen är en berättigad fråga, men undra om svaret egentligen inte är enklare än att samtidigt fråga sig varför prinsessbröllop är dyrare än vanliga bröllop.

Påminner lite om sprutbytesdebatten i Stockholm. Man får en lätt obehaglig känsla av att när något nytt ska göras i Stockholm, så måste det av någon sorts politikerskäl helst vara från grunden. Hjul ska uppfinnas.

Kostsamma infrastrukturprojekt tillåts kosta eftersom de ses som pilotprojekt. Arlandabanan fick tre stationer på Arlanda men verkliga behovet kanske är en eller två. Två tågsystem trafikerar flygplatsen. Att dra tunnelbana nära markytan under boulevarder i närförort var aldrig aktuellt. Att dra spårväg i tunnel under boulevarder i närförort är inte aktuellt. Att förbereda spårväg för detta är inte aktuellt. Att förbereda Förbifarten för trådbussar (kan gå var femte minut) eller spår är inte aktuellt. Att satsa på fler bytespunkter i innerstan av Fridhemsplans storlek är inte aktuellt. Att dra pendelspår över Kungsholmen och väga in möjligheter att använda duospårväg är inte aktuellt.

Dålig samordning och planering kanske är en förklaring till att kostnaderna skenar? Först skulle nybygget förra året till varje pris bli klart innan bröllopet, och nu verkar man snabbt vilja gå vidare utan att riktigt koordinera med andra byggen i området: http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​hinder-​pa-​vagen-​for-​sparvag-​city

Håller med om "järnvägstänkandet" är ett problem när man bygger spårväg.

Är det någon som varit i Ulvsunda och sett skövlingen där? En gigantisk bro, ett enormt tunnelhål, rivningar av byggnader och nedsågning av träd flera tiotals meter åt varje håll från spåren sett. En intressant gammal industriell miljö har rivits för att dra fram spåren.

Det är som att man dragit fram Svealandsbanan, eller en motorväg eller liknande. För en som känner till området sen tidigare är det nästan en chockerande upplevelse.

Kan det vara så att exploatörerna får mer betalt om det byggs på det här sättet? Och att tjänstemännen inte vet hur man upphandlar spårväg?

För övrigt har SL nästan ingen stadsbyggnadskompetens anställd, och de har har heller inget uppdrag från politikerna att ha det. Deras uppgift är endast att få fram bra kollektivtrafik.

Att ge SL ett stadsbyggnadsuppdrag och anställa stadsbyggnadskompetens (arkitekter, planarkitekter, formgivare) på SL skulle vara lite av en revolution för Stockholm och Stockholms län.