Utskrift från www.yimby.se
....

Krönika: Dags att riva Arkitekthögskolan

 
Arkitekten Jerker Söderlind, som själv har studerat på Arkitekthögskolan, tycker att den ska rivas. Vad tycker du? Diskutera gärna i kommentarerna om hur du tycker att man ska hantera arkitekthögskolans framtid. Denna text har tidigare också publicerats på Newsmill.


Jerker Söderlind

John Chrispinsson föreslår på Newsmill att de delar av arkitekturskolan som tyvärr inte hann brinna upp ska bevaras. Men vi bör inte överlåta åt Stockholms brandförsvar att avgöra hur mycket brutalitet som ska bevaras. Låt oss istället uppföra en vacker byggnad på denna plats som dagens människor uppskattar och inte bevara brutala hus med motiveringen av framtida generationer ”kanske” kommer att uppskatta brutalitet. Det skriver arkitekten och KTH-läraren Jerker Söderlind.

Först en pessimistisk profetia. Med eldens hjälp har ett paradexempel på dysfunktionell och stadslivsförhindrande arkitektur snabbspolats framåt mot en tidpunkt där fullständig rivning förefaller logisk. Detta är bra. Men så snart brandkårens eftersläckningsarbete är avslutat kommer Stockholms sedvanliga retrogardiska (motsatsen till avantgardiska) arkitekturelit att påbörja sina återkommande publiceringar av sentimentala upprop till det förgångnas försvar på Svenska Dagbladets kultursidor. Formuleringar som ”hög verkshöjd”, ”konsekvent representant för sin tid”, ”kulturhistoriskt omistligt landmärke”, ”kompromisslös symbolbyggnad” och ”unikt tidsdokument” kommer att användas för att motivera olika varianter av ”pietetsfull restaurering”, ”återuppbyggt bevarande” eller ”historisk rekonstruktion” av de delar av arkitektskolan som lågorna tyvärr förhindrades att förtära till grunden.

Debatten om vad som ska göras med Arkitektskolans ruiner kommer att bli en kort och komprimerad snabbrepris på föregående kampanjer från huvudstadens gråklädda nostalgi-garde. Alltså, den grupp högutbildade besluts- och åsiktsutformare som av antingen intellektuell inavel eller extremt hög utbildningsnivå inte vill eller kan förstå att 1930-talets och 1960-talets arkitektur och stadsplanering är precis lika människofientlig och katastrofal som det samhällssystem som skapades i kölvattnet på V I Lenins statskupp i Ryssland 1917.

En försmak till den kommande efterbrandsdebatten är kungliga konstakademiens högtravande upprop för något år sedan om att bevara Slussens i grunden brutala biltrafikmaskineri från 1930-talet. Ett annat exempel är SvD:s attack mot förra stadsbyggnadsborgarrådet som hade modet att påstå att Trygg Hansas brutala betongklump på Kungsholmen inte hade samma höga arkitektoniska värde som Kungliga Slottet. Denna efterbrandsdebatt om bevarande hade vi sluppit om elden hade getts frihet att förtära hela Arkitekturskolan, ända ned till de dystra parkeringsgarage som upptar nästan hela bottenvåningen. Skolans parkering ligger just i sådana lägen där det i mer civiliserade delar av stan brukar finnas butiker och restauranger, sådant som ger utrymme för stadsliv och gör staden trygg och trevlig.

Detta ska dock inte ses som en kritik av Stockholms brandförsvar. Om en byggnad har fattat eld har brandmännen som yrkeskår i uppgift att släcka eld och att rädda liv och egendom. Denna uppgift gäller helt oavsett om byggnaden i fråga erbjuder en värdig inramning för människors liv och förvaring av olika typer av egendom, som t ex arkitekturskolans kopiatorer, dataservrar och husmodeller. Branden är, ur de blivande arkitekternas perspektiv, självfallet tragisk och högst beklaglig.

Men det finns en till sak som är tragisk och beklaglig när det gäller Arkitekturskolan. Det är att många av de som utbildas där förmodligen inte uppfattar arkitekturskolans arkitektur på samma sätt som jag gjorde när jag studerade arkitektur på 1980-talet. Jag trodde att skolan utformats som en åskådlig provkarta på alla misstag en arkitekt kan begå, som en uppmaning till eftertanke. Några av de saker jag lärde mig, av själva huset alltså, är att det är bra med tydliga entréer och livfulla bottenvåningar, att inte göra platta tak eftersom sådana ofta läcker, att helvita golv är opraktiska eftersom all smuts syns och att det är praktiskt med väggar mellan olika aktiviteter. Bara två exempel: Den första dagen på skolan vandrade jag två varv runt huset i ett förvirrat letande efter en entré. Eftersom jag inte såg någon sådan, provade jag att ta mig in längs en smal betongramp fram till en liten sidodörr högt ovanför gatan. Det skulle visa sig att denna bakdörr var allt som fanns. Inne i huset hade arkitekten satt alla fönster så högt upp att man måste stå upp för att kunna se ut. Alla kontor hade sina dörrar rakt ut till undervisningssalarna så att elever och lärare ständigt störde varandra. Och så vidare.

Det tragiska och beklagliga är att den yrkeskår som har i uppgift att utforma byggnader och att skapa platser för människors liv, såväl arbete som bostad, och för förvaring av egendom, såväl sängar som kopiatorer, i så hög utsträckning just upprepar arkitekturskolans arkitektur. Ta en titt på de uppförstorade kexpaket utan arkitektur med ett plockepinn i stål som har ställts upp strax intill Stockholms Stadshus och som kallas Stockholm Waterfront. Fundera ett slag på de pizzakartonger av glas som har travats i en hög på varandra intill Östermalmstorgs gamla fantasifulla byggnader. Ta en titt på huset på Vasagatan som har fått en ny fasad av glasplattor och fotskrapor i aluminium som ligger mitt emot det gamla posthuset med sin röda sandstensfasad. Betrakta ansamlingen av slumpmässigt ihopfogade glasskivor på huset intill järnvägsstationen som mest ser ut som en byggnadsställning och som flera glasskivor nyligen blåste loss ifrån. Fundera över varför nästan alla nya hus, liksom arkitekturskolan, saknar synligt tak.

Ställ dig sedan den viktiga frågan: ritar dagens arkitekter vackrare hus än arkitekterna gjorde för hundra år sedan? Följdfrågan blir då: finns det någon koppling mellan dagens klossarkitektur och den betongklump som har uppfostrat dagens arkitekter? Oavsett svaren på dessa frågor hoppas jag att framtida arkitekturelever får ett vackert hus att vara i. Inte främst för elevernas skull, men för de människor som ska leva med deras arkitektur.


Förslag till badhus med 50-metersbassäng, äventyrsbad, gym, parkering, bostäder, handel och hotell runt omkring den gamla Mimerskolan i Umeås centrum. Plansamråd pågick fram till den 20 maj 2011. Sandell Sandberg arkitekter. Jämför den ganska stora likheten med Stockholms arkitekturskola. Sandell Sandberg har sitt kontor just i en del av Arkitekturskolans byggnad. Om detta är en tillfällighet eller inte, går självklart inte att avgöra.

PS. John Chrispinsson har på Newsmill föreslagit att de delar av arkitekturskolan som tyvärr inte hann brinna upp ska bevaras. Jag har följande kommentar: vi bör inte överlåta åt Stockholms brandförsvar att avgöra hur mycket brutalitet som ska bevaras. Arkitekturskolan är en representant för en brutal arkitektonisk strömning med brutala och inte på något sätt ”respektabla ideal”. Den systematiska utplåningen av våra stadskärnor kan inte ens med bästa vilja i världen beskrivas som en ”spännande och dynamisk period” av svensk stadsplanering. Låt oss istället uppföra en vacker byggnad på denna plats. Låt oss bygga en stad med hus som dagens människor uppskattar och inte bevara brutala hus med motiveringen att framtida generationer ”kanske” kommer att uppskatta brutalitet.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Bengtsson (7 Maj 2011 00:00):
Just det! Tag chansen till något nytt. Sätt en parentes för den här absoluta fulheten och låt arkitekterna skapa något tidlöst i harmoni med den omgivande bebyggelsen. Något mer vederstyggligt har inte gått att finna ens i de värsta miljonprogramsmiljöerna. Det finns till och med vackrare parkeringshus.
 0
Kalle (7 Maj 2011 00:46):
Köpenhamns arkitektskola ligger på Holmen, nära Christiania, i vansinnigt trevliga gamla hus(kommer jag ihåg dem som).
http:​/​/​kort.​eniro.​dk/​m/​a0​4VR
Arkitektskolen Århus ligger som en parasit i cirka 10-20 olika byggnader(har inte räknat) som tidigare har varit verkstäder, skolor, gymnastiksalar, lador etc.
http:​/​/​kort.​eniro.​dk/​m/​a0​42r

Om Söderlinds argument håller kommer danska arkitekter (fortsätta) bygga kvalitet.

Jag drar dock en lättnadens suck tillsammans med de studerande, vi hade vattenläckage på skolan för ett tag sedan, det var rätt apokalyptiskt.
 0
Jimmy (7 Maj 2011 14:04):
Självklart ska det rivas. Det är ironiskt att arkitekterna håller till i något som anses vara ett av stans fulaste hus. Det tror jag både påverkar folks relation till arkitektur, arkitekter och då även till nytillkomna byggnader. Det måste ju också påverka blivande arkitekters självkänsla att veta att man håller till i ett så hatat och fult hus. Endast ett fåtal är i förnekelse genom att hävda att vanliga människor inte "förstår sig på" arkitekturen. Som om det vore ett misslyckande att bygga något som "vanliga" människor (de som ser och använder byggnaden varje dag) tycker är vackert.

Frågan är egentligen bara vad som ska byggas istället. En liten arkitekturtävling kanske, där folk sedan får rösta på bidragen?
 0
Niklas Öhrström (7 Maj 2011 14:44):
Byggnadens kvalitéer ligger ju i närheten till Engelsbrektskyrkan. Liksom Slussen bidrar den inte med något eget positivt till stadsbilden, utan parasiterar på omgivningen.

Igår jag jag förbi och såg att den fula lecablocksmuren och parkeringen ser intakt ut, medan sidan som vetter mot Engelbrektsskyrkan är förstörd... Tyvärr.

Det finns ingen anledning att spara muren och garaget för sparandets skull.

Jag ser gärna att det ersätts med något som passar in (typ det som byggdes vid Jarlaplan på 90-talet). Lokaler ut mot gatan bör vara en självklarhet, i synnerhet mot torget vid Karlavägen. Hela området kommer leva upp då kvarteret vid Engelbrektsskolan bebyggs. Platsen är lämplig för studentbostäder.
 0
Martin Ekdahl (7 Maj 2011 19:52):
Mycket bra artikel! Det är ganska intressant att notera att denna plats, där studenter skall lära sig arkitekturkonsten, gång på gång utses till Stockholms fulaste byggnad (http:​/​/​www.​svd.​se/​nyheter/​stockholm/​det-​fulaste-​huset-​.​.​). Paradoxalt är ordet, såtillvida man inte älskar brutalism och ärligt menar att Gamla stan borde rivas till grunden. En kraftfull symbolik egentligen att eldens lågor slukade denna modernismens högborg och avslutade en fruktansvärd etapp i Sveriges arkitekturhistoria med ett ljudligt brak, värdigt de fallna Klarahuskropparnas ödsliga eko. Ont skall med ont fördrivas!

Lärarna själva anser att det är orättvist att man delar upp smak i vad "vanligt folk" tycker och vad arkitekterna tycker. I samma andemening utser en intervjuad lärare den folkligt älskade Engelbrektskyrkan och Gamla stans 1400-talshus till Stockholms fulaste bebyggelse. Är det månne Birger Jarls ande som har satt skolan i brand som hämnd för modernismens härjningar?

Varför skiljer sig arkitekters premisser för estetik så ofta från vad så kallat vanligt folk anser? Har det vanliga folket fel då det älskar snickarglädje, utsmyckningar och variation eller har arkitekterna fel då de utgår från en närmast ideologisk mall för form och funktion. Fyrkantigt är bra och vackert, anser folket inte att fyrkantigt är bra och vackert så är det fel på folket, folket får då omskola sig och bli upplysta modernister såsom de lärde från Arkitekturhögskolan.

Är det ett tecken på elitism då man hatar Engelbrektskyrkan för dess folklighet? Eller har vi andra fel då vi gillar en sådan byggnad? Är brutalism vackert och människovänligt? Jag tror inte det. Jag anser att arkitekturstudenterna skall passa på att utnyttja detta tillfälle för att skaka av sig de gamla dogmerna från 1930 och börja titta framåt istället. Om inte tror jag faktiskt att vi kan bygga bättre hus utan arkitekters hjälp.
 0
Nicholas R (8 Maj 2011 00:38):
Riv den. Gör ett nytt försök (även om jag inte gillar den nuvarande stilen som den nya arkitetskolan och student lägenheter som förslogs nära L-huset).
 0
Martin Danell (8 Maj 2011 00:43):
Väldigt bra artikel! Tänk vad mysiga kvarter det kunde bli om det låg ett hus med lite lokaler i bottenvåningen där, t.ex ett kafé vid Danderydsplan. Det känns som att det här huset får hela Lärkstan att kännas lite död och tom.
 0
Jan Wiklund (8 Maj 2011 18:39):
Martin: Varför arkitekters smak skiljer sig från vanligt folks har Pierre Bourdieu förklarat. Det beror helt enkelt på att dom måste skilja sig från iden vulgära massan för att legitimera inför sig själva att dom har kostat på sig en lång och dyrbar utbildning.

Arkitekter är inte de enda som drabbas av det här, enligt Bourdieu. Alla kotterier håller sig med en egen kollektiv smak som tjänar till att sätta upp gränser för vilka som hör till och inte. I de flesta fall är detta helt oskadligt. Men eftersom arkitekter har fått förtroendet att utforma andras miljöer är det ju beklagligt att de har så avvikande uppfattning om hur dessa miljöer bör se ut. Det är nån sorts systemfel här.

Jerkers liknelse mellan arkitekters och politrukers besserwisseri låter ana att dom skulle behöva behandlas på ett liknande vis. Dvs att även arkitekter borde utsättas för nån sorts folkliga val, för att rensa bort de arrogantaste. Jag vet dock inte hur detta skulle organiseras praktiskt.
 0
Martin Ekdahl (8 Maj 2011 22:09):
Jan W:

Ja, Bourdieu hade nog rätt. Det kulturella kapitalet. Jag undrar om arkitekterna gärna själva skulle vilja bo i brutalistiska kåkar eller om det räcker med lite nyfunkis?

Kanske skulle man ändå kunna anordna någon form av folkliga omröstningar? Detta skulle exempelvis kunna anordnas genom årliga tävlingar där folkets älsklingsarkitekt utses. Denne arkitekt skulle tilldelas ett pris och en tjusig titel. Det kanske inte räcker för att få bort de arrogantaste besserwissrarna, men skulle eventuellt riva ned en del av deras upphöjda smaksärställning..
 0
Jörgen Sundström (8 Maj 2011 22:18):
Hur länge kan man egentligen fortsätta med standardfrasen "framtida generationer kommer kanske att uppskatta den här byggnaden/arkitekturen"? Givetvis kan ingen säga att han vet hur framtiden kommer att bli. Men om en byggnad har varit avskydd av många i 40 år, då borde man kanske inte vara så förfärligt rädd för att riva den. Om man jämför 1971 med 2011, tänk så mycket som har förändrats i samhället under den tiden. Kultur, politik, mode. Arkitekturskolan med flera byggnader från den tiden var avskydda 1971 och är det fortfarande 2011.
Tidlöst fult som någon skrev i kommentarsfälten på DN.
 0
HansS (8 Maj 2011 22:41):
Jaha, tänker ni då något nydanande vackert likt Waterfront building?
 0
p (9 Maj 2011 01:18):
Bortsett från parkeringen - vilken knappast kan läggas Gunnar Henriksson till last utan är ett påfund av politiker och planerare - är väl det värsta man kan säga om a-skolan att den möjligen är lite väl grå åt de två gatorna med bostadshus. om dessa sidor bara putsats i någon lagom harmlös pastellfärg hade ingen, och då menar jag ingen, orkat protestera mot den. för maken till kontextuell byggnad är svårt att tänka sig (syntes bäst på det flygfoto som prydde skolans hemsida för runt tio år sedan): en byggnadsmur mot de omgivande bostadskvarteren och en lägre, uppbruten, del mot Engelbrektskyrkans terrasserade klippa som ett artificiellt svar på densamma. och sidorna mot Engelbrektskyrkan är också klädda i ärgande koppar, något som verkar vara helt ok på kyrktorn så jag antar att det anses ok även här?

men det är klart - släng bara ur er "Stockholms fulaste hus" igen, mer nyanserad kritik behöver väl inte en byggnad. strunta i de riktigt fula husen - World Trade Center ligger rätt bra till, eller varför inte Bofills båge. garnera sedan med lite slentrianmässiga sågningar av hela yrkesgruppen arkitekter (något som allvarligt talat börjar bli rätt tröttsamt när lösningarna på det problem ni upplever är så pass absurda som de ovan föreslagna).

lite nyfunkis räcker inte, vem fan vid sina sinnens fulla bruk skulle vilja bo i ett nytt hus med tanke på den bristande kvalitet dagens byggen håller? ytterväggar av frigolit med millimetertjock puts på? hellre ett välbyggt sextiotalshus (kanske däremot inte ett elementbygge från sextiotalet (vänta, anar jag ett samband i det jag är emot: hafsiga lösningar framtvingade av en byggindustri som vill tjäna så mycket som möjligt så snabbt som möjligt...)).
 0
Martin Danell (9 Maj 2011 01:44):
P, jag tycker inte att det är fulheten som är det värsta utan bristen på lokaler eller åtminstone fönster i gatuplanet. Vet inte i vilken utsträckning det är arkitektens fel, men helt oskyldig kan han väl knappast vara?
 0
Kalle (9 Maj 2011 10:28):
Den kanske borde stå kvar just för att den är så ful, om man nu tycker det? Det är väl i princip den enda byggnaden på östermalm som faktiskt sticker ut lite? Vi vill väl ha variation, så vad sägs om att låta den stå kvar och måla den som någon skrev ovan, och kanske bygga om den delvis så att alla kan få tillgång till den på något sätt? Jag har inte varit inne i den, men det kanske går att renovera också nu på ett bra sätt? Nej jag tycker den ska vara kvar, att plocka bort den för att den är lite ful är fel i det här fallet!
 0
Pawel Flato (9 Maj 2011 11:15):
Anta att Arkitekturhögskolan hade legat långt utanför tullarna i något halvtrist område.
Hur många hade då brytt sig om det skulle byggas upp eller ej?
Hade skolan utsetts till Stockholms fulaste hus år efter år? Knappast.
Så hur fult är det egentligen? Hur mycket handlar detta om faktisk fulhet och hur mycket om helt andra frågor?

Hur man än vänder och vrider på det så byggdes arkitekturhögskolan med en tanke och en vision. Byggnaden hade karaktär och lämnade få likgiltiga.
Vilket är mycket mer än vad man kan säga av väldigt mycket som byggs idag: Fantasilöst och trist. Som om man inte brydde sig om något.
Vilket är värst egentligen?

Att många vill riva den kan jag förstå, men jag kommer samtidigt sörja att en byggnad med karaktär rivs, samtidigt som hundratals själlösa lådor uppförs överallt utan några större protester.

Längre illustrerad version av ovanstående :)
http:​/​/​flatos.​wordpress.​com/​20​11/​0​1/​10​/​ful-​fulare-​arki.​.​
 0
Daniel Jonsson (9 Maj 2011 11:18):
Att riva den för att den är ful verkar lite farligt, ska vi riva alla fula hus då? Det skulle göra den här stan betydligt mindre...

Däremot kan man väl överväga att riva ett hus som till hälften brunnit ned och som är specialbyggt för att hysa en arkitekturskola som ska flytta därifrån till Campus Valhallavägen. Det vore faktiskt lite konstigt att på spekulation återuppbygga en aula och lite verkstäder mitt på Östermalm och sen sätta sig och leta hyresgäster till det.
 0
Martin Ekdahl (9 Maj 2011 14:26):
Jörgen S:

"Tidlöst fult". Jag gillar det begreppet!
 0
Magnus Orest (9 Maj 2011 22:00):
Martin, just i fallet med Arkitekturskolan kan arkitekten svära sig fri från ganska mycket i fråga om byggnadens utseende. Den skulle nämligen inte se ut som den gör.

Tanken var ursprungligen att byggnaden visserligen skulle vara helt intetsägande till sitt yttre, men samtidigt vara helt övervuxen av olika klängväxter. För det grävde man diken framför ytterväggarna där vildvin eller murgröna skulle växa. Dessvärre visade det sig att betongen dels var giftig så att det var väldigt svårt att få någonting att växa på fasaden, och dels att dikena inte var tillräckligt djupa för att de skulle kunna slå rot.

Det är i alla fall vad jag fick höra det år jag läste där. Om det stämmer är det på sätt och vis ironiskt, eftersom byggnaden i sig illustrerar ett misslyckande - men samtidigt har blivit vägledande för så många, och dessutom försvaras från olika håll med argument som att "det fanns en tanke" med dess utseende.
 0
Herbert Tingesten (9 Maj 2011 22:23):
Magnus, kul anekdot. Postrationaliseringar har visst blivit lite av ett signum för de konservativa i stadsbyggnadsdebatten och övergivna utbyggnadsprojekt som Slussen (som skulle byggts ut med höghus i rondellerna och rader av le Corbusier-lådor på västsidan men ändå påstås ha sina öppna ytor som följd av någon djupare tanke om utsikter) eller de många vägreservaten som aldrig utnyttjades (Huvudstaleden genom Solna t ex) där de slumpmässigt uppkomna grönytorna framhålls som omistliga och genomtänkta parker.
 0
Martin Ekdahl (10 Maj 2011 20:23):
Magnus O:

Ja, lustigt med försvaret för byggnaden att det "fanns en tanke" med dess utseende. Som om det inte finns en tanke bakom utseendet på varje byggnad? Med Arkenkramarnas sätt att resonera borde alltså varje byggnad i Sverige bevaras oavsett det kulturella eller estetiska värde som den tillför respektive saknar.

