Utskrift från www.yimby.se

Debatt: Både Juholt och Attefall har fel om bostadsmarknaden

Av Danielle Zachrisson 21 September 2011

90 kommentarer

Följ @yimbysthlm

Danielle Zachrisson - bostadspolitisk samordnare på jagvillhabostad.nu

På senare tid har debatten om studentbostäder blossat upp. Socialdemokraternas Håkan Juholt har gett förslag på investeringsstöd till studentbostäder. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) säger: plugga där det inte är brist på bostäder, bo i andrahand samt skapa långsiktiga spelregler för hela bostadsmarknaden. Båda är ute och cyklar, skriver Danielle Zachrisson från organisationen jagvillhabostad.nu.

Nu är det för det första viktigt att nyansera debatten så att bostäder som unga generellt kan efterfråga inte hamnar i skymundan. Att studenter inte har samma ekonomiska förutsättningar som förvärvsarbetare är de flesta införstådda med. Men även unga som inte studerar har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Unga generellt har sedan 1990-talet haft en sämre inkomstutveckling än andra grupper. Låga inkomster, lågt eller inget sparat kapital samt osäkra anställningsvillkor påverkar möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden.

DN rapporterade den 11 februari i år om problemet med att nyutexaminerade studenter otillåtet bor kvar, eller läser enstaka kurser för att få bo kvar, i sina studentlägenheter. Det är ett symptom på att problemet är så mycket större än bara för studenter. Att då bara fokusera på studentbostäder är fel väg att gå. Studenter kan bo i "vanliga" lägenheter, men personer som inte studerar kan inte bo i studentlägenheter eftersom studentbostaden är en kategoribostad.

Det finns också högskoleorter som är känsliga för fluktuationer i antalet ansökningar till högskolor för att de riskerar att stå med vakanser i studentbostadsbeståndet. För dessa orter är det yt- och kostnadseffektiva lägenheter, eller större lägenheter som flera kan dela på, som behövs. Inte fler studentbostäder. Investeringsstöd till studentbostäder är därför för snävt. Sorry Julholt.

Bostadsministern är också fel ute. Idén om att unga inte ska få välja var de vill studera bemödar jag mig knappt kommentera. Att inskränka studenternas möjligheter att välja studieort är fel både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Klart studenter ska studera vad de vill, var de vill. I Stockholm uppskattas det dessutom saknas 73 000 personer med högre utbildning år 2030. Det är direkt tillväxthämmande för Stockholm och Sverige att inte kunna ta emot alla studenter, men även unga generellt. Alla behövs, och bostäder för dem att bo i behövs.

Nu skulle bostadsministern säga att "vi har infört ett schablonavdrag för att för att skapa fler bostäder till andrahandsmarknaden", "vi har under 20 års tid producerat för lite bostäder" eller "vi har producerat ungefär hälften så lite bostäder som våra nordiska grannländer" eller varför inte "vi måste skapa långsiktiga spelregler för att vi på sikt ska hålla nyproduktionen på en stadigt hög nivå". Det här behöver nyanseras.

1. Skatteavdraget har höjts från 4 000 kr/år till 18 000 kr/år för att locka fler att hyra ut. Tanken är att bostadsrätts- och villaägare, som för övrigt inte visar något större intresse för att redovisa sina intäkter enligt Skatteverket, ska hoppa av entusiasm - för nu skulle det finnas dollars att tjäna.

Men nej, bostadsrätts- och villaägare är inte entusiastiska. Det är en verkningslös åtgärd. De som har en bostad sitter skönt där de sitter. Och jag dömer inte. Schablonavdraget är en piss i sjön jämfört med vad fastighetsskatten och ränteavdraget gav. De vill ha mer för att reagera. "...regeringen [borde] se till att vi som redan har lägenheter får bestämma mer över vårt eget boende, och har möjlighet att hyra ut till förmånligare villkor", kunde vi till exempel läsa på Expressens ledarsida 23 augusti i år. Tydligare än så kan det inte beskrivas - fokus ligger på att de som redan har bostad ska ha mer.

Problemen med att unga utnyttjas på andrahandsmarknaden ägnar få en tanke. Det är en skymf att politiker inte ens reflekterar över att göra andrahandsmarknaden säkrare och tryggare i en tid då fler och fler tvingas bo i andra hand.

2. Ja, det har byggts för lite bostäder i 20 år, men alliansen har suttit vid makten i fem år vilket innebär att man kan börja begära resultat. Det går inte att skylla på historien i all evighet.

3. Apropå våra nordiska grannländer så är det skillnad på statistiken nationellt och regionalt. Stockholm har exempelvis byggt fler bostäder per tusen invånare än både Oslo och Köpenhamn. Att hylla grannländerna ska man därför vara försiktig med.

4. Sist men inte minst har vi argumentet om de långsiktiga spelreglerna. Visst är det en bra tanke, men så länge vi har en byggbransch som fokuserar på flådiga våningar på kajkanten så kommer bostadsmarknaden vara oerhört konjunkturkänslig. Det såg vi inte minst 2009 när bostadsrättsbyggandet störtdök medan hyresrätterna låg relativt konstant. Nu när finanskriserna avlöser varandra så har de långsiktiga spelreglerna inte mycket att sätta emot. Det är en bredare utbud av nyproduktion Sverige behöver, och det är fullt möjligt.

Ett steg är att göra det förmånligare att bygga hyresrätter genom att justera den obalans som råder mellan upplåtelseformerna. Ett ytterligare steg är att bostadsministern erkänner att det faktiskt går att bygga yt- och kostnadseffektiva lägenheter som matchar ungas efterfrågan. Goda exempel finns, men fler goda exempel måste utvecklas. En idé är därför att tillsätta ett Bo bra småhushåll-program för att få byggherrar att utveckla och producera mer än flådiga våningar vid kajkanten. Visst behövs det flådiga bostäder också, men problemet är att den typen av bostäder idag dominerar nyproduktionen vilket som sagt gör bostadsmarknaden konjunkturkänslig.

Det finns för övrigt redan ett Bo bra på äldre dar-program som syftar till produktutveckling av bostäder för äldre. Då ska vi komma ihåg att äldres bostadssituation ligger på en tredje plats i Boverkets rakning över vilka som har särskilt svårt att hitta bostad. Unga ligger i topp.

Nu är det så att oppositionen inte bjuder på någon större utmaning och ungdomsförbunden visar inget större intresse för frågan. Det är alltså nu du har chansen att göra avtryck och visa vad du går för Attefall. Ta den chansen! Hjälp bostadsbolagen att bredda sitt utbud. Om inte för ungas skull, gör det för konjunkturens skull.

Danielle Zachrisson - bostadspolitisk samordnare på jagvillhabostad.nu

Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: stockholm, bostad, bostadspolitik, bostadsbrist, bopol, 08pol, jagvillhabostad.nu, attefall, bostadsrätt, hyresrätt, studentbostad, studentbostäder, ungdom, ungdomar, yimby, debatt

Bloggar om: stockholm, bostad, bostadspolitik, bostadsbrist, bopol, 08pol, jagvillhabostad.nu, attefall, bostadsrätt, hyresrätt, studentbostad, studentbostäder, ungdom, ungdomar, yimby, debatt

Skriv en kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

(syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.

Skriv in kommentar

Kommentarer:

Ivan (21 September 2011 12:57):

Vad har man gjort när man byggt "hälften så lite"?

Pawel Flato (21 September 2011 16:42):

@Danielle

Som bostadsrättsinnehavare måste man ju ha föreningens godkännande om man vill hyra ut i andra hand.
Jag har alltid skarpt ogillat den ordningen.

Vad är din uppfattning här? Vore det inte en steg i rätt riktning att låta folk hyra ut sin bostad efter eget behag, så länge hyresgästen sköter sig s.a.s?
Naturligtvis är inte detta en lösning på hela problemet, men en relativ enkel åtgärd som i alla fall har potiential att öka utbudet av bostäder.

Jakob (21 September 2011 18:33):

Marknadshyror ger en fungerande hyresmarknad eftersom det då skulle bli lönsamt att bygga hyresrätter. Idag är det i princip bara dom kommunala bolagen som bygger hyresrätter.

Jan Wiklund (21 September 2011 18:44):

Och det behövs dessutom stadsplanering. Dvs fler tomter där det är tillåtet att bygga. Men det har vi tjatat om så länge Yimby har funnits. Här ett par förslag: http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=551 http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=567 http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=1008 http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=511

Istället för att Stadsbyggnadskontoret drunknar i detaljer som t.ex. om hus ska vara gröna eller röda.

För något år sen efterlystes detta också från Jagvillhabostad.nu. Har det kravet fallit i glömska?

2 personer gillar detta

Jan Wiklund (21 September 2011 18:47):

Och Jakob: Marknadshyror fungerar i städer med ungefär stationär befolkning. Med snabb inflyttning är det enda som händer hyreshöjningar. I synnerhet om - som i Stockholm - stadsplaneringen inte hinner med. Då blir nämligen marknaden monopolistisk.

Det var upptäckten av detta som för mer än hundra år sen ledde till att man bildade kommunala bostadsbolag, i alla storstäder oberoende av politisk majoritet.

2 personer gillar detta

Jakob (21 September 2011 20:42):

Jan:

Absolut, initialt skulle hyrorna gå upp, men vid jämnvikt mellan tillgång och efterfrågan skulle hyrorna normaliseras.
Hur ska vi annars få privata företag att välja hyresrätter när vi (Jag jobbar i byggbranschen) får betala kanske 250-500 000 kr per lägenhet bara för marken?

Martin Ekdahl (21 September 2011 21:53):

Ibland undrar jag om inte alla standardkrav är ett hinder för unga och studenter att få tag på lägenheter? Kanske är lokalen i sig viktigare för studenten än om det finns spis och kylskåp? Kan man inte tänka sig plugg-in-lägenheter à la resten av Europa där hyresgästen själv får stå för exempelvis köksutrustning och golvmattor? Sådant går ju att fixa. Detta borde även sänka tröskeln för privata byggherrar och fastighetsägare att ordna fram enkla och billiga lägenheter för bostadslösa. Eller är jag ute och cyklar? Finns det redan sådana lägenheter i Sverige?

Buving (21 September 2011 22:27):

I andra europeiska storstäder, exempelvis Madrid, fixar man ett rum på nolltid - det är bara att ringa på någon av alla de annonser som finns ute på stan och på internet.

Varför funkar det inte så i Sverige?

Förmodligen är det för att riktiga ägarlägenheter inte finns i Sverige; hyresrätterna får som sagt inte hyras ut utan föreningens godkännande. Ägarlägenheter däremot får man hyra ut efter eget tycke.

Madrids alla delade lägenheter bidrar dessutom till förtätning, och därmed en mer levande stadskärna.

Viktor (21 September 2011 23:54):

Det är fler än två som har "fel" i frågan om hur man enkelt löser bostadsfrågorna!
Två saker kan jag helt klart hålla med om att det är vägar mot bättre balans; 1) Underlätta uthyrning i andra hand och en sak som många inte tänker på är "besittningsrätt/-skydd", eller vad det heter, som är direkt kontraproduktivt och som indirekt hindrar folk ifrån att hyra ut hur de vill, till vem de vill, för... man ÄR och BÖR vara vettskrämd för att man helt enkelt förlorar sin lägenhet p g a detta "skydd" - fel person man skyddar kanske!? 2) Se till att det skapas fler boenden, men...
"flådiga våningar på kajkanten" - Ja, jag ser inte det konstiga i att man bygger attraktiva boenden för attraktiva kunder, särskilt med de markpriser som faktiskt råder i attraktiva storstäder. Dessa personer, som man försöker få att flytta till dessa ställen, de måste ju också... ja, just det... flytta FRÅN någonting :-) vilket innebär att vi får en kedjereaktion av folk som "byter upp sig" efterhand och då finns det billigare "instegsboenden" för bl a studenter och unga. Få är attraherade av att äga "oattraktiva" fastigheter och framförallt kommer det inte att byggas gamla, slitna bostäder i ytterområdena - paradox! Det finns redan idag lediga bostäder i ytterområdena och jag har ett antal bekanta "förvärvsarbetande" :-) som rentav pendlar till Stockholm ifrån Västerås, Södertälje, Nynäshamn, Nyköping, Uppsala eller Norrtälje!? Varför kan inte studenter göra detsamma? Varför ska man försöka få det att låta som det vore en självklar rättighet att man ska få en nyproducerad hyreslägenhet, i innerstan, med en hyra på 2000 kr/mån?! "Förvärvsarbetarna" betalar in te bara för sitt boende, de betalar även för att personer som studerar eller behöver någon annan form av bidrag och DE ser sällan det som en självklarhet att de ska få bo som de vill, var de vill - De "förvärvsarbetande" får flytta dit där det finns jobb, där lönen ligger i rätt nivå i förhållande till boende och andra omkostnader. M a o: Rätta mun efter matsäcken, för alla kan ju inte bo där det är som "mysigast" och vem ska då bestämma vem som ska bo där!? - Funkar det ens i kommunistländer?! Nej, utan... 1) välj att bo där det finns lägenheter, är okej kostnad och pendla sedan därifrån 2) studera där det finns lägenheter och är billigare 3) "förvärvsarbeta" (mer) under studietiden, för att ha mer att spendera på boendet 4) se till att ha ytterligare sponsor(er) för att slippa dra in pengarna själv, men ändå kunna välja och vraka.
Någon kommenterade och drog paralleller till andra storstäder i världen - jag tror att alla de städerna som räknades upp har betydligt högre kostnader för studenter, i form av terminsavgifter och kurslitteratur, eller?
OBS! - Missförstå mig rätt; jag vill också ha saker servat på silverfat och gratis är det mest prisvärda jag vet, men livet visar sig sällan vara rättvist och stekta sparvar träffar sällan munnen på det vis man önskar ;-)

Anders Gardebring (22 September 2011 00:01):

Viktor:
"Varför ska man försöka få det att låta som det vore en självklar rättighet att man ska få en nyproducerad hyreslägenhet, i innerstan, med en hyra på 2000 kr/mån?"

Är det nåt jag är trött på är det folk som påstår att alla ungdomar bara är bortskämda och bara "vill ha billiga hyresrätter i innerstan". Men visst. Trivs man med skygglappar så gör man väl.

Själv upplevde jag bostadsbristen när jag flyttade upp till Stockholm 1998. Det var tufft då (och jag krävde inga nyproducerade billiga innerstadslägenheter - jag ville ha nånstans att bo. Punkt.). Idag är det inte längre tufft, det börjar bli snudd på omöjligt. Och ja, det inkluderar även att hitta en bostad en bra bit ut.

Daniel (22 September 2011 08:30):

@martin. det finns redan sådana lägenheter. Var på besök hos en bekant som bodde i höghuset brevid DN, och det var egenköpt kokplatta och eget kylskåp som gällde. Ugnen var en micro.

Problemet med sådana lägenheter är att vinstmarginalen inte är lika hög (man går bara med vinst, och inte massor med vinst så att man har råd att bada i pengar).

Karl (22 September 2011 09:59):

Något som skulle hjälpa tror jag är om fler unga - studenter och icke-studenter - började dela lägenheter, och om det började produceras lägenheter specifikt för detta ändamål (typ med många men små sovrum). Det förekommer väl redan idag men jag tror att det är extremt ovanligt jämfört med hur det ser ut i exempelvis Tyskland och Nederländerna. Så istället för att bygga små ettor och tvåor för en person skulle man kunna bygga fyror för tre personer och sedan hyra ut sovrummen på separata kontrakt. Blir rimligen ganska billigt för individen på det viset också.

Ola Halvardsson (22 September 2011 10:03):

@Martin Varför ska sänkning av standarden vara vägen att gå? Ska vi bygga lägenheter med sämre standard än vad vi gjorde för 60 år sedan. Vi har inte Bilvigt fattigare sedan dess.
@ Viktor Vet du vad ett månadskort från SJ kostar? Uppsala-Stockholm ink. SL ligger på runt 2500 med studentrabbat. Dvs det är inte lönsamt att pendla om man inte arbetar.
@Anders är helt på din sida! När jag nu letar lägenhet i Stockholm känns det som att gå in i en vägg!!!

Personligen tror jag faktiskt att investeringsstöd till studentlägenheter är bra, jag tror det kommer öka produktionen.
Visst kan man lätta på reglerna för andrahandsuthyrning, jag tror trycket lättar lite vilket är bra.
Jag tror tyvärr idag att marknadshyror är ganska verkningslösa mot bostadsbristen, det finns inte mycket som pekar på att det skulle lösa bostadsbristen, som är ett reslutat av att det finns för lite detaljplanerad mark och för dåliga kommunikationer del flera områden, vilket gör att personer utan exempelvis bil inte kan flytta till vissa områden.

Carl Johan Hall (22 September 2011 10:59):

Nu låter jag kanske som en dogmatisk marknadsfundamentalist, vilket jag förvisso är, men: En effekt som hyresregleringen a. k. a. bruksvärdesprincipen har är att fördyra lägenheter. Varför då? Jo, hyresvärden får inte höja hyran pga stambyten, eftersom det ska räknas som budgeterat underhåll. Vad han däremot får göra som höjer hyran är "standardhöjningar". Så i samband med stambyten brukar halva kåken rivas och byggas upp igen med moderna material (främst i det "allmännyttiga" bostadsbeståndet) med påfallande höga hyror som följd.

Det leder även till den s k lyxslumparadoxen. I huset har det kanske tidigare bott hyresgäster med låga inkomster, men som ändå tjänar dem på hederligt arbete. Efter renoveringen söker sig de personerna istället, om möjligt, till bostadsrätter eller lägenheter med lägre hyror (man är ju rädd om pengar som man har jobbat ihop själv). Däremot brukar det bo kvar/flytta in hyresgäster vars hyra soc betalar, och som kanske inte alla gånger är samhällets stöttepelare. Följden har alltså blivit högre hyror, plastigare lägenheter och ökade kriminalitets- och missbruksproblem! När allt som hade behövts var att byta några rör... Och det här scenariot är inte något som jag sitter och teoretiserar ihop, utan jag har observerat det själv.

Så jag tror att bruksvärdesprincipen, som den cyniskt kallas, har flest vänner i centrala lägen och på de kommunala bostadsbolagens ekonomiavdelningar.

Danielle (22 September 2011 13:11):

Pawel Flato:
Jag förstår vad du menar, men det är en knepig fråga. Bostadsrätten är en boendeform som just vilar på en förening och gemensamma beslut. Jag vet inte vilka konsekvenser det får om man börjar frångå den principen. Sen kan man också fråga sig hur många bostäder en sådan ändring skulle ge. Du har ju rätt att hyra ut i andra hand om du har beaktansvärda skäl.

Jacob:
Marknadshyror i dagsläget skulle göra alla bostäder dyrare, eftersom bostadsbristen är så omfattande. Det gynnar definitivt inte unga. Tror inte heller att marknadshyror ökar bostadsbyggandet. Hyressättningen är inte det största problemet. Olika undersökningar har visat att det snarare är svårigheterna med att få mark och utdragna planprocesser som är problemet. (Jan Wiklund).

Dessutom liknar nyproduktionen på vissa håll marknadshyror och då börjar man märka att efterfrågan sviktar. Att komma ner i produktionskostnad och sluthyra är alltså det primära. Sen tycker jag att vi ska vänta in resultatet av den nya hyreslagen där fastighetsägarna är med och förhandlar. Stockholm arbetar dessutom upp en ny hyresmodell.

Jag tycker man kan vända på frågeställningen. Varför finns det inte tillräckligt många byggare som på ett innovativt sätt hittar lönsamhet i hyresrätter? Konkurrensen är en viktig fråga.

Martin Ekdal:
Vi arbetar tillsammans med Stockholmshem för att visa att det går att bygga för unga. Projektet heter Björketorpsvägen och ligger i Råcksta. Vi pratade med våra medlemmar om vitvaror och kom fram till att det är en investering som få vill, eller har möjlighet att, göra.

Buying:
Det är svårt att jämföra städer. Förutsättningarna är så olika. Handlar om allt från lagar till hur man definierar attraktivitet.

Viktor:
Precis som jag skrev så är det självklart att det ska byggas flådiga lägenheter, men problemet är att alla byggare fokuserar på detta, vilket gör marknaden konjunkturkänslig.

Och visst lämnar de en bostad efter sig. Kanske den tomma bostaden finns i Piteå. Eller kanske Solna. Oavsett finns det inga garantier för att en ung person eller en student får den bostaden. Det är alltså skillnad på att skapa rörlighet på bostadsmarknaden och att få in unga på bostadsmarknaden. Läs mer om det här:
http://www.jagvillhabostad.nu/index.php?sid=1&pid=156

Att det finns tomma lägenheter i Stockholm tvivlar jag på.

Sen kräver inte unga en bostad i innerstan för 2000 kr/mån. Unga vill ha någonstans att bo. (Se Anders Gardebrings svar)

Om studenter ska plugga där det finns bostäder så inskränker man människors valmöjligheter. Det anser jag inte vara eftersträvansvärt. Sen kan jag även tillägga att det är brist på bostäder för unga och studenter även i de städer du radar upp.

Karl:
Det är en intressant idé. Det kan vara ett alternativ för de som vill få ner boendekostnaden så mycket som möjligt.

Pawel Flato (22 September 2011 19:15):

@Danielle

Tack för svar.
Du skriver apråpå avskaffande av regeln att man som bostadsrättsinnehavare måste ha föreningens godkännande för andrahandsuthyrning:
"Bostadsrätten är en boendeform som just vilar på en förening och gemensamma beslut. Jag vet inte vilka konsekvenser det får om man börjar frångå den principen."

Ja vad är "worst case" scenariot egentligen? Troligtvis inget märkvärdigt.
Jag bor själv i en stor förening. I praktiken har alltså folk som bor 5 trapphus bort från mig ett inflytande över huruvida jag får hyra ut min lägenhet! Det är fullkomligt absurt.
Så länge man hyr ut till någon som sköter sig så ser jag inget problem. Kom ihåg att Sverige är enda landet i världen med detta system!

"Du har ju rätt att hyra ut i andra hand om du har beaktansvärda skäl."

Men vad är beaktansvärt för vem?
Jag vet folk som tvingats sälja mot sin vilja för att andrahandsuthyrning har nekats. En kille fick möjlighet att studera på ett toppuniversitet i USA i ett år. Andrahandsuthyrningen beviljades då det var ett giltigt skäl.
När han sedan fick möjlighet att stanna i 2 år till nekades han fortsatt uthyrning och fick sälja sin då nyköpta lägenhet!
Skandalöst.
Alltså: Lägenheten, en 1:a , hade kunnat vara ett tillskott på marknaden för tillfälligt boende i 2 år till.

"Sen kan man också fråga sig hur många bostäder en sådan ändring skulle ge."

Visst kan man det, men varför?
Finessen med förslaget är att det endast krävs en regeländring för att få ett tillskott till bostadsmarknaden. Vad har vi att förlora egentligen?
Alla andra förslag handlar ju om stora pengar, systemförändringar o.dyl.
Dessutom har diskussionen om bostadsbrist för unga pågått så länge, utan någon ljusning, att alla vägar borde prövas. Genast!

Jan Wiklund (22 September 2011 21:34):

Jakob: Det är bara det att den där jämvikten du pratar om inte blir av förrän vi alla är döda.

Jag är ingen vän av bruksvärdeshyror, de skapar en massa onödig byråkrati och idiotiska regler. Men jag gillar skarpt den gamla principen med kommunala bostadsbolag som hade order att bygga så mycket de kunde till självkostnadspris. Då håller man utbudet uppe i takt med efterfrågan och så får man rimliga hyror, trots fri marknad.

Det gäller dock att kombinera de kommunala bostadsbolagen med snurr på stadsplaneringen - enligt 1800-talsprincipen om sammanhängande stad, inte förorter - så att det finns nånstans för dem att bygga. Annars blir det miljonprogramsenklaver långt bort åt helvete där det råkar finnas mark över. Och det vill vi inte ha.

Martin Ekdahl (22 September 2011 23:12):

Daniel:

Det ligger nog ett och annat i det du säger. Den stora frågan är: Hur motiverar man fastighetsägare att hyra ut enkla lägenheter?

Ola och Danielle:

Då jag bodde och i Stockholm så fick jag nöja mig med helt absurda lösningar på min bostadssituation. Under några år bytte jag boende nästan tio gånger. Jag bodde bland annat i en sommarstuga, i fjärdehand, delade 20 kvm lägenhet med en kamrat... Allting var ytterst sporadiskt och inget gav mig någon tro på att någonsin kunna fixa ett boende som åtminstone varade en lite längre tid. Ingen tro på kontinuitet, att kunna rå om en plats själv eller att vara oberoende av en massa andra människor (kompisen som var snäll och motvilligt lät mig bo hemma hos sig eller snubben som kunde hyra ut ett rum i sin lägenhet ett par månader mot en hel lista av krav). Det sista som jag skulle ha brytt mig om var några vitvaror. Jag hade inte ens varmvatten, inomhus eller dusch en tid utan fick duscha i en närbelägen skola och gå på utedass även då det var 30 minusgrader ute. Golvet var så kallt att det gjorde ont att sätta ned fötterna. Där kan man snacka om låg standard. Jag ville ha en riktig lägenhet. En egen lya.

För ett par år sedan flyttade jag med min flickvän ned till Tyskland. Hon skulle studera här. Vi sökte lägenhet i ett par dagar. Sen hade vi en - förstahandskontrakt mitt inne i stan mot en hyra som vore otänkbar i Stockholm. Lägenheten innehöll ett kök (skåp, bänk, spis, ugn, kylskåp etc). Detta hade installerats av föregående hyresgästen. Vi köpte köksutrustningen av henne. Tvättmaskin köpte vi på vitvarubutik. Vi målade själva lägenhet. Allt detta var i sin ordning. Ingen av dessa saker åligger hyresvärden att ordna med. Hyresvärden står för väggar, golv och tak. Och det räcker för oss. Jag är lycklig och jag är tacksam. För detta är MIN lägenhet. Och vitvarorna säljer jag då vi flyttar.

På något sätt känns det tyska systemet mjukare och humanare än det svenska. Det möjliggör för unga människor att bo. I Tyskland må standardkraven vara lägre, men man får i alla fall en lägenhet och det ger värdighet.

Daniel (23 September 2011 05:15):

Det som byggs ser ju faktiskt ut som om allt är massproducerat, som om det är en enda fabrik i Sverige som spottar ut färdiggjutna lägenheter i 4 olika modeller. Frågan är varför det då är så dyrt att bygga.

@pawel.
En förening vill ju att den som äger sin andel också är engagerad i föreningen. Det finns dom fall där människor samlar på sig lägenheter och sedan agerar som ett litet privat hyresbolag. Min förening råkade ut för en sådan visade sig äga 10 lägenheter och kunde leva på det.
Föreningen vill sitt egna bästa. Föreningens bästa är viktigare än den enskilde medlemmen. Din kompis borde istället köpt en äganderättslägenhet.

Anders Gardebring (23 September 2011 08:39):

Martin:
Vilken berättelse! Kan du inte blogga om dina strapatser på Stockholms bostadsmarknad vid tillfälle?

Valle (23 September 2011 08:43):

Pawel Flato.

Du skriver:

"Jag bor själv i en stor förening. I praktiken har alltså folk som bor 5 trapphus bort från mig ett inflytande över huruvida jag får hyra ut min lägenhet! Det är fullkomligt absurt."

Vad som är absurt är att du köpt brflägenhet utan att förstå vad boendeformen bygger på. Det är inte din lägenhet. Du har köpt rätten att bo i lägenheten under följande av de stadgar föreningen har. Punkt slut. Följer du inte de stadgarna kan du sägas upp och din lägenhet lämnas till tvångsförsäljning. (Varvid föreningens kostnader och fodringar tas från försäljningsbeloppet och överskjutande belopp hamnar i din ficka).
Vill du bo i något som är ditt så får du lov att köpa en fastighet.

Den viktiga invändningen mot fri andrahandsuthyrning av brf:er, oavsett vad som står i stadgar, är att på en bristmarknad så kommer kapitalstarka indiver köpa upp brf:er och sedan hyra ut dem i andrahand. Det ger högre avkastning på kapitalet än bankränta och är en säker placering. Problemet med det är att det gör hela boendeformen brf meningslös. Vitsen med brf är en föreing med engagerade medlemmar, inte en sammanslutning av "småhyresvärdar".
Problemet finns redan. Det är svårt att påvisa olovlig andrahandsuthyrning och de flesta brf:er förmår inte driva sådana frågor.

Lite mer OT: Själv tycker jag att brf-formen är en rätt sjuk historia. Samhällsekonomiskt tror jag hyresrätten jämte rent ägande av hel fastighet (ffa småhus då, absolut inte skämtet ägarlägenheter) är betydligt effektivare. Brf är allt som oftast fatighetsförvaltning i amatörers regi, där med amatör avses dindre vetande snarare än oavlönad.

Pawel Flato (23 September 2011 09:40):

@Daniel

"En förening vill ju att den som äger sin andel också är engagerad i föreningen."

Ja eventuellt kan detta vara ett problem om ett stort antal bostäder hyrs ut i andra hand i en och samma bostadsrättsförening. Det skulle då eventuellt utarma underlaget för ett fungerande föreningsliv. Å andra sidan bäddar den nuvarande konstruktioner för stora problem. Vet inte hur många skräckhistorier jag hört om extremt illa fungerande bostadsrättsföreningar, med mycket infekterade konflikter. Särskilt i små föreningar där enskilda individer kan förpesta styrelsearbetet något fruktansvärt. Min erfarenhet är att stora föreningar är att föredra.
Inget system är perfekt.

"Det finns dom fall där människor samlar på sig lägenheter och sedan agerar som ett litet privat hyresbolag. Min förening råkade ut för en sådan visade sig äga 10 lägenheter och kunde leva på det."

På vilket sätt var detta ett problem för er?

"Föreningen vill sitt egna bästa. Föreningens bästa är viktigare än den enskilde medlemmen."

Nu är vi i princip inne på politisk ideologi. Är t.ex statens bästa alltid viktigare än den enskilde medborgarens?
Är varje enskild förenings bästa också samhällets bästa?
En ökad tillgång på andrahandsboende är ju bra för staden, vilket i sin tur är bra för bostadsrättsinnehavarna.
Vad som är bäst för vem är inte så självklart.

"Din kompis borde istället köpt en äganderättslägenhet."
Mitt exempel utspelade sig för ett antal år sedan då äganderättslägenheter inte fanns.
Sen är väl utbudet av dessa synnerligen begränsad.

Hur som helst missar du poängen. Eller menar du att man redan när man köper lägenhet bör ha klart för sig huruvida man kommer ha behov av andrahandsuthyrning!?
Han köpte sin lägenhet SEN dök möjligheten upp att studera utomlands. Först var det ju OK eftersom det rörde sig om ett år. Det var vid förlängningen som han stötte på patrull.

Anders Norén (23 September 2011 09:50):

Martin Ekdahl: Fast om det är Rostock som är den tyska staden så är det väl egentligen inget bra jämförelseobjekt när det gäller lägenhetstillgången eftersom både staden och delstaten Mecklenburg-Vorpommern har förlorat en fjärdedel av befolkningen de senaste 20 åren? När min fru flyttade till bruksorten Hofors i slutet av 1990-talet ("grusgropen som Gud glömde" som en av hennes elever kallade det) så kunde hon också välja och vraka bland billiga lägenheter.

Anders Gardebring (23 September 2011 09:53):

Bostadsrätter fungerar ju så som beskrivits tidigare. Men det finns ju nu ägandelägenheter som mer fungerar så som Pawel vill att det ska fungera. Får en bostadsrättsförening ombilda sig till äganderätter om man vill? I så fall borde det ju bli fler äganderätter om de som äger bostadsrätter idag är intresserade av att ombilda.

Pawel Flato (23 September 2011 10:06):

@Valle

Tack, men jag vet precis vad en bostadsrättsförening innebär. Och jag visste det även när jag köpte min lägenhet.

"Vill du bo i något som är ditt så får du lov att köpa en fastighet."

I wish! :)
I så fall hade du fått köpa en lägenhet där och hyra ut i andra hand hur mycket du vill, så länge hyresgästerna skötte sig!
Men det är tydligen ok för dig att äga fastigheter och tjäna pengar på det. Men inte okej att äga lägenheter och tjäna pengar på det. Vilken är den principiella skillnaden här egentligen?

Konstruktionen med BRF:er finns mig veterligen endast i Sverige. Jag kommer alltså knappast med några särskilt extrema invändningar.
Du hävdar att andrahandsuthyrning skulle göra BRF:en som boende form meningslös. Möjligtvis är det så. Men vad är problemet?
Du säger att vitsen med en BRF är att folk är engagerade medlemmar.
Tanken är fin. Men i verkligheten är det nog oftast så att en klick eldsjälar håller i 99% av arbetet. Och leden med engagerade medlemmar, redo att ta tag i i diverse uppgifter, är oftast väldigt glesa. Om de ens finns. Det fina med att bo i en större förening, eller en rik, är att man kan betala arvoden till styrelsen. Bra smörjmedel i engagemangsfrågan.

Naturligtvis krävs någon form av organiserat samarbete i en fastighet för att sköta det gemensamma. Men att detta skulle vara en ett stort problem om folk faktiskt ägde sina lägenheter tror jag inte en sekund på.
De länder som inte har BRF:er tycks ju inte automatiskt fallit ner i ett moras av skrupellösa andrahandsuthyrare, förfallande fastigheter och allmän misär i bostadsbestånden.

Mats O. (23 September 2011 10:47):

Nya boendeformer skapar inte mer lägenheter åt bostadslösa ungdomar.
Ägandelägenheter är ju inget annat än bostadsrätter där föreningen (samfälligheten vid ägarlägenheter) saknar lån på fastigheten. Helt enkelt bostadsrätter där insatserna är väldigt höga men månadsavgifterna är låga.

Huruvida man sen kan hyra ut sin lägenhet eller inte kan knappast vara den stora frågan i svensk bostadspolitik.
Däremot finns det alltid ett gäng som avskyr allt som är kooperativt och som gapar högt om dom dumma amatörmässiga bostadsrättsföreningarna som kränker deras rätt när dom vill hyra ut i andra hand. Kanske skulle dessa människor köpa sig ett eget litet hyreshus istället ?

Tyvärr är väl den kooperativa tanken med bostadsrätter på utdöende. I praktiken är det så att lägenheterna förvaltas av ett antal större bolag, som HSB, Riksbyggen och SBC. Man har en styrelse på pappret -och här varierar det naturligtvis hur aktiva dom boende är i sin egen förvaltning. Men att bostadsrättsföreningar skulle skötas av ett gäng amatörer är en myt.

Det som behövs är nya små hyreslägenheter med en friare hyressättning.
Inte fler bostadsrätter eller äganderätter eller nya villaområden på gammal jordbruksmark.

Anders Norén (23 September 2011 13:34):

Fler lägenheter med uthyrningsdel vore en väg att gå. Jag bor i en nu och det är inte konstigare än att vi har två entrédörrar, ett extra badrum och lite märklig planlösning i hallen. Att hyra ut är inte aktuellt för oss men det är trevligt att möjligheten finns. (Vår bostadsrättsförening har f.ö. 18 medlemmar och det vi boende inte gör själva blir inte gjort. I morgon förmiddag ska vi t.ex. gräva upp häcken och sätta en ny. Bokföring och fakturering är utlagt på en firma men det är också allt.)

Om en dryg vecka börjar jag veckopendla och flyttar då själv in på andra våningen i en etagelägenhet som egentligen är för stor för lägenhetens frånskilda ägare men tack vare att hon kan hyra ut ovanvåningen så har hon råd att bo kvar.

Kommunala LKF här i Lund har nyproducerade fyror med uthyrningsdel på Södra vägen. Det är antagligen för att Lund är en utpräglad studentstad men det gör också att egenföretagaren kan ha ett kontor eller tonåringen få egen ingång.

Jakob (23 September 2011 14:05):

Danielle:

Vi har dom löner, skatter och priser vi har i Sverige. Det är därför det är dyrt att bygga, plus den kvalitetsökning som skett senaste 10 åren, värmegolv, rostfria vitvaror, parkett etc.
Bygger vi extremt low-cost kan vi komma ner under 10 000 kr/kvm för entreprenaden. Sen tillkommer tomtkostnaden som brukar ligga någonstans runt 3-6000 kr/kvm.

Med moms har vi då en total kostnad på minst 16 300 kr/kvm BOA, troligen mer.
En liten billig lägenhet på 35 kvm kostar alltså c:a 600 000 kr.
För en lägenhet på 35 kvm kan man typ ta 3500-4000 kr/månad, då är c:a 250 kr/kvm dvs 800 kr driftkostnad.

Kvar är 2700-3200 kr.

Avkastningskravet bör ligga på 5% dvs 2500 kr.

Så, med hyresrätter får du en acceptabel avkastning om du bygger på billig mark, men inte ett dugg mer, med bostadsrätter kan du få en avkastning på 15-20% omgående vid inflyttning.

Jan Wiklund (23 September 2011 14:16):

Jakob: Vad som är billiga lägen och vad som är dyra är ju extremt beroende av den kommunala och statliga politiken.

Långt bort, dvs billig mark, för ju med sig extremt dyr infrastruktur för det allmänna att betala över skatten. Medan centralt läge, dvs dyr mark, sparar in mycket infrastruktur och därmed skatt.

Följaktligen skulle det vara god kommunal ekonomi att helt enkelt subventionera byggande på central mark (och straffskatta byggande på perifer). Men kommunerna gör av nån obegriplig anledning tvärtom, kräver byggföretagen på extremt höga avgifter för centrala byggrätter. Gud vet varför, det måste vara budgetstyrningen som bestämmer - varje byrå maximerar sina egna intäkter och skiter i helheten.

Och när vi ändå är inne på kostnader - det är ju alls ingen dålig affär att äga gamla hyreshus. Men tydligen en dålig affär att bygga nya. Vilket i och för sig förklarar varför fri hyressättning bara skulle leda till att hyrorna i de gamla husen höjs medan det lik förbannat inte byggs särskilt mycket nytt.

Men borde inte intäkterna kunna spridas ut bättre över tiden på något vis, så att det ur fastighetsägarens synvinkel kvittade om husen var nya eller gamla? Vilka variabler är det man måste rucka på då?

1 person gillar detta

Daniel (23 September 2011 15:42):

@pawel. en utbildning är inte bara något som dyker upp, utan något man söker. söker man till en utbildning i USA så borde man rimligtvis också lägga in i tankebanan hur det blir med ens egna bostad. det gör ju varje rationell människa.

Problemet med att ha några som bor i en förening som inte har med den att göra är att föreningen förvandlas till ett sorts hotell.

Sedan är inte det med föreningens bästa viktigare än den enskilde medlemmen något ideologiskt. Kursar medlemmen så överlever föreningen, kursar föreningen så står alla medlemmarna med höga lån och inget som dom äger. Att jämföra det med staten är lite fånigt. Fastighetsbolaget som en BRF egentligen är, är alltid viktigare än dom enskilda delägarna.
Det är ju likadant med alla bolag såsom SEB och Ericsson.

Sedan har jag aldrig förstått mig på dom föreningar som består av mindre än 25 lägenheter. Det blir ganska dyrt och irrationellt.

Jakob (23 September 2011 18:05):

Jan:
Det är faktiskt inte så bra affär som man kan tro att äga gamla hyreshus. Min polare som jobbar med rådgivning i många såna köp säger att avkastningen börjar bli löjligt låg, dvs priserna på fastigheter börjar bli för höga...

Ang markpriser har du helt rätt, staden ser INTE till helheten utan dom försöker maximera vinsten..

Jan Wiklund (23 September 2011 18:59):

Jakob: Det är lite av bubbla i fastighetspriser, sägs det... Men normalt brukar väl John Mattsson och dom gå ganska bra?

Och min poäng är att staden inte ser till hela stadens vinst utan varje liten underchef ser bara till sin egen vinst. Fastighetskontoret (eller vilka det är som säljer byggrätter) skiter blankt i kommunens budget och tänker bara på sin egen.

Viktor (23 September 2011 21:02):

Anders Gardebring skrev:
"Är det nåt jag är trött på är det folk som påstår att alla ungdomar bara är bortskämda och bara "vill ha billiga hyresrätter i innerstan". Men visst. Trivs man med skygglappar så gör man väl."

Viktor (undertecknad) utvecklar:
Fel uppfattat! Jag tycker inte att det är bortskämda ungdomar - Det är majoriteten i Västvärlden (i allmänhet) och Sverige (i synnerhet) - OAVSETT ÅLDER!

Och är det något JAG är trött på, så är det folk som inleder med "Är det nåt jag är trött på..." stoppar in sina egna ord och avslutar med något i stil med "Trivs man med skygglappar så gör man väl" - Vilket, jag då uppfattar, ska visa på hur mycket mera upplyst och intelligent författaren är, samtidigt som man ser till att få sista ordet och sätter punkt för diskussionen - Machiavelli hade varit stolt :-)

Det är snarare så att jag ville erbjuda en inledning på en "eye-openening" diskussion till en hel nation som "skygglappats".
Skulle man kanske kunna utmana gamla tankebanor och inte peka på att "nån annan" ska lösa det?

Om man inte hittat lösningen under alla dessa år som problemen funnits, är det kanske så att svaret inte ligger i det redan tänkta, såsom; "det finns för få bostäder och de är dyra"..hmm... "då bygger vi fler bostäder och till lägre priser!".

Det kanske är så att alla inte MÅSTE bo och studera på samma ställe + ALLT måste INTE hända i Stockholm. Varför är inte Hofors, som nämndes tidigare, attraktivt!? Varför vill så otroligt få personer bo, studera och jobba där!?

Det krävs nog förbannat mycket nytänkande för att ändra på de inskränkta och inarbetada felagerandet som pågår.
- Varför har Sverige bara en handfull städer som är attraktiva!?
- Varför måste alla bo där alla andra bor, när stora delar av Sverige har problem att hyra ut sina bostäder!?
- Varför förlitar sig vi svenskar på att staten ska förse oss med jobb och bostad?!

Är det inte dags att inse att det är slut på eran då statlig, halvstatlig eller statligt subventionerad industri sysselsätter landsbygdens och städernas invånare? Industri och fabrik såsom vapen, skog, fordon och båtvarv, tillsammans med de forna jättarna; Televerket, Ericsson, Volvo, SAAB, Kockums etc etc räcker helt enkelt längre. I synnerhet gäller detta förstås då man nuförtiden kan göra mycket av jobbet billigare och/eller bättre i andra länder i världen.

Det finns uppenbarligen många bra idéer ovan och flera andra länder som vi kan lära oss av.
Jag skulle gärna se mer utmanande, galna och multilaterala tankar, som man sedan kan spåna vidare på och anpassa till något som skulle kunna realiseras - galnast och mest "out-of-the-box" vinner - Någon? :-)

Hälsningar,
Viktor
(en som själv flyttat till storstan och bott på 9 ställen på mindre än två år, bl a som inneboende, i tredje hand, på en soffa i ett vardgsrum eller delade en 1,5:a med två andra och deras respektive, som ibland var på besök)

Ola Halvardsson (24 September 2011 11:39):

@Anders Noren. Bra skrivet förövrigt. Stockholms län har ökat med mer än ett Rostock de senaste 10 åren, Rostock har ökat med ca 1000 personer. Förövrigt skall man absoliut inte använda Tyskland som en referens. Deras befolkningstillväxt är neråt 0, Sveriges är skyhög. Faktum är att Tysklands befolkning riskerar att minska med flera miljoner fram till 2050 om inget görs, eller om förutsättningarna ändras snarast. Detta har gjort att det finns ett enormt utbud av lägenheter speciellt på de orter som minskar Forna DDR, Områden i Rhur. I deras fall innebär marknadshyra att man i många fall måste sänka sig för att ens få lägenheten uthyrd.

Niklas Öhrström (24 September 2011 12:02):

Under slutet av 70-talet kunde man köpa en nyproducerad tvåa eller tre i förort för runt 15.000 kronor. Inflation medräknat blir detta under 80.000 kronor i dagens kurs (dock omedveten om hur hög avgiften var). Gissningvis skulle många av de som idag inte kan köpa eller inte har tillräckligt många ködagar ha råd att köpa bostadsrätt för 80.000 kronor (lånekostnaden skulle varit rätt liten oavsett räntenivå). En etta skulle rimligtvis ha varit ännu billigare.

Idag är priset, med inflation inräknat, runt 10-30 gånger högre.

Hur kunde det vara så? Visserligen var det i miljonprogrammets efterdyningar och det rådde bostadsöverskott (rätt mig om jag har fel). Men befolkningskurvan har i Stockholms län alltid pekat uppåt, även om tillväxten under 70-talet var svag (runt 5.000 per är jämfört med 00-talets 23.000 och 10-talets (hittills) runt 35.000-40.000).

På 60-70-talen åstadkom vi något som gjorde att väldigt många hade en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Något sådant "frikort" erbjuds inte till dagens generationer.

Anders Anttonen (25 September 2011 16:12):

Det finns alltid någon som tjänar på bostadsbristen och som har intressen av att det inte byggs.
Det är DÄR problematiken ligger. Oftast är det innehavare av bostadsrätter i centralare delar av stan som invänder sig mot byggande.

1 person gillar detta

Jan Wiklund (25 September 2011 16:55):

Viktor: Det pågår just nu en sorts studiecirkel på Yimby om den bok som bättre än någon annan har förklarat vad som gör vissa områden attraktiva och andra inte: Jane Jacobs: Den amerikanska storstadens liv och förfall, http://www.yimby.se/2011/09/trottoarens-funktioner-ko_..

Kort sagt handlar det om blandning och korta avstånd. Dvs de delar av städerna som bjuder på minst transaktionskostnader i form av långa transporter. Där etablerar sig ekonomiska, kulturella och sociala aktiviteter, och där trivs också människor.

Jag tycker det är löjligt att kalla det "bortskämt" att man inte vill finna sig i sådan stadsbygd som saknar detta. Makthavarna har under tre generationer medvetet byggt sådan stadsmiljö som folk inte vill ha, under förebärande att de själva vet bäst. Är vi bortskämda som protesterar? Snarast är det väl tvärtom - vi har inte skämts bort med bra stad under 1900-talet. Och de som kräver riktig stad nu kräver inte mer än vad den fattigaste hade råd med på 1800-talet.

Beträffande Hofors och många andra småstäder i Sverige saknas möjligheter att överleva där. På något sätt svälts ekonomin ut för större delen av landet. Troligen, som Stein Rokkan föreslår, för att centrum dominerar ekonomin, politiken och kulturen, och använder denna dominans för att förse sig själv med fördelar, http://www.folkrorelser.org/rorelsemapp/bakgrunder/rok..

Men också för att utsikterna även utan sådan manipulering är bättre i storstan, och möjligheterna att utvecklas är bättre där. Det är alltså inget att moralisera över att folk gärna flyttar dit.

1 person gillar detta

Anders Gardebring (25 September 2011 19:34):

Anders A:
Fast att man som bostadsrättsägare tjänar på att det inte byggs är ju också en myt. En urban miljö är attraktiv och bygger man på rätt sätt så ökar snarare värdet på existerande lägenheter. Bostadsbristen är så enorm i Stockholm att vi inte lär se några stora prisminskningar på grund av nybyggnation, snarare kan man på sin höjd hoppas att priserna inte fortsätter att öka så mycket så att inflationen så småningom kan komma ikapp.

1 person gillar detta

Anders Anttonen (25 September 2011 21:23):

Anders G:
Tur att det finns visionärer även bland er som köpte bostadsrätt. Men många har investerat i bostadsrätt som en framtida inkomst. En del drar sig inte ens för att proppa träden utanför sitt hus fulla med ampuller i syfte att döda träden för att kunna tjäna en halv mille mer vid försäljning. Klart att dessa människor har intresse av att det inte byggs i Stockholm. Dom sitter ju på en guldgruva, för bövelen!

Anders Gardebring (25 September 2011 21:56):

Anders A:
Jo, det tycker ju att de sitter på en guldgruva som du säger. Egoismen är tyvärr utbredd, men vad jag ville säga var att de inte sällan skjuter sig själva i foten genom ett sådant agerande.
För egen del hoppas jag att värdet på min lägenhet minskar. Det är nämligen så att jag måste skatta för vinsten - vilket gör att jag inte kan köpa tillbaka den lägenhet jag i så fall just har sålt. Dessutom blir ju de extra kvadrat jag skulle vilja ha dyrare ju högre priserna är.

Så länge man tänker bo kvar i Stockholm finns det inga vinnare med att priserna ökar som de gör.

Men visst, om jag tänker i det riktigt långa perspektivet och bor kvar i denna lägenhet tills jag kan skaffa mig en billig och bra hyresrätt så blir jag ju miljonär. Vilket förstås är fullständigt sjukt.

Rasmus Öhrstig Bratt (25 September 2011 22:00):

Anders:Om bostaden ligger i innerstaden i ett läge nära service och kollektivtrafik så innebär mer byggande att bostadsrätten blir mer central och därmed att den renodlar sina centrala och urbana kvaliteter. Det borde vara bra för värdet förutsatt att det finns pengar som jagar sådana bostäder.

Den här medelklassvandalismen (eller vad man ska kalla det) som du tar upp verkar sammanfalla med att bostadspriserna upplevs ha nått en topp. Jag kan gissa att det rör sig om en handfull högt belånade personer som är rädda för att hamna i knipa om priserna fortsätter falla.

Martin Ekdahl (25 September 2011 22:15):

Anders G:

En bloggpost om mina äventyr i Stockholms bostadsdjungel kan nog vara ett kul framtida projekt. ;)

Anders N, Ola H, m fl

Det är givetvis alltid vanskligt att generalisera. Men faktum kvarstår. Jag baserar inte mitt resonemang om hyresmarknaden enbart på egna erfarenheter utan även på andras som har hyrt i städer med större befolkningstryck än Rostock. Exempelvis München. Faktum kvarstår - även i München är det mycket lättare att få tag på hyreslägenhet än i Stockholm. Min flickvän bodde tidigare i Göttingen, en universitetsstad där studenterna utgör en markant andel av befolkningen. Alltså en stad där det finns ett hårt tryck på små och enkla lägenheter. Även där gick det snabbt och smidigt att få tag på en lägenhet.

Nej, jag tror inte att man enbart kan skylla på demografiska förändringar då man analyserar varför det är så svårt för bostadslösa att få tag på lägenheter. Visst, det byggs för få lägenheter. Det är vi alla överens om. Men framför allt - det byggs för få små och enkla lägenheter. Frågan är varför?

Varför erbjuds fler små och enkla lägenheter i andra städer än i Stockholm? Är det enbart det demografiska trycket som påverkar bostadsmarknaden mot att producera huvudsakligen ekonomiskt lönsamma lyxlägenheter? Eller går det även att skapa ekonomiskt lönsamhet i små och enkla lägenheter genom att förenkla regelverket? Jag gissar på att båda dessa faktorer spelar in i kalkylen.

Mats O. (26 September 2011 16:02):

@ Anders Antonen

Det där med folk som förstör träd för att dom ska få en bättre utsikt är ju extremexempel som du drar upp. Visst förekommer sånt, vanligt är väl i villaområden när någon sågar ner grenar eller hela träd på allmän mark för att få bättre utsikt.

Sen tvivlar jag på att man som bostadsrättsägare går och hoppas på att priserna på ens bostad ska stiga hela tiden. Visst är det kul om den ökar något över tid, men framför allt att bostaden inte tappar i värde. Sen är ju realiteten att det är skatt på reavinsten samtidigt som alla andra bostäder också ökat i pris (såvida man inte flyttar till nån liten stuga Norrlands inland då...).

Nä, argumentet att just bostadsrättsägare eller villaägare i gemen skulle vara emot allt nytt byggande i städerna för att kunna hålla prisbilden uppe tycker jag faller ganska platt.
Istället har ju Jan Jörnmark ett ganska bra råd: köp en bostad där det är tätt mellan byggkranarna ! Dessa områden uppfattas som dynamiska, det händer något, och prisbilden på gamla lägenheter i dom äldre husen i området brukar stiga ganska rejält.

Anders Anttonen (26 September 2011 19:59):

Mats O:
Vi får se vem som har rätt, du eller jag i framtiden.
Sju lindar på Strandvägen, sex fontän-pilar på Norr Mälarstrand, tjugo silver-pilar på Sickla udde har blivit gift-ampullade/ringbarkade/kopparspikade bara i år! Vad händer?

Nyombildade bostadsrättsföreningar (tidigare kommunala hyresrätter) vill inte ha restauranger i bottenvåningarna längre. Det röks på gatan utanför och det bullrar. Har man köpt sin barre för 2 - 3 millar vill man ha lugn och ro, tydligen, trots det centrala läget. Citylivet kommer att dö ut i och med denna trend. Varenda gata i Stockholm innerstad kommer att se ut som Östermalmsgatan i framtiden: knappt några krogar, folktomt på kvällarna, polisbilar....
En skrämmande utveckling som dessvärre har spridit sig till Söder. Det kanske blir i närförorterna "det händer" i framtiden????

Anders Gardebring (27 September 2011 13:07):

Innergård ftw! Borde vara standard på all urban nyproduktion. Kommersiella lokaler i bottenplan, ett kontorsplan ovanpå och sedan bostäder. Med innergård om man placerar sovrummen mot.

Anders Anttonen (27 September 2011 20:29):

Jag kommer i alla fall dokumentera dödandet av träd (betalda av skattebetalarna) i centrala Stockholm och fenomenet minskandet av krogliv där bostadsrättifieringen drar fram. Kanske dags för ett nytt ULTRA-YIMBY för dem som ser de nya tendenserna men utan att blunda för fakta. Stockholm befinner sig i en råkapitalism utan gränser. Skrämmande utveckling!

Anders Gardebring (28 September 2011 00:18):

Anders:
Om du lyckas få nån träd-dödare på bild så kan vi hänga ut dem här iaf...

1 person gillar detta

Anders Anttonen (28 September 2011 17:20):

Anders G:
Tack för ditt stöd. ;)

Mats O. (29 September 2011 11:21):

Beträffande restauranger i bottenplanet är det ju ganska varierande beroende på vilka kunder man har. Dom flesta är säkert trevliga men det finns alltid hak och fyllekrogar som drar till sig samhällets bottenskikt. Det är nog ingen större förlust för grannskapet om dessa inrättningar försvinner.

Herbert Tingesten (29 September 2011 16:12):

Mats O, vart menar du att "samhällets bottenskikt" ska gå när de vill äta och umgås då?

3 personer gillar detta

Karl (29 September 2011 17:25):

I dagens bostadsrätts-Sverige förväntas de hålla sig hemma, så vanligt arbetande folk slipper se dem. I bästa fall kan ett par lokaler i förorten upplåtas till "hak och fyllekorgar", ty där är risken minimal att klientel förfular någons mångmiljonsboendeprojekt.

2 personer gillar detta

Martin Ekdahl (29 September 2011 23:55):

Mats O:

Jag skulle hellre se några fler hak i förhållande till stadens alla lyxkrogar. Att dela upp folk i "trevliga kunder" och "samhällets bottenskikt" vänder jag mig å det skarpaste emot.

1 person gillar detta

Mats O. (30 September 2011 09:35):

Dom som sitter på behörigt avstånd från problemen brukar oftast vara dom som mest högljutt predikar tolerans.

Martin Ekdahl (30 September 2011 12:19):

"Behörigt avstånd" vet jag inte om man kan kalla det. Jag bor granne med en krog med uteservering och en nattöppen kiosk med stort utbud av alkoholhaltiga varor. Med andra ord - full rulle natten igenom. Dessutom brukar stadens fotbollsfans samlas på min trappa för att fylla på förråden. And I love it! Jag måste helt enkelt vara jättetolerant!

1 person gillar detta

Mats O. (30 September 2011 13:54):

Okej vad festligt.

Men tur att de inte är ett gäng nynazister som står och heilar utanför din trappa.

För där går väl gränsen för bejakandet av toleransen ?

Anders Norén (30 September 2011 14:07):

...för nynazister är precis sånt som ställen med utskänkningstillstånd drar till sig?

2 personer gillar detta

Martin Ekdahl (1 Oktober 2011 23:05):

Mats O:

Nej, så många nynazister brukar det som tur är inte vara på min trappa. Men stod de där och heilade så skulle de faktiskt bryta mot lagen (här i Tyskland åtminstone) och det vore nog allvarligare än att det ligger ett par krogar här i kvarteret. Dock, så länge inte folk ger sig på varandra eller andras egendom tycker jag att de får hållas om de vill. Och några enstaka bröl hör faktiskt också till stadens ljud.

Herbert Tingesten (2 Oktober 2011 07:57):

Spännande tanke också att nynazister ska kunna få vilket ställe som helst stängt bara genom att stå utanför och heila. Kristallnatten light.

1 person gillar detta

Sven R (2 Oktober 2011 20:02):

Anders Anttonen:

Jan Jörnmark gjorde en studie för några år sedan vad ombildandet av hyresrätter till bostadsrätter i centrala Stockholm hade inneburit för bl.a restaurangutbudet. Resultatet var entydigt. Kroglivet har gynnats av gentrifieringen.

Och det är ganska lätt att konstatera själv också. Alla små krogar som har ploppat upp på t.ex. Östermalm kan ju knappast locka folk från hela stan, de har en relativt lokal kundkrets. Det är folk med bra inkomster som kan unna sig att äta ute ofta.

Anders Anttonen (3 Oktober 2011 06:23):

Effekterna av de sista tio åren av ombildningar har vi inte sett ännu. Men jag kan skönja hur bostadsrättsföreningar tenderar till att bli "radhusområden på höjden". Var har resataurangutbudet ökat nånstans? Inte i Högalid i alla fall. Krogandet minskar snarare.

Anders Anttonen (3 Oktober 2011 06:26):

Take away sushi-ställena har ju ökat förstås.

Mats O. (3 Oktober 2011 08:54):

Att restaurangerna försvinner beror nog mer på dom nya kassaapparaterna som infördes förra årsskiftet. Inte lika lätt längre att köra svart.

Fred (3 Oktober 2011 10:30):

Antalet restauranger i Stockholm ökar. Det kan man själv lätt verifiera på SHR:s hemsida:

http://www.shr.se/Branschekonomi/Fakta--Statistik/Stat..

Tycker det syns tydligt i stan när man går runt och tittar... bara på min gata i bostadsrättstäta Vasastan har det de senaste åren öppnat inte mindre än 3 nya restauranger (tyvärr inga sushihak än dock...).

Anders Anttonen (3 Oktober 2011 11:18):

Som sagt: Det är lite tidigt att utvärdera effekterna av ombildningarna ännu. Hoppas att jag inte blir besviken. Huruvida Judith&Bertil (Hornstull) får vara kvar eller ej återstår att se. Folk har vallfärdat dit sen det öppnade men föreningen vill ha bort restaurangen. Pga av tobaksrök och bullersamma kroggäster.

Anders Gardebring (3 Oktober 2011 12:19):

Min spaning är att gentrifiering är bra för restauranger. Kapital flödar in. Men om gentrifieringen dras för långt - och där är Stockholms innerstad idag farligt nära på sina ställen - kommer nimby-fenomenet på köpet. De boende börjar klaga på det som är själva anledningen till att de faktiskt betalat dyrt för en lägenhet i stan. Man vill gärna ha en restaurang, bara den inte ligger i det egna huset. Resultatet kan bli en backlash där vi får trista områden mitt i stan - utan det levande stadsliv som eftersträvades när man flyttade dit.

1 person gillar detta

Carl Johan Hall (3 Oktober 2011 12:54):

Anders Gardebring:

Ja, och tillhör man den kategorin av gnällspikar kan man ju lika gärna flytta till en ABC-förort med distinkt centrum à la Högdalen. Det finns ju restauranger där också, och man behöver då inte ha dem i sitt eget hus. Sushisylta till och med!

Fast jag måste erkänna att jag hellre åker in till innerstan än besöker de haken. Framför allt det stora underskottet på kvinnor i 25- till 35-årsåldern ser jag i egenskap av singel som en allvarlig brist.

Men är man bara ute efter en god biff, en öl och möjligheten att bevittna ett genuint krogslagsmål värdigt en westernfilm, då kan jag rekommendera restaurangen på Hagsätra torg!

Karl (3 Oktober 2011 13:12):

Det är dumt att reducera frågan till antal krogar - det handlar ju lika mycket om vilken typ av krogar som finns. Även med ett totalt sett ökande antal restauranger i ett område kan stadsvärden gå förlorade om blandningen minskar, och det är nog det som är den stora faran med gentrifieringen.

Hur stor risken är i verkligheten vet jag inte, för ännu finns det ju gott om sunkhak i innerstaden.

Anders Anttonen (3 Oktober 2011 16:57):

Karl:
Det här med antalet krogar och dödandet av träd för att öka lägenhetens värde är ju bara två aspekter av gentrifiering.

Äldre par som sålt förortsvillan och investerat i en bostadsrätt i någon "chic" stadsdel i Stockholms innerstad, är de intresserade av dagis i bottenvåningen? Eller ett stöd-center för missbrukande hemlösa i sitt grannskap? Knappast. Och vill förmodligen inte ha casinon eller sexklubbar heller. Dom vill ha tryggheten bakom portkoden men ändå ha nära till allt.

Jan Wiklund (3 Oktober 2011 17:20):

Och som vi säkert kommer att diskutera med om i den pågående studiecirkeln om Jane Jacobs: Allt är ett utslag av fenomenet "mångfaldens självförstörande" - stadsdelar med mångfald är attraktiva -> attraktiva stadsdelar blir det slagsmål om -> priserna går upp -> bara de rikaste har råd -> mångfalden minskar och stadsdelarna blir tråkiga.

Allt som Midas lägger sina fingrar på dör.

En stad med mycket mångfald överallt skulle kunna bära såna här utvecklingar. Om något försvinner finns det alltid annat. Men en stad som är så centraliserad ochså utglesad som Stockholm kan det inte.

1 person gillar detta

Anders Ryding (3 Oktober 2011 20:04):

Angående diskussionen om gentrifiering, så är det ju inte bara "störande" verksamheter som försvinner utan även nischverksamheter som inte klarar så hög hyra. Ett exempel är Igloo ljuscafe här i Hornstull. De klarade inte hyran utan fick ge upp till förmån för Notar mäklare. Trots att den lilla bostadsrättsföreningen har goda intäkter från Både Rio och Copacabana. Igloo ljuscafe nämndes för övrigt ofta i mäklarannonser typ: " När du tagit ett tidgt morgonbad på Liljeholmsbader kan du bege dig till Igloo ljuscafe för ljusterapi och nyttig frukost." Blir inte lika lockande med " Kan du bege dig till Notar och se om det finns dyrare lägenheter än den du nyss köpt"

Jag kan inte se att problemet är att folk äger sina lägenheter. utförsäljningen av allmännyttan har ändå vitaliserat innerstadsområdena. Tidgare köade folk i 20 år och släppte sedan inte ifrån sig lägenheten. Nu är det omsättning och förnyelse. Dock förstår jag inte varför Bostadsrättsföreningar skall äga affärslokaler och nöjeslokaler. Man borde stifta någon lag som ger de som driver verksamheter rätt att köpa lokalerna på samma sätt som vi fått köpa våra bostadsrätter. Eller omvandla alla bostadsrätter till ägarlägenheter.
Bristen på lokaler är också ett problem. Det skulle behövas ett målmedvetet arbete för att skapa fler lokaler men också för att skapa fler stråk. Högalid tex består av högst tre stråk där det är genomströmning och lönsamt att bedriva verksamhet, Utanför stråken finns bara enstaka lokaler som är gamla speceriaffärer som nu tjänar som kontor. Man behöver anpassa staden efter dagens behov. Mycket av strukturen utgår från staden på trettiotalet med en bagare, en mjölkaffär och en slaktare i kvarteret och inget mer.
Stadsutveckling är mer än att bara bygga enstaka bostadshus. Idag finns det ingen helhetssyn på hur staden skall utvecklas och anpassas.
Man talar gärna om miljöanpassning och fler grönmråden och det tjatar man om från höger till vänster, trots att folk betalar mindre förmögenheter för att få bo där det är mest urbant.

Karl (3 Oktober 2011 20:58):

Anders: Ja, jag menar givetvis inte att krogfrågan är den enda gentrifieringsaspekten värd att diskutera. Min poäng var att /om/ man diskuterar gentrifieringens påverkan på kroglivet så måste man ta hänsyn till annat än bara antalet restauranger i ett område - så man inte okritiskt drar slutsatsen gentrifiering = ökat antal krogar = bra.

Anders Gardebring (4 Oktober 2011 08:47):

Anders R:
Jag bor i en brf och vi har fyra olika lokaler i fastigheten. Det är lite pill att fixa med, men det ger också en inkomst till föreningen. Vi har en frisör, en begravningsbyrå, en thaimassage och fram till nyss ett företag som sysslar med maskinuthyrning som precis avflyttat. (och som vi nu letar ny hyresvärd till).
Jag vet inte riktigt om en lag som tvingar brf:er att sälja av sina lokaler är en särskilt bra idé, jag tror varken frisören eller thaimassagen hade haft de ekonomiska möjligheterna att köpa de lokaler som de nu hyr av oss. Däremot är det ju möjligt att "stycka upp" en fastighet med tredimensionell fastighetsindelning nuförtiden, jag vet inte om det går att ändra en befintlig fastighet så att lokalerna hamnar som en egen juridisk fastighet?

Anders Anttonen (4 Oktober 2011 11:21):

Det är inte fel på ombildandet i sig, utan snarare intensionerna av de som köper. Uppenbarligen har många köpt sig trygghet men i centralt läge. Som gated communities fast i mindre skala. Fenomenet "ombildning till bostadsrätt" är en märklig företeelse egentligen. Man köper huset med knapp majoritet, ca 30% förblir hyresgäster som hyr av sina grannar. Grannarna äger inte sina lägenheter heller. Dom har köpt rätten att få hyra sin lägenhet. Vore det inte fair play om alla som ville äga sin lägenhet köpte den på riktigt istället och dom som inte köper har en hyresförvaltare som kammar in hyrorna och fixar underhållet. Tredimensionellt och bra med flera aktörer i samma fastighet.

Anders Ryding (4 Oktober 2011 12:13):

Vad jag förstår så är bostadsrättsföreningar ett svenskt fenomen. Skulle vara intressant att veta hur det fungerar i andra länder. Visst är hyresintäkterna viktigt för bostadsrättsföreningarna men det blir ett problem när man bara accepterar dagverksamhet som kan betala maximalt. Staden utarmas och vi får en väldig massa frisörer och sushirestauranger.

1 person gillar detta

Jan Wiklund (4 Oktober 2011 19:27):

Det är mycket som är sjukt med bostadsrättsomvandlingen i Stockholm, men det som är sjukt med den härrör allt ifrån Stockholms sjuka struktur - ett alltför litet centrum som alla vill åt, och en jättelik periferi som är betydligt mindre attraktiv. Sen förvärras allt av att det råder utbudsunderskott totalt. Det blir en handel med guldägg där det dominerande är spekulation om stora vinster i framtiden, inte att man får nånstans att bo. Konsulterna som åker runt och pratar för föreningsbildande och köp lovar guld och gröna skogar och tjänar själva bra på detta, och deras åhörare slickar sig om mun och kan se miljonerna trilla in. Det är förstås inte alltid det är sant, men det är det hela geschäftet bygger på.

Med en stad som var byggd enligt folks preferenser, och med ett bostadsbyggande som gick i takt med antalet nya hushåll, skulle det inte vara något fel med bostadsrätter. Då skulle de inte vara ett led i en gentrifierings/utsorteringsproces, utan bara helt enkelt ett uttryck för att man vill kunna påverka huset där man bor.

1 person gillar detta

Karl (4 Oktober 2011 19:59):

Det kanske är en radikal tanke, men jag förstår inte varför man överhuvudtaget måste ha ett system där folk måste göra miljoninvesteringar för att få en lägenhet. Vilken funktion fyller det? Skulle inte samtliga lägenheter i landet kunna vara hyresrätter, förslagsvis kombinerat med en lagstiftning som ger hyresgäster långtgående möjligheter att demokratiskt bestämma om huset de bor i?

För mig känns bostadsrättsformen obehaglig och segregerande till sin natur.

Mats O. (4 Oktober 2011 21:55):

@ Anders

Nej, bostadsrätter är inget svenskt fenomen, det finns både i USA och England.

@ Karl

Man kanske i första hand ska införa nya typer av hyresregleringar i Sverige?
I New York har 65% av lägenheterna reglerade hyror, rent-stabilized, vilket innebär att delstaten fastställer hyran. Detta för att motverka segregation. Resterande lägenheter har marknadshyror.

Jan Wiklund (5 Oktober 2011 08:53):

Mats: Om utbudet ligger i höjd med efterfrågan behövs inga priskontroller. Kommunala bostadsbolag med order att bygga så mycket de kan till självkostnadspris skulle driva ner bokostnaderna utan allt det fusk som automatiskt följer med priskontroller.

Men då gäller det förstås att det finns en stadsplan med många kvarter där man kan bygga, så att det inte blir som på miljonprogrammets tid - att man bara hittade mark långt ut i periferin.

Förhoppningsvis skulle en sådan stadsplan också vara gjord för att minska avståndet mellan innerstad och förort, dvs göra om så mycket av förorterna till innerstad att efterfrågan på centralt boende också kunde tillgodoses till anständigt pris.

Martin Ekdahl (5 Oktober 2011 09:30):

Anders A:

Ja, äganderätter kan nog vara en del av lösningen.

Alf . (26 Februari 2012 23:51):

Jag tror de kommunala bostadsbolagen också är viktiga för att få nya bostäder. Här är ett bra exempel.

Moderaterna (?) som annars brukar sälja och ta en massa vinster av bostadsbolagen har i Uppsala sagt åt sitt kommunala bolag att bygga 500! nya lägenheter om året. Det är cirka en tredjedel av vad de tror behövs byggas i Uppsala.

http://svtplay.se/v/2720473/svt_uppland/fler_lagenhete..

Mats O. (27 Februari 2012 08:42):

Problemet är nog att vi har allt för många 25-åringar -nånting- som bedriver några slags planlösa studier i väntan på bättre tider. Inga inkomster och lågt/inget privat sparande. Intressant som hyresgäst eller bostadsköpare - Nej.

Jan Wiklund (27 Februari 2012 16:06):

Mats O: Och det kommer vi att få så länge som den nuvarande planlösa spekulationsekonomin fortsätter att härja med sina pyramidspel. Här behövs det ordentliga, materiella investeringar, som ger folk jobb, och tro på framtiden! Bostäder är en klassiker som fungerade på 30-talet. Så varför inte idag?

Mats O. (27 Februari 2012 22:44):

Det byggs en hel del redan Jan. Problemet är dom fattiga i dagens Sverige. Inga bostäder byggs för arbetslösa, sjukpensionärer, flyktingar med PUT, fas3-folket, folk med osäkra anställngsförhållanden, studerande osv osv.

Anders Anttonen (28 Februari 2012 06:57):

Det byggs nästan bara bostadsrätter i centrala Stockholm. Man förlitar sig tydligen helt på att flyttkedjor ska lösa bostadsbristen. Det är ett sätt att sopa problemen under mattan.

Jan Wiklund (28 Februari 2012 14:46):

Mats: Med en ordentligt investerande ekonomi, för att inte tala om en ordentlig organisering av intressena, skulle vi inte ha så många som levde under fattiga och osäkra förhållanden.

"Fler bostäder" är inte hela lösningen på problemet. "Ombyggnad av våra städer för att minska transkationskostnader och energiförbrukning" kanske är det. De låter sig i stor utsträckning förenas.

Mats O. (29 Februari 2012 08:55):

Jan, det låter som att du förespråkar en stor -keynesiansk- satsning på bostadssektorn. Kanske inte helt fel ?!

Men i Sverige vinner man inga val på såna frågor. Man kanske gjorde det förr i tiden. Numera kämpar moderater och sossar om samma väljare -den lättrörliga medelklassen i storstäderna. En belånad medelklass som köpt alldeles för dyra bostäder med allt för stora bolån.

För att vinna medelklassens röster måste man numera locka med olika typer av avdrag. Nu senast kom ett utspel från TCO som kräver sänkta boräntor. Tydligen den viktigaste frågan i Sverige just nu...

http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/nu-bloder-tjanst..

Jan Wiklund (29 Februari 2012 15:33):

"Den lättrörliga medelklassen i storstäderna" uppgår till 20%. Låt moderaterna få ha den i fred, och sikta på att vinna de 80% istället.

För det kan väl inte vara meningen att vi allesammans ska sjunka ner i ett grekiskt träsk av tjäna pengar på pengar bara på grund av politisk feghet?

För övrigt borde bostadsbyggande vara en storsäljare. Så här skriver Ola Andersson idag: http://www.svd.se/kultur/bostadsbyggandet-ar-en-katast..

Använder man dessutom en yimby-stadsplan för att bygga i blir det ännu större stöd - då kan man ju bygga moderaternas promenadstad samtidigt, och så blir alla glada.

2 personer gillar detta

Martin Ekdahl (29 Februari 2012 16:14):

Jan W: Jag kunde inte få länken att funka.

Niklas Öhrström (29 Februari 2012 17:02):

http://www.svd.se/kultur/bostadsbyggandet-ar-en-katast..

Martin Ekdahl (1 Mars 2012 16:51):

Såja, nu funkar det. Väl rutet av Ola A.

Skriv en kommentar

Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Samråd

Utställning

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8654 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Krönika: Om arkitekternas dans kring betongkalven

I dag 04:47 av Spacebar clicker

Reglerna som format skraporna

I går 10:25 av Geometry dash

Österbron - en östlig förbindelse för alla

I går 09:21 av Gyasiud

Kortsiktigt tänkande för Slussen

18 September 13:07 av Capybara clicker

Stockholm residents gave 2 099 suggestions of places for new housing

18 September 09:06 av Phrazle

Nominering öppen till Yimbypriset 2023!

13 September 11:55 av Fnaf