Utskrift från www.yimby.se
....

Skog VS Stad. Vad är mest naturligt?

 
När jag växte upp i min sörmländska småstad hade jag bilden av att skogen var vild natur där djuren hörde hemma. Staden var dess motsats. Jag trodde bevarandet av en miljö var detsamma som att inte förändra. Jag trodde jag hade plockat blåbär i orörd natur. Idag inser jag att verkligheten inte är som jag en gång fick lära mig att den var.


Är de natursköna skogarna och sjöarna långt in i Finlands inland riktig natur?

Wikipedia: "Natur är med en klassisk definition allt som inte människan kan skapa."

Under min uppväxt gav samhället mig en bild av att staden och omgivande skogar var varandras ytterligheter. När jag från mitt barndomshem tittade ut mot skogens trädtoppar tänkte jag ”här bor vi människor, där i skogen bor djuren”. Under biologilektionerna fick vi se bilder på fåglar och däggdjur i skogen, inte i stadsmiljöer. När vi studerade ekologier så gick vi till skogen, inte till staden. Man pratade om skogen som om det var djurens och växternas hem. Staden däremot, den var onaturlig och utan värdefullt djur- och växtliv. Jag tänkte att om vi människor låter marken vara, då blir det en så'n där skog som jag brukar leka i. Skog var natur som naturen själv skapat och  alla förändringar från detta var onaturligt.

Jag har vid flera tillfällen fått omvärdera min syn av den vilda naturen. Inte minst under universitetsåren. Jag skrev en uppsats om ekens historia i Sverige. Läser man historieböcker och gamla debattartiklar om ”trädens konung” så får man snabbt bilden av att Svenskar i generationer misshandlat eken. Under 1800-talet var eken inte populär bland bönder då den påminde om överheten och försämrade deras åker-, ängs- och betesmarker. Många ekar avverkades, främst i odlingslandskapet och en vild miljödebatt bröt ut mellan bönderna och ekvänner. Idag finner man de flesta grova ekar i herrgårdsmiljöer, på kyrkogårdar och i parker.

Jag förstod böndernas synvinkel. Men minst 1500 arter är mer eller mindre beroende av eken och jag irriterades över hur illa vi behandlade detta karaktärsfulla träd. Men det hela tog en drastisk vändning när jag intervjuade några doktorander på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag frågade om hur mycket ekskog vi hade haft om människan inte funnits. De svarade att ekskogarna i våra breddgrader troligtvis skulle försvinna om vi människor slutade påverka miljön.

För mig var svaret chockerande. Är inte Ekar en del av den vilda naturen? När jag bläddrade vidare i litteraturen märkte jag att det bara är 0,5% av Sveriges totala skogsareal som inte utsatts för mänsklig exploatering. Ja en del menar till och med att den närmaste riktiga skogsnaturen ligger långt in i Ryssland kring Uralbergen. Den mesta skog jag hade sett under mitt liv hade alltså inget med sann orörd natur att göra.

”Jag ville inte bevara det som var naturligt för moder jord. Utan det som var naturligt för mig.”

Under min barndom byggde de nya radhus i skogen nära mitt hem. Jag trodde skogen var värd att bevara. Jag trodde ju att det var en plats som fått växa av sig själv utan människans påverkan. Idag vet jag att skogen inte var orörd natur, utan produktionsskog. Skogen där jag som liten plockade blåbär och svamp var i själva verket skog som är avsedd för kommersiell produktion av trävaror genom avverkning. Skog som har lika lite med den orörda naturen att göra som staden och åkrarna. Det jag ville bevara var inte natur, utan gamla minnen från min barndom. Jag ville inte bevara det som var naturligt för moder jord. Utan det som var naturligt för mig.


Till och med när man googlar på ordet natur så får man leta länge innan man hittar riktig oexploaterad natur.

Den naturliga följdfrågan var: Vems minnen ska vi bevara? Kanske ingens? Ska vi låta skogen få utvecklas, växa och minska, precis som alla andra delar av samhället? Kampen för bevarandet av våra miljöer blev plötsligt komplicerad. Det blev svårt att hitta en etisk ståndpunkt. Har jag rätt att bevara en miljö som den såg ut under min uppväxt, till bekostnad för de som har minnen av samma plats, men från en annan tid? Visst har jag rätt att tycka vad jag vill om hur miljöer ska bevaras, men jag kan inte hävda att mina minnen är etiskt mer rätt än andras.

Jag hade blivit några erfarenheter rikare. Jag insåg att kampen för bevarande av våra miljöer ofta inte handlar om etisk kamp för naturen, utan om olika människors egna uppfattningar om vad som är värt att bevara. Den enda ståndpunkten som jag tyckte var etiskt riktig var att bevara mångfald. Alla idag levande djur och växter skulle få fortsätta leva. Men det var då, när jag hade mina filosofiska tankar om hur mångfalden skulle bevaras, som jag lärde mig min nästa lärdom.

”För att bevara mångfald måste vi både bevara och förändra.”

Jag trodde att bevarandet av en miljö var detsamma som att inte förändra miljön. Men då fick jag lära mig att det finns två typer av djur, generalister och specialister. Specialisterna var de djur som specialiserat sig på att leva i en typ av miljö. Generalisterna är inte bäst på att leva i någon miljö, men de är bra på att leva i flera olika typer av miljöer. När specialisterna hamnar på rätt plats så är det svårt för generalisterna att hävda sig. Men när miljöerna förändras så får generalisterna chansen att ta för sig till bekostnad för specialisterna. Vi har alltså vissa djur som trivs bäst när miljöerna är intakta. Medan andra djur är beroende av att miljöerna förändras. Att naturen förändras är i sin tur normalt. Skogar brinner ned, för att sedan växa upp. För att bevara mångfald måste vi alltså både bevara och förändra.

”Vissa delar av staden är mer lik naturen än landsbygden.”

Även våra städer förändras vartefter vi bygger nytt. Men städer är ju ändå inte naturliga miljöer för djur, eller? Jo det är de visst det visade det sig. Vi människor gör skillnad på stad och skog. Men det betyder inte att djuren gör det. För djuren är staden bara ytterligare en miljö. En miljö som inte skiljer sig mer från en tallskog än vad en tallskog skiljer sig från en ekskog. Staden har långa dagar (gatljusen), varma temperaturer (Urban Heat Island-effekten) och är föränderlig (vi utvecklar ständigt våra städer). Staden ger förutsättningar som gynnar vissa djur till bekostnad för andra. Precis som alla andra miljöer, konstigare än så är det inte. För oss är det stor skillnad på ett hus och en klippa. Men för fåglar som gärna vaktar högt uppe med bra utsikt, så gör hus och berg ingen skillnad. Vissa delar av staden är faktiskt mer lik den orörda naturen än den klassiska svenska skogen. Produktionsskog är anpassade för endast enstaka arter medan stadens parker vanligen har en mångfald av växter.

”Vi människor gillar inte objudna gäster som vi inte har kontroll över.”

På landsbygden finns mer skog än i tätorterna. Men landsbygden är inte problemfri för djuren. I en artikel från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin (F. Sjöberg K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:21, 2003) kunde jag läsa ”På landsbygden dräper man ännu bara alltför ofta en grävling när man ser den, eller en räv, och minken tar man i slagfällor av en sort som vore otänkbar vid annan jakt än av sentida invandrare. Men i staden ter sig samma djur som trevliga påminnelser om att naturen inte bara finns i tv-rutan; de blir en sorts exklusiva gäster från den fjärran grönska där allt färre människor bor och verkar. Till och med rådjuren, som i kraft av stark populationstillväxt och smak för trädgårdsväxter numera dras med dåligt rykte, ser riktigt näpna ut på fälten och golfbanorna i stadens utkanter. Och när en irrande varg för en tid sedan sprang för livet över Västerbron var det som om stockholmarnas upphetsade förtjusning inte visste några gränser. Att den på andra håll så fruktade och innerligt hatade besten skulle ha utgjort någon form av hot var det få som ens funderade över.”

Vi människor tycker om att leka gud. När djuren är på rätt ställe (oftast i den så kallade naturen) så tycker vi om dem. Att titta på vilda djur i naturen på TV är populärt. Men när en varg äter vår boskap, när en mus kliver in i sovrummet eller när en fågel nallar pomfritten, så tycker vi att de hamnat på fel ställe. Då är djuren inte längre söta varelser, utan skadedjur som måste bort. Vi gillar inte objudna gäster som vi inte har kontroll över. Hunden däremot är människans bästa vän. De har vi ju kontroll över.


Enligt wikipedia är skadedjur djur som är oönskade i mänsklig miljö.


Vildsvin blir skadedjur när de vållar skada på rotfruktsodlingar.

En del djur är välkomna till staden men inte till den skogsblandade landsbygden. En del irriterar sig till exempel på rådjuren när de äter våra växter, men i tätorten är de bara trevliga inslag så länge de inte påverkar oss. I flera artiklar har jag läst om hur vi människor hamnar