Utskrift från www.yimby.se
....

Parkens funktioner

Av Johannes Hulter 6 Oktober 2011
37 kommentarer
 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
“
Varför är det så vanligt att det inte finns några människor där det finns parker och inga parker där det finns människor?
”


Grönområde


I detta kapitel diskuterar Jane Jacobs parkernas roll i grannskapet och staden. Jacobs använder ett utvidgat parkbegrepp som innefattar såväl klassiska parker och torg, som mer generella "grönområden" och öppna ytor. Den svenska översättningen skiftar också begrepp en del vilket kan vara lite förvirrande. "Open space" översätts till exempel ofta med "grönområde", vilket i och för sig är förståeligt eftersom orden har ungefär samma betydelsefunktion i de två språken men läser man det bokstavligt så kan det ibland leda tankarna fel.

Enligt Jane Jacobs är inte parker några universallösningar som kan rädda stadsmiljöer som har problem, tvärtom. Om parken fungerar bra så är det oftast för att stadsmiljön runt parken fungerar bra.  Det är  genom att ligga i direkt anslutning till täta, varierade och levande stadskvarter som parker blir lyckade. Parken kan då få många olika sorters besökare under en större del av dygnet.

“
Man kan varken ljuga för en stadspark eller resonera med den. "Konstnärers visioner" och suggestiva teckningar kan ingjuta bilder av folkliv i föreslagna stadsparker eller längs promenadvägar, och med språkliga resonemang kan man skapa användare som borde kunna uppskatta dem, men i verkliga livet är det bara mångfalden i miljön som har den praktiska möjligheten att blåsa in ett naturligt och oavbrutet flöde av liv och användare.
”

Om parken saknar omgivande tät blandstad är det beydligt svårare att lyckas. Det man i så fall får göra är att ge parken specifika funktioner som gör att människor söker sig dit. Det räcker inte med "vacker utsikt och hänförande landskap" utan det måste finnas specialiserade funktioner som attraherar människor. Jacobs nämner badplatser, fiske, konserter och teateruppträdanden som exempel. Det måste också finnas olika typer av specialiserade funktioner så att parken lockar olika typer av besökare på olika tider. I grunden handlar det helt enkelt om att kompensera den variation som en levande blandstad hade skapat runt parken genom att tillföra funktioner inuti parken.

Även om de funktionella förutsättningarna är goda så måste dessutom själva parken ha vissa kvaliteter för att bli uppskattad och välanvänd. Jacobs räknar upp fyra yttre kännetecken som populära parker och torg ofta uppvisar:

- sinnrikhet (strukturell variation)
- centrumbildning (tydligt centrum)
- sol (inte för mycket skugga)
- inramning (stadskvarter direkt inpå)

Jacobs är ingen parkhatare, hon ser många positiva aspekter med parker, men hon framhåller att parker är sårbara platser. Det är väldigt lätt att skapa dåligt fungerande och otrygga parker och väldigt svårt att skapa välfungerande och trygga parker. Det hon framförallt vänder sig mot är den slentrianmässiga massproduktionen av tomma platser och trista gräsmattor som varit den modernistiska stadsplaneringens signum.

“
Inom den ortodoxa stadsplaneringen visar man en förvånansvärt okritisk vördnad för grönytor i stadsdelarna, nästan som vildarnas vördnad för magiska fetischer. Fråga en byggherre på vilket sätt hans blivande bostadsområde kommer att göra staden bättre, så kommer han att svara som om det vore en självklarhet: fler grönområden. Fråga en stadsarkitekt vilka förbättringar vi kan vänta oss, så kommer han med samma självklarhet att utlova fler grönområden. Ta med en stadsplanerare på en promenad genom ett håglöst bostadsområde, och även om det redan är nedlusat med ödsliga parker och trista gräsmattor som är översållade med skräp, så kommer han att måla upp en framtid med ännu fler grönområden.

Fler grönområden i vilket syfte? För att rånarna ska ha någonstans att vara? För att det behövs trista, tomma ytor mellan husen? Eller för att vanliga människor ska ha trevligt? Det är bara det att människor inte använder grönområden i staden bara för att de råkar finnas där och arkitekterna eller stadsplanerarna hoppas att de ska göra det.
”


Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Göteborg, Yimby Uppsala och Yimby Malmö.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Tore Kullgren (6 Oktober 2011 00:09):
Hus i park kan vara en tillgång för parken, om huset är en del av det offentliga rummet. Kungliga Biblioteket är ett bra exempel.
 0
Hampus Eckerman (6 Oktober 2011 06:30):
En park kan vara trevlig... även om den är tom! Faktum är tomheten i sig är det som gör parken trevlig. Det ger illusionen av en enslig skog, en plats av lite tystnad och frid. Det som saknas i staden annars.

En överfull park däremot är det värsta som finns. Därför är t.ex New Yorks parker inte mycket att ha. Därmed inte sagt att alla toma parker är trevliga.
 0
Anders Anttonen (6 Oktober 2011 06:53):
I Stockholm kallas minsta lilla slydunge för park. I synnerhet om det skall bebyggas i närheten. Kampementsgatan på Gärdet är ett exempel.
+1
Anders Gardebring (6 Oktober 2011 07:18):
Hampus Eckerman:
Jag vet inte riktigt om det du beskriver kan ses som en park? Det är väl i så fall snarare ett naturområde/rekreationsområde. De behövs också, men en tom park (som jag mer ser som en del av stadsväven) är en misslyckad park. En överfull park är däremot ett tecken på en lyckad park, men också ett tecken på att det behövs fler publika rum i området.

Att ha helt tomma parker centralt mitt inne i ett storstadsområde tror jag är svårt, snarare i så fall att det kan finnas delar av stora centrala parker som är lugnare, medan andra är mer livliga. Så fungerar ju t.ex. Central Park som jag tycker är en helt fantastisk park.
1 person gillar detta
+3
Jan Wiklund (6 Oktober 2011 07:34):
Det är lite svårt att veta vad Hampus syftar på här. Vad är kriteriet för "trevlig" om folk bevisligen undviker den ("tom")? Trevlig för vem? För dem som inte är där? Eller är meningen att det ska vara en sorts reserv för sällanbruk? Och är inte detta ett ganska slösaktigt bruk av en värdefull resurs, dvs marken, som kanske hellre borde användas för något annat som användes mer?

Nu kan Hampus invända att mark har vi så gott om i Sverige att vi gärna kan slösa med den. Men vi har inte gott om den olja som krävs för att komma dit, eller som krävs för att komma nånstans över huvud taget om vi ska slösa på mark. I den till-fots-tillvaro som förmodligen väntar oss efter 1900-talets fossilbrännande får vi vara försiktiga med vad vi använder marken till.
3 personer gillar detta
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2011 09:17):
Tore: Ditt exempel har båda de förutsättningar om JJ pratar om, en tät stad precis bredvid och en specialiserad funktion inuti.

hampus: Man ska kanske skilja på friluftsområden (skogar etc) och parker. Stora naturområden kan vara trevligt att ha nära, men utanför, staden. Men att aktivt försöka skapa stora övergivna platser mitt inne i stan verkar ganska fånigt. Det enda man åstadkommer är en sönderslagen, trasig stad som mer är en arkipelag av isolerade bostadsområden än en dynamisk storstad.
 0
Steve Cook (6 Oktober 2011 10:24):
Göteborg (och övriga svenska städer enligt mina upplevelser) är full med gröna områden både in i centrum med mängder med folk (trädgårdsföreningen, Kungsparken, Slottskogen mm) och i mindre tätbefolkade områden där det kanske finns mer lugn men där det kan också ibland vara många som utnyttja området.

Jag känner mig lite osäker vilket problem artikeln försöker belysa, eller om det ens finns ett problem.
 0
Emil (6 Oktober 2011 10:24):
Jag håller på flera sätt med, men av samma sätt som jag tycker att flera stadsplanerares/konstnärers/arkitektfirmors estetiska vurm för parkmiljöer kan slå fel, tycker jag även att motargumenten som presenteras i den typen av debatter som artikeln (och kommentarerna) driver. Grönområden har andra ytterligt viktiga funktioner för staden, som glöms bort här. Att Mölndalsån svämmar över oftare och oftare har exempelvis inte lika mycket med klimat att göra som att vi hårdgör fler och fler markytor och omhändertar dagvattnet på fel sätt, alltså genom att leda bort dagvattnet i brunnar, via rör och direkt ut i vattendraget. På så vis får vi ingen fördröjning av tillflödet från oerhört stora tillrinningsområden (i det här exemplet hela Mölndalsåns dalgång i stadsmiljö). Kvaliteten på det vatten som når ån är dessutom oerhört dålig. När vattnet på ett 'naturligt' (gillar inte det begreppet) sätt får infiltreras genom marken renas det från sediment och föroreningar som tas upp från asfaltsytorna innan det når vattnet och vattnets kvalitet hålls uppe, och det doseras ut till ån med under betydligt längre period på ett jämnare sätt. Vissa hårdexploaterade städer har stora problem med sättningar eftersom grundvattenmagasinen under staden inte återfylls, då allt vatten som borde tillkomma leds bort. Att grönytor också reglerar klimat och temperatur i en stad, samt tillför variation i ljusspektrat och fungerar som spridningskorridorer för fåglar och insekter är heller inte något som bör bortses från, anser jag. Med det sagt menar jag inte att all grönska måste försvaras med blod, man kan exempelvis tillåta infiltration av dagvatten genom att låta fler gångvägar vara grusade istället för asfalterade, såsom allén längs Södra Vägen. Man kan också omhänderta dagvatten från nya planerade områden på ett lokalt sätt genom infiltrationskamrar och dagvattendammar, vilket man kommit bra mycket längre med i t.ex. Storbritannien och Tyskland, istället för att göra som man alltid gjort i Sverige (leda bort det).
 0
Björn Lindström (6 Oktober 2011 10:37):
Ska man vara lite positivt får man väl säga att Uppsala har en park som uppfyller praktiskt taget alla hennes kriterier, i form av Stadsträdgården.
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2011 13:16):
Steve cook: Det här inlägget är alltså en del i vår studiecirkel om Jane Jacobs bok "Den amerikanska storstadens liv och förfall", jag har egentligen bara refererat hennes kapitel om parker. Om det sedan är rätt eller fel, applicerbart på svenska förhållanden eller ej, det är ju öppet för diskussion.

emil: Jag tror inte Jacobs poäng är att allt grönt måste elimineras ur stadsmiljön till varje pris, utan snarare att man ska fundera på varför och till vilken nytta man skapar parker, torg eller öppna platser. För det är inte säkert att mer alltid är bättre. Ja, ungefär som du själv skriver. Det går utmärkt att kombinera smarta grönstrukturer och stadsliv, problemet under många decennier har varit att man försvarat antiurban planering med att man tillskapat tomma gräsmattor. Det måste vi sluta med.
 0
Emil (6 Oktober 2011 15:04):
Jo, den biten om vad Jacobs är ute efter förstår jag. Vad jag kände saknades i just den här något strippade debatten var kunskapen och reflektioner om grönytors andra kvaliteter än estetiska och känslomässiga, eftersom det ofta är just de kvaliteterna som står mot exploateringskvaliteter i den ibland något triviala debatten. Vi urbana människor glömmer lätt bort de ekosystemtjänster gröna ytor ger oss och ser debatten om deras vara eller ickevara ur mycket antropocentriska glasögon. Ett hyfsat stor och välkänt problem är den 'tekniska friställningen' vi människor har skapat genom urbana system. Vi spolar i toaletten men varken vet eller är intresserade av att veta vart det tar vägen och hur, precis som med sopor, hur vi får russin till müslin eller färskvatten i glaset osv. Det är samma friställning som förskjuter debatten om grönytor till att endast handla om, som sagt, motstående estetiska/känslomässiga värden.
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2011 15:38):
Emil: Ja, och det saknas också i Jacobs text - även om hon har en diskussion om parkers eventuella "luftskapande" effekt (som hon är skeptisk till). Här har det ju hänt mycket inom teknik och vetenskap under det senaste halvseklet och det finns ett tydligt utrymme för kompletteringar av Jacobs perspektiv med just det du tar upp. Här i Göteborg har tex arkitektbyrån Kjellgren & Kaminsky hållit på mycket med ekologiska systemfrågor inom ramen för "den täta blandstaden": http:​/​/​supersustainablecity.​blogspot.​com/​
 0
Martin Ekdahl (6 Oktober 2011 16:23):
Vi har en ganska intressant park här i staden som lockar både mig och många andra besökare. Parken, Lindenpark, är anlagd som en engelsk park med ganska tät grönska och inte som en fransk öppen sådan. Det bidrar till känslan av att vandra i en skog när man går längs de spikraka gångarna som genomkorsar parken likt strålar i alla riktningar. En mycket liten skog, full av fågelsång och djurliv. Ändå släpper lövverken igenom en avsevärd mängd ljusgrönt solsken ned till marken. Det är intressant att följa årets gång när man då och då besöker parken. På våren är marken formligen smäckfull med blommor av alla slag. På sommaren är den tät och lummig som en djungel. På hösten får den en helt annan karaktär av ett upphöjt och friskt guldfärgat lugn. På vintern faller parken i värdig vila. Det är nästan alltid folk i den där parken. De flesta har hundar som rusar runt och leker med varandra medan mattar och hussar i sakta mak vandrar de smala gångarna fram. Det finns nästan ingen plats att sitta i parken och ärligt talat inte mycket att göra. Grönskan är så tät att gångarna känns som korridorer mot avlägsna mål. Två lekplatser finns det för barnen och en basketplan för de äldre. Det speciella (som Jacobs skulle uttrycka det - "funktionerna") utgörs i stället av gravstenar och statyer som här och var sticker upp ur grönskan. Nästan som att det en gång här legat en kyrkogård vilken kyrkogårdsvaktmästaren tröttnade på att ansa. Det är lite magiskt och mystiskt att se de där gamla stoderna omslutna av buskar och träd. Dessutom ligger där en liten judisk kyrkogård som sköts om av stadens lika lilla judiska minoritet. En plats för eftertanke. Det är det jag tror är charmen som lockar så många människor till denna park - att den känns som en avskild sagovärld mitt i stadens bultande och brusande kropp.
 0
Niklas Öhrström (6 Oktober 2011 17:37):
Jag har undrat över städer som har väldigt få parker. Hur fungerar de? Hur pass beroende är staden av att det finns tillgängliga parker för allmänheten?
+2
Jan Wiklund (6 Oktober 2011 17:37):
Jag tröttnar aldrig på att påpeka att Stockholms mest lyckade park är Centralbadets park som inte är större än ca 300 kvm - se bild på http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​8/​0​7/​parker-​centralbadsparken-​_​.​.​
2 personer gillar detta
+1
Erik Westberg (6 Oktober 2011 21:09):
Må vara att Jacobs eventuellt underskattar parkers ekologiska funktion, jag tycker ändå att hennes främsta argument inte har kommit fram riktigt i kommentarerna.

Det viktigaste för Jacobs är att oanvända parker gärna blir farliga parker som folk undviker. Parken går då från att i stället som tänkt vara en tillgång för området till att bli en belastning. Hon var visserligen amerikanska och levde sålunda i en stad med fler våldsbrott och det här är långt ifrån det enda exemplet i boken på att hon tänker på säkerhetsfrågor på ett sätt vi kanske inte är vana vid. Men samtidigt, nog drar sig även svenska storstadsbor från att gå in i en mörk och tom park.
Säkerheten ser jag som hennes huvudargument i det här kapitlet, även om hon naturligtvis har fler, och det leder till hennes slutsats att ett område kan ha för många parker. Bättre med få parker som verkligen används än fler som ligger öde. Argumentet är väl värt att smaka på lite grann, om inte annat för att det ligger så långt ifrån vår svenska debatt. Hon ger inte heller några riktvärden som kan leda till någon form av byggnormer utan hur mycket park man kan ha måste helt och hållet bero på ett områdes karaktär. Men det är ju också nåt genomgående hos Jacobs, man kan inte ange normer och nyckeltal utan man måste göra sig besväret att tänka och studera varje fall utifrån dess egna förutsättningar.
1 person gillar detta
 0
Emanuel Alfredsson (6 Oktober 2011 22:17):
Lite OT, men finns det Jane Jacobs-anhängare med dem som är med i OccupyWallSt?
 0
Nekav (6 Oktober 2011 22:29):
Det som är sorgligt med flesta parker är att just alla är så platta och dystra på något vis :S Tycker det är ovanligt med parker som har t.ex murar (gärna med glada färger) längs gångvägarna och ofta inte ens nivå skillnader som gläder ögonen. Få parker utmärker sig. På Samma sett som om en stad har en platt skyline = tråkigt att se på. Så är det samma sak med en park. Om den är platt så blir den tråkig att gå i. Smaksak!? :P Men japp, om parker ligger mer nära handelsområden eller bredvid något som medför aktivitet (som t.ex skateboard lockande platser i parken, dom är inte rädda för natten) så blir den tryggare att vistas i. Dessutom !!! oj ,dessutom så om en stad är TÄTARE så blir det juh självklart fler som går igenom parken på vägen hem. Så om det är tillräckligt tät befolkat så blir även parkerna automatiskt tryggare. Ännu ett plus till ökad stadspuls. Ännu ett plus till Yimby. :)
 0
Mats O. (6 Oktober 2011 23:17):
@ Emanuel

Självklart finns dom med i protesterna Emanuel, som riktar sig mot finanskapital, markspekulanter och hyresprofitörer.
 0
Tore Kullgren (6 Oktober 2011 23:27):
Det är dyrt att bygga glest. Därför är ett hus omgivet av "grönytor" en statussymbol, även om "grönytorna" är avspärrade gräsmattor, som inte fyller någon rekreativ eller ekologisk funktion.
+1
Jan-Erik Brundell (7 Oktober 2011 06:14):
Jag gillar även här Jacobs och hennes resonemang, det ger ju förstås inget "facit" om vilka parker som är bra, mer "vad skall man tänka på när det gäller parker". Det som slog mig främst i kapitlet var dock ett citat i början. Här visar sig bokens ålder en smula, tror inte det varit OK att formulera sig så idag. Trots det gillar jag citatet: "In orthodox city planning, neighborhood open spaces are venerated in an amazingly uncritical fashion, much as savages venerate magical fetishes." Slussen, någon?
1 person gillar detta
 0
Patrik Höstmad (7 Oktober 2011 08:02):
Skarpsynt observerat av Jacobs om parker. I Göteborg saknas kriteriet "inramning" vid i stort sett varenda park. De enda jag kommer på som skulle uppfylla "inramning" är Domkyrkan, Vasaplatsen och Park/lekplatsen vid 4:e lång/Värmlandsgatan. Vasaparken och Hagaparken har endast inramning mot två av fyra sidor och det är för lite med tanke på hur stora dessa grönytor är. Av det jag sett av Stockholm så finns många fler parker som verkligen är parker och de har generellt bättre inramning.
+1
Jan Wiklund (7 Oktober 2011 13:30):
Över huvud taget är det slående hur officiellt planerande inte kan tänka sig någon annan bestämning till vad de kallar "grönytor" än kvadratmeter. Kvalitet är inget det har en susning om.

Ändå är det självklart att det finns bra parker och friluftsområden likaväl som dåliga "grönytor". Och det borde inte vara svårt att katalogisera vad som gör dem till det ena eller andra - ja, Alexander Ståhle har ju redan gjort det även om jag inte har satt mig in i hans version i detalj.

Men i planbeställer och liknande är det fortfarande bara kvantiteten som gäller.
1 person gillar detta
 0
Sven R (7 Oktober 2011 18:51):
Emil, översvämningsrisken i Möndalsån har minskat betydligt efter att man bl.a har muddrat ån.

Sedan så har jag lite svårt att förstå varför det skulle vara bättre att skiten i dagvattnet (t.ex tungmetaller) samlas upp i parkernas gräsmattor istället för att sedimenteras på botten av Mölndalsån. Jag föredrar faktiskt det senare.
 0
Eric Thärnström (8 Oktober 2011 02:25):
Frågan kring en parks funktion ställs för närvarande på sin spets i Uppsala i och med förslaget att bebygga delar av Seminarieparken. Förslaget har gett liv åt en namninsamling för en kommunal folkomröstning i frågan. I det här läget är det svårt att avgöra om man ska stödja den i grunden nimbyistiska motståndsrörelsen eller Uppsalas variant på Robert Moses (se Jane Jacobs antagonist). Det man kan lära sig i just det fallet är att en offentlig parkyta inte tycks locka till sig allmänheten om den ligger i direkt anknytning till privata bostäder. Det krävs ett offentligt medium i form av t.ex. en gata emellan.

Som Björn Lindström påpekade ovan är Stadsträdgården i Uppsala ett bra exempel på en multi-funktionell park. Men Vasaparken är ett ännu bättre exempel med bostäder runt om, en skola, ett museum, en universitetsinstitution, ett antal affärer, en restaurang och en bollplan i eller i direkt anslutning till parken. Den har aktivitet under större delen av dygnet och kan också sägas vara övervakad, samtidigt som den inte är helt förutsägbar.
 0
Martin Ekdahl (8 Oktober 2011 23:30):
The High Line project (http:​/​/​www.​thehighline.​org/​) i New York måste väl vara ett av de mest lyckade aktuella exemplen på hur man skapar en urbant integrerad park som lockar en stor allmänhet.
 0
Krister (9 Oktober 2011 17:12):
 0
Johannes Hulter (9 Oktober 2011 17:27):
Martin: Jag var uppe och gick på den när jag var där för ett tag sedan. Mycket trevligt. Återigen ett exempel på att kvalitet är viktigare än kvantitet.
 0
Daniel Bergqvist (24 Mars 2012 08:51):
"Parker är pengar. Sex av tio kan tänka sig att betala mer för en bostad om den ligger vid ett grönområde"

http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​bopriser-​okar-​med-​gronskan
 0
Patrik Höstmad (24 Mars 2012 09:33):
....och "Bromma har inte råd att hålla efter sina gröna ytor."
"/.../ Bromma är den stadsdel som har störst andel anlagd parkmark, cirka 250 hektar. Dessutom mycket så kallad förgårdsmark mellan hus och gator. /.../"
http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​bromma-​har-​inte-​rad-​att-​halla-​e.​.​
+1
Jens Ekengren (24 Mars 2012 18:34):
Det låter ju som man kan göra två flugor på smällen, om man läser de två senaste kommentarerna.

Bygg nära (och kanske måste man ibland inkräkta lite på) parkerna så blir det en liten mindre mängd parker av högre kvalitet och med fler som betalar för dem.

Hur svårt kan det vara? ;)
1 person gillar detta
 0
Niklas Öhrström (27 Mars 2012 16:26):
+1
Gustav Svärd (27 Mars 2012 16:32):
Parker har Vårberg faktiskt rätt ont om, precis som de flesta betongförorter. En massa grönytor, men inte parker.
1 person gillar detta
+2
Anders Gardebring (5 April 2012 00:27):
Ja precis, frågan är ju vad man lägger i begreppet park?
2 personer gillar detta
+3
Jan Wiklund (5 April 2012 10:42):
Antagligen finns det ett skäl till att planbyråkrater, politiker etc inte använder ordet park utan säger grönområde. Grönområde är en beteckning på en planritning och kan betyda vad som helst. Oftast betyder det bara att ingen har byggt ett hus där.
3 personer gillar detta
 0
Jon Cederberg (3 December 2012 11:18):
Jag har bott i Vårberg och det ligger ju mot Mälaren. På gångavstånd från tunnelbanan når man badplatser som har renare vatten än det som passerat stan. Man kan också promenera eller jogga längs vattnet i skog/park/natur. Utöver det är stadsdelen modernistiskt hus-i-park med stora döda gräsmattor/allmänningar som ingen får för sig att picknicka på och ogenomträngliga slyskogar som varken är tillgängliga eller direkt natursköna.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8654 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Allmänt
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Forum

@yimbysthlm på Twitter

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper