Utskrift från www.yimby.se
....

Bostadsbristen gör att unga lämnar Stockholm

 


Totalt sett ökar befolkningen i Stockholmsregionen mycket snabbt. Men Dagens Nyheter rapporterar att Stockholms usla bostadsmarknad har skapat en omvänd flyttström bland unga. Över 15.000 personer i åldern 20 till 30 år lämnar Stockholm varje år. En av de stora faktorerna bakom utflyttningen är den kafkaliknande bostadssituation som framförallt unga drabbas av. Det rimmar minst sagt illa med politikens uttalade mål att bejaka Stockholms befolkningsökning.

Samtliga av länets kommuner uppger att de har bostadsbrist, och de flesta också att de har bostadsbrist just på den typ av lägenheter som unga framförallt letar efter - små hyresrätter. Förra året uppgav Stockholms handelskammare att det saknas 73.000 bostäder i regionen och Boverket uppger att bostadsproduktionen behöver nästan fördubblas.

Till problemet hör också att den nyproduktion som trots allt sker är för dyr för de flesta unga. Den som just ska till att flytta hemifrån har sällan råd med de cirka 7.000 kronor i månaden som en nyproducerat etta normalt kostar. DN skriver bland annat om 19-åriga Marielle Haglund som har sitt bohag i en väska och 24-åriga Alexandra Dannberg som bott i elva lägenheter på fyra år.

För att ytterligare förvärra problematiken finns två problem som behöver lösas: Dels ett redan uppdämt stort behov av bostäder och dels den stora kull av 90-talister som ska in på bostadsmarknaden de närmaste åren.

Det här är minst sagt allvarliga problem och det är bra att media lyfter dem. Samtidigt kan även media kritiseras. Varför ställs så sällan kritiska frågor om just bostadsbristen när det skrivs om olika proteströrelser mot nya byggprojekt? Inte sällan är det just barnen som tas upp som slagträ i debatten, men då som argument mot bostadsbyggnadet. Det ekar ihåligt och påfallande ofta är barnen och ungdomarna själva frånvarande från protesterna. De flesta barn och ungdomar föredrar nog att ha någonstans att bo men har sällan samma tid, resurser och kontakter som den oftast äldre generation som protesterar att göra sin röst hörd.


Tänker sällan de som protesterar mot nybyggen på, trots att de påstår sig göra det...


Verkligheten ser snarare ut såhär

Inom politiken finns, trots tydliga indikationer på både valresultat och i olika former av undersökningar, fortfarande en påtaglig rädsla för att bygga tätare och högre.

Det verkar också vara svårt att få loss tillräckligt med planlagd mark, många av de aktörer inom byggbranschen som vi pratat med har indikerat just detta.

Frågan som måste ställas är denna: När ska vi sluta smådutta här och var med omständiga detaljplaneprocesser som tar på tok för lång tid när hela processen måste göras om för varje ny byggnad eller kvarter? När får vi istället se en ny Lindhagenplan för Stockholm?

Många är också de organisationer som säger sig "värna" Stockholm. Förbundet för ekoparken, Samfundet S:t Erik, Stockholm skyline m.fl. "Värna" är i deras fall ofta synonymt med "stoppa".

Vi i YIMBY värnar också Stockholm. Men vi känner oss mer hemma i sällskap med Stockholms studenters centralorganisation, jagvillhabostad.nu och andra organisationer som bejakar att staden växer. Vi byr oss helt enkelt om Stockholm. Både det som har varit och det som ska bli.

DN frågar för övrigt vad just du tycker om bostadsbristen i Stockholm.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mats Andersson (27 Juni 2011 10:23):
Tack! En mycket relevant kommentar till DNs artikel. Tänk att det ska vara så svårt för DN och andra medier att se det orimliga i att oreflekterat vara ett medium för en privilegierad, konservativ och totalt utvecklingsfientlig medelklass, som skriker högljutt så snart det ska byggas något nytt som är högre än fem våningar eller som kan tänkas innebära att ett björksly tas bort, och samtidigt beklaga sig över bostadsbristen som drabbar ungdomen. Snälla medier: försök se sambanden!
 0
Daniel (27 Juni 2011 11:02):
Någon gång så borde tjänstemän och politiker förstå att den så kallade flyttkedjan inte fungerar i verkligheten.
 0
Trolltott (27 Juni 2011 11:15):
Fast nu är det förstås inte så att ungdomar kommer bo i de hotell eller gallerior som de flesta protester går emot. Självklart ska däremot subventionerna för nytt byggande återinföras, gärna riktat mot mindre hyresrätter. Dvs det som yngre har råd att bo i.
 0
Herbert Tingesten (27 Juni 2011 11:27):
Trolltott: Finns det verkligen statistik på vad protesterna gäller? Mitt intryck är att gnället inte gör någon som helst urskillning men att det oftast är mindre organiserat i förorterna vilket medför att det är lättare att få något byggt där.
 0
Anders Gardebring (27 Juni 2011 11:36):
Trolltott:
Min helt ovetenskapliga spaning är att protesterna har mer med inkomst och kontakter än med föreslagen bebyggelsetyp att göra. Som Herbert säger här ovan så gör det förstås också att protesterna blir större i innerstan än i förort då bostäderna i innerstan är dyrare/har längre kötid. (svartmarknaden är som bekant utbredd).

Det är förstås inte så att alla bostadsrättsägare i innerstan protesterar (jag äger själv en bostadsrätt i innerstan) men det verkar som sagt vara fler som protesterar i innerstan än utanför.
 0
Trolltott (27 Juni 2011 12:14):
Anders, håller med och inte med dig. Självklart är det så att de med bättre kontakter, inkomst och kunskap vet mer om hur man protesterar. Det märker man ju på hur vi i de fattigare förorterna ständigt blir överkörda med höjda hyror i galleriorna, nedlagd service, osv. Klassisk borgerlig politik alltså.

Och självklart gör det skillnad för bostadsrättsinnehavare som har pengar i sin lägenhet. Återigen ett fel med den borgerliga politiken, satsa på hyresrätter som jag föreslog. Men överlag har de stora protesterna inte ett dugg att göra med bostadshus. Utan gäller gallerior, hotell och annat. Det som staden hellre satsar på eftersom de bara ser på lönsamhet.
 0
Martin Ekdahl (27 Juni 2011 12:25):
Tack för en mycket tänkvärd artikel. Jag känner mycket väl igen mig i den situation som beskrivs. Efter att ha hoppat runt mellan kortvariga boenden (2:a-hand, 3:e-hand, 4:e-hand, soffor och sommarstugor) i Stockholm i snart tio år så har jag nu lämnat staden. Stockholm har blivit en stad där man måste ta ett fett banklån och köpa sig en lägenhet. Annars kan man hälsa hem. Så många står i kö och väntar fast de inte skulle ha behövt göra det.

Egentligen tror jag inte att situationen skulle ha behövt vara så desperat, men det är just den attityd som framkommer i artikeln och filmen som skapar dessa problem. Varenda gräsplätt eller nedskräpad skogsbacke värderas högre än människor. Visst, Plankans innergård är kanske jättefin. Jag har aldrig varit där så jag kan inte uttala mig om den saken. Högalidskyrkan och Tantolunden ligger ett stenkast bort, så stora öppna gröna ytor och möjlighet till solsken finns det hursomhelst gott om för de boende. Bostäder åt de bostadslösa är det sämre bemedlat med. Men nu är det ju inte just Plankan allena som saken handlar om utan snarare om en attityd. I grund och botten ren och skär egoism av det fula slaget.

Det är ju otroligt att representanten för hyresgästföreningen är emot att man bygger ett nytt hus med motivationen att öppenheten behövs för att ''våldet skall hållas undan''. Snacka om att slänga fram rädsla-för-våld-kortet då riktiga argument inte räcker. Som jag har förstått det har Plankan Stockholms största innergård. Skulle de få stora problem med ökat våld om man byggde ett par nya bostadshus där? Om den innergården är den enda som är stor nog för att hålla våldet borta så har vi sannerligen ett stort problem. Lösningen torde då vara att à la Le Corbusier riva hela staden och bygga riktigt glest så att folk känner sig ''trygga''. Eller kanske inte.

Det är också värt att notera hyresgästföreningsrepresentantens (vilket långt ord) aversion mot nätverket Jagvillhabostad.nu Borde han inte snarare stötta deras sak? Eller gillar han bara inte människor som är yngre än han själv? Det är upprörande att se hur de gamla mobbar ihop sig mot tjejen från nätverket. Vilken hätsk stämning mot bostadslösa. Inte fanken kan de ha en aning om hur det är att söka bostad idag. Istället svamlar de om att få se solen eller att det finns ett överflöd av outnyttjade lägenheter så att det räcker och blir över för alla. Vilkets nonsens.

De gråhåriga bostads- och hyresrättsinnehavarnas avsaknad av solidaritet med nya generationer är minst sagt remarkabel. Resonemanget tycks lyda: ''Jag har lyckats tillskansa mig en lya i staden. Bra. Då får det räcka med byggnader. Andra människor får väl bosätta sig ute i skogen om de vill bo någonstans.'' Är detta något generationstypiskt? Att man själv glidit fram på en räkmacka och blivit serverad arbetsplatser och bostäder medan senare generationer har fått kämpa för dessa livsnödvändigheter? Blir man så blind inför andras behov därför att man aldrig själv har stått i bostadskön eller flyttat mellan kortvariga 2:a och 3:e-handsboenden? Jag misstänker nästan det.

Not: Om Le Corbusier hade fått som han ville: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​c/​cd/​Sve.​.​
 0
Anders Gardebring (27 Juni 2011 13:05):
Trolltott:
Då är vi överens om att vi är oense då. Jag delar inte din slutsats att det mest protesteras mot gallerior, hotell och annat. Protesterna mot byggnation i kvarteret plankan, där en i huvudsak äldre generation protesterar mot nya hyresrätter och studentlägenheter med bl.a. "för barnens skull" som argument är ett av de kanske tydligaste exemplen. På Hornsbruksgatan har man försökt jobba med omvänd planprocess, som tyvärr (som så ofta) har kapats av en numerärt liten men högljud protestgrupp som gör att de andra som tagit sig till mötet för att ha en mer meningsfull syn på stadsutveckling inte vågar prata. Eller protesterna mot nybyggena i kvarteret tobaksmonpolet, eller protesterna mot nybygget på Skagersvägen i Årsta eller protesterna mot... ska jag fortsätta? Listan kan bli rätt lång...
 0
Niklas Öhrström (27 Juni 2011 14:12):
Nätverket Stockholm Skyline, som initialt sade sig ju vilja se en utbyggnad av innerstaden har nu publicerat ett par inlägg om värdet av att värna vissa förortsstrukturer i Årsta:

"De allra senaste förtätnings- projekten ges däremot skarpa, höga, rätvinkliga hörn ända ute i korsningarna. Sannolikt en del av missionen att förvandla förort till innerstad. Sannolikt också resultat av brist på helhetssyn – ett hus här och ett där. Sannolikt också en ny syn på säkerhet i korsningar – sikt kostar för mycket."

"Krass ekonomi? Om du bjuder mest får du då bygga vilket hus som helst? Vem ansvarar för helheten? För anpassning till omgivningen?

Bara 100 meter därifrån planerar man för 1 500 nya bostäder vid Års- tastråket. Varför då knycka den lilla sluttningen för ett monsterhus med bostadsrätter som betalar mest men skymmer sikten?"


http:​/​/​www.​stockholmskyline.​se/​20​11/​0​6/​nybyggnation-​ut.​.​

Får se om de kommer tillbaka på spåret och arbetar för en förstorad innerstad.
 0
Anders Gardebring (27 Juni 2011 14:50):
Niklas:
Jag är tveksam till att de gör det, men hoppas förstås. Jag tror att det finns tankar inom stockholmskyline att vara mer progressiv, och ibland ser jag också riktigt bra och framåtblickande artiklar på deras site, men allför ofta faller de in i den här typen av nonsensresonemang om bevarande för bevarandets egen skull, även där det går tvärt emot det de säger sig vilja uppnå.

Det är synd.
 0
Trolltott (27 Juni 2011 16:36):
Anders, "en numerärt liten men högljud protestgrupp" verkar passa ungefär lika bra på er själva. :)

Det är klart du kommer få en lång lista - ALLA saker som sker överhuvudtaget i Sverige har någon som protesterar mot dem. Men det är också en fråga om storlek på protesterna. Och hur förankrade de är utanför den lilla gruppen.
 0
Anders Gardebring (27 Juni 2011 17:15):
Trolltott:
Har du ens läst artikeln?
Det är rätt många som letar bostad som bekant...

Sedan kan man förstås diskutera hur många medlemmar som finns i vad, men vi har iaf fler medlemmar än flera av de politiska ungdomsförbunden om man nu ska vara på det humöret.
 0
Trolltott (27 Juni 2011 19:48):
Ja, jag har ens läst artikeln. Har jag någonsin påstått att det inte finns många som letar bostad?

Visst, ni har många medlemmar på pappret, men i praktiken bara en liten högljudd grupp människor som uttalar sig. Samma personer, hela tiden.
 0
Jan Wiklund (27 Juni 2011 21:51):
Bristen på bostäder har byggts upp under lång tid. Som framgår av en rapport från länsstyrelsen - http:​/​/​www2.​lansstyrelsen.​se/​stockholm/​Sv/​publikatione.​.​ (tabellen kan också beskådas hos Alternativ Stad - http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​bostadsbrist.​html ) började byggandet sagga efter 1992. Sen dess har man inte lyckats bygga lika många bostäder som nya hushåll ett enda år. I slutet av Perssons regering kom man nästan upp i vad som behövdes just det året, men bara för att inflyttningen då minskade. När Reinfeldt kom till makten kraschade byggandet helt.

Såvitt jag kan räkna ut har det successivt uppstått en brist på ca 80.000 lägenheter.

Enligt jagvillhabostad.nu är det bristen på byggbara tomter som håller tillbaka. Det finns inte tillräckligt med mark som i stadsplan sägs vara avsedda att bygga på. Det behövs alltså massor av sådana. Jag skulle önska att stadsbyggnadskontoret satte av sina resurser till sådant istället för att bestämma om det ena eller andra huset ska vara åtta eller femton våningar. Husens utseende tycker jag i åtminstone nuvarande läge kan vara byggherrarnas sak. Så länge det saknas infrastruktur (gator, tomter, t-banor, spårvägar) bör kommunen prioritera det.