Den där tanken med att Arkitekturhögskolan skulle bli snyggare med klängväxter förde mig osökt in på en annan aktuell Stockholmsbyggnad (http:​/​/​www.​dn.​se/​kultur-​noje/​konst-​form/​konsten-​pa-​pla.​.​) ;)
 0
Harald Cavalli-Björkman (10 Maj 2011 21:04):
Pawel: Fastnade verkligen vid ett inlägg i kommentarstråden som föreslog en flytt av de bevarade delarna till Skansen. Som ett typiskt barn av sin tid skulle det passa utmärkt just där!
 0
Pawel Flato (10 Maj 2011 21:41):
@Harald Cavalli-Björkman

Ha-ha! Spännande tanke :)

"Välkomna till traditionellt midsommarfirande vid den sotiga betongruinen"

En given succé!
 0
Jan Wiklund (10 Maj 2011 21:43):
Den eventuella fulheten kan bara avgöras genom demokratisk omröstning, där ingens åsikt är mer värd än någon annans. Intressantare tycker jag egentligen är Jerkers utskåpning av byggnadens funktionalitet. Att den helt enkelt var våldsamt opraktisk att jobba i.

Mer om detta finns för övrigt i Hans Asplunds klassiker från 1980, Farväl till funktionalismen, där ett litet kapitel handlar om A-husets opraktiskhet.

Är det något värde med visioner som gör livet krångligare för folk?
 0
Martin Ekdahl (10 Maj 2011 21:45):
Ur debattartikeln:

"Samtidigt är denna bespottade gökunge älskad: av yngre generationer, av arkitekturlärare och arkitekter, av ständiga utländska besökare, till och med av stockholmare som har en annan syn, och för vilka betong inte nödvändigtvis är en svordom."

Jaså?
 0
Martin Ekdahl (10 Maj 2011 21:52):
Herbert: Kudos! :D

"Har inte sett den i nedbrunnet skick ännu men jag kan tänka mig att den faktiskt vunnit på det: Man kan få intrycket att byggnaden haft ett vackert tak som störtat in, välproportionerade spröjsfönster som sprängts och eleganta smidesjärnsdekorationer som smält bort. Mitt förslag är: Bevara ruinen med gapande tomma fönster mot himlen. Låt den bli en Gedächtniskirche att minna om modernismens fasor."
 0
NoHo (11 Maj 2011 04:56):
Fult är ett obehagligt ord. Per automatik nedvärderande och negativt som få andra omdömen.
De flesta verkar ha bestämt sig för att arkitekturhögskolan är just ful.
Jag tycker inte det.
Älskar krussidullhusen på Stranvägen, och gamla stans nymysiga kåkar i trånga gränder.
Men Sergels torg med sin klassiska svartvita platta. Kulturhusets glasade dockskåpsfasad och hötorgsskrapornas uppnosiga fräckhet är för mig skönheter. En stockholmsk miljö lika mäktig som söders höjder i skymningen, stadshusets finger upp i skyn eller riddarholmskyrkans spröda spira.
Fint eller fult. Allt är, som vi vet i betraktarens öga.
Stockholm och en del av dess byggnader faller inte alltid in under rådande syn på vad som är vackert. Precis som dess invånare, men det är just det som gör vår stad till en spännande och fantastisk plats att leva på.
 0
Martin Ekdahl (11 Maj 2011 21:30):
NoHo:

Jag gillar dina kärleksfulla beskrivningar av Stockholmsmiljöerna, nästan lite P.A Fogelström. Skönhet är något subjektivt - det har du rätt i. Men det kan ändå vara intressant att diskutera vem som skall ha rätt att gestalta våra gemensamma stadsrum och hur vi vill att de skall se ut. Jag håller med dig om att stadsrummet helst skall vara mångfacetterat och variationsrikt. "Fult" och "snyggt" kan dock ändå vara ett ganska rättvist omdöme på en offentlig byggnad. Tycker tillräckligt många människor att en byggnad är ful under tillräckligt lång tid så kanske den kan definieras som just ful? Då är frågan om skattebetalarna är beredda att återuppföra denna byggnad för offentliga medel eller om de vill ersätta den med en annan byggnad som tilltalar dem bättre?
 0
Theodor Adolfsson (11 Maj 2011 22:28):
Utmärkt krönika! Jag är helt klart av åsikten att det byggdes finare hus för 100 år sedan än idag.
 0
Peter (12 Maj 2011 14:10):
Varför inte sälja byggnaden till entreprenörer/enskilda som kunde göra en vertikal fastighetsuppdelning med loft à la SoHo? Vi ville ju ha stad. Även i Lärkstan...

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Loft
 0
p (12 Maj 2011 18:25):
Först en rent generell iakttagelse angående smak, och eventuella demokratiska omröstningar (jag tycker någonstans om den absurda mängden byråkratjobb ett sådant påfund skulle kunna skapa, det känns passande för Stockholm):

när jag lyssnar på radio händer det allt som oftast att det dyker upp någon låt jag inte tycker är särskilt bra, till och med hatar ibland. hur reagerar jag på detta? antingen genomlider jag låten i förhoppningen att det kommer en bättre låt senare eller så stänger jag av radion, alternativt byter kanal. jag tror att man måste använda samma sätt att se på byggnader: tycker man att en byggnad är ful får man helt enkelt strunta i det och glädja sig åt att nästa byggnad är finare, klarar man inte det får man helt undvika den delen av staden. det senare är så klart ett något opraktiskt förhållningssätt till sin omvärld men det är helt enkelt den uppoffring man tvingas göra.

sen ska man komma ihåg att en byggnads utseende är en byggherres önskning (möjligen modererad av staden) och dessa måste ju någonstans få uttrycka sig som de vill, det är ju ändå de som äger marken byggnaden står på. visst, klart att arkitekten har visst inflytande - dummare än att erkänna det är jag ju inte - men en arkitekt får ju aldrig ett hus uppfört om det inte faller beställaren i smaken, det är ju deras pengar som riskeras i projektet. se där, plötsligt finns det någon annan som är ansvarig än arkitekten (jo, det här är lite hemligt arkitekter vill ju gärna ta åt sig äran när de gjort något de är nöjda med, men de som sitter på den verkliga makten är fastighetsägarna, det vill säga byggherrarna). ska vi nu ha omröstningar om vilka byggherrar som får låta uppföra byggnader (det vill i praktiken säga äga mark)?

Jan Wiklund: hur opraktisk byggnaden är låter jag stå för Jerker, själv stördes jag inte av kontor som öppnades ut i ritsalarna under mina fem år där, inte heller av de höga bröstningarna. det faktum att Sandell Sandberg väljer att förlägga sitt eget kontor i byggnaden tyder närmast på att det är en fullt fungerande miljö att arbeta i (eller möjligen att de allihop är hjärntvättade).

Peter: tja, nu går det ju inte bara att dela upp sådär fräckt som man vill, det är ju det här med trappor och andra vertikala förbindelser, samt så klart bjälklagshöjder i förhållande till omgivande gatunivåer och dylikt.
 0
p (12 Maj 2011 18:36):
Hebert, tingesten: bara för att ett av förslagen för Slussen (det från 1929) hade punkthus i klöverbladen och några lamellhus på västsidan betyder ju inte det att det är så Slussen skulle vara. det förslaget underkändes ju och trafiklösningen ser helt annorlunda ut än den sen uppförda, även om klöverbladen fanns med. om du tittar på förslaget från 1930, det som faktiskt antogs av staden 1931, ser du att det där finns en rad med nord-sydliga lamellhus längs med den västra sidan men utan någon högre bebyggelse inne i klöverbladen. det är väl möjligen mer hur Slussen skulle sett ut, åtminstone ur stadens synvinkel, men saker och ting förändras uppenbarligen över tid och det som faktiskt byggdes måste nog sägas vara det som skulle blivit, det är ju åtminstone vad bygghandlingarna uppenbarligen syftade åt.
 0
Herbert Tingesten (12 Maj 2011 18:38):
P: Är det inte just för det ändamålet staden ursprungligen instiftade Skönhetsrådet?
 0
Pawel Flato (12 Maj 2011 19:43):
Vill haka på p:s resonemang:
"när jag lyssnar på radio händer det allt som oftast att det dyker upp någon låt jag inte tycker är särskilt bra, till och med hatar ibland. hur reagerar jag på detta? "

Jag avser inte att försvara just Arkitekturhögskolan. Men anti-fulhetsresonemanget som florerar här ger mig lite kassa vibbar, i alla fall om man applicerar det i ett större perspektiv än just diskussionen om skolan. Området kring skolan är vackert och dras knappast ner i stort av den enskilda skolbyggnaden. Däremot finns det områden med idel trista/fula hus. Där kan ett nytt vackert hus verkligen göra skillnad.
Så var ska man lägga krutet och engagemanget? Luktar alltför mycket symbol-politik om denna historia.

Någonstans måste man ju ta det goda med det onda. Hur viktigt är det att det inte finns något fult här och var i stadsbilden?
Är fulhet värre än über-designade miljöer där inget lämnats åt slumpen. Där dörrhandtag, skyltar och tvålen på toan är färg-koordinerade.
I vilken utsträckning ska man strömlinjeforma staden och ta bort alla skavanker?

Naturligtvis ska man främst sträva åt att skapa vackra, inbjudande hus och miljöer.
Men "Don't overdo it!". Slappna av lite. Chilla.
Slumpen, skavanker och det lite irrationella behövs också i stadsbilden.

I p:s radioexempel löser ju många "problemet" med oönskade låtar genom att bara köra skräddarsydda spellistor i MP3:n eller lyssna på supernischade radiostationer. Motsvarigheten till detta i stadsbilden önskar jag mig verkligen inte.

Som det heter:
"Bättre lite skit hörnen än ett rent helvete."
 0
Harald Cavalli-Björkman (12 Maj 2011 22:20):
Pawel och P: Fäktas ni inte lite mot väderkvarnar? Det är väl ingen här som anför idén om att allt icke-jacobskt ska rivas? När en byggnad som arkitekturskolan brinner ner är det faktiskt helt rimligt att fundera över hur man bättre kan nyttja just den ytan. En stor utmaning för oss är ju att många röststarka i vår stad tycker att det vi gillar är fult, så vi borde givetvis vara särskilt försiktiga att fördöma byggnader utifrån helt och hållet estetiska överväganden.

Jag fruktar ett jävligt segdraget återuppbyggnadsprojekt. Det där området verkar husera stadens mest engagerade nimbyister (lex Engelbrektsskolan).
 0
Pawel Flato (13 Maj 2011 11:32):
@Hans-Cavalli-Björkman:

" När en byggnad som arkitekturskolan brinner ner är det faktiskt helt rimligt att fundera över hur man bättre kan nyttja just den ytan."

Om det kan uppfattas att jag tycker det är orimligt så är det naturligtvis inte så. Jag reagerar på intresset och tonen i efter-debatten.

Du säger:
"vi borde givetvis vara särskilt försiktiga att fördöma byggnader utifrån helt och hållet estetiska överväganden. "

Det är just denna självklarhet för vissa debattörer (inte bara här) att är något fult- då ska det bort. Men visst, jag kanske överreagerade lite….

Jag tycker i alla fall att det starka engagemang som debatten efter branden lyckats uppbåda alldeles för mycket spills på en symbol och inte de faktiska problemen med utvecklingen av Stockholms stadsbild. Detta mini-korståg mot fulhet/brutalitet som en hel del debattörer ägnar sig åt känns missriktat.

Upprörd debatt här, på Newsmill och i DN. Visst, fine. Men hur viktig är denna enda byggnad egentligen för stadsbilden? Är det mer synd om folket som bor som dess grannar än alla de som bor i skittrista områden runt om i Stockholm? Varför diskuteras inte dessa med samma hetta?

Hur kan en enskild och för stadsbilden i stort sett ganska obetydlig byggnad väcka detta engagemang? Om Stadshuset eller Slottet brunnit ner hade det varit lätt att förstå.

Är det för att den hyser Arkitekthögskolan?
Är det placeringen mitt i den klassiska (och välbeställda) stenstaden?
Är det filosofin bakom huset?

Något i denna mix rör hur som helst upp känslorna extra mycket.

Om skolan INTE huserat arkitektutbildningen så hade uppståndelsen varit mycket mindre.
Om huset legat långt ute i ett industriområde hade ingen överhuvudtaget brytt sig.
Det har och byggs fortfarande massor med hus inspirerade av samma filosofi.

Genom sin extrema karaktär, som förstärks av kontrasten till omgivningen, har byggnaden blivit en symbol för mycket av det förhatliga med modernismen, betongestetiken, arkitektkårens arrogans m.m.
Mycket av det som många, liksom jag till stor del, anser har förpestat Stockholm länge nog.

Nu har byggnaden brunnit och öppnat en möjligheten för symbolisk hämnd.
Och visst, det saknar inte betydelse.
Därför skrev jag att jag inte ämnar försvara skolan eller kämpa för att den ska återuppbyggas.

Jag skulle dock önska att samma debatt-energi oftare, och gärna starkare, borde riktas mot den trista arkitektur som byggs överallt idag och som verkligen förpestar stadsbilden. Mer debatt, mer protester, mer diskussion om detta tack. På Yimby, i DN och på Newsmill.

Jerker beskriver skolan så här:
"ett paradexempel på dysfunktionell och stadslivsförhindrande arkitektur"

Exakt. ETT exempel. Bland hundratals varav många byggs i skrivande stund!

Yimby skulle kunna ordna en debatt mellan t.ex Jerker, Crispinsson, de som skrev debattartikeln i DN. (Hjälper gärna till att arrangera något sådant.)

