Almedalsrapport

YIMBY var återigen på plats i Almedalen i år. Antalet seminarium relaterade till de frågor som YIMBY driver var rekordstort.

Vår genomgång av veckans program, som resulterade i vår Almedalskalender, gav en lista på hela 99 seminarium och/eller events. Det fanns förstås ingen möjlighet för oss att närvara vid alla dessa programpunkter, men det är mycket glädjande att dessa frågor verkligen är uppe på agendan.

Många pratade om hållbar stadsutveckling, behovet av mer och bättre infrastruktur liksom en förändrad syn på arkitektur. Under tisdagen hölls ett intressant seminarium med Sveriges Arkitekter som arrangör. Rubriken för seminariet var "Allt avviker! Imorgon är inget standard" och det tog upp vikten av att tänka om kring de standardiserade byggmodeller som stora delar av byggbranschen idag använder sig av. Emma Jonsteg från Utopia Arkitekter gav prov på uppfriskande kritik - även mot sin egen bransch. Hon kritiserade även hur stadsbyggnadskontoret sköts och menade bland annat att det är en stor personalomsättning på grund av för stor arbetsbelastning och dålig löneutveckling.

Under onsdagen hölls ett annat intressant seminarium på temat "Boendemiljö - nu och i framtiden" med Riksbyggen som arrangör. Under seminariet presenterades en Demoskopundersökning om hur vi ser på vårt boende.

En av slutsatserna var att svenskar vill ha blandad arkitektur i nya områden. Knappast förvånande men med tanke på hur mycket av det som byggs ser ut värt att påpeka. Rapporten är intressant läsning men det gäller att förstå den rätt. På tio-i-topp-listan finns faktorer som trygghet, närhet till naturen, boendekostnad och att det ska vara lugnt och tyst, men också önskemål om närhet till mataffärer och kollektivtrafik (men inget om parkeringsplatser). I undersökningen var det i tur och ordning saluhall, torghandel, fik, bageri, matbutik och restaurang som stod högst på önskelistan över det som de boende saknar i sin närhet.


"Boendemiljö - nu och i framtiden" arrangerat av Riksbyggen.

Att vilja ha nära till natur och lugn och ro, samtidigt som man önskar sig en hög servicenivå och uteserveringar, kan låta mostridigt men är det inte. Den täta blanstaden kan erbjuda alla dessa faktorer genom ett finmaskigt nät av gator, gröna innergårdar, parker, god kollektivtrafik, korta avstånd och tillgång till sammanhängande natur i närheten då staden inte sprids ut. Den undersökning som spacescape m.fl presenterade för en tid sedan där man tittade på vilka faktorer som påverkar priset på en bostad verkar bekräfta undersökningens slutsatser.

Under onsdagen anordnades också ett seminarium med Stockholms handelskammare och västsvenska handelskammaren som arrangörer med titeln "Hur stärker vi storstadsregionerna?". På seminariet presenterades bland annat rapporten Huvudstadsregionen leder landet där man i hög grad slår hål på idén om att Stockholm växer på bekostnad av övriga landet. Tvärtom visar rapporten att en högre sysselsättning i huvudstadsregionen ger "ringar på vattnet" i övriga regioner i landet. Västsvenska Handelskammaren konstaterade också i sin rapport Svenska nav att det är storstadsregionerna som är landets tillväxtmotorer.

Ett ofta förekommande namn bland de medverkande var Ulf Perbo, statssekreterare hos Civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Perbo medverkade på 15 olika seminarium, bland annat seminariet om hur vi stärker storstadsregoinerna.

Perbo gick direkt från rollen som vice VD för Bil Sweden till rollen som statssekreterare och det märktes. Det dök upp en fråga kring sanningshalten i påståendet att det bara är Stockholm och Tirana i Albanien som saknar en förbifart. Frågan ställdes av en student vid handelshögskolan i Stockholm som arbetat med trafikstatistik och forskat kring just detta. Perbo, som tidigare under samma seminarium sagt att det var han själv som varit drivande bakom den kampanjen, viftade med nedlåtande röst bort frågan genom att påstå att frågeställaren nog behövde bättre kartor.

Problemet för Perbo är förstås att påståendet inte är sant. Som exempel på huvudstäder som saknar förbifarter i den mening som avses med Förbifart Stockholm kan nämnas Köpenhamn och Wien, bland flera. Det står förstås Perbo liksom andra att fritt bilda sig en uppfattning kring förbifarten, men frågan är om det är lämpligt att göra en sådan sammanblandning av intressen som Perbo gjorde här.

Bil Sweden var för övrigt en i hög grad närvarande organisation på Almedalsveckan med inte mindre än 17 arrangemang. Under torsdagen arrangerade Bil Sweden seminariet "Hur löser vi storstädernas bostads- och trafikproblem?" där bl.a. Ulf Perbo medverkade. Inte oväntat handlade seminariet mycket lite om bostadsproblem men avsevärt mer om (bil)trafikproblem. Seminariet ställde bland annat frågan "ska vi förtäta eller glesa ut städerna?" [sic!].


Bertil Moldén tyckte också att en låg parkeringsnorm var segregerande. Med tanke på att en parkeringsplats i garage kostar hundratusentals kronor att producera, och parkeringsnormen dessutom bara är en tvingande miniminorm, är det ett minst sagt märkligt påstående.

Bil Sweden verkade också helt ha missat att det idag finns en starkt urban trend bland nyblivna föräldrar. Att människor väljer att bo kvar i stan såg man som ett problem som i huvudsak beror på att man ville slippa köerna. Det är förstås en del av sanningen, men en annan del av sanningen är att många också uppskattar stadslivet och att alla inte vill behöva köra bil överallt. Anders Ygeman, (S) riksdagsledamot och ordförande i Trafikutskottet, som deltog i seminariet, uttryckte det bäst: Den som måste köra bil borde omfamna satsningar på kollektivtrafik och driva på för fler. Det frigör nämligen utrymme på vägarna för den som inte kan välja kollektivtrafik.


Bil Sweden har en dröm...

Att Bil Sweden inte bara aktivt arbetar för mer biltrafik, utan också för minskad spårtrafik, framkom tydligt. Under tisdagen arrangerade Bil Sweden, Motormännens riksförbund och Bussbranschens riksförbund ett seminarium på temat "Satsa kollektivtrafikpengarna rätt - satsa på buss!".

I Almedalen ska man alltid betänka vem som står bakom ett seminarium. Den som undrar varför Bil Sweden vill se satsningar på buss istället för spårvagn kan ta sig en funderare på hur bra stombussar som linje 4 i Stockholm fungerar och sedan jämföra med spårsystem som Spårväg City eller Tvärbanan och, kanske framför allt, i vilken grad de har dedikerade körfält och fungerande signalprioritering...

När en busslinje konverteras till spårväg ökar nästan alltid resandetalet, och fler som tidigare körde bil väljer att åka kollektivt. Det är tydligen en utveckling som Bil Sweden ogillar.

En annat intressant kommentar från Per Moldén kom också på seminariet:


Det är extra intressant utifrån ljuset att Bil Sweden m.fl. hävdar att förbifarten behövs för att avlasta Essingeleden. Sanningen är förstås, vilket YIMBY konstaterat hela tiden, att det är en östlig förbindelse för både bil- och kollektivtrafik som behövs. Varför förbifarten prioriteras före en sådan förbindelse förblir en gåta, speciellt då en östlig förbindelse är avsevärt billigare.

Medan Bil Sweden i hög grad framstod som en relativt oseriös aktör som arbetar för att alla ska köra så mycket bil som möjligt framstår Gröna bilister, som anordnade 5 evenemang under veckan, som avsevärt seriösare. Ett av seminarierna hade rubriken "Mobilitet - fyra sätt att komplettera bilen och må bättre på köpet! ". Intrycket är att de, precis som YIMBY, har insett att bilen även i framtiden har en plats i samhället, men att bilens roll kommer att förändras och att det inte finns något egenvärde i att motarbeta en överflyttning av transporter till andra typer av fordon.

Det sista seminarium som vi deltog på under Almedalen hölls på fredag eftermiddag. Ett antal aktörer inom framförallt byggbranschen diskuterade då under temat "Kvalitet och effektivitet i bostadsbyggandet". Under seminariet diskuterades hur byggsektorn kan bli effektivare och mer produktiv, liksom aspekter som miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Det diskuterades mycket kring hur vi ska bygga mer energieffektivt, vilket förstås är utmärkt. Märkligt nog diskuterades inte transporternas roll liksom den fysiska utformningen av bebyggelsen överhuvudtaget från den synvinkeln. Det framstod för oss som något av en blind fläck och det finns goda skäl för marknadens aktörer att titta mer på de frågorna än man gjort hittills.

Ett problem som flera aktörer lyfte fram var att kraven skiljer sig mycket åt mellan olika myndigheter och kommuner. Aktörerna ville ha mer enhetliga byggkrav, och flera menade att det är bättre att t.ex. Boverket ställer högre krav på nationell nivå - så att spelreglerna blir lika och överskådliga - istället för att enskilda kommuner går före.

Ett annat fenomen som togs upp som en stor kostnadsdrivande faktor var kostnaderna för överklaganden och hela nimby-fenomenet. Det är värt att tänka för den som protesterar mot nya bostäder.

En faktor i bostadsbyggandet som kritiserades under seminariet var också kommunernas krav på gestaltningsprogram. Bertil Rignäs, ordförande i Sabos byggherregrupp, menade att det var ett hinder för utvecklingen av ett industriellt byggande. Ett märkligt påstående menar vi. En uppenbar analogi är förstås Henry Ford:s klassiska "Varje kund kan få bilen målad i vilken färg som helst, så länge den är svart". Men medan bilindustrin idag har en myriad av modeller (som också går att få i en massa olika färger) verkar byggindustrin sitta fast förankrad i den vita eller gråa skokartongen i nyfunkis.


Henry Ford hade kanske gillat svensk byggindustri?

Vi köper inte det resonemanget för en sekund. Det är kommunernas skyldighet att ställa krav på byggbolagen att producera hållbara miljöer som människor trivs i. Kommunerna har under lång tid varit usla på att ställa det kravet men ljusningar börjar nu skymta. Den inslagna vägen behöver vi fortsätta på. Byggbranschens utmaning måste vara att hantera de boendes och kommunernas ökade krav. Att förändra synen på ett effektivt industrialiserat byggande är ett absolut krav och knappast en omöjlighet. Att använda prefabricerade element för att skapa varierade fasader klarade man av i USA redan på 1820-talet.


E. V. Haughwout Building i New York. Prefab anno 1857. Foto: Wikipedia, Samuel North.

Som alltid på Almedalen så sker det mycket utanför seminarierna. Almedalsveckan är en närmast unik möjlighet att knyta nya kontakter, träffa politiker och folk som jobbar inom bygg- och infrastruktur- såväl som transportsbranschen, liksom en massa andra engagerade och kunniga människor. YIMBY har mycket gemensamt med urbanisma, jagvillhabostad.nu, ssco och andra organisationer som jobbar för att lösa de framtidsproblem som vår stad står inför och glädjande nog var alla på plats och vi fick goda möjligheter att träffa varandra och diskutera intressanta frågor, liksom att diskutera med politiker och andra aktörer.