Och så behövs det förstås kommunala (eller i alla fall icke vinstdrivande) bostadsbolag som enbart har till uppgift att bygga så mycket som möjligt. I en snabbt växande storstad är det nämligen lönsammare att höja hyrorna i de hus som finns än att bygga nytt, det upptäckte man redan för mer än hundra år sen och det var därför man i alla städer, oavsett politisk färg på majoriteten, bilade kommunala bostadsbolag med just det syftet. Men, hur kunde jag glömma det - sånt är ju förbjudet nuförtiden, tack vare EU...
 0
Mattias Woldu (28 Juni 2011 00:53):
Det är egentligen märkligt att inte stadsbyggnadskontoret anställer fler personal. Till skillnad från andra myndighetsliknande förvaltningar så kan de debitera företag för självkostnaden av deras verksamhet. Stadsbyggnadskontorets avgifter gentemot byggherrar är en bråkdel av byggnadsprojektens avgifter. Det enda skälet till att nyanställning inom SBK hålls tillbaka är nog en fruktan om att behöva behålla personalen om man skulle uppnå bostadsförsörjningsansvaret.
 0
Jakob (28 Juni 2011 06:52):
Eftersom jag jobbar med projektutveckling av bostäder kan jag meddela att ALLT överklagas. Varenda litet hus på varenda byggbar fläck överklagas in absurdum. ALLTID.
Och ja, det kostar pengar, tid och det blir både fulare och mindre hus.
 0
Olle Jansson (28 Juni 2011 08:51):
"Visst, ni har många medlemmar på pappret, men i praktiken bara en liten högljudd grupp människor som uttalar sig. Samma personer, hela tiden."

Tja, i det avseendet skiljer sig la inte Yimby från i stort sett vilket politiskt parti, förening eller intresseorganisation som helst.
 0
Anders Gardebring (28 Juni 2011 10:19):
Trolltott:
"Visst, ni har många medlemmar på pappret, men i praktiken bara en liten högljudd grupp människor som uttalar sig. Samma personer, hela tiden."

Jag är talesperson för YIMBY Stockholm. Att jag hörs en del i YIMBY-sammanhang är således inte så märkligt. Man brukar som förening ha sådant som styrelse och talesperson (eller liknande benämning) för att föra en sammanhållen och konsekvent debatt. Som Olle redan påpekat så är det inte märkligare än vilket politiskt parti, förening eller intresseorganisation som helst...

Sedan finns förstås också en annan viktig skillnad. YIMBY bevakar inte ett egenintresse utan ett allmänintresse. Till skillnad från lokala proteströrelser som bildas för att "stoppa bostadshus X för det skymmer min utsikt" eller liknande så arbetar vi utifrån synvinkeln vad som är bäst för staden som helhet.
 0
S. (28 Juni 2011 12:16):
@Jan Wiklund

Precis! Har läst samma rapport och summerat samma ackumulerade brist. Vi ligger ett stycke Uppsala efter.

Det RIKTIGT hemska med det är detta: Boende går att lösa temporärt i någon mening. Ett rätt liten del av befolkningen får en standardsänkning (trångboddhet, återkommande bostadsbyten, hög boendeutgift, uppskjuten etableringsålder, o.s.v.). Detta är naturligtvis illa och måste åtgärdas. Men ändå värre är att övrig infrastruktur släpar efter precis lika mycket som boendeutbudet. Sjukvård, kollektivtrafik, barnomsorg, o.s.v. På dessa områden blir alla lidande, även skocken gubbs och kärringar utan sympatier för yngre generationer.

Jag spår en dyster ekonomisk framtid för Stockholm och några av de stadsnära kommunerna. Man kan inte kollektivt spara genom att skita i att utföra arbete som är nödvändigt idag. Det är en ynnest vi kan göra privat genom att skjuta upp underhållet på sommarstugan, vänta med utbyggnationen, o.s.v. När vi kollektivt försöker samma sak blir det ett reptrick som hårt drabbar framtida generationer. Jag skäms.
 0
Carl Johan Hall (28 Juni 2011 15:49):
Anders Gardebring:

Argumentationen om allmänintresse har en blind fläck, nämligen att allmänintresse är extremt svårt att definiera. Jag skulle som exempel mycket väl kunna argumentera utifrån ett tänkt allmänintresse att det inte är önskvärt att fler personer bor i Stockholm. Själv vänder jag genast taggarna utåt när jag hör någon påstå att han arbetar utifrån ett allmänintresse. Ibland tror personen själv på det (vilket jag vet att du gör), ibland är det snarast maskerat egenintresse (tänker t ex på när en kändis varnade för att bygga igen Stockholms skyline, och en Ratsit-sökning visade att han bodde på Bellmansgatan med utsikt över Stadshuset med omnejd).

Min skepsis grundar sig väl dels i att jag uppfattar personer som öppet argumenterar utifrån sitt egenintresse som mer ärliga, dels i att jag inte tycker att det finns något som heter allmänintresse (utom möjligen summan av egenintressen).

Med detta sagt vill jag alltså inte argumentera mot dig i sakfrågan, där jag ibland tycker att Yimby har rätt. Däremot tror jag att det rent retoriskt är bättre att argumentera i stil med "Yimby vill genomföra åtgärderna A och B, därför att de kommer att leda till konsekvenserna X och Y".
 0
Anders Ryding (28 Juni 2011 20:30):
Det skulle behövas en kriskommission, istället verkar det råda total förnekelse bland våra folkvalda. Man visar tjusiga bilder över nya stadsdelar som skall stå klara om tjugo år. Så tuffar man på i samma spår och väjer för att ta tag i de verkliga problemen. Ett av dem är att stadskvalitet alltid mäts i tillgång till grönt och frånvaro av urbanitet. Så kan man med stolthet visa upp planerna för Norra Djurgården. Hälften så stort som södermalm men med 1/4 dels så många invånare och det kan man på allvar kalla miljöstadsdel.
Det hela förbättras ju inte av en riksdag som skapar stadsfientliga lagar som tex gör att man kan hävda att strandskyddet råder i Stockholms city, vilket för med sig att man helt plötsligt inte kan bygga i en backe vid trekanten.
Det är en historiskt stor inflyttning till Stockholm. De gånger det varit så tidigare i historien har det krävts radikala grepp. Men helt plötsligt har man kulturminnesmärkt hela Stockholm och varje liten förändring skall genom nålsögat.

Jag tog förresten en promenad i Filmstaden häromdagen. Väldigt lyckat enligt min mening. Tänk om man kunde göra denna typen av förtätningar i många glesområden i staden. Vad fantastiskt det skulle bli. Man kunde tex bygga ihop Aspudden och midsommarkransen osv. Men det skulle krävas då att man rev enstaka hus och tyvärr spökar Klara rivningarna. Ingenting som det är tak på får röras.
Det är snart dags nu för ett brett folkligt upprop mot bostadsbristen i Stockholm. Varför accepterar vi detta. Det finns väl knappt någon som inte har någon i bekantsklapskretsen som är förhindrad att flytta hit eller lämnar stan till följd av bostadssituationen och det gäller inte bara ungdomar.
 0
Martin Ekdahl (28 Juni 2011 22:11):
"Det är snart dags nu för ett brett folkligt upprop mot bostadsbristen i Stockholm. Varför accepterar vi detta. Det finns väl knappt någon som inte har någon i bekantsklapskretsen som är förhindrad att flytta hit eller lämnar stan till följd av bostadssituationen och det gäller inte bara ungdomar."

Huvudet på spiken. Det gäller för oss att bli mer högljudda än gaphalsarna som stoppar alla byggen. Det gäller även för politikerna att skaffa sig lite ryggrad och stå upp för de som saknar bostad.
 0
Anders Gardebring (28 Juni 2011 22:56):
Carl Johan Hall:
Naturligtvis har du rätt i det. Det är svårt att sätta upp en objektiv definition på vad som är ett allmänintresse.
Jag delar dock inte din syn på ärlighet, jag tycker att man måste kunna argumentera utifrån en diskussion om allmänintresse, men naturligtvis inte tappa fokus på att synen på vad som anses vara ett allmänintresse inte är universellt.
 0
Niklas Öhrström (29 Juni 2011 14:42):
Anders Ryding:
Vad gäller de nya stadsdelarna skulle vi med dagens ökning kunna bygga fyra stycken Hagastäder, eller två Norra Djurgårdsstäder per år. Något sådant skulle man kunna kalla en ordentligt miljösatsning.

Sedan vet jag inte om inflyttning skulle vara extra stor just nu. Runt 5000 per år i flyttnetto mot resten av Sverige är det för tillfället och det verkar vare sig öka eller minska. Däremot har födelseöverskottet de sista fem åren haft en jämnt uppåtgående trend samt invandringen (bortsett från förra året då det var en dip).
 0
Mats (29 Juni 2011 16:45):
Problemet är väl att allt möjligt folk med makt över bostadsfrågan inte kan relatera. Hur många politiker bor i andra eller tredje hand? De flesta har ju gjort sin bostadskarriär redan. Och det på helt andra premisser än dagens. En fast anställning är ju rena lottivinsten i dagens Sverige, men samtidigt en förutsättning för ett bostadslån. Och även om du lyckas få ett lån så måste du ha sisådär en kvarts miljon i kontantinsats för något så futtigt som en enrummare i Midsommarkransen. Jag har noterat en rätt stor generell oförståelse för unga och unga vuxnas situation, inte minst bland 40- och 50-talister som fick sitt "på det torra" i ett helt annat Stockholm än dagens.
 0
Jan Wiklund (29 Juni 2011 20:00):
Carl Johan och Anders: Det är helt enkelt så att allmänintressen kan stå i strid med varandra. Målkonflikter, som det kallas. Yimby värnar en sorts allmänintressen, andra kan värna andra, och en del av dem strider mot Yimbys.

Sen får den politiska debatten avgöra.

Dessutom finns det egenintressen, men de spelar så att säga i en annan division.
 0
Ola (29 Juni 2011 21:35):
Ryding, tycker du är helt rätt ute, tyvärr har bevarandepolitiken förstört hela Stockholm, och även stora delar av Sverige. Leker med tanken att man översiktsplanerar hela Stockholm enligt principen "kvartersstruktur" när ett område är redo att bli innerstad får man helt enkelt lämna plats för dessa hus. Självklart finns det värden att bevara, men varför bevarar vi varje 50/60/70-talsförort för bevarandets skull när de är rätt tråkiga pga dess o-densitet.
 0
Niklas Öhrström (30 Juni 2011 00:20):
Ola:
Man behöver inte riva förorter för att göra plats för kvartersstad. Ofta är det rätt okomplicerat att helt enkelt öppna upp gatorna (istället för återvändsgränder) och skapa trottoarer o övergångsställen istället för separata GC-banor och gångtunnlar.

Sedan genomför man en förtätning utmed dessa trottoarer med lokaler i botten.
 0
Didde (30 Juni 2011 18:23):
Med anledning av att ni inte vill tappa fokus i intressefrågan så vill jag bara inflika att bevarandet av de där gröna kilarna och att hålla Stockholms skyline låg, är så nära objektiva allmänintressen man kan komma.

Om nu YIMBY anser sig företräda ett annat allmänintresse, som står i direkt motsats till de som är inskrivna i lag, hur tycker då YIMBY att man ska hantera denna intressekonflikt? Själv föreslår jag ett system som PBL eftersom Lindhagen inte är tillräcklig.

Har YIMBY eller riksdagen (samt de särintressen, inklusive YIMBY och Förbundet för Ekoparken, som hävdar dessa allmänintressen) rätt? Själv anser jag att båda har rätt och att man måste hitta synergieffekter och kompromisser.

Att som särintresse lobba för nya allmänintressen är helt enkelt en helt annan sak än att säga att andra allmänintressen är fel.
 0
Herbert Tingesten (30 Juni 2011 19:39):
"Så nära objektiva allmänintressen man kan komma", vilken mätmetod använder man för att fastställa detta?
 0
Jan Wiklund (30 Juni 2011 21:38):
Didde: Vi har redan besvarat den frågan i en annan tråd. I ett demokratiskt samhälle står det var och en fritt att argumentera för sin uppfattning och försöka få en majoritet för den. Beslut fattas givetvis i den ordning lagen föreskriver. Men det kommer fler beslut. Den demokratiska debatten tystnar aldrig - får vi hoppas.
 0
Alf . (30 Juni 2011 22:41):
Det är synd att demokratin sätter stopp för bostads byggande och billiga lägenheter som folk har råd med.
 0
Sven R (1 Juli 2011 09:15):
Didde:

Expropriationslag (1972:719)

2 kap. Expropriationsändamålen

1 § Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen kräves för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.


Det finns alltså sedan länge ett starkt lagskydd för att kunna bygga, eftersom det är ett allmänintresse. Så din bild att Yimby försöker hitta på ett nytt allmänintresse som står i motsats till riksdagens lagar är trams. Men det visste du ju.
 0
Gluff (1 Juli 2011 17:28):
Det som är utvecklingsfientligt för A kan vara framstegsvänligt för B. Om så bara att t.ex. bejaka en breddad, växande tjänstesektor i städer som Södertälje, Strängnäs, Enköping, ja snart sagt var som helst där det finns ett rimligt befolkningsunderlag och godtagbara kommunikationer.

Det finns oerhört många statliga jobb i Stockholm som visserligen inte nödvändigtvis behöver flyttas ut av regionalpolitiska skäl -- men man behöver å andra sidan inte "flytta in" dem. Det måste inte vara en naturnödvändig lag att Stockholmsregionen ska ha 3 miljoner invånare år 2050. Det kan lika gärna vara 2,5 miljoner och resterande 500k fördelat på 50000 ytterligare per kommun över 100.000 invånare.

Varför kan detta diskuteras?

Se befolkningstätheten i landets 20 största tätorter (se Wikipedia). Vissa orter ligger högt, däribland Stockholm (tätorten), Malmö, Lund. Andra ligger betydligt lägre, som Östersund, Gävle och Halmstad.

Det kan finnas geografiska fördelar (om lokalt intresse finns) med att öka befolkningstätheten i de medelstora städer där den är låg. Det ger också med fler invånare en stärkt arbetsmarknad i de orterna och bidrar till kortare pendlingsavstånd än om storstäderna ska expandera radiellt med bibehållen (ca 3000/kvadratkilometer mot ned till ca 1500 i flera mellanstora städer) befolkningstäthet.

För om svensken får bestämma blir det ofta expansion i periferin och då är det ju inte riktigt Stockholm längre utan en ytterförort. Blir det så kan den tillväxten lika gärna förläggas nära centrum av Halmstad. Om lokalt intresse så finnes. Det finns redan högskola och bra kommunikationer där, så det är inte resurser i sjön.
 0
Jan Wiklund (1 Juli 2011 20:24):
Gluff: Nu är det väl inte riktigt så att "om svensken får bestämma" så "byggs det i periferin". Du kan inte vara helt okunnig om att folk är beredda att betala skyhögt mycket mer för att bo i centrum än i periferin. Och när det sist var bostadsöverskott i Stockholm (tidigt 70-tal) så var det husen i periferin som tömdes, inte husen i centrum.
 0
Martin Ekdahl (1 Juli 2011 22:50):
Ja Gluff. Utveckla gärna det där resonemanget om att svensken vill bo glest och perifert. Hur kommer det sig då att bostadspriserna är högst i de stora tätorterna?
 0
Niklas Öhrström (1 Juli 2011 23:20):
Om man ser befolkningskurvan för Stockholm och de andra största tätorterna så finns det en positiv korrelation. Växer Stockholm så växer även troligen dessa. Försöker man (av någon anledning) hämma tillväxten i Stockholm (med medel som jag inte vill kännas vid?) för att försöka flytta över den till dessa orter blir resultatet troligtvis att den inte ökar någonstans.
 0
Harald Cavalli-Björkman (2 Juli 2011 00:06):
Martin Ekdahl: "Blir man så blind inför andras behov därför att man aldrig själv har stått i bostadskön eller flyttat mellan kortvariga 2:a och 3:e-handsboenden?"

Hyresgästföreningen är en förening som bevakar sina medlemmars intressen. De hundratusentals potentiella, eller "svarta" hyresgästerna betalar inga medlemsavgifter. Du beskriver en typisk insider/outsider-problematik. Oavsett vad de proklamerar utåt, vilken egentlig anledning har HGF att arbeta särskilt hårt för dig/mig eller någon annan på utsidan?
 0
Niklas Öhrström (2 Juli 2011 00:35):
Harald:
Fast om utbudet av hyresrätter ökar så förbättras ju hyresgästernas ställning/förhandlingsposition gentemot hyresvärdarna, vilket borde ligga i HGF:s intresse. Men något sådant främjar ju inte organisationen som sådan, eftersom den till stor del bygger på motsättningen mellan hyresgäst och -värd.
 0
Harald Cavalli-Björkman (2 Juli 2011 01:20):
På ett sätt innebär givetvis större antal en styrka. Vad jag menar är att ideellt aktiva främst kommer engagera sig i det som är betydelsefullt för dem själva och sina grannar. Då är det helt naturligt att fler hyresrätter generellt blir mindre viktigt än att få ett mindre hyreshus just på vår innergård. Jag ser ingen anledning att hyresgäster skulle bete sig på något annat sätt än brf:er eller villaägare i de här frågorna.
 0
Martin Ekdahl (2 Juli 2011 11:50):
Harald:

Det ligger nog något i att HGF enbart företräder dem som redan har fått tag på en hyreslägenhet, liksom fackföreningar inte engagerar sig i de arbetslösas situation. Det ligger väl i sakens natur antar jag. Känns ändå lite tragiskt att solidariteten begränsas inom egoismens ramar även hos de som gärna talar om just att vara "solidarisk". Ger inte direkt hopp för människorna. Folk har sig själva närmast, det kan jag förstå, men något hjärta borde de väl ändå ha i kroppen? Bostadslösa har liksom arbetslösa blivit en andra kast utan samma medborgerliga rättigheter som alla andra. Skulden ligger på flata politiker som hellre lyssnar på en liten högljudd skara än att försvara den stora tysta gruppen bostadslösas rättigheter.
 0
Herbert Tingesten (2 Juli 2011 12:36):
Det är många som har en bostad som gärna skulle vilja flytta till en större eller en som är belägen i en annan stadsdel. Den möjligheten beskärs också av bostadsbristen och det borde väl åtminstone vara en liten anledning för HGF att minska på sitt propagerande mot bostadsbyggande. Sedan ska man inte glömma att många medlemmar faktiskt är stadsbyggnadspositiva trots att styrelsen ofta består av konservativa. Jag själv är t ex medlem "under protest" eftersom det inte ges några direkta möjligheter att rösta bort styrelsemedlemmar som inte företräder mina värderingar. Åtminstone har jag aldrig sett till några valsedlar och några omröstningar har det inte varit på något av mötena jag varit på.
 0
Jan Wiklund (2 Juli 2011 15:31):
Jag tror ni har fel om HGF. Precis som fackföreningar försvagas då det råder hög arbetslöshet så försvagas hyresgästföreningar om det råder bostadsbrist. För en organisationspolitruk som tänker mycket kortsiktigt spelar det kanske ingen roll, men en smart organisationspolitruk vill ju att hans organisation ska vara attraktiv och få nya medlemmar. Och det får dom om dom är duktiga på att förhandla. Och det är dom om det råder överskott på arbetsplatser resp bostäder.

Fast så smarta kanske de inte är?
 0
Alf . (2 Juli 2011 15:49):
 0
Anders Gardebring (2 Juli 2011 21:32):
Herbert skriver:
"Det är många som har en bostad som gärna skulle vilja flytta till en större eller en som är belägen i en annan stadsdel. Den möjligheten beskärs också av bostadsbristen"

Här vill jag inflika en annan sak också. Själv bor jag i bostadsrätt (jag ville bo i stan utan att behöva stå i bostadskö tills jag blev pensionär och hade de ekonomiska möjligheterna) och kan konstatera att som bostadsrättsägare har man numera också en flyttskatt. Vi köpte vår lägenhet för 6 år sedan. Sedan dess har som bekant priserna gått upp rätt mycket. För oss är det inte något positivt - tvärtom. Vi skulle nämligen gärna flytta till något större. Problemet är bara att om vi säljer så måste vi skatta på den "vinst" som vi har gjort. En vinst som är fullständigt meningslös eftersom vi vill flytta inom samma stad. Om vi säljer vår lägenhet har vi alltså inte sedan kapital att köpa tillbaka den lägenhet vi just sålt. Ovanpå det ska förstås läggas att de där extra kvadratmetrarna vi skulle vilja ha också har blivit dyrare.

Vem är det egentligen som gynnas av prisökningen? Inte bostadsrättsinnehavare i alla fall. Ja om man inte ska flytta från stan förstås.
 0
Hans Ödman (9 Juli 2011 09:21):
Ingen verkar reflektera om den migration som pågår till storstadsområdena, fr.a. till Stockholmsområdet, och som alstrar bostadsproblem, transportproblem där samtidigt som många landsortsstäder utarmas,infrastruktur, bostäder etc där blir värdelösa, är en önskvärd utveckling. Den verkar ses som opåverkbar och naturgiven. Hur vill vi att samhället ska se ut på sikt? Ska 80% (eller mer?) bo i våra tre storstäder i framtiden?
 0
Anders Ryding (9 Juli 2011 10:48):
Jag tror att urbaniseringen är en ofrånkomlig utveckling. Och inte mig emot att 80% av Sveriges befolkning skulle bo i storstadslänen.
Storstäderna har alltid dragit till sig folk. Skillnaden idag mot förr är att idag väljer de flesta att flytta hit och fler skulle komma hit om möjligheten fanns. Tidigare i historien har folk varit tvungna för att försörja sig. Idag är det ett aktivt val, man vill ha utbildning, karriärmöjligheter, kulturutbud osv.
Industrierna och småbruken har försvunnit och kommer inte tillbaka och dagens svenskar vill ha en hög levnadsstandard. Det kommer inte att vara hållbart i längden att ösa pengar över en döende landsbygd. Vi är bara 9 miljoner spridda över en stor yta. Man kan inte få samma levnadsstandard i landsbygden därför flyttar man.
Stockholm är, internationellt sett, en liten storstad. Vi har plats för fler. Att vi dras med bostadsbrist och infrastrukturproblem är bara dålig planering och politisk oförmåga. Satsa på tillväxtregionerna och sluta utlokalisera statliga verk till Borlänge och andra ställen där ingen ändå vill bo och sluta ösa pengar över små inlandskommuner. Inled istället ett avvecklingsprogram.
Om det här landet haft 80 miljoner invånare då kunde man ha satsat på en levande landsbygd.
 0
Urbanisten (9 Juli 2011 11:40):
Kostnaderna för att hålla landsbygden levande drabbar Stockholmarna. Om vi slapp understödja landsbygden kunde vi satsa ännu mer på Stockholm istället.
 0
Niklas Öhrström (9 Juli 2011 12:24):
Hans Ödman:
Jag råder dig att gå in på SCB:s sidor så ser du att myten kring att Stockholms befolkningstillväxt skulle utarma andra städer inte stämmer. Befolkningstillväxten i Stockholm beror av två faktorer: Födelseöverskott och invandring. Dessutom finns det sedan 30 år en positiv korrelation mellan befolkningstillväxten i Stockholm och utanför Stockholm, vilket betyder att när befolkningen i Stockholms län ökat har den också ökat utanför Stockholms län.

Idag bor 38-39% av Sveriges invånare i Storstockholm, stormalmö och störgöteborg. Om 80% i framtiden skulle bo där skulle det innebära att de tillsammans skulle behöva mer än fördubbla sin storlek, samtidigt som Sveriges befolkning som helhet inte skulle öka.

För det första så är det rätt osannolikt att Stockholm (som fn är den snabbast växande) skulle växa till mer än 4,15 miljoner invånare (dvs dubbla mot idag) de närmaste 40 åren, och detta samtidigt som Göteborg och Malmö skulle växa lika snabbt plus att landets befolkning som helhet inte skulle öka.

Några 80% lär du inte se de närmsta seklerna.
 0
Björn (9 Juli 2011 20:00):
Anders Ryding:
Så vi ska lägga ner Umeå, Linköping, Borås, Piteå, Luleå, Gävle osv..?

Vi skulle lika gärna kunna lägga ner Stockholm och flytta hela befolkningen där till Hamburg, St. Petersburg eller Köpenhamn-Malmö.

Urbanisten:
Det där är en myt. Man skulle lika gärna kunna hävda att det är resten av riket som subventionerar Stockholm med färdigutbildad skatteproducerande inflyttare.

Niklas Öhrström:
Ja och nej, det är sant att det är invandringen och födelseöverskottet som är huvudorsaken, men Stockholms stora födelseöverskott beror till viss del på att många i fertil ålder flyttar till stockholm från resten av riket.
 0
Anders Ryding (9 Juli 2011 21:29):
Ja, lägg ner Borås. Den regniga fula stan skulle väl ingen sakna. Nu tror jag iochförsig att Borås som är en del av Göteborgsregionen klarar sig av egen kraft. Du tar upp dåliga exempel Björn. Däremot finns det en väldigt massa småorter som för en tynande tillvaro och som staten och Stockholm öser en massa pengar över, fast det inte finns något hopp. samhällen har blomstrat och dött i alla tider. Dessvärre är väl den här frågan en av de sista politiska tabuna. Folk söker sig frivilligt till storstaden och vill bo i storstaden varför motarbeta det och varför ösa dessa pengar över en landsbygd som folk söker sig ifrån?
Än så länge blomstar och lever Stockholm annars skulle jag gärna bo i Paris eller London eller New york. Jag är för fri rörlighet och att man skall underlätta för folk att bo där de så önskar.
 0
Björn (9 Juli 2011 21:42):
Anders Ryding:
Vilka orter är det som "staten och Stockholm öser pengar över"? Och varför ska staten ösa pengar över Stockholm (vilket historiskt sett är en av de största anledningarna att Stockholm växt) men inte andra städer och landsdelar?
 0
Niklas Öhrström (9 Juli 2011 23:04):
Björn:
Får man se en källa på ditt sista påstående? På vilket sätt skulle staten "ösa pengar" över Stockholm?
 0
Niklas Öhrström (9 Juli 2011 23:33):
Hans Ödman:
Jag räknade på exemplet med 80% boende i de tre storstäderna. Istället räknade jag med de tre storstadslänen (dvs mer än storstäderna i sig). De har idag tillsammans 4,9 miljoner invånare vilket är lite knappt 52% av Sveriges befolkning. De senaste fem årens flyttöverskott till dessa från resten av landet har varit 7960 invånare årligen. Under förutsättning att denna takt håller i sig och att landets befolkning som helhet inte ökar, kommer 80 procentsgränsen att passeras år 2.344. De tre storstäderna är dock mindre än länen och det är inte troligt att befolkningen minskar samtidigt som städerna ökar, så troligtvis kommer detta ske långt senare.

"Avfolkningen" till storstäderna kanske ändå inte är så mycket att oroa sig för.
 0
Niklas Öhrström (9 Juli 2011 23:43):
Björn:
"Så vi ska lägga ner Umeå, Linköping, Borås, Piteå, Luleå, Gävle osv..? "

Har du siffror på att det är just Stockholm eller de andra storstäderna som avfolkar landsbygden. Hur många av de kommuner du räknade upp har haft en minskad befolkning sedan 1980? (Svar ingen)
 0
Martin Ekdahl (10 Juli 2011 13:52):
Börjar bli tröttsamt med allt gnäll om hur synd det är om alla andra orter då storstäderna växer. Det finns ingen ondskefull masterplan för att avfolka landet och förflytta befolkningen till storstäderna.
 0
Jan Wiklund (10 Juli 2011 18:54):
Har inte den här diskussionen förts förr?

Och har vi kommit längre än

1. Det är kostnadseffektivt med städer eftersom avstånden mellan människor som samarbetar minimeras. Å andra sidan finns det ingen anledning att minska avstånden mellan människor som inte samarbetar.

2. Det är irrationellt att odla mat och fiberråvaror i städer. Landsbygd behövs följaktligen. Men även sådan verksamhet kräver visst samarbete med andra typer av aktiviteter varför det är rationellt att också ha sådan verksamhet på landsbygden.

3. All flytt av befolkning kostar, eftersom det innebär kapitalförstöring. Den måste vägas mot vad man eventuellt vinner.

4. Att bestämma någon optimal fördelning är antagligen inte möjligt. Visserligen kan man anta att folk spontant söker sig dit där dom får mest ut av det, men det finns också en maktaspekt med i spelet. Storstäder har makt: ekonomisk makt (att bestämma var det ska investeras), politisk makt (att bestämma vilka som ska koopteras upp i makten), och kulturell makt (att bestämma vilka koder som ska "gälla"). Följaktligen kan man anta att mer pengar kommer att strömma till storstäderna än vad som vore rationellt, och därmed också fler människor.

5. Det finns fördelar för oss här att Stockholm växer: det finns en chans att bygga igen en massa hål som har skapats av den modernistiska stadsbyggnadspraktiken. Å andra sidan är det inte alls säkert att detta sker. Dels härjar modernismen nästan ostört i byråkratierna och det är stor risk att inflyttning bara skulle resultera i en massa nya förorter halvvägs till Enköping. Och dels kommer alltid inflyttningen först och byggandet efteråt. Vi kommer alltså att drabbas av köer. Samtidigt som landsändar som krymper drabbas av extra minskad ekonomisk aktivitet pga utflyttningen.

Summa: Det finns inget skäl att vara teoretiskt motståndare till storstadstillväxt. Men det är stor risk att den för med sig oönskade bieffekter. Det förefaller mig som smartare att försöka motverka dessa bieffekter än att tjafsa om för eller emot storstadstillväxt (som vi har vare sig vi vill eller inte). Och om vi finge en ekonomisk-politisk-kulturell offensiv för att utveckla provinsen skulle jag nog se det som en fördel.
 0
Björn (14 Juli 2011 13:56):
Jag har inget emot att Stockholm växer, och nej, jag tror inte att det finns någon ondskefull plan för att avfolka resten av landet. Det jag vänder mig emot är de som tjatar att resten av landet på något sätt förhindrar (här kan vi snacka konspirationer!) Stockholms tillväxt och att Stockholm på något sätt är missgynnat för att staten "öser" pengar över resten av landet.

Städerna i resten av landet kommer inte att gå under, men befolkningen i många orter (förutom universitetsstädera och i viss mån residensstäderna) har inte ökat nämnvärt sedan 1970-talet. Att säga att Stockholm växer opåverkat av resten av landet är rent felaktigt då de flesta inflyttande från resten av riket är i barnafödande ålder.

Stockholm växer, och det är väl bra, men det betyder väl inte att man inte kan satsa på städerna i resten av landet?
 0
Björn (14 Juli 2011 14:00):
För övrigt så håller jag med Jan Wiklund ovan.
 0
Anders Norén (14 Juli 2011 15:58):
Denna tråd spårar ur Anders Rydings inlägg 10:48 den 9 juli (http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​6/​bostadsbristen-​gor-​att-​un_​.​.​). Alla som från och med det inlägget pratar om "stad" och menar Stockholm och om "landsbygd" och menar allt som inte är Stockholm gör generalfel. I en Yimby-diskussion, om någonstans, borde debattörerna vara förmögna att göra skillnad mellan stad och landsbygd.

Gör om, gör rätt.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (14 Juli 2011 18:49):
Ja, landsbygden är ju det som ligger mellan städerna. Man kan diskutera när en tätort blir en stad, men de flesta kan nog hålla med om att det finns fler än en stad i Sverige...

Sverige har en tripolär geografi med Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn som centra. Stockholm är viktigast i kraft av folkmängd och statsadministration, kulturella institutioner mm. Göteborg och Öresund ligger dock bättre placerade för land-, flyg- och sjötransporter till de stora marknaderna i Västeuropa som Sveriges ekonomi är inriktad mot.

Sen kan man som sagt diskutera hur många av de resterade städerna som kan räknas som riktiga städer. Det beror förstås på vilken definition man har av begreppet stad.
 0
Niklas Öhrström (16 Juli 2011 16:33):
Björn:
Jag tror att övriga svenska städer är rätt irrelevanta i denna diskussion. Det handlar inte om att unga lämnar Stockholm för att bosätta sig i Norrköping, eller Västerås, utan om att man flyttar till städer som kan utgöra någon form av alternativ: Oslo, Köpenhamn, London och ffa Berlin.

Och det är ju synd att vi förlorar en stor grupp människor ut en viss kategori (dvs vår framtid) bara för att vi inte förmår att bygga tillräckligt med bostäder (till följd av stela regler och stor portion egoism hos en del av de som redan har bostad).
 0
Jan Wiklund (17 Juli 2011 00:07):
Niklas: Jag tror att skälen är andra. Bostadsbyggandet höll jämna steg med folkökningen fram till 1992. Sen har det konstant legat på 60-70% fram till 2006 då det rasade till noll. Reglerna har hela tiden varit desamma. Skälen bör rimligen vara finansiella.

Sen är det en annan sak hur man ska återställa ett bostadsbyggande som täcker behoven. Avsätta tillräckligt med stadsplanerad mark är en nödvändighet. Som vi båda känner till görs detta nästan inte alls. Småsnuttar som Norra Station framställs som jätteområden, men är ingenting jämfört med den stadsplan som gjordes på 1860-talet.

För hundra år sen då man var i samma situation som vi nu drog man också slutsatsen att det behövdes kommunala bostadsbolag utan vinstkrav som hade order att bygga så mycket de kunde. (Om detta inte faller en del nyliberaler på läppen tycker jag att de måste föreslå något annat. Deras vanliga marknadsmantra fungerar inte, 1920 rådde helt fri marknad men bostadsbristen var skyhög ändå. I en storstad med stark invandring är det alltid lönsammare på kort sikt att höja hyrorna (eller motsvarande) i det befintliga beståndet än att bygga nytt. Och kapitalismen arbetar med kvartalsredovisningar.)

Det är alltså fullt möjligt att i denna situation bostäder måste betraktas som en infrastruktur som behöver styras som andra infrastrukturer, dvs politiskt. Samtidigt som det är fullt möjligt att en fri marknad fungerar utmärkt i mindre och stagnerande orter.

Det skulle vara intressant att se hur såna styrningar har, resp inte har, fungerat i olika länder/storstäder så man inte upprepar de sämsta metoderna. Det måste ju inte göras som under miljonprogrammet.
 0
Daniel (1 Augusti 2011 08:08):
Det börjar pratas en del om BRF Hasselbladska Huset. Även om bostadsrättsföreningen ligger i Göteborg, så är föreningen ändå ett tecken i tiden på att byggbranchen har överskattat sig självt och rimligtvis så borde liknande situationer finnas i Stockholm även om dom inte har kommit upp till ytan.
Att fiffla med bokföringen är lätt en tid, men är ohållbart i längden då räkningarna måste betalas oavsett hur kreativt man fixar gröna siffror i bokföringen.
 0
Daniel (2 Augusti 2011 08:49):
I dagens GP så finns det en artikel om hyresvärdarnas vinster. På hyran man betalar till dom fem största privata hyresbolagen så går 52% i vinst, och 48% till drift och underhåll.

Att hyresbolag skulle ha knapert ställt och behöva marknadshyra för att kunna investera är en svårkrossad myt, men det är inte många bolag i Sverige som har sådana vinstmarginaler som hyresbolagen. Hade bilbolagen gjort sådana vinster (eller oljebolagen) så hade stora protesttåg uppstått.
 0
Mats O. (5 Augusti 2011 11:37):
Nu verkar det ändå som att flera fastighetsbolag ligger i startgroparna för att börja bygga fler hyreslägenheter, bland annat Wallenstam och Stena fastigheter. Vilket är bra, för ökar utbudet av attraktiva hyreslägenheter i trevliga områden dämpar det den våldsamma överprissättningen på bostadsrätter.
Det är ganska sjukt att folk betalar flera miljoner för en lägenhet som dom inte ens äger.

http:​/​/​www.​gp.​se/​ekonomi/​1.​691196-​byggboom-​for-​de-​stora
 0
Martin Ekdahl (9 Augusti 2011 22:14):
Mats O:

Ja, det är positiva nyheter. Fler nya hyreslägenheter tack.
 0
Mats O. (11 Augusti 2011 19:27):
Samtidigt ska alla ha klart för sig att i framtiden kommer boendekostnaderna stiga. En allt större del av ens inkomster går till att betala sitt boende.
Så lyssna inte för mycket på bullshitsnacket från politiker och debattörer som lovar billiga bostäder för unga.
 0
Niklas Öhrström (13 Augusti 2011 14:27):
Mats O:
Menar du att detta är en naturlag eller att bostäder fram till nu varit för billiga, eller att en kommande fördyring är en konsekvens av dagens politiska system?

Om det sista gäller: Har du något förslag på hur man i framtiden skulle kunna sänka kostnaderna för boende?
 0
Mats O. (13 Augusti 2011 18:23):
Niklas

Det där är ju en jättekomplex fråga. Jag är lika lite som någon annan någon framtidssiare. Magkänslan säger dock att västvärldens välfärdsstater har sett sina bästa dagar. Det som hänt i Grekland och andra länder visar vägen.
Sedan kan man alltid från ett vänsterperspektiv hävda att det är en fördelningspolitiskt fråga. Problemet är att det för varje år blir allt mindre att fördela till allt fler behövande.

Ingen aning om hur vi ska sänka bostadskostnaderna. Vi kanske får tränga ihop oss i allt mindre lägenheter med en enkel modest standard ?
 0
Anders Norén (13 Augusti 2011 21:06):
Mats O: Med tanke på att Sverige har en av världens högsta bostadsstandarder, mätt t.ex. i genomsnittlig boyta per person, så finns nog utrymme för en standardsänkning utan att vi för den delen blir trångbodda.

Min hustru brukar berätta denna anekdot, som handlar om några av våra vänner, när bostadsstorlekar kommer på tal:

Våra vänner bor i en 1920-talstrea (70-80 kvadrat någonting) i utkanten av innerstaden i en större svensk stad. De har ett barn men tänker skaffa fler. När deras svenska vänner kommer på besök så är frågan som ställs "och när ska ni flytta till hus?" Riktiga människor bor ju i villa, framför allt om de har barn. När mannens italienska släktingar, från en större norditaliensk universitetsstad, kommer och hälsar på så konstaterar de i stället att "det här var en stor lägenhet, här kan ni skaffa jättemånga barn!"
 0
Jan Wiklund (14 Augusti 2011 14:33):
Just bostäder torde vara något där det teoretiskt skulle kunna gå att göra jättemycket omfördelning - änkor i stora villor som skulle kunna byta plats med barnfamiljer i trerumslägenheter t.ex. Problemet är att det för änkan är billigare att bo kvar, åtminstone om trerumslägenheten är nåtsånär "ny" - antingen nyproducerad eller nyköpt. Det skulle behövas något system att fördela om kostnaderna över tid.

Samt, som sagt i inledningen till den här tråden, bygga såpass mycket att det pris som betalas inte är högre än bostaden faktiskt kostar att producera. Priset beror ju som bekant på tillgång och efterfrågan, och tillgången i Stockholm står praktiskt taget still medan efterfrågan ökar för varje år som går.
+1
Daniel (15 Augusti 2011 08:44):
Reavinstskattens obligatorium gjorde marknaden lite mer trögflytande. Man får ju inte sälja sin villa längre och flytta in i en bostadsrätt utan att bli tvungen att betala en tredjedel i skatt om man har bott där länge. Förut var det enklare när man kunde skjuta upp skatten.
 0
Jan Wiklund (16 Augusti 2011 19:22):
Jo det är sant, den gör det ännu omöjligare. Den måste vara en av de mest dysfunktionella skatter som finns.
+1
Anders Gardebring (22 Augusti 2011 10:20):
Flyttskatten är klart märklig. Bidrar inte direkt till rörlighet på bostadsmarknaden...
 0
Martin Kolk (24 Augusti 2011 01:02):
Det vore mycket underligt att inte ha kapitalbeskattning på bostäder. Om något är den för låg idag vilket uppmuntrar till spekulation i bostäder och överbelåning. I största allmänhet är vad som behövs för ökad rörlighet på bostadsmarknaden högre fastighetskatter som finaniserar ökat nybygge. I det långa loppet skulle det sänka bostadskostnaderna för alla eftersom både bostadspriser och därmed skatter skulle sjunka även om nuvarande bostadsägare skulle ta en mindre ekonomisk smäll (som de uppenbarligen klarade av utan större problem för 6 år sedan).
 0
Daniel (24 Augusti 2011 08:32):
@Martin. Givetvis ska man ha en kapitalbeskattning på bostäder, men den borde följa inflationen, samt att den borde inte heller gälla retroaktivt när man ändrar reglerna.

Om en man köpte ett hus för 250000 kronor 1960, och vill sälja det inför pensionen för 2700000, så har han inte gjort någon vinst, vilket betyder att han betalar ändå 539000 kronor i vinstskatt. Låt oss säga att en man före ändringen av flyttskatten sålde sitt hus vid pensioneringen och investerade alla pengarna i en lägenhet. Så ska mannen helt plötsligt utan förvarning betala 539000 kronor i skatt eller betala ränta på pengarna. Regler som inte gällde då han sålde sin villa.

Man man ändra regler retroaktivt så kan ju om mp får makten helt plötsligt få för sig att alla som har köpt en bil måste skatta 20000 i miljöskatt vid köp av ny bil, och det gäller för varje bil du har köpt innan skatten också.
 0
Daniel (24 Augusti 2011 08:33):
En mycket bättre åtgärd för att hålla ner priserna borde förresten vara att förbjuda amorteringsfria lån.
 0
Daniel (24 Augusti 2011 08:34):
Vilket också borde gälla retroaktivt.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter