Utskrift från www.yimby.se
....

Behovet av blandade primära funktioner

 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
FÖRUTSÄTTNING NR 1: Stadsdelen, och så många som möjligt av dess beståndsdelar, måste fylla mer än en primär funktion; helst mer än två. Dessa funktioner måste medföra närvaron av människor som rör sig utomhus på olika tider och av olika skäl, men som kan använda många faciliteter gemensamt.




Nedre Manhattan - brist på primära funktioner ger torftigt stadsliv


I det här kapitlet tar Jane Jacobs upp nödvändigheten av funktionsblandning. Jacobs särskiljer då mellan ”primära” och ”sekundära” funktioner. Det Jacobs kallar primära funktioner är funktioner som på egen hand drar människor till en plats. Primära funktioner kan vara bostäder, kontor, fabriker ”...samt vissa platser för underhållning, utbildning och rekreation”. Det som utmärker ”sekundära funktioner” är att de livnär sig på de människor som de primära funktionerna lockar till sig. Enligt Jacobs behövs en blandning av primära funktioner för att blomstrande mångfald ska kunna uppstå.

Det avgörande är enligt Jacobs att man skapar förutsättningarna för ett jämnt flöde av människor under en stor del av dygnet. För lite genomströmning av människor eller ett ojämnt flöde, där genomströmningen är koncentrerad till vissa kortare tillfällen, skadar stadsdelens förutsättningar till mångfald. Jacobs tar nedre Manhattan som exempel. Trots att en enorm mängd människor frekventerar området varje dygn uppstår ingen levande mångfald, eftersom flödet är så ojämnt fördelat tidsmässigt.

Ingen stadsdel, hur rik, prestigefylld eller etablerad den än är, och hur mycket folk som än fyller den i ett enda syfte, kan klara sig utan en jämn ström av människor under hela dagen utan att det skadar dess möjligheter att generera mångfald.


Med en bra blandning av primära funktioner så uppstår ett flöde av människor som i sin tur kan understödja framväxten av andra funktioner. Funktionsblandningen verkar alltså självförstärkande. Ju mer intrikata de ”ekonomiska användargemenskaperna” blir, desto fler sekundära funktioner kan växa fram. I vissa speciella fall kan denna ”sekundära mångfald” bli en primär funktion i sig själv, när själva den urbana mångfalden lockar människor att besöka ett område för att avnjuta ”stadskänslan”.

Dessa sammanhang gäller inte enbart stadskärnan, utan alla stadens delar. Stadskärnan är dock enligt Jacobs viktig av en annan anledning. Alla städer behöver ett starkt ”hjärta”, en plats där den ekonomiska intensiteten och förändringskraften är särskilt stor. Ett starkt stadshjärta kan enligt Jacobs fungera som en plantskola för nya urbana funktioner. Dessa nya funktioner kan sedan flytta ut och sprida sig vidare till andra delar av staden där de kan bidra till stadslivets tillväxt.

Av samma anledning är det enligt Jacobs viktigt att använda de primära funktioner som staden själv kan styra över på ett klokt sätt. Kulturinstitutioner och förvaltningar bör förläggas så att de understödjer spirande områden. Om man istället väljer att lägga dem bredvid varandra eller, ännu värre, isolerar dem i speciella reservat, så slösar man bort några av de få verktyg man faktiskt har för att skapa en välfungerande stad.



Carnegie Hall - klokt placerad primär funktion



Lincoln Center - oklokt placerade primära funktioner


Varje primär funktion i staden, oavsett om den är förklädd till monument eller inte, behöver den ”profana”, intima stadsmiljön för att komma till sin rätt.


Stadskärnornas problem är för det mesta just att de riskerar att tappa blandningen av primära funktioner (vanligtvis genom att bostäder försvinner). I övrigt har dock stadskärnorna vanligtvis goda förutsättningar. Blandningen av primära funktioner är ju bara en av fyra nödvändiga villkor för mångfald. Den stora utmaningen är de områden som Jacobs kallar ”de grå bältena” av glesa bostadsområden som ligger mer perifert.

Dessa områdens problem är inte vad de har, utan vad de saknar. Många gånger kan alla fyra förutsättningar för mångfald saknas. Jacobs menar dock att kraven på korta kvarter och ålderblandad bebyggelse är enklare att åtgärda än kraven på funktionsblandning och hög befolkningstäthet. Hon rekommenderar därför att man börjar med att fokusera på de områden där åtminstone något av dessa krav är uppfyllda eller kan uppfyllas relativt enkelt.

Istället för att oroa sig varifrån man ska få tillräckligt med arbetsplatser måste man börja med att identifiera var i bostadsområdena de finns utan att tas tillvara som primära funktioner. I storstäder måste man bygga på de existerande tillgångarna för att kunna skapa nya tillgångar. För att komma fram till hur man ska göra det bästa av den blandning av arbete och bostäder som finns, eller ser ut att kunna finnas, är det också nödvändigt att förstå vilka roller de tre övriga alstrarna av mångfald spelar.


Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala, Yimby Göteborg och Yimby Malmö.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Karl (27 Oktober 2011 00:14):
Har dessvärre inte hunnit läsa kapitlet ännu, men jag har en fråga utifrån bloggposten: Ser Jacobs handel som en primär funktion? Åtminstone externa handelsområden drar ju till sig människor enbart i egenskap av att vara platser där varor säljs, d.v.s det finns inga andra primära funktioner där. Det blir paradoxalt, för stadskärnor med enbart kontor och handel förefaller sakna blomstrande mångfald, trots att de i så fall har både funktionsblandning och i övrigt goda förutsättningar. Hur ska man förstå detta?

Är det kanske inte så att det som faktiskt krävs är bostäder + ytterligare en primär funktion? Fabriker + kontor i ett område är väl inte heller så hett?
 0
Alexander Åkerman (27 Oktober 2011 00:27):
^^ Det handlar väl om att de blandade funktionerna måste bidra med liv över alla dygnets timmar.

Kombinationen Kontor + handel betyder ju att området dör så fort folk slutar jobbet och åker hem för middagsmys... Att stadsdelen dör så fort gör ju det svårare för verksamheter att överleva här...
 0
Emanuel Alfredsson (27 Oktober 2011 00:33):
Det är detta jag menar med att Stureplansgruppen borde gå i konkurs. Den vågar inte flytta på sig utanför tullarna inom Stockholms kommun. Det samma med Debaser/Söfo/Hornstull. De bör fusioneras och breda ut sig och på så sätt bli mer tillgänglig dvs folklig.
 0
Patrik Höstmad (27 Oktober 2011 08:26):
Karl: Jag har läst kapitlet och jag fick också tanken om att bostäder alltid krävs. Alla Jacobs exempel på goda primära blandningar innehåller alltid bostäder som en av de primära funktionerna.

Om man hittar på lite primära funktionerna och delar upp dem efter vilken tid de drar folk så skulle man kanske få någonting sådant här:

Primära funktioner dagtid:
Kontor
Tillverkningsindustri
Lekplats
Museer
Bibliotek
Akvarium

Primära funktioner sen eftermiddag/tidig kväll:
Museer
Bibliotek
Akvarium

Primära funktioner kvällstid:
Bio, teater, konsert
Idrottsevenemang

Känns lite begränsat....
 0
Johannes Hulter (27 Oktober 2011 09:41):
"Primära funktioner" är som jag skriver i inlägget funktioner som drar till sig människor av egen kraft. ICA Maxi är alltså en primär funktion.

Som framgår ganska tydligt av det inledande citatet så är Jacobs budskap precis just att det behövs en blandning av primära funktioner för att skapa en levande mångfald.

Bostäder är av naturliga skäl alltid primära funktioner (eftersom de som bor i bostäderna dras dit av ganska uppenbara skäl).
 0
Johannes Hulter (27 Oktober 2011 10:11):
Sedan tolkar jag det som att JJ använder "funktion" på ett litet annat sätt än det vanliga, funktionalistiska. För funktionalisterna var "handel" en funktion, oavsett hur många olika sorters affärer det rörde sig om. JJ verkar mer använda "funktion" om varje enskild verksamhet, en skoaffär är en funktion och en väskaffär är en annan funktion.

Detta är dock inte alltid glasklart. När hon i det inledande citatet talar om "en blandning av primära funktioner" så måste det ju avse en blandning av *olika kategorier* av primära funktioner om det ska vara meningsfullt.

Det finns alltså lite av en begreppsglidning här som kan vara bra att hålla ögonen på. Använder man begreppet "funktion" om samma kategori av verksamhet (fast med olika inriktning) eller om olika kategorier av verksamheter.

Grundtanken är dock enkel, ju mer variation och mångfald - både av verksamheter och kategorier av verksamheter - desto bättre.
 0
Johannes Hulter (27 Oktober 2011 10:30):
Ang. bostäder: Jacobs säger ju att det främsta problemet för stadskärnorna är just att de tappar bostäder. Som Alexander påpekar så är ju det centrala att man får ett jämnt flöde av människor under en stor del av dygnet.

När hon diskuterar nedre Manhattans problem så verkar hon dock inte tycka att det är någon större idé att försöka trycka in bostäder utan föreslår istället andra verksamheter som kan dra dit folk kvällstid.

För att gatorna ska fylla sina trygghetsskapande funktioner och annat JJ talat om så är det dock uppenbart att det behövs bostäder. Man kan nog därför indirekt dra slutsatsen att bostäder enligt JJ är en nödvändig ingrediens i stort sett överallt där man vill ha en blomstrande mångfald.
 0
Daniel (28 Oktober 2011 13:27):
Det blir en utmaning för alla att utveckla städerna.
Stockholms tätort ökade med 24000 om året 2005-2010, Göteborgs tätort ökade med 8000 om året och Malmös tätort 4500 om året. I fallet Göteborg så behöver man bygga ett Kvillebäcken varje år minst.
 0
Karl (28 Oktober 2011 21:04):
Nu har jag hunnit läsa ikapp, och det blev ganska tydligt i kapitlet tycker jag: "Any primary use whatever, by itself is relatively ineffectual as a creator of city diversity [...] However, when a primary use is combined, effectively, with another that puts people on the street at different times, then the effect can be economically stimulating: a fertile environment for secondary diversity."

Sen återstår förstås den ganska komplexa diskussionen om vilka blandningar som kan betraktas som 'effektiva'. Jag tror som ni andra att bostäder är om inte helt nödvändiga så i alla fall till väldigt stor hjälp om man vill få till mångfald.
 0
Patrik Höstmad (30 Oktober 2011 08:18):
Det är lite oklart i kapitlet hur tät de primära funktionerna måste ligga. Jag tänker inte här på bostäder och verksamheter, vilka båda är (bör vara) distribuerade, utan på t.ex. museer, bibliotek, idrottsarenor mm vilka är begränsade till en fastighet eller plats och som kommunen kan "placera ut". Jacobs har tidigare talat om att funktionsblandningen i pricip måste finnas på kvartersnivå. Över hur storta områden kan en viss primär funktion vara verksam som flödesskapande?

Det behövs antagligen en hög befolkningstäthet för att det ska finnas befolkningunderlag för att dessa primära funktioner ska komma tillräckligt tät i staden.

Vad som är en primär funktion kan variera över tid. T.ex. bibliotek som funktion för referenslitteratur och dagstidningar har delvis ersatts med wiki och webbtidningar. Öppettiderna blir långsamt mer begränsade. Dess egenskaper som primär funktion försvinner långsamt.
 0
Johannes Hulter (30 Oktober 2011 10:11):
Patrik: Bra fråga om "schackpjäserna". Deras optimala placering är väl rimligen olika från fall till fall. JJ betonar ju att de inte får placeras på ett sätt som är dåligt för dem själva, vilket väl utesluter rena välgörenhetsplaceringar. Samtidigt ska de ju placeras där de kan understödja det befintliga stadslivet, så de ska inte placeras isolerade, för sig själva heller. I gränsen för den befintliga innerstadskärnan borde vara mest optimalt. Mer än så är nog svårt att säga generellt.

Man får ta specifika exempel. Det nya Scandinavium tex, var borde det placeras om man ska följa JJ? En sak är säker, det borde inte förläggas längs evenemangsstråket. Jag skulle tänka mig att Gullbergsvass eller Frihamnen borde vara en bra placering eller kanske västerut, i Majorna?
 0
Krister (30 Oktober 2011 10:35):
Läste i annat forum om "den fria siktlinjen". D.v.s om en ny byggnad uppförs som stör utsikten från en befintlig byggnad är detta ett skäl till att de som bor i befintlig byggnad har rätt att överklaga byggnadslovet om det stör den fria siktlinjen. Verkar vara ett effektivt sätt att stoppa förtätning.
 0
Niklas Svensson (30 Oktober 2011 14:05):
@Johannes: Vad gäller Scandinavium och evenemangstråket är frågan om problemet ligger i för hög koncentration av evenemangsaktiviteter, eller i för låg (nästan obefintlig) koncentration av andra funktioner? Ett "stråk" arenor med stad integrerad på ett sätt såsom tex Madison Square Garden hade inte varit så illa. Kanske inte så stort egenvärde heller, men allmänt i Gbg tycker jag att vad man INTE tillför är ett avsevärt större problem än att man placerar i detta fall arenan på fel plats.
 0
Johannes Hulter (30 Oktober 2011 14:39):
Niklas: Jo, men hade man inte fyllt upp hela "evenemangsstråket" med arenor så hade man ju haft plats att bygga stadskvarter med bostäder och mindre verksamheter. Dessutom kunde ju arenorna ha större sekundära effekter på andra ställen. Om man nu ska tro Jane Jacobs alltså...
 0
Karl (30 Oktober 2011 21:06):
Det beror nog lite på vad exakt det är för 'schackpjäs' också. Stockholms stadsbibliotek har t.ex. en optimal placering, integrerad mitt i den täta staden, men det är också en verksamhet som kontinuerligt drar folk. Rena evenemangsarenor som Scandinavium kanske kan läggas lite mer utanför (går ju inte riktigt att ha mitt inne i bostadskvarter heller), tycker både Stockholms stadion och Ullevi ligger hyfsat. Centralt placerade, men ändå inte riktigt mitt i smeten. Globen däremot ligger ju riktigt trist till och ger väl inte mycket till sekundära effekter.

Hur ska man se på Götaplatsen? Är det slöseri att klustra som man har gjort där, eller blir det bra ändå? Personligen tycker jag det är helt okej, och känner nog att det kan vara okej att lägga några 'schackpjäser' tillsammans om det finns goda skäl - det viktigaste är att inte placera någon enda där den blir en isolerad och parkeringsplatsomgiven enklav.
 0
Patrik Höstmad (30 Oktober 2011 23:23):
Götaplatsen är visuellt väldigt tilltalande men allt som oftast lite öde. Det skulle kunna behövas ett mer kontinuerligt flöde av folk även där. Liksom andra stadsdelar skulle behöva ett konserthus.
 0
Niklas Svensson (31 Oktober 2011 11:01):
@Johannes: Samtidigt finns det massor av yta att bygga bostäder på i evenemangsstråket om man bara velat (dessutom extra svårt att argumentera emot riktigt hög exploatering i denna urbana ödemark). Vad jag menar är egentligen bara att lika väl som att flytta arenor till andra platser för att "gifta ihop" dem med annan primär funktion så kan man komplettera området där areanorna redan ligger när det nu finns gott om utrymme att göra det.

Försvarar egentligen inte evenemangsstråket, men tycker ofta att det klankas ner på som ett monofunktionsområde utan att se till att det faktiskt finns en stor potential till god blandning av prim- och sek-funktioner. Men visst, jag är medveten om att förverkliga det skulle kräva att man går emot alla ideal som gäller för hur vi bygger stad i Gbg idag...
 0
Johannes Hulter (31 Oktober 2011 11:41):
Niklas: Jo, du har rätt i att det absolut skulle gå att förstadliga evenemangsstråket och bädda in alla arenor etc i stadskvarter. Och det bör vi naturligtvis också göra.

Samtidigt är det ju också så som JJ skriver, att vi har inte hur många "schackpjäser" som helst. Vi kan inte bygga ett nytt Scandinavium i varje stadsdel. Med begränsat antal pjäser så blir det mer logiskt att sprida ut dem där de skapar synergieffekter och sekundär mångfald, istället för att klumpa ihop dem på rad.
 0
Johannes Hulter (31 Oktober 2011 11:43):
Man kan ju jämföra med den aktuella saluhallen. Det är ju en ganska bra idé att lägga en saluhall där, rent stadsutvecklingsmässigt. Det hade inte varit lika smart att stänga de saluhallar som finns (exv. i Linné) och istället skapa ett "saluhallsstråk" runt Kungstorget och lägga alla saluhallar på rad där.
 0
Niklas Svensson (31 Oktober 2011 12:28):
@Johannes: Nej ett saluhallsstråk hade inte varit så lyckat (lite samma sak som "shopping-stråket" som är centraliserat till Nordstan/Fredsg/Kungsg med ett centrum som i övrigt inte går i många knop).

Men tror kanske att det endå, i praktiken, är en skillnad mellan areanor och tex saluhallar. Det är ett relativt jämt flöde av besökare till en saluhall eller butik, arenor kännetecknas mer av "ketchupeffekten". Tänker mig tex att en mångfald restauranger skulle kunna klara sig bra i ett (urbaniserat) evenmangsstråk, flera gånger i veckan under hela året skulle de få eventbesökare vilket skulle ge tillräckligt för att kunna hålla service igång även mellan eventen. Men hade du spridit ut alla arenorna, med besökare typ en gång varannan vecka eller så och bara delar av säsongen, så hade det troligen blivit enstaka ställen av McDonalds/Max-typ som "sekundäreffekt" av respektive area. Fast nu funderar jag bara högt, kanske är helt ute och cyklar :-)
 0
Eric Thärnström (31 Oktober 2011 18:01):
Arenor är väl generellt svåra att placera just p.g.a. ketchupeffekten. Eventtiderna talar dock för att de borde läggas i industriområden eller kontorsområden som annars är aktiva på dagtid.

Jag kan hålla med om att bostäder är den "mest" primära funktionen. Eftersom behovet av bostäder är permanent är det en säker tillgång som dessutom är "aktiv" under kvällstid. Bostäder är dock inte en homogen kategori, och om det ska finnas en bredd i bostadsutbudet i ett område så är det svårt att få till det på ett hållbart sätt i befintliga områden med andra primära funktioner. Man kan försöka bygga billiga hyresrätter i centrum, men då blir de beroende av subventioner från andra bestånd eller från allmänheten, eftersom befintliga områden med andra primära funktioner har en högre prisnivå. Därför är det svårt att komplettera exempelvis befintliga kontorsområden med bostäder och förvänta sig få en heterogen demografisk sammansättning.

Sammantaget är det svårt att betrakta bostäder som en primär funktion som man kan "laborera" med hur som helst.
 0
Karl (31 Oktober 2011 21:17):
Problemet är att arenor inte i sig räcker för att skapa liv på kvällstid i ett kontorsområde. Då får man bara strömmar av folk mellan t-banan och arenan tidigt och sent på kvällen, men annars inget. Folk äter och dricker antingen på restauranger som är integrerade med arenan, eller i bostadskvarter före eller efter de åker dit. Det är ju precis det som är problemet med t.ex. Globen. Evenemangsstråket i Göteborg är ju bra i den meningen att det trots allt ligger om inte integrerat i staden så nära staden. Den stora bristen där är ju snarare att det ligger för mycket saker på samma ställe.
 0
Martin Ekdahl (1 November 2011 10:10):
Blandfunktionsnoder såsom Kulturhuset torde vara ganska bra schackpjäser att fördela över staden. Alltså byggnader som rymmer tillräckligt många funktioner för att vara attraktiva över en större del av dygnets timmar.
 0
Jon Holstein (10 November 2011 02:37):
Nja, jag tror att effekterna delvis överdrivs.
Folk från stora kontorskomplex skapar inte en levande stad. Dom har inte tid att bege sig ut på stan och shoppa under dagarna.
Och efter arbetet så kanske dom väljer att stanna i stan för att där finns butiker, men då skulle dom lika gärna kunna bege sig till stan från kontorskomplex utanför stan, för att det är centrum som erbjuder mest.

Ni kanske vill hävda att man skriver om mindre kvarter, där inte utrymmer för stora kontorskomplex finns. Utan att det kommer röra sig om mindre lokaler.
Men så kommer det inte vara. Företag idag vill samla sin verksamhet.


Jag ser hellre att företag får ha sina kontorskomplex, men att man kan flytta dessa till ytterstaden, men då menar jag verkligen ytterstaden, alltså typ tensta rinkeby. Och att man genom dessa kontorskomplex kan vitalisera dessa förorter stunder av dagen.

Kontor skapar inte rörelse under hela dagarna!

Och innerstan, då. Ja, där tycker jag att det kan vara ok med representationskontor och mindre rörelser. Alltså bara lagom stora verksamheter för att dra nytta av närheten till varandra.
Representationskontor leder till betydligt större andel folk i rörelse än stora kontor, där enbart ett fåtal jobbar med den delen av verksamheter.

att flytta ut kontor leder också till att folk kanske väljer att flytta till dessa ställen, alltså dom som vill bo nära arbetet, till skillnad från dom människor som vill bo i centrum för att dom har nära till det utbud centrum erbjuder.

Vi skulle säkert även få bättre kollektivtrafik. Idag så är det lätt att ha en kontor i stan, och veta att det finns goda förbindelser dit, man behöver inte ställa något krav på kollektivtrafiken alls. Men om företag håller till utanför stan, så blir det viktigt att det är god kollektivtrafik dit. Även om man skulle ha en lika stor rörelse med människor från den platsen idag, med eventuellt dålig kollektivtrafik, så skulle företagen inte lobba för utbyggnad. Då är det ju bara privatpersonernas ansvar. Men om företagen lobbar för bättre kollektivtrafik till ställen utanför stan, så skulle nog saker börja hända.

Att tro att det är viktigt med stora företag i innerstan vitaliserar staden, är nog en förenkling baserad på idag rådande förhållanden. Som sagt, så rör sig inte folk ute i stan stora delar av dygnet för att folk jobbar där. Dom flesta stora företag idag har kontorstider, å under dessa tider kommer endast fåtal av dessa anställda vara i rörelse, nämligen dom som sköter representation av företaget. Dom andra sitter inne på sina kontor och varken vitaliserar staden eller kan personligen märka någon skillnad på det kontoret och ett identiskt kontor i någon mindre populär ytterförort.

Jag tycker innestaden ska vara för folk, för butiker, för restauranger, för nöjen. Inte för kontorsarbetare instängda i sina kontor, dessa vitaliserar inget!
 0
Jon Holstein (10 November 2011 03:09):
Arenor skulle jag anse är svåra att placera i en stad.
i Göteborg ligger det flera ganska tätt, vilket visserligen ger potentiellt en rätt god tillströmning av folk under flera kvällar i veckan, kanske även lite under dagtid.
MEN, dom tar alldeles för stor plats och nyttjar således för mycket av den attraktiva ytan i centrala stan.

Jag tror det blir svårt att diversifiera det området tillräckligt, trots stora arenor för att det ska bli ett fungerande område.

Jag tror att arenor nog måste ses som ett undantag, då dom helt enkelt är för stora.
Man kan inte bygga mindre arenor, men man kan ersätta en stor galleria med flera små.

Globen kanske känns som ett rätt trist område.
Gallerian har lite besökare, men är varken tillräckligt stor eller har tillräckligt bra öppettider för att dra till sig folk i egenskap av att vara en galleria.
Men globen ligger just utanför den kritiska innerstan.
Jag skulle inte vilja säga att stadsplaneringen enbart är orsaken till detta.
Det pratas om att bygga en förlängning av götgatan och placera bostäder och butikslokaler på en bro som leder över till globenområdet.
Och även om det skulle skapa ett trevligare område. så man kan inte påstå att det finns samma kundunderlag på denna sträcka, eller ens sträckan kring ringvägen/götgatan, som det finns i innerstan. Den förlängningen kommer aldrig bli en del av innerstan. Det är helt enkelt för långt till centrum.
Så globen ligger inte allt för avlägset, men inkräktar ändå inte på någon av dom viktigaste primärfunktionerna för en innerstad. Kanske ska man inte klanka ned på placeringen allt för mycket.

Och so what om det till stor del är Max/McDonalds/Burger king som fungerar i arenaområden utanför innerstan... jag tror inte man kan få ett attraktivt restaurangliv i närheten av ett arenastråk i en innerstad, heller. Den stora massan av besökare kommer inte vilja sitta ned på ett lungt restaurangbesök bredvid arenan. Där äter man snabbt.
Även om besökare som ska till arenan kanske väljer en lugn middag på en restaurang innan eller efter, så tror jag att dessa personer föredrar andra miljöer.
Och sen kan vi nog inte räkan med att dom bästa ställena öppnar i ett sånt område med så pass lite kundunderlag stora delar av dagarna.

Jag tror att gallerian i solna inte haft någon större vinning av denna andra så kallade primärfunktion i närheten. Jag tror båda lever helt på egna meriter.

Stora gallerior, stora arenor och liknande måste nog anses som för stora för att kunna vara primära funktioner i en blandad stad. Likaså stora kontorskomplex.
Gallerior och kontor går att bryta ned i mindre delar, och ska dom ligga i innerstaden, så är nog det önskvär.
Arenor bör placeras så långt från centrum att dom inte inskränker möjligheterna för annat bebyggelse i innerstan. Sen om man vill bygga både en större galleria och en arena på samma plats, kanske detta är tänkbart. Men då ska man se det som en viss typ av etablering på en plats, nämligen två skrymmande funktioner. Men dom kommer inte gynna varandra nämnvärt. Om, inte möjligtvis dom båda delar på en stor foodcourt.

foodcourts är trevliga, men hur trevliga dom än må vara, så kan inte en sån egentligen väga upp för placeringen av stora arenor eller gallerior i innerstan.
Faktum är att en bra nog foodcourt kan stå på egna meriter, om den är nog centralt placerad och drar nytta av primärfunktionerna butiker/mindre gallerior och primärfunktionen bostäder.
 0
Jon Holstein (10 November 2011 03:18):
Det kanske är fel också att tro att en stad kan leva ordentligt hela dagen.

Kanske är det bättre om många butiker och restauranger har stängt större delar av dagarna och öppet mer på kvällarna. Det är ju efter jobbet folk har tid att shoppa och göra restraurangbesök. dumt då, med butiker som stänger allt för tidigt efter att folk slutat... bara för att dom hade öppet under dom timmarna på dagen, då knappt några alls var i farten.

Men om ställen har öppet senare på kvällarna men ändå klarar av att ha öppet på dagarna, så gärna för min del.
Jag skulle gärna se saker som hade dygnetruntöppet. Alltså riktiga matbutiker som har öppet dygnet runt. Och järnhandlar. butiker som säljer hemelektronik. och musikutrustning. Och konstnärsprylar. Kanske till och med butiker som säljer kläder.
Och nattöppna dagis.
Sådant skulle kanske funka om man hade en stad där den största primärfunktionen var bostäder, där folk finns alla tider på dygnet. Och en stad där kontorskomplexen, arenorna och jättegalleriorna inte äter upp för mycket utrymme.
Bostäder är den primärfunktion som procentuellt innehåller den minst homogena gruppen. I bostäder är folk aktiva många tider på dygnet.
 0
Johannes Hulter (10 November 2011 10:36):
Jon: Jag vet inte riktigt om jag hänger med i dina resonemang men själva poängen med det här kapitlet är ju att visa att det behövs en blandning av funktioner. Så för att uppnå en levande stad så bör man, precis som du delvis är inne på, inte klumpa ihop vissa funktioner på vissa ställen - där de "äter upp" för mycket utrymme - utan istället blanda så mycket som möjligt. Och se till att det finns gott om bostäder runtomkring.

Tendensen att flytta ut nöjesliv och arbetsplatser till billig mark utanför städerna har ju funnits under lång tid och ingen betvivlar väl att företagens ekonomer hoppas att det skulle funka. Det är ju billigare för dem om anställda och konsumenter tvingas ta bilen till någon avlägsen, isolerad enklav på billig mark än att ha sin verksamhet integrerad i en attraktiv stadsmiljö. Men vårt fokus är ju inte primärt att göra företagens räknenissar glada, utan att bygga en levande och rolig stad. Sedan tror jag iofs att även räknenissarna på längre sikt kommer att tjäna på en attraktiv, dynamisk stad men det är ju en annan fråga.

Jag tror det är fel att tro att en stad inte kan leva ordentligt under hela dagen. Det finns gott om bevis på motsatsen. Men om vi aktivt förhindrar det så går det förstås inte...
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8656 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S

@yimbysthlm på Twitter