Det behövs mer aktivism helt enkelt. Där den verkligen kan göra skillnad.
Arkitekturhögskolans framtida öde är av visst intresse, men det är inte där slaget står.
Oavsett hur extremt ful man tycker att den är.
 0
Anders Anttonen (14 Maj 2011 12:29):
Personligen tror jag att det är många som sneglar med dollarögon på den attraktiva, trekantiga tomten vid Karlavägen. Arkitektskolan kommer troligen att rivas för tomtmarkens skull.
 0
Gustav Svärd (16 Maj 2011 19:50):
@Pawel
"Jag skulle dock önska att samma debatt-energi oftare, och gärna starkare, borde riktas mot den trista arkitektur som byggs överallt idag och som verkligen förpestar stadsbilden. Mer debatt, mer protester, mer diskussion om detta tack. På Yimby, i DN och på Newsmill."
Där håller jag helt med. Nej, inte helt. Jag tycker det förkommer rätt mycket diskussion (och dissande)här på YIMBY.se om den trista och enahanda arkitektur som nästan är allenarådande i nutida byggen i Stockholm. Själv gillar jag de senaste flera årens funkis/modernismpastisch lite grann. Men inte när den är ensam och så likriktad. Jag vill se en blandning av arkitekturstilar nästan överallt. Även i nybyggda områden!

Vad gäller A-skolan så tyckte jaf lokalerna var ok året jag gick där. Bygga upp den igen? Det bör verkligen inte göras. Jag trodde det ändå skulle rivas när A-skolan flyttade till nya lokaler, men den var säkert klassad som särskilt bevaransvärd (grå betong och anti-urban utformning verkar hjälpa sådant).
 0
Pawel Flato (16 Maj 2011 21:12):
@Gustav:

Jag tycker alltså inte att det är brist på diskussion här på Yimby. Tvärtom är den bra.
Jag menar att det behövs fler arenor och inte minst live-debatter (som kan filmas och läggas ut).
Och då passar det utmärkt att haka på en aktuell händelse och ordna debatt.

Skriven debatt är en sak, talad en helt annan.
I den skrivna finns en tröghet och långsamhet, som har sina förtjänster. Live-debatt, om den lyckas, får en helt annan direkthet och energi. Och bara det faktum att man ses öga mot öga spelar en stor roll.

Det kan också vara ett sätt att locka folk som inte nödvändigtvis hänger på Yimby. Dessutom tror jag det är lättare att väcka mediers intresse för en live-debatt än web-diskussioner.
Om det hade ordnats en debatt om arkitekturskolan direkt efter branden, med Crispinsson, Yimby, Dn-skribeneterna och Jerker, så kanske t.ex ABC eller någon tidning hade uppmärksammat den.
Och de centrala argumenten skulle nå en större spridning än vad som nu är fallet.

Som det är nu kan diskussionen ibland bli lite väl idisslande (och det gäller mig också....)
 0
Anders Anttonen (16 Maj 2011 21:16):
Nikael Söderlund ville att nya Operan skulle ligga på A-husets
tomt med huvudentré mot dandrydsplan, med t-bana Tekn.Högsk.som närmaste station.
 0
Jan Wiklund (19 Maj 2011 21:59):
För mig är det helt ok att det finns byggnader jag inte gillar. Förutsatt att det finns en mångfald.

Men det blir ett problem om den yrkeskår som utformar alla byggnader har en annan smak än folk i gemen. Då kommer alla byggnader som byggs att ogillas av en majoritet av medborgarna. Och det är ett demokratiskt problem oavsett vilken demokratisyn man än har. Sen är det en annan sak hur problemet löses.

Jämförelsen med musik, som p gör ovan, haltar alltså grovt. Anta att alla kanaler alltid spelade musik som du ogillar, därför att musikproducenter hade fått sig ipräntat en norm under sin långa utbildning som sa att all musik skulle låta på ett sätt och att allt annat var mindervärdigt? Vad har du för val då?
 0
Adolf Slama (19 Maj 2011 22:07):
Jag håller helt och hållet med Jerker. Det är en välsignelse att detta fula komplex har fallit offer för lågorna. Riv resten och bygg fina människovänliga hus istället.
 0
Pawel Flato (20 Maj 2011 09:28):
@Jan Wiklund

Jag kan inte svara för "p", men så här uppfattar jag det.

Det finns två frågor i denna diskussion och bägge har sprungit ur samma källa:

Branden på Arkitekturskolan.

Den ena diskussionen handlar om "modernismens tyranni", som väldigt många känner att arkitekter och byggherrar påtvingar staden/oss utan att ens fråga om det är önskvärt. Arkitekturhögskolan är en symbol för detta "förtryck" och nu ska modernismen symboliskt tagas av daga genom att man "river skiten" och bygger något "människovänligt".
Vi ska bli fria. Makten åt folket.

(Så långt kan jag sympatisera, men vill varna för risken att det trots allt bara blir ett symboliskt avslut och att idén, filosofin bakom byggnaden kommer fortsätta att bita sig kvar.)

Den andra frågan i diskussionen handlar om vad vi ska göra med vår eventuellt nyvunna frihet.
Om vi ser rivandet av skolan som ett symboliskt avslut så blir ju byggnaden som ska ersätta den en symbol för vad som ska komma istället. Och här förde väldigt många snabbt in diskussionen på fulhet. Bort med det fula!
Om just anti-fulhet ska bli det nya idealet så vore det beklagligt.

För precis som du skriver Jan så tycker jag också att mångfald är eftersträvansvärt och där ingår "det fula", eftersom vi aldrig kommer kunna enas om vad som är fult eller inte.


Som jag uppfattade "p" så syftade hans parallell till den andra diskussionen, inte den första.

Han vill inte tvingas lyssna på en musik-kanal där allt "fult" rensats bort och som strömlinjeformats med "vackert" till den milda grad att det blir urtrist.
 0
Herbert Tingesten (20 Maj 2011 13:25):
Pawel: Du behöver inte vara orolig för att det fula i stadsbilden skulle vara hotat om man bygger något vackert på Arkitektskolebunkerns gamla tomt, även om ditt engagemang är lovvärt. Om brutalmodernismens hegemoni skulle kastas över ända imorgon och alla arkitekter övergår till att enbart rita vackra hus så finns ändå allt kvar som byggts de sista 70 åren för den fulhets- och tristesstörstande att vila ögonen på. Radioanalogin skulle kanske vara att en kanal som spelar "Crazy Frog" dygnet runt gör ett avbrott och spelar "Pastoralsymfonin" en gång istället.
 0
Pawel Flato (20 Maj 2011 20:08):
@Herbert Tingsten

He-he-he :)

Så sant, så sant. Att fulheten generellt skulle vara hotad behöver man knappast ligga sömnlös för.
Men när anti-fulhetsargumenten börjar dugga allt för tätt och "nu ska vi ställa saker och ting till rätta" ( med en lätt hämnd-fradga kring munnen) börjar höras - ja då går "puritan-larmet" hos mig!

När man allt för länge befunnit sig i en ytterlighet, brutalmodernismen, och när förändringens vind börjar blåsa så är risken att pendeln svänger till en annan ytterlighet, typ filosofin bakom Walt Disneys stad Celebration. Där finns inget fult och inga skavanker.

Ja-ja, jag drabbades av en skräckvision helt enkelt, men nu lovar jag ta ett djupt andetag och coola ner......

Men hör jag nya förslag på omröstningar om vilka hus som är fula och ska bort eller ej, då osäkrar jag revolvern ;)
 0
p (24 Maj 2011 20:55):
@jan wiklund
jag tror du kommer finna att alla utövare av någon slags hantverk (arkitektur är betydligt mer hantverk än konst) ser andra kvalitéer i sitt arbete än en lekman. att arkitekters smak därmed skiljer sig från vad du kallar "allmänhetens" är därmed inte särskilt konstigt utan snarare hade motsatsen varit anmärkningsvärd. ägnar man 40h per vecka åt något har man förhoppningsvis lite mer nyanserade åsikter än någon som främst bedömer det enligt kriteriet fint/fult.

och vad gäller det "demokratiska problemet" så är onekligen arkitektutbildningen en smakskola, därom råder ingen tvekan, men så är i mångt och mycket all utbildning. och - och det här är ett mycket viktigt och - det går mode i arkitektur som i allt annat. jag (utbildad tidigt 2000-tal) har väldigt svårt för det som ritades på den tiden Jerker gick på skolan, eller det som kontoret han jobbade på (Arken) fortfarande ritar. så visst har vi båda stöpts i formar av skolan, men helt olika formar med helt olika estetiska preferenser.

nåväl, åter till demokratin: de som i yttersta förlängningen bestämmer hur staden ser ut (framförallt i Stockholm) är bygglovsarkitekterna på Stadsbyggnadskontoret (SBK). de är inte demokratiskt valda men är representanter för förvaltningen och ansvariga inför våra folkvalda politiker och därmed finns det inget "demokratiskt problem" om man accepterar den representativa demokratin som ett hyfsat acceptabelt uttryck för folkviljan.

om man å andra sidan är mer lagd åt att tro på marknaden (a la Adam Smith) som uttryck för folkviljan så finns det inte heller något sådant problem. min jämförelse med radiokanaler och musik är nämligen gällande också i så mån att arkitektur är en vara som existerar på en marknad. den mesta musik som spelas på radio görs för att sälja, kanske kompromissar till och med upphovsmännen med sin egen smak just i syfte att sälja mer. arkitekter gör det helt klart. och de de säljer varan arkitektur till - beställarna - är en mängd olika människor, alltifrån en familj som vill bygga sig en villa till någon ingenjör på ett byggbolag som vill uppföra ett nytt kontorshus. väldigt sällan är denna beställare dock arkitekt och om vi för tillfället bortser från den korrumperande effekt SBK kan ha så är det köparen av varan arkitektur som någonstans måste godkänna en byggnad för att den skall bli uppförd, alltså inte arkitekten. arkitekten kommer med förslag, allt som oftast prövas en mängd fasadutformningar innan den slutgiltiga väljs, och det valet görs av beställaren.
 0
p (24 Maj 2011 21:07):
Sen är jag rätt intresserad var all denna "brutalmodernism" finns. jag är väldigt förtjust i brutalismen (den konsthistoriska stilen alltså, inte ett generellt nedsättande ord som används som uttryck för något man anser är brutalt) och tycker nog att det inte finns särskilt många uttryck för den i Stockholm. större delen av förortbyggandet platsar inte, det enda möjliga brutalistiska draget där är att betongen ibland lämnats obehandlad. och om vi bara menar stora klumpiga byggnader så finns det visserligen gott om dessa, men väldigt sällan är de brutalistiska, och deras storlek och klumpighet beror betydligt mer på glödlampans uppfinnande och det faktum att ytterväggar är förhållandevis dyra än på arkitektens smak.

KTH-A är däremot en brutalistisk byggnad, men rätt slank vad det anbelangar. ställ dig på det lilla torget ned mot Karlavägen och hävda att byggnaden är stor och klumpig om du vill, men i ärlighetens namn är alla omgivande bostadskvarter mycket klumpigare i sina proportioner. som sagt, byggnadens största problem är bottenvåningen och hur den ansluter mot gatan och som betydligt klokare människor än jag har hävdat i media (http:​/​/​www.​dn.​se/​kultur-​noje/​debatt-​essa/​ur-​eld-​i-​aska.​.​) är detta ju ett problem som lätt kan ordnas till, framförallt nu när det ändå kommer behöva utföras byggnadsarbeten på tomten.
 0
Martin Ekdahl (24 Maj 2011 21:32):
p:

Fast ful och tråkig kan man ändå tycka att den är.
 0
bodi (27 Maj 2011 07:01):
Vilket osmaklikt dravvel till artikel.

byggnaden skulle inte vara dysfunktionell om inte underhållet varit eftersatt. Misstänker att KTH vill flytta av samma anledning som Konstfack flyttade på sin tid - för dyra lokaler.

Jerkers lösning på vackra hus verkar vara att ha synliga tak - när alla vet att det bar är arkitekter som tittar uppåt när de går längs en gata.

Sedan, om man ska kräva av arkitektskolan att det ska vara lokaler i bottenvåningen så borde man väl göra det även av t.ex. stadshuset. offentliga byggnader har sällan lokaler, stadsbibblan är ett fint undantag iofs.

på tomten låg väl tidigare ett borgliknande fängelse, som revs för att det ansågs fult även om östermalmsborna säkert tyckt det sett tokpittorekt ut i dag. jag ser hela dethär inlägget som ytterligare en instans av en modernistisk tradition - rivningshetsen.
 0
Herbert Tingesten (27 Maj 2011 09:34):
Nu är ju rivningsproblematiken löst genom gudomlig intervention, så frågan om bevarande är akademisk. Precis som vid Slussen känns det onödigt att upprepa tidigare generationers misstag och återuppbygga en dysfunktionell (och dyster) betongklump enbart pga en liten minoritets separationsångest.
 0
Kalle . (27 Maj 2011 10:32):
Elever, lärare och de kontor som sitter i huset har flyttat in igen sen ett tag så någon rivning är inte nära förestående.
Vad som händer när Arkitektskolan flyttar upp på campus är, vad jag vet, inte bestämt/offentliggjort.
 0
Jörgen Sundström (27 Maj 2011 22:10):
@bodi (I dag 07:01):
"jag ser hela det här inlägget som ytterligare en instans av en modernistisk tradition - rivningshetsen"

Vad har rivningshetsen med modernistisk tradition att göra? Det finns ju historiska exempel på storskaliga rivningar innan modernismen. 1800-talets Paris till exempel.
 0
Ragnar Lind (27 Maj 2011 22:58):
Vad skulle Stockholm (och Paris) vara utan sina (mångomsjungna) takåsar?
 0
bodi (28 Maj 2011 19:20):
Jörgen - traditionen kanske är äldre, men med "modernistisk" så menar jag att den kännetecknar modernismen (som period i Sverige). Rivningarna på 1800-talet kanske var lite mer motiverade, vad vet jag, men den typen av kapitalförstöring som citysaneringen innebar i sthlm påminner om dagens tendens att vilja radera all modernistisk bebyggelse där det går. på 50-talet skulle det bli "högre standard", i dag ska det bli "vackert". men egentligen använder man bara flosklerna som argument för fastighetsspekulation. Man kan väl bygga om husen istället? om det är fel på bottenvåningen så är det väl bara att ändra den? Och hur kan man bli så upprörd över en enda "ful" byggnad? det är helt sjukt. ett annat exempel är det hotade huset på timmermansgatan. eller hotell continental. se också Pawels inlägg ovan om fula hus i förorten.
 0
Jan Wiklund (28 Maj 2011 20:08):
P: Vi bortser från den del av arkitekturen som handlar om ren funktionalitet - att erbjuda ett hållbart och användbart hus till rimlig kostnad. Där ser jag inga skäl att ifrågasätta arkitekternas kunskap. Där finns också en fungerande marknad, dvs det är den som ska åtnjuta detta som köper tjänsten, och arkitekten kan inte flippra ut för då får han inga fler jobb.

Problemet uppkommer i den del som handlar om kommunikation och smak, och där det är medborgarna i gemen som är "mottagare". Där finns ingen marknad, medborgarna får ta vad som bjuds och vad som fastighetsägarna beställer. Det enda man skulle kunna hoppas på är att fastighetsägarna är så många och så olika att deras olika inriktningar tar ut varandra och att totalresultatet blir bra.

Nu blir det inte så, av olika skäl. Fastighetsägarna skiter i hur husen ser ut, de är institutionella placerare och utseendet påverkar inte avkastningen. Det är arkitekterna som bestämmer egenmäktigt, utifrån någon sorts stalinistisk övertygelse om att de har "rätt" och plikt att pracka på den okunniga massan vad som är bäst för dom.

Jag tror både på marknaden och på politiken (och på gåvoekonomin för övrigt), var och en passar bäst på sitt håll och alla försök att låta någon av dom få totalmakt har visat sig katastrofal. Men expertvälde har aldrig varit bra. Varje expert blir av nödvändighet närsynt och fast i sina idiosynkrasier. Det är aldrig bra om producenten får bestämma vad konsumenten ska ha. Och i fråga om hus' utseende finns varken marknad eller politik, bara expertvälde. det är ett problem. Och jag vet inte hur problemet ska lösas.
 0
Anders Anttonen (29 Maj 2011 18:10):
P:
Du kunnige men ack så anonyme/a själ, varför inte använda förnamn så man vet vilken könsdefiniering du bekänner dig till? Är det nödvändigt att använda det androgyna nicket "P"?
Är du en storfräsare? Gert Wingårdh, typ?
 0
Jörgen Sundström (30 Maj 2011 00:07):
@bodi (I går 19:20):
"men den typen av kapitalförstöring som citysaneringen innebar i sthlm påminner om dagens tendens att vilja radera all modernistisk bebyggelse där det går."

Var finns tendensen att vilja radera all modernistisk bebyggelse där det går?
De exempel som du räknar upp är några enstaka byggnader (troligen finns det ytterligare några exempel i Stockholm). Men i vilket fall, det rör sig om ganska få byggnader. Jag har i alla fall svårt att se det som en "tendens att vilja radera all modernistisk bebyggelse där det går".
 0
Herbert Tingesten (30 Maj 2011 02:01):
Bodi: Du får ursäkta, men det låter faktiskt lite som belägringsmentalitet, liksom talet i en annan tråd om att YIMBY skulle vara fullt av rasister om arkitekter vore en folkgrupp.
 0
Martin Ekdahl (30 Maj 2011 10:55):
Att det går att bygga modernistisk arkitektur utan att enbart smälla upp betongkuber överallt torde bland annat Charles Holden vara ett bevis på:

http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​8/​80​/​Bel.​.​ http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​0​/​0​b/​55_​.​.​ http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​File:​BMA_​Building_​July_​19.​.​
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​File:​Southgate_​station_​bu.​.​
http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​8/​85/​Sen.​.​

Jag tycker att Holden dessutom lyckas med konststycket att kombinera modernism med klassicism utan att det blir pastisch. Förvisso ofta storvulet och grandiost.

Diskussionen om Arken handlar i mina ögon inte om en hatkampanj mot modernismen som fenomen och en vilja att riva all modernistisk bebyggelse. Men det är ändå fullt motiverat att diskutera ersättandet av en byggnad vilken genom årtionden är hatad av majoriteten av stockholmarna och som dessutom delvis råkar förstöras genom en brand.
 0
Jan Wiklund (30 Maj 2011 21:02):
Vad jag förstår av dels Jerkers inlägg och dels Hans Asplunds bok Farväl till funktionalismen från 1980 (som använde arkitektskolan som exempel) handlar mycket av kritiken om A-husets rent funktionella brister. Jerker beskriver dom tämligen tydligt, tycker jag, och Asplund tar upp ytterligare en drös. Jag är övertygad om att de skulle ha varit långt tolerantare om det bara varit fråga om rent estetiska brister; sånt kan man ju nämligen ha olika uppfattning om.

Att riva alla modernistiska byggnader skulle dessutom vara helt omöjligt eftersom de är sådär 90% av alla byggnader. Ingen ekonomi i världen skulle klara av något sånt. Som goda jacobsianer inser vi dessutom värdet av gamla, redan betalda byggnader, där hyrorna kan hållas låga.
 0
Scones (22 April 2014 19:35):
Hej,

Jag vet att denna tråden är mycket gammal men det finns faktiskt ett värde i all arkitektur även om den är "ful" den speglar en tid och en epok som är mycket stark förankrad i Svensk historia. Mycket av eklektisk 1800-tals arkitektur ansågs i början på 1900 talet som oren, ful och tråkig. Sedan finns det vissa skiljnader i själva konstruktionen där många nya material används i modernistisk arkitektur i detta fallet Brutalism. Denna typen av arkitektur visar ärligt konstruktionen och funktioner än mer tydligt är det invändigt och fungerar mycket bra för sin funktion då den var hel.

Sedan finns det annat att säga om modernistisk arkitektur. Det finns inom arkitektkåren ett tyst förbud redan tidigt i utbildningen att använda historiserande element vilket jag tror härstammar från modernismens 1930tal där det gjordes klart inom kåren att det fanns ett Före och Efter.

Pengar är ett annat problem som gör att det inte går att ge byggnader samma kvalitet sen finns det ju gestaltande kvalitet och materiell. Byggoligopplet och vissa planeringsfördröjjande demokratiska element gör många byggprojekt dyrare än dem behöver vara.

Jag skulle faktiskt se fler privata familjer eller mindre byggherrar som får tillåtelse att bygga på mindre tomter i ett kvarter där föränklade planbestämmelser och bygglov finns. Då skulle en stark variation få råda , kolla på delar av västra hamnen i malmö där staden implementerade ett liknande koncept.

Många säger att det dröjjer 70 år drygt innan en byggnads reella värde kan uppskattas utan att färgas av tidstypiska värderingar.
 0
Jörgen Sundström (23 April 2014 12:00):
@ Scones,

"Många säger att det dröjjer 70 år drygt innan en byggnads reella värde kan uppskattas utan att färgas av tidstypiska värderingar."

Intressant. Har du någon källa på det?
+3
Jan Wiklund (23 April 2014 12:58):
Vackert och fult kan man alltid diskutera om, men det problematiska med A-skolans hus var inte minst dess ofunktionalitet, som livfullt har beskrivits av arkitekturprofessorn Hans Asplund i hans bok Farväl till funktionalismen.

För oss som inte hade något särskilt med huset att göra kanske det mesta av den kvittar, men åtminstone en sak angick stockholmaren i gemen - de långa otillgängliga fasaderna i gatuplan. Om det finns en sak som Jan Gehl varnar för så är det sånt, och det handlar inte om tyckande utan hur folk faktiskt beter sig. Folk skyr såna ställen.
 0
Ragnar Lind (23 April 2014 23:38):
Någon källa till påståendet "det dröjer 70 år......" finns väl egentligen inte, men det kan ligga något i det. Den bebyggelse från de sista årtiondena av 1800-talet och början av 1900-talet som nu anses attraktiv, ansågs mycket länge som grå, ful och banal och skulle bara rivas. Det var först i början av 70-talet som den uppskattades efter förtjänst. Något liknande var det med Eiffeltornet innan det blev symbol för Paris. Länge undrade parisarna när plåtchabraket skulle rivas. Först 1964 bestämdes det definitivt att tornet skulle stå kvar....
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter