Utskrift från www.yimby.se
....

Almedalsrapport

 


YIMBY var återigen på plats i Almedalen i år. Antalet seminarium relaterade till de frågor som YIMBY driver var rekordstort.

Vår genomgång av veckans program, som resulterade i vår Almedalskalender, gav en lista på hela 99 seminarium och/eller events. Det fanns förstås ingen möjlighet för oss att närvara vid alla dessa programpunkter, men det är mycket glädjande att dessa frågor verkligen är uppe på agendan.

Många pratade om hållbar stadsutveckling, behovet av mer och bättre infrastruktur liksom en förändrad syn på arkitektur. Under tisdagen hölls ett intressant seminarium med Sveriges Arkitekter som arrangör. Rubriken för seminariet var "Allt avviker! Imorgon är inget standard" och det tog upp vikten av att tänka om kring de standardiserade byggmodeller som stora delar av byggbranschen idag använder sig av. Emma Jonsteg från Utopia Arkitekter gav prov på uppfriskande kritik - även mot sin egen bransch. Hon kritiserade även hur stadsbyggnadskontoret sköts och menade bland annat att det är en stor personalomsättning på grund av för stor arbetsbelastning och dålig löneutveckling.

Under onsdagen hölls ett annat intressant seminarium på temat "Boendemiljö - nu och i framtiden" med Riksbyggen som arrangör. Under seminariet presenterades en Demoskopundersökning om hur vi ser på vårt boende.

En av slutsatserna var att svenskar vill ha blandad arkitektur i nya områden. Knappast förvånande men med tanke på hur mycket av det som byggs ser ut värt att påpeka. Rapporten är intressant läsning men det gäller att förstå den rätt. På tio-i-topp-listan finns faktorer som trygghet, närhet till naturen, boendekostnad och att det ska vara lugnt och tyst, men också önskemål om närhet till mataffärer och kollektivtrafik (men inget om parkeringsplatser). I undersökningen var det i tur och ordning saluhall, torghandel, fik, bageri, matbutik och restaurang som stod högst på önskelistan över det som de boende saknar i sin närhet.


"Boendemiljö - nu och i framtiden" arrangerat av Riksbyggen.

Att vilja ha nära till natur och lugn och ro, samtidigt som man önskar sig en hög servicenivå och uteserveringar, kan låta mostridigt men är det inte. Den täta blanstaden kan erbjuda alla dessa faktorer genom ett finmaskigt nät av gator, gröna innergårdar, parker, god kollektivtrafik, korta avstånd och tillgång till sammanhängande natur i närheten då staden inte sprids ut. Den undersökning som spacescape m.fl presenterade för en tid sedan där man tittade på vilka faktorer som påverkar priset på en bostad verkar bekräfta undersökningens slutsatser.

Under onsdagen anordnades också ett seminarium med Stockholms handelskammare och västsvenska handelskammaren som arrangörer med titeln "Hur stärker vi storstadsregionerna?". På seminariet presenterades bland annat rapporten Huvudstadsregionen leder landet där man i hög grad slår hål på idén om att Stockholm växer på bekostnad av övriga landet. Tvärtom visar rapporten att en högre sysselsättning i huvudstadsregionen ger "ringar på vattnet" i övriga regioner i landet. Västsvenska Handelskammaren konstaterade också i sin rapport Svenska nav att det är storstadsregionerna som är landets tillväxtmotorer.

Ett ofta förekommande namn bland de medverkande var Ulf Perbo, statssekreterare hos Civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Perbo medverkade på 15 olika seminarium, bland annat seminariet om hur vi stärker storstadsregoinerna.

Perbo gick direkt från rollen som vice VD för Bil Sweden till rollen som statssekreterare och det märktes. Det dök upp en fråga kring sanningshalten i påståendet att det bara är Stockholm och Tirana i Albanien som saknar en förbifart. Frågan ställdes av en student vid handelshögskolan i Stockholm som arbetat med trafikstatistik och forskat kring just detta. Perbo, som tidigare under samma seminarium sagt att det var han själv som varit drivande bakom den kampanjen, viftade med nedlåtande röst bort frågan genom att påstå att frågeställaren nog behövde bättre kartor.

Problemet för Perbo är förstås att påståendet inte är sant. Som exempel på huvudstäder som saknar förbifarter i den mening som avses med Förbifart Stockholm kan nämnas Köpenhamn och Wien, bland flera. Det står förstås Perbo liksom andra att fritt bilda sig en uppfattning kring förbifarten, men frågan är om det är lämpligt att göra en sådan sammanblandning av intressen som Perbo gjorde här.

Bil Sweden var för övrigt en i hög grad närvarande organisation på Almedalsveckan med inte mindre än 17 arrangemang. Under torsdagen arrangerade Bil Sweden seminariet "Hur löser vi storstädernas bostads- och trafikproblem?" där bl.a. Ulf Perbo medverkade. Inte oväntat handlade seminariet mycket lite om bostadsproblem men avsevärt mer om (bil)trafikproblem. Seminariet ställde bland annat frågan "ska vi förtäta eller glesa ut städerna?" [sic!].

Ska vi förtäta eller glesa ut städerna?
- Bertil Moldén - VD Bil Sweden

Bertil Moldén tyckte också att en låg parkeringsnorm var segregerande. Med tanke på att en parkeringsplats i garage kostar hundratusentals kronor att producera, och parkeringsnormen dessutom bara är en tvingande miniminorm, är det ett minst sagt märkligt påstående.

Bil Sweden verkade också helt ha missat att det idag finns en starkt urban trend bland nyblivna föräldrar. Att människor väljer att bo kvar i stan såg man som ett problem som i huvudsak beror på att man ville slippa köerna. Det är förstås en del av sanningen, men en annan del av sanningen är att många också uppskattar stadslivet och att alla inte vill behöva köra bil överallt. Anders Ygeman, (S) riksdagsledamot och ordförande i Trafikutskottet, som deltog i seminariet, uttryckte det bäst: Den som måste köra bil borde omfamna satsningar på kollektivtrafik och driva på för fler. Det frigör nämligen utrymme på vägarna för den som inte kan välja kollektivtrafik.


Bil Sweden har en dröm...

Att Bil Sweden inte bara aktivt arbetar för mer biltrafik, utan också för minskad spårtrafik, framkom tydligt. Under tisdagen arrangerade Bil Sweden, Motormännens riksförbund och Bussbranschens riksförbund ett seminarium på temat "Satsa kollektivtrafikpengarna rätt - satsa på buss!".

I Almedalen ska man alltid betänka vem som står bakom ett seminarium. Den som undrar varför Bil Sweden vill se satsningar på buss istället för spårvagn kan ta sig en funderare på hur bra stombussar som linje 4 i Stockholm fungerar och sedan jämföra med spårsystem som Spårväg City eller Tvärbanan och, kanske framför allt, i vilken grad de har dedikerade körfält och fungerande signalprioritering...

När en busslinje konverteras till spårväg ökar nästan alltid resandetalet, och fler som tidigare körde bil väljer att åka kollektivt. Det är tydligen en utveckling som Bil Sweden ogillar.

En annat intressant kommentar från Per Moldén kom också på seminariet:

Om vi byggt klart ringlederna i Sthlm hade vi inte behövt stå här och diskutera förbifarten.
- Bertil Moldén - VD Bil Sweden

Det är extra intressant utifrån ljuset att Bil Sweden m.fl. hävdar att förbifarten behövs för att avlasta Essingeleden. Sanningen är förstås, vilket YIMBY konstaterat hela tiden, att det är en östlig förbindelse för både bil- och kollektivtrafik som behövs. Varför förbifarten prioriteras före en sådan förbindelse förblir en gåta, speciellt då en östlig förbindelse är avsevärt billigare.

Medan Bil Sweden i hög grad framstod som en relativt oseriös aktör som arbetar för att alla ska köra så mycket bil som möjligt framstår Gröna bilister, som anordnade 5 evenemang under veckan, som avsevärt seriösare. Ett av seminarierna hade rubriken "Mobilitet - fyra sätt att komplettera bilen och må bättre på köpet! ". Intrycket är att de, precis som YIMBY, har insett att bilen även i framtiden har en plats i samhället, men att bilens roll kommer att förändras och att det inte finns något egenvärde i att motarbeta en överflyttning av transporter till andra typer av fordon.

Det sista seminarium som vi deltog på under Almedalen hölls på fredag eftermiddag. Ett antal aktörer inom framförallt byggbranschen diskuterade då under temat "Kvalitet och effektivitet i bostadsbyggandet". Under seminariet diskuterades hur byggsektorn kan bli effektivare och mer produktiv, liksom aspekter som miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Det diskuterades mycket kring hur vi ska bygga mer energieffektivt, vilket förstås är utmärkt. Märkligt nog diskuterades inte transporternas roll liksom den fysiska utformningen av bebyggelsen överhuvudtaget från den synvinkeln. Det framstod för oss som något av en blind fläck och det finns goda skäl för marknadens aktörer att titta mer på de frågorna än man gjort hittills.

Ett problem som flera aktörer lyfte fram var att kraven skiljer sig mycket åt mellan olika myndigheter och kommuner. Aktörerna ville ha mer enhetliga byggkrav, och flera menade att det är bättre att t.ex. Boverket ställer högre krav på nationell nivå - så att spelreglerna blir lika och överskådliga - istället för att enskilda kommuner går före.

Ett annat fenomen som togs upp som en stor kostnadsdrivande faktor var kostnaderna för överklaganden och hela nimby-fenomenet. Det är värt att tänka för den som protesterar mot nya bostäder.

En faktor i bostadsbyggandet som kritiserades under seminariet var också kommunernas krav på gestaltningsprogram. Bertil Rignäs, ordförande i Sabos byggherregrupp, menade att det var ett hinder för utvecklingen av ett industriellt byggande. Ett märkligt påstående menar vi. En uppenbar analogi är förstås Henry Ford:s klassiska "Varje kund kan få bilen målad i vilken färg som helst, så länge den är svart". Men medan bilindustrin idag har en myriad av modeller (som också går att få i en massa olika färger) verkar byggindustrin sitta fast förankrad i den vita eller gråa skokartongen i nyfunkis.


Henry Ford hade kanske gillat svensk byggindustri?

Vi köper inte det resonemanget för en sekund. Det är kommunernas skyldighet att ställa krav på byggbolagen att producera hållbara miljöer som människor trivs i. Kommunerna har under lång tid varit usla på att ställa det kravet men ljusningar börjar nu skymta. Den inslagna vägen behöver vi fortsätta på. Byggbranschens utmaning måste vara att hantera de boendes och kommunernas ökade krav. Att förändra synen på ett effektivt industrialiserat byggande är ett absolut krav och knappast en omöjlighet. Att använda prefabricerade element för att skapa varierade fasader klarade man av i USA redan på 1820-talet.


E. V. Haughwout Building i New York. Prefab anno 1857. Foto: Wikipedia, Samuel North.

Som alltid på Almedalen så sker det mycket utanför seminarierna. Almedalsveckan är en närmast unik möjlighet att knyta nya kontakter, träffa politiker och folk som jobbar inom bygg- och infrastruktur- såväl som transportsbranschen, liksom en massa andra engagerade och kunniga människor. YIMBY har mycket gemensamt med urbanisma, jagvillhabostad.nu, ssco och andra organisationer som jobbar för att lösa de framtidsproblem som vår stad står inför och glädjande nog var alla på plats och vi fick goda möjligheter att träffa varandra och diskutera intressanta frågor, liksom att diskutera med politiker och andra aktörer.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Ingrid (13 Juli 2011 15:31):
Undrar om bil sweden är lite nervösa? Det verkar ju så...
+2
Herbert Tingesten (13 Juli 2011 15:43):
Off topic: Löjligt namn de valt. "Bil Sweden" klingar lika dumt som "National Association of the Motormän" om Motormännens Riksförbund skulle få för sig att språkblanda lika hejvilt.
 0
P-O Karlsson (13 Juli 2011 15:57):
Intressant sammanfattning som skapar förståelse för vilka aktörer som spelar ett högt spel med våra städers framtid helt utifrån egenintresse. Strålande arbete Anders mfl!
 0
Gustav Svärd (13 Juli 2011 16:39):
Ja, riktigt starkt gjort Anders m.fl.!

Intressant att läsa om dels hur BilSweden med följe fortfarande är de som verkar styra, dels om hur det nu finns de som inte ser det som självklart att det ska vara så.
 0
Johan Eriksson (13 Juli 2011 19:37):
Planeten Jordens hälsotillstånd ifrågasätter Bil Swedens existensberättigande!
 0
Bengt O. Karlsson (13 Juli 2011 22:01):
Utan att lägga mig i diskussionen i övrigt vill jag påpeka att det visst finns en "förbifart Wien." Kommande västerifrån till den s.k."Knoten Steinhäusl" tar man av på A 21 som också är en del av E 60 och hamnar så småningom i Vösendorf på Südautobahn. Kallas också "Wiener Aussenring Autobahn". Åker man t.ex. från Linz till Graz (eller mot sydligare länder)behöver man ingalunda köra genom Wien.

Det är ett h-e på vintern om det snöar. Men den finns.

(Nu kanske jag lägger mig i diskussionen i alla fall men när man kör från Helsingör mot T.ex. Rödby kör man väl runt om Köpenhamn?)

F.ö. anser jag att inga hus skall byggas på Slussen.
 0
Herbert Tingesten (13 Juli 2011 23:57):
Oslo har ingen nordsydlig förbifart. Det går säkert att hitta massor av andra exempel men jag hinner inte just nu.

Man ska ta med i beräkningarna att Stockholms topografi är lite speciell, med mycket vatten och tabubelagda öar där heliga kor betar.
 0
Niklas Öhrström (14 Juli 2011 00:15):
Bengt:

Allt är relativt. Köpenhamn motorring 3 går runt sex kilometer från Rådhusplatsen. Förbifarten kommer ligga 12 kilometer från Sergels torg Motorring 4 är väl jämförbar, men är inte motorväg hela biten.

Annars saknar Oslo förbifart. De har däremot genomfarter (precis som centralbron). Tallin, Riga, Vilnius, Warszawa, Bratislava, Prag, Sarajevo, Belgrad, Podgorica, Prstina, Sofia, Bukarest, Chisinau och Kiev saknar motorvägsförbifart. DÄremot är förbifarter i form av mindre vägar vanliga, typ väg 55.
 0
Herbert Tingesten (14 Juli 2011 00:20):
Kunde förstås inte låta bli att kolla Bengt O Karlssons uppgift om Wien. Ja, det finns en slags (avgiftsbelagd) förbindelse om man ska ta sig från väst till syd, och i den meningen har Stockholm förstås en förbifart också: Norrortsleden, för med den kan du köra från nordost till nordväst utan att passera stan. Ska du rakt igenom, dvs i Wienfallet från nord till syd, får du vackert köra genom stan.

När det gäller Köpenhamn får man nog säga att ring 3 går genom stan, om än perifera villaområden. Ring 4 är inte färdigbyggd ännu. (Som Niklas påpekar ovan - pucktvåa på den...)
 0
Mattias Källman (14 Juli 2011 00:46):
Frågan man spontant ställer sig är ju vilka intressenter som ligger bakom Bil Sweden. Volvo? Bensinbolagen?
 0
Mats G (14 Juli 2011 07:46):
Och varför i hela Hälsingland heter det Bil Sweden? Bil Sverige eller Car Sweden hade känts någorlunda logiskt, men Bil Sweden?
 0
Anders Gardebring (14 Juli 2011 08:11):
Mattias:
Styrelsen:
http:​/​/​www.​bilsweden.​se/​web/​v_​1.​aspx?​Guid=​9c2e0​40​7-​b4c.​.​

Lennart Jeansson (ordförande)
Claes Jerveland, Volkswagen Group Sverige
Leif Johansson, AB Volvo
Jan Åke Jonsson, Saab Automobile AB
Anna Müller, Ford Motor Company
Stephen Odell, Volvo Personvagnar
Leif Östling, Scania
Bertil Moldén, VD BIL Sweden

Medlemslistan hittas här:
http:​/​/​www.​bilsweden.​se/​web/​c_​42.​aspx?​Guid=​4f3d8bf7-​ff.​.​
 0
Bengt O. Karlsson (14 Juli 2011 08:33):
Jag böjer mig naturligtvis för den anonyme kommentatorns auktoritet, jag har ju bara bott i Wien i 35 år och känner väl inte till förhållandena så väl. Kanske måste man nagga stan i utkanten någon gång men även detta går att undvika om man vill. Från öst till syd och därmed till väst finns en fin förbindelse. F.ö. är alla motorvägar avgiftsbelagda även om de av någon anledning skulle karaktärieras som "en slags".

F.ö. om vi nu skall tala om det är jag för byggandet av förbifart Stockholm.

Och du Herbert: Inga hus på Slussen!
 0
Herbert Tingesten (14 Juli 2011 08:47):
Konstigt att en som bott i Wien i 35 år inte känner till att någon nordsydlig förbifart inte existerar i den stan. Vi verkar åtminstone eniga om att Kolingsborg bör rivas, vad det nu har med ämnet att göra.
 0
Anders Gardebring (14 Juli 2011 09:14):
Bengt O:
För oss är det i hög grad en prioriteringsfråga. Vi har ont om pengar för infrastruktur, då bör pengarna spenderas där de gör mest trafiknytta. En östlig förbindelse med plats för både bilar och kollektivtrafik och en utbyggnad av spårinfrastrukturen (utbyggd tunnelbana/metro) ger större trafiknytta än en förbifart för samma mängd pengar.
 0
Bengt O. (14 Juli 2011 10:18):
@Anders Gardebring. Du kan mycket väl ha rätt och jag är inte alls insatt i denna fråga. Jag ville bara rätta till en felaktighet ang. Wien, mest för intresses skull.

Praetera censeo: Vi fick bort Berlinmuren. Inga nya glaskurer nu.
 0
Anders Gardebring (14 Juli 2011 11:18):
Bengt O:
Huruvida Wien har en förbifart är förstås en definitionsfråga. Detsamma kan sägas om de flesta städer inklusive Stockholm.
 0
Richard A (14 Juli 2011 13:57):
Bengt och Herbert

Oslo Har E6 som går öster om och förbi staden om man skall norrut. Vill man in i city när man kommer söder från så är ett alternativ att ta av från E6 in på E18 söder om staden och vill man åka vidare väster/söder ut tar man ring tre som E6 ansluter till. Den går norr om och runt city! = förbifart. Dessutom har de grävt ner den "gamla" Drammenveien i tunnel under city så man kan knappast påstå att bilarna leds in i Oslo citys gatumiljö på samma sätt som i Stockholm!

Vi Behöver både förbifart Stockholm och östra länken! Det handlar om att bl a. lobba för att få medel till mer än ett projekt.

Det borde vara hög tid att sluta "skylla" på att Stockholm är byggt på många öar och att det leder till att t-bana/vägar inte går att bygga eftersom det blir för dyrt och svårt! I stället måste vi få politiker och andra beslutsfattare att inse att det måste få kosta för att få en bra helhetslösning.

Att diskussionen här handlar om huruvida andra storstäder har ringleder/förbifarter eller inte är synd! Vi borde i stället disskutera hur vi vill ha det...
 0
Herbert Tingesten (14 Juli 2011 14:37):
Oslo har E6, och Stockholm har Essingeleden. Båda är ungefär lika perifera. Ingen går genom City, båda går genom närförorter.
+1
Anders Gardebring (14 Juli 2011 17:16):
Richard m.fl:
Problemet är bara att förbifarten kommer att förvärra situationen på Essingeleden. (Jorå, det finns att läsa i trafikverkets utredning). Inte direkt, men efter några år (hur många är väl inte helt klarlagt).

Förbifarten är helt enkelt inte en bra lösning rent trafiktekniskt. Ovanpå det ska förstås också läggas andra problem såsom hur våra begränsade resurser ska användas mest effektivt, miljöpåverkan, den överhängande risken för stadsutspridning och inte minst det faktum att man fortfarande inte har den blekaste aning om hur man ska kunna bygga en så lång tunnel utan att luften därnere ska bli hälsovådlig.

Ska vi ha en förbifart behöver den läggas längre ut än det förslag som nu lagts. Förbifarten går i huvudsak i samma stråk som förslaget om "exploateringsled väst" (true story!) som lades redan på 1960-talet och det uttalade målet var just det: Exploatering. Inte att vara förbifart...
Ska vi lösa problemet med Essingeleden behöver vi en östlig förbindelse samt kraftigt utbyggd spårtrafik.

Att förbifarten kommer att byggas - mot bättre vetande - är jag dock rätt övertygad om. Man vänder inte den atlantångaren så lätt...
 0
Richard A (14 Juli 2011 20:00):
Herbert. Jag har bott i Oslo och det är en stad som är betydligt mindre än Stockholm vilket enligt min uppfattning innebär att ring 3 går i utkanten i de norra delarna- ytterförort och i väst samt i öst (en kort sträcka) i närförort.

Anders. Jag håller med dig i din diskussion men avståndet mellan ring 1 och två kan inte vara för stora eftersom det också innebär att staden inte kan förtätas. Dessutom kommer de tätbebyggda delarna växa utåt i takt med att befolkningen ökar. Om vi inte förbereder för det nu skapar det problem i framtiden då ingen vill att det byggs i deras "bakyard"
 0
Gluff (15 Juli 2011 12:27):
Det har naturligtvis talats om storstäderna som tillväxtmotorer inte bara på senare år utan i årtionden. Det kan upplevas som tämligen tröttsamt i längden, då argumentationen verkar rikta in sig på en opposition som egentligen inte finns eller som missförstås medvetet.

Om Stockholm inte får växa befolkningsmässigt med "ett Göteborg per decennium" (vi har hört det till leda) så likställs det med regionens långsamma död...

Följaktligen måste miljarder satsas på regional infrastruktur och nya bostäder. Oavsett vilka behoven i realiteten är av geografisk närhet till riksdag, regering och näringslivets huvudkontor. Argumenten är närmast exakt desamma idag som på 80-talet.

En vanlig A-kassa, för att nämna en av hundratals organisationer, har sina (ofta minst sagt byråkratiska) handläggare mitt i City. Massposten går till Arjeplog för registrering. Något mellanting verkar inte finnas idag. Det skulle nog bli ett väldigt liv om någon fick för sig att förlägga verksamheten i Jönköping eller Falun.

Det handlar sällan om att fundera hur mycket som kan sparas om verksamheter lämnar innerstan helt och detta m.a.p. lokalkostnader, löner, medarbetarnas tid och möjligheter att matcha bättre på arbetsmarknaden. Inte ens när det är offentlig verksamhet med stränga budgetkrav.

Den den gamla vanliga föråldrade smörjan upprepas att en verksamhet MÅSTE ligga i Stockholms innerstad för att klara personalförsörjningen (det sa man om Postgirot också - hundratals rent manuella jobb las inne i stan i nybyggd anläggning för ca 40 år sedan för att ingen tydligen ville jobba i förorten). Nu förläggs manuella jobb i Norrlands inland (där 1% av landets befolkning bor och diverse stöd utgår), men varför finns inget "mellanläge"?

Alla tusentals handläggarjobb som fortfarande finns i Stockholm inom organistioner, företag och myndigheter och som trots högre löneläge och lokalkostnader hålls kvar där utan någon annan motivering än att ligga geografiskt nära besluten (och att befolkningen i regionen inte bara måste upprätthållas utan även öka). Minsta "utflyttning"skrav och det blir protester ofta långt bortom normal intellektuell argumentationsnivå.

Som vi ser är inte detta naturnödvändiga (?) rikscentrum-fokus en helt billig affär sett till behoven av utbyggd infrastruktur och nya bostäder/områden inom pendlingsavstånd.

Talet om tillväxtmotorer kan ju lika gärna appliceras på andra regioner såtillvida de har ett godtagbart befolkningsunderlag. Var gränsen ska dras kan diskuteras - om den är en halv miljon invånare så bör man ju för eller senare utkristallisera fler regioner än endast två eller tre. Men så kommer det nog inte att kunna bli inom överskådlig tid.
 0
Herbert Tingesten (15 Juli 2011 12:28):
Richard: Jag har också bott i Oslo, fast för all del bara några månader. Definitionen av "förbifart" är lite oklar — som jag uppfattar det betyder den "motorväg som går utanför stadskärnan och som förbinder två huvudleder som går mot staden från varsitt håll". Just villkoret "utanför stadskärnan" blir ofta lite godtyckligt i debatten men det är nog få som skulle säga att Essingeleden går genom några centralare delar av staden, åtminstone innan Hagastaden byggts klar. Men visst, tar man med invånarantalet som en faktor så är E6 genom Oslo något periferare.

Förbifarten är (liksom många andra trafikleder) ett bra exempel på "sunk costs fallacy": Det har lagts ner miljoner sedan 60-talet på att projektera den i just den här sträckningen, alltså måste den gå just i den här sträckningen trots att den bit för bit förlagts under jord, för annars har man ju slängt projekteringspengarna i sjön. Att såväl bygg- som driftskostnader blir många gånger högre med en tunnel som går i en stor omväg — som motiveras helt av var broar och andra överspelade ytanläggningar skulle varit lämpligast att lägga — förtränger man.

Ska leden tvunget byggas, och är det helt omöjligt att lägga den på ytan över Lovön, så lägg den antingen på Färingsö ett par km ut eller som mycket kortare tunnel under Bromma. Pengarna vi sparar bygger vi tunnelbana för. Visste du att enbart tillfartstunnlarna till trafikplats Lovön är lika långa som sträckan Kungsträdgården-Forum Nacka?
 0
Gluff (15 Juli 2011 12:54):
Jag skulle verkligen vilja se en diskussion om Förbifarten som tog mer fasta på vägens läge i förhållande till de verkliga resebehoven. Som alla vet är vägsträckningar som förlänger körsträckorna (men inte nödvändigtvis restiderna) inte oproblematiska.

Det finns ziljoner exempel på köpcentra och liknande vars (kommunala) planering innebär att varje bil måste köra runt halva området. Det klubbas igenom utan att någon räknat efter hur många varv runt jorden det blir på ett år om tusentals fordon per dag tvingas köra t.ex. 2 x 500 meter extra bara för att någon planderare tyckte att det verkade smidigast så.

I fallet Förbifarten kan det bli många extra jordvarv per år om tanken främst är en avlastning av Essingeleden. Detta baserat på det faktum att en mycket stor del av Essingeledens trafik har innerstan som mål eller utgångspunkt. Och Förbifartens planerade sträckning är som bekant betydligt mer västligt belägen än Essingeledens.
 0
Alf . (15 Juli 2011 17:38):
Herbert.
Essingeleden går visst genom de centrala delarna av Stockholm och rakt genom innerstan som Kungsholmen räknas till.

Håller med Gardebrink om
"Ska vi ha en förbifart behöver den läggas längre ut än det förslag som nu lagts. Förbifarten går i huvudsak i samma stråk som förslaget om exploateringsled väst som lades redan på 1960-talet och det uttalade målet var just det: Exploatering."



Norrortsleden-exploateringsledväst-Södertörnsleden kommer att se till så att de södra delarna och norra delarna av Stockholm får bättre tillgänglighet mellan varandra så att folk/varor/annat kan röra sig bättre mellan varandra utan att fastna i en kö genom innerstan. När det blir lättare att komma mellan områdena kan de exploateras och tätorten/staden blir tätare om man bestämmer sig för att exploatera tätt. Glesare blir den om man bestämmer sig för att exploatera glest när de nya exploateringarna är möjliga.

Dessutom behöver nord-syd redan idag få bättre kommunikationer och då är ju alla broar, österleder och annat som Yimby vill ha också bra tillsammans med exploateringsledväst.

Tunnelbana, pendeltåg och spårvagnar borde också gå att bygga för motorvägen är troligtvis inte ens dyr. Sverige betalar idag varje år 30 miljarder till EU och 30 miljarder i utlandsbistånd.
 0
Niklas Öhrström (15 Juli 2011 19:02):
"Sverige betalar idag varje år 30 miljarder till EU och 30 miljarder i utlandsbistånd."

Det är fel att ställa dessa kostnader mot varann. Anledningen till att vi tar på oss kostnader är förmodligen att vi anser att det gör nytta. Så i princip ska man inte heller ställa kostnader för förbifart mot kostnader för kollektitrafik. Åtminstone inte om de löser var sin uppgift. Men förbifarten löser, mig veterligen, inga uppgifter. Den förvärrar istället problemen och skapar en struktur som gör vår kollektivtrafik, som idag inte är kostnadseffektiv, ännu mer ineffektiv. Sålunda har frågorna till stor del med varandra att göra. EU eller bistånd är en fråga man kan diskutera på annat håll.
 0
Alf . (15 Juli 2011 20:27):
Jag menar inte att man ska ta bort utlandsbidragen eller Eu avgiften bara att har man råd med det varje år borde man ha råd med en FF 1 år.
+1
Herbert Tingesten (15 Juli 2011 21:48):
Alf:

Om Gröndal, Essingeöarna, Fredhäll, Hornsberg och Tomteboda är centrala så är det nog mest för att innerstaden är på väg att krypa utåt. I praktiken handlar det dock om närförorter även om ett par av dem tekniskt sett ligger på en "innerstadsö".

Det är inte behovet av en ny nordsydlig förbindelse jag vänder mig emot, bara det retoriska påståendet att Stockholm (tillsammans med Tirana) skulle vara den enda europeiska huvudstaden som saknar en förbifart. Dels finns det som visat andra europeiska huvudstäder som helt saknar sådana leder, dels har Stockholm som bekant en sådan kringfartsled redan. Avståndet från Essingeleden till stadens medelpunkt är samma som Oslos kringfart, drygt 3 km.

Men visst kan en periferare led göra nytta också. Frågan är då var en sådan led bör förläggas för att optimera nyttan. Av rena kostnadsskäl är alternativet Diagonal Ulvsunda betydligt fördelaktigare, och betydligt fler har nytta av den, medan Förbifartens beslutade sträckning förmodligen är den minst kostnadseffektiva, både i närtid och på sikt.
 0
Richard Ahlsröd (16 Juli 2011 12:24):
Herbert

I bland är det bra att sluta tjafsa när man inser att man blivit överbevisad i sin argumentation! Menar du att begreppet "innerstad" är konstant och inte dynamiskt i en storstad som hela tiden växer?
+1
Herbert Tingesten (16 Juli 2011 13:17):
Richard: För det första är definitionen helt godtycklig — ingenstans har någon Förbifartsförespråkare specificerat något kriterium för när en genomfartsled som Essingeleden upphör att vara en "förbifart". Bevisbördan tycker jag ligger på dem som anser att den inte är det. I min godhet hittade jag på ett eget kriterium i förespråkarnas favör: Att leden inte får passera stadskärnan. Med "stadskärnan" menar jag då det vi normalt kallar "innerstad", och de flesta brukar nog dra gränsen på Kungsholmen ungefär där kvartersstaden upphör, men innerstaden växer som sagt.

För det andra ignorerar du det egentliga argumentet, nämligen att Förbifarten i den föreslagna formen är felplacerad utifrån nästan varje tänkbar synvinkel: Byggnadsteknisk, säkerhetsmässig, stadsbyggnadsmässig, upplevelsemässig, trafikteknisk, driftskostnadsekonomisk, miljömässig. Varför ska den dras just förbi en ö med heliga kor som gör att man måste bygga en tunnel av samma längd som S:t Gotthardstunneln men mer än dubbelt så bred?
 0
PerPersktiv (24 Juli 2011 13:39):
@Gluff angående "tillväxtmotorer".

Bra skirvet, det hörs sällan inifrån själva tillväxtmotorn.

Här följer ett perspektiv från en annan del av landet. Förvisso från den andra "tillväxtmotorn" Gbg, men utan onödig Sthlm-Gbg-polemik så kan man från västsverige och andra delar av landet se en skevhet i hur Sverige utvecklas och var (gemensamna) resurser satsas.

Först tänker man: är det en naturlag att allt viktigt inom statlig och offentlig förvaltning ska finnas inom huvudstaden?
Är det inte så att Sverige har en jämförelsevis (extremt) hög koncentration av myndigheter (bl. a. huvudkontor) till sin huvudstad jämfört med andra länder i Europa?

Detta är inte helt off-topic eftersom en sådan koncentration givietvis påverkar behov i infrastruktur och stadsförstoring, bland annat.

Man kan vidare spekulera i om det är så samhällsekonomiskt effektivt, totalt sett.
Jag tänker på alla transporter som måste göras från övriga delar av Sverige till alla möten som måste hållas i huvudstaden.
Detta blir rätt tydligt på t ex Sthlm:s centralsation (och det blir smärtsamt tydligt de tillfällen då tågtrafiken kollapsar).

Tyvärr ligger inte Sthlm geografiskt eller befolkningsmässigt helt centralt i Sverige.
Så har det väl däremot varit historiskt då Finland och delar av Baltikum styrdes från Sverige, och då sjön var den tidens motorvägar.

Kontentan är att jag tror det vore hälsosamt för Sverige, och Stockholm, att till exempel sprida ut "viktiga" myndigheter till fler orter.

På 2000-talet borde geografiskt avstånd inte vara fullt så avgörande i ett makroperspektiv (i dett fall sett till hela landets funktion).
Däremot på stadsnivå är det helt rätt att jobba för mindre avstånd - så som Yimby och begreppet blandstad.
+1
Niklas Öhrström (24 Juli 2011 22:32):
PerPersktiv:

Visst skulle man kunna decentralisera myndigheter. Men frågan är vad man skulle vinna med det. Har de orter som berikats med myndigheter i större utsträckning blivit tillväxtorter? Och visst är det problem om trafiken kollapsar, men det gäller ju även på andra håll.

Vilka viktiga myndigheter skulle du vilja se på annat håll?
 0
Per Spektiv (25 Juli 2011 12:01):
(nu blev nicket rätt :)

Det är inte bara fråga om myndigheter utan även säten för statligt ägda bolag och organisationer.
De flesta finns i Stockholm eller grannkomunner (Solna har t ex en rad statliga bolag inom infrastruktur).
Men även Norrköping, Borlänge, Jönköping och några till är relativt väl försedda.
Rimligen är det positivt för dessa orter för sysselsättning samt tänkbara spin-off effekter för tjänstesektorn, utbildningsverksamheten mm.

För Göteborgs eller Västsverige kan jag spontant tänka mig säten för
Vinnova (regionen har en stor koncentration och bredd av teknikföretag med utveckling mot green tech),
Exportrådet (största delen av svensk export går över hamnen på Hisingen),
samt något av nuvarande Trafikverkets tidigare delar (t ex Vectura, f.d Banverket Projektering).

Ett annat område som ibland har föreslagits från göteborgsdebattörer är Public Service, där något av SR, SVT1 eller SVT2 gott kan byta ort.

Övriga exempel; Naturvårdsverket kan man tycka hör hemma i ett "landsbygdslän", t ex Värmland/Karlstad.


Det finns säkert fler exempel från de som är bättre insatta, men det kanske är ett annat forum...
 0
Niklas Öhrström (25 Juli 2011 12:54):
Per S:
Jag säger inte att dina förslag är dåliga, men jag undrar vad de är tänkta att lösa. Den demografiska tyngdpunkten låg 2007 i Hallsbergs kommun (enl Wikipedia), Hjortkvarn. Närmaste större städer är Örebro, Linköping, Norrköping, Eskilstuna, Västerås, Karlstad, Jönköping, Stockholm, Uppsala.

För Göteborgs och Malmös del kan nämnas att de ligger en lite utanför.
 0
Per Spektiv (25 Juli 2011 15:05):
Niklas:

Intressant med den demografiska tyngdpunkten, det var ungefär de trakterna jag gissade på.

Det är fortfarande så att Gbg-regionen är underrepresenterat av statligt försörjda verk, bolag etc.
Speciellt om vi tänker oss "tyngdpunkter" för produktion och export i Sverige, så är det väl motiverat med till exempel de jag nämnde.
Sthlm, som alltså ligger 16 mil från demografiska tyngdpunkten, skulle fortfarande ha en överrepresentation.
Visst kan man kan tänka sig utlokalisering till Örebro, Västerås med flera.
 0
Niklas Öhrström (25 Juli 2011 16:27):
Det finns i många fall en poäng att många administrativa funktioner finns samlade just i huvudstaden. Annars skulle det ju kunna lejas ut till Kina (billigt och bra).

Och den "överrepresentation" du hänvisar till skulle jag vilja se källa på.
 0
Per Spektiv (25 Juli 2011 19:31):
Niklas, titta på offentliglistan:
http:​/​/​www.​offentliglistan.​se/​myndigheter.​php?​lista=​al.​.​

En snabb genomgång ger:

Myndigheter i Sthlm: ~140
+ grannkommuner: ~145, av totalt 242, ~60%.

... i Gbg: 5, ~ 2%.

Jämförelse Norrköping: 7.


Statliga bolag i Sthlm: 47 av 66, ~71%
... i Gbg: 2, ~3%.


Finns en del intressant att utläsa av listorna, fast det var kanske inte meningen att göra i den här tråden.
Visst är det naturligt att huvudstaden har flest myndigheter men frågan är om så mycket som 60% är försvarligt.
För att förtydliga poängen med mina tidigare exemplen på utlokalisering till Gbg-regionen: myndigheter för t ex innovation kan lämpligen finnas i en region med en hög koncentration av företag som lever av det (inte minst när de har en stor betydelse för landets ekonomi), medan t ex myndigheter inom finans lämpligen finns i orter med hög koncentration av banker (Sthlm).

Jag vet inte hur förhållandena är i andra länder.
Men jag gissar att förhållandet mellan 1:a och 2:a staden är extremt för Sverige.
 0
Niklas Öhrström (25 Juli 2011 22:14):
^^

Jag får det till 126 i Stockholms kommun, 10 i kranskommuner och ytterligare 9 om man räknar med myndigheter på andra håll, men med filial i Stockholm.

Som jag skrev tidigare så är det mest naturligt att tyngdpunkten av myndigheter ligger i en huvudstad. Och av Sveriges tre storstäder ligger Stockholm dessutom närmast den demografiska medelpunkten. Men sedan kan ju vissa orter ha sin specialitet och därigenom vara lämpligt för vissa myndigheter.

Sedan så säger antalet myndigheter inte direkt något om hur tillväxten påverkas. Man kan tänka sig att universiteten spelar en stor roll i sammanhanget, medan det i andra fall finns många småmyndigheter med väldigt få anställda (liten påverkan). Det kan ju nämnas att en av myndigheterna i Göteborg är just Göteborgs universitet (sysselsätter mer än 1 procent av befolkningen), som är större än Stockholms universitet.

Jag har heller ingen siffra på hur det ser ut i andra länder. Det är möjligt att det är överrepresentation i Sveriges huvudstad. Man jag tycker inte detta är någon större yimby-fråga. Stockholms eller Göteborgs varande som storstäder hänger på så mycket mer än om statliga myndigheter är förlagda dit. Däremot kan det nog betyda en del för mindre städer som Norrköping, där de kan utgöra en viktig arbetsgivare på orten.

Sedan ser jag heller inte vad du menar med följande:

"så kan man från västsverige och andra delar av landet se en skevhet i hur Sverige utvecklas och var (gemensamna) resurser satsas."

Jag vet inte om du hänvisar till myndigheterna. Men om det var så att man ansåg att myndigheter endast skulle vara tärande på våra gemensamma resurser (dvs inte utförde sitt jobb) skulle de ju knappast finnas. Eller var det något annat du syftade på?
 0
Per Spektiv (25 Juli 2011 22:59):
Jo stämmer att det kan bli andra siffror om man skulle räkna på antalet anställda, eller budget eller vad något annat.

Angående citatet där, så är det kanske uttryck för en svepande men ändå förekommande uppfattning som finns runtom i landet, och då handlar det bland annat om hur mycket satsningar som görs på infrastruktur. Förbifarten är väl ett rätt tydligt exempel.

Sen menar jag absolut inte att myndigheter är tärande av princip, även om du och jag som skattebetalare och ägare av offentlig sektor och statliga bolag alltid har anledning att ha en sunt kritisk blick på hur resurser förvaltas.

Istället menar jag ju att myndigheter i sin stödjande roll så långt det är möjligt borde finnas nära sina "kunder".
Jag menar alltså inte att myndigheter helt slumpmässigt ska tvingas ut i landet, utan att man hittar en matchning med orter, vilket till viss del väl har gjorts.
Men från västsvensk horisont kan man se att mer kan göras.
Som du ser i listan finns inte heller många andra västsvenska orter med, däremot många som ligger i Östra Sveland och Östergötland.
Men det finns ju ett land även väster om den demografiska tyngdpunkten (som naturligtvis också är underlag till denna tyngdpunkt), men som alltså bara är marginellt representerat.

Nu finns väl inget absolut rätt och fel i de här frågorna, vi ser det från lite olika perspektiv,
men jag tror alla ändå kan inse att Göteborg är grymt underreprsenterat med sina 2%, hur man än räknar.
 0
Matthias H. (26 Juli 2011 00:36):
Här är en av mina käpphästar och som tyvärr aldrig blir inaktuell. Göteborg skulle mått mycket bra av att tillbaks i tiden fått tilldelat sig en betydligt större mängd statliga verk och myndigheter. Hade det gjorts sen efter andra världskriget (plus byggandet av stadsbanan som projekterades på 60-talet) är jag övertygad om skillnaden i storlek mellan de båda regionerna inte hade varit så stor som den är idag och det tror jag hade varit bättre för landet. Stockholmsregionen hade inte kontinuerligt drabbats av tillväxthärdar utan istället fått växa i en lugnare takt samtidigt som Göteborgsregionen inte varit så utsatt och beroende av ett fåtal näringar. Jag är helt säker på att två starka regioner hade varit bättre för landet än en eftersom dom två regionerna hade fått konkurrera mot/med varandra mycket mer än vad fallet är idag och konkurrens innebär ju att man måste vara på tårna hela tiden.

Som det är idag så är variationen av karriärvägar mycket stora i Stockholmsregionen och skillnaden mot Göteborgsregionen är också mycket stor och då är ändå Göteborgsregionen näst störst i landet. Jag anser att det är en stor svaghet för landet. Statliga verk och myndigheter skapar ju en enormt breddad arbetsmarknad för Stockholmsregionen vilket i stort bidrar till den rika variationen av karriärvägar. Tyvärr tas detta för självklart av många i vår huvudstad och förståelsen saknas också hos många om att detta ens skulle kunna vara ett problem för landet. Då jag bodde i Stockholm mellan 1998 och 2003 säger jag det sista utifrån den erfarenheten men kanske även när man är inne och läser olika trådar både här på Yimby men även i andra forum för samhällsdebatt.
 0
Niklas Öhrström (26 Juli 2011 00:51):
Eller så är Malmö ännu mer underrepresenterat med sina 2 myndigheter (3 om Lund räknas). Men trots allt tror jag att Malmö fungerar rätt bra trots det låga antalet myndigheter. Man satsar för framtiden och har nyligen fått citytunneln färdigställd, vilket bla. möjliggör för en ringlinje för pågatågen runt staden, samt snabb förbindelse till Kastrup o Köpenhamn. Så jag tror heller inte det finns någon direkt korrelation mellan statliga infrastrukurinvesteringar och antalet myndigheter på orten.

För Göteborgs del handlar det väl om att så snart som möjligt sätta spadarna i jorden för västlänken. Göteborg dras ju med en del strukturella problem och utbredd stad, där väldigt många åker bil (i ett väldigt välutbyggt motorvägsnät). Ska Göteborg fungera bättre som stad krävs i första hand en mer sammanhängande stad och att man för över vägpengar till kollektivtrafiken (givetvis utöver västlänken). Trängselskatt är bra men intäkterna bör gå till investeringar i kollektivtrafiken (vilket inte sker i Stockholm). Göteborg skulle behöva en motsvarighet till tunnelbanan (kanske som kombinerad hög- och tunnelbana, visst går det att bygga t-bana trots leran, se bara på götatunneln eller tingstadstunneln). Kan man få till detta, samt att trafiklederna mot älven gjordes om till stadsgator är nog vinsten betydligt större än om man får dit ett par myndigheter (även om det ena inte utesluter det andra).

Vad gäller förbifarten så är den till 80% finansierad lokalt. Men visst skulle jag hellre se att dessa pengar hellre satsades på kollektivtrafiken. Jag är inte så säker på att de statliga infrastruktursatsningarna skulle vara högre i Stockholm än någon annanstans. Tvärtom. Men det är nog en vanlig missuppfattning. Visst finns det givetvis förhållandevis mycket infrastruktur i Stockholmsområdet, men så bor också 22% av Sveriges befolkning där. Dock så sker för tillfället en rätt stor statlig investering i form av citybanan. Men den får ses ur det perspektivet att man även i Malmö byggt en och i Göteborg kommer bygga en liknande tunnel (dvs. om den lokala väglobbyn inte sätter käppar i hjulet).

Håller med dig om att myndigheterna ska ligga där de har som bäst förutsättningar att göra ett bra jobb.

Om du är intresserad kan jag tipsa om YIMBY-GBG där man kan diskutera på vilket sätt Göteborg på bästa sätt kan utvecklas i framtiden: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​ (fast du kände nog redan till dem?)
+1
Niklas Öhrström (26 Juli 2011 16:42):
Matthias H

Vad gäller befolkningsutveckling om man jämför Göteborg med Stockholm kan konstateras att Stockholms kommun år 1950 hade rätt så exakt dubbelt så stor befolkning som Göteborg.

Mellan åren 1950 och 1970 ökade Göteborgs befolkning med 26% medan den för Stockholms del var densamma 1970 som 1950 (ökning 0%).

Från åren 1970 till 2010 finns även data för de kommuner som idag räknas till Storstockholm och Storgöteborg:

Enligt dessa så ökade både Stockholms och GÖteborgs kommuner med runt en halv procent mellan åren 1970 och 2000. Därefter har Stockholm ökat med 13,7% och Göteborg med 10,4%. Ser man till hela perioden 1950-2010 har Göteborgs kommun dock ökat bra mycket snabbare än Stockholms (38,5% jämfört med 13,8%).

Ser man till storstadsregionerna kan konstateras att Stockholms län mellan åren 1970 och 2010 ökade med 39,1% medan motsvarigheten till Storgöteborg växte lite långsammare, 30,4%. Skillnaden är alltså inte så stor.

Antalet myndigheter tror jag spelar väldigt liten roll i detta sammanhang. Men om större andel myndigheter var placerade i Göteborg under tillväxtåren 1950-1970 jämfört med senare så skulle hypotesen kunna styrkas.

Det där med karriärvägar på myndigheter och statliga verk är överdrivet. Endast någon procent av befolkning jobbar på sådana ställen. Samma sak gäller Göteborg.

Vad gäller stadsbanan (s-bahn) skulle den givetvis byggts redan på 60-talet. Detta hade lett till en mer kompakt och mindre bilberoende stad. Förmodligen skulle det gett en mer attraktiv stad. Det är dock inte för sent att bygga den. Ett tips är att flytta centralstationen till Olskroken/Redbergslid och reservera Västlänken för pendeltåg/s-bana.
 0
Per Spektiv (26 Juli 2011 22:34):
Den här diskussionen blev vidsträckt, fast den är intressant även för en amatör som mig.

Kommentar om befolkningsutvecklingen:
En märkbar skillnad mellan storstadsområdena gäller var rekordårens bebyggelse finns, dvs ~1950-1970. I Göteborgs fall finns den till allra största delen inom kommunen, (efter en hungrig inkorporering av små grannkommuner). Nuvarande grannkommunerna i stor-Gbg består till stor del av äldre småorter och småstäder som vuxit ut med villa och radhusbebyggelse.

I Stockholms fall, som jag uppfattat det, så finns en större del av 1950-1970 års bebyggelse i grannkommunerna, även om en viss del också finns inom Sthlm:s stad (stadsdelarna i Västerort).
Kort sagt: Frölunda i Gbg-kommun motsvaras ungefär av Täby eller Huddinge utanför Sthlm. Man kan rada upp flera liknande exempel.

Det innebär sannolikt att motsvarande storstadsområdets tillväxt mellan 1950 till idag är större för stor-Sthlm än för stor-Gbg. Ökningarna från 1970 till idag inkluderar bara slutfasen av miljonprogrammet, och vad jag hört var byggtakten lägre i alla storstäder ungefär från 70-talets oljekris och framåt jämfört med tiden innan.

Men huruvida myndighetstätheten påverkat detta kan inte jag reda ut.
För Gbg är det väl naturligt att befolkningsutvecklingen till stor del berott av växande företag. Det går t o m att se en utplaning/nedgång ungefär under samma tid som varvsindustrin försvann, men det kan också bero på gröna-vågen. Även Sthlm:s kommun stod väl rätt still under den perioden.
Om jämförelsen med Malmö (Niklas förrförra inlägg) kan väl sägas att Malmö till för ca 10 år sen stod stilla eller gick utför, om man ska ta till lite svepande ord.
Senaste årens utveckling där bör rimligen till stor del ha att göra med Öresundsförbindelsen. Inte bara den såklart, men för en utomstående är det är lätt att se det sambandet.

Men stämmer väl som du säger Niklas att det bara är en mindre andel även i Sthlm som är sysselsatta i myndigheter, statsförvaltning och statliga bolag (ej inkluderat kommunal/län-verksamhet).
Men tror du inte det är mer än någon % i Sthlm som är sysselsatta inom detta? Källa? (nej det behövs inte ;)
Jag skulle grovgissa att det kan röra sig om 10000-20000 bara för myndigheterna belägna inom Sthlm:s kommun. Tyvärr saknas statistik på offentliglistan.

Och visst har det väl ingen enskild betydelse för totala arbetsmarknaden i Gbg om Vinnova med 200 anställda tillkom.
Däremot kan det ha en positiv verkan på regionens företag, dvs. det kan ge indirekta effekter på arbetsmarknaden. Inte främst genom rena utbetalningar av R&D-bidrag, men däremot har geografiskt avstånd tydligen en positiv verkan i sig.

Om infrastruktursatsningar:
Okej jag var inte helt påläst på Förbifarten. Fast då är det väl fortfarande 6 miljarder statligt finansierat. Missuppfattning eller ej, som göteborgare kan man bli väldigt impad av den rejäla infrastrukturen i Stockholmtrakten. Även om stan är ungefär dubbelt så stor så känns det som att man har en infrastruktur som är 3 gånger så bra, speciellt det som är spårbundet.
Men jag håller med om att det finns mycket vägyta även i Gbg, ibland även för mycket på fel ställen vilket ger problem för staden som du Niklas var inne på.

För övrigt håller jag med i det mesta om dina kommentarer om kollektivtrafik. Här har Gbg mycket att lära av andra, större och jämnstora städer.
Och jag har noterat Yimby Gbg sedan tidigare.
+1
Niklas Öhrström (26 Juli 2011 23:19):
Enligt denna länk http:​/​/​www.​arbetsgivarverket.​se/​t/​Page_​_​_​_​2471.​aspx

är det 67578 som jobbar som statsanställda i Stockholms län. Detta motsvarar 3,3% av befolkningen.

Motsvarande siffra för Västra Götalandslän är 30106, vilket utgör 1,9%. Förvisso lite mundre men knappast att det varken gör till eller från vad gäller arbetsmarknaden.

Vad gäller jämförelser tidigare än 1970 så är det vanskligare. Men därefter så har Stockholm vuxit något snabbare men fortfarande är kvoten mellan storleken ungefär densamma.

Stockholms tillväxt beror till väldigt liten del pga inflyttning från resten av landet. Det mesta beror just på invandring och det faktum att nativiteten är hög. Och dessa faktorer har nog heller inte så mycket med var myndigheterna ligger (jag kan själv inte se sådana kopplingar iaf).

Vad gäller kollektivtrafik kontra motorvägar är det tydligt vad som prioriterats i Göteborg. Gissningvis är motorvägsnätet mer utbyggt i Göteborg (med flertalet tunnlar) än i Stockholm, trots att befolkningen är mindre. Men det är delvis en fråga om prioriteringar och det faktum att Volvo finns i Göteborg är givetvis positivt, men man kan även anta att billobbyn därför också är extra stark, precis som den varit i Detroit.
 0
Matthias H. (27 Juli 2011 13:21):
Niklas, jag har kommenterat flytten av centralstationen på Yimby GBG, det är en bra poäng du har men när Västlänken då kanske står klar nån gång om 10-15 år så är den flytten inte så viktig.

Hursomhelst, jag är säker på att jag inte överdriver variationen av karriärvägar, i Stockholm finns mängder av tjänster som överhuvudtaget inte existerar i Göteborg. Jag är också säker på att att mycket av upphandlingarna från alla dessa statliga verk och myndigheter i Stockholm främst går till företag i länet och därför, som jag sagt tidigare i andra trådar, skapar dessa tjänster mängder med runtomkringtjänster i Stockholm o länet. Därav menar jag att Stockholm får en väldig fördel av dom statliga verken och myndigheterna. Sen är det också så att det många av tjänsterna inom det statliga i Stockholm är mycket mer kvalificerade än vad dom är i Västra Götaland och likaså kan man inte sätta likamedhetstecken mellan Västra Götaland och Storgöteborg. Det är en väldig skillnad. Västra Götalandsregionen är ett misslyckande enligt mig, Göteborg skulle haft ett eget län liknande Stockholm som skulle motsvarat nuvarande Storgöteborg plus några kommuner till, det tror jag hade varit mycket bättre för Göteborg tillbaks i tiden och i frmatiden.
 0
Per Spektiv (27 Juli 2011 18:19):
Bra info du hittade Niklas.
Så per capita har Sthlm:s län ca 74% fler statsanställda än VG-län.
Dessutom är dessa geografiskt mycket mer samlade (VG-län är 3-4 gånger så stort till ytan), vilket bör ha stor betydelse för arbetsmarknaden.
Relevant för arbetsmarknaden är också att se andelen av den arbetsföra befolkningen, fast då är väl kvoten mellan länen liknande.

Räknar man sedan med de statliga bolagen, där Sthlm:s stad är säte för hela 71% av antalet i landet (Gbg 3%), så blir den totala skillnaden på arbetsmarknaden ännu större.
(inte medräknade i arbetsgivarverkets regionstatistik).

Så var vill jag komma med det här berättigade gnället?
Det visades iallafall att Gluff anade rätt i sin kommentar ovan, om att minsta förslag till decentralisering av myndigheter, kan bli väldigt ifrågasatt.

Men sett från västsvenskt håll är det inte så komplicerat att motivera det.
Så vad är egentligen problemet med att Göteborg blir säte för Vinnova och Exportrådet, och kanske t om en SVT-kanal?
 0
baudron (6 Juli 2014 20:24):
Fast den där amerikanska byggnaden har väl knappast en "varierad" fasad - visuellt "fuzzy", visst, men inte varierad. Varje fönster ser ju likadant ut...
 0
Erik Saler (8 Juli 2014 16:11):
@baudron : Varierad från de andra prefabricerade elementen dom gjorde för andra hus, kanske?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8673 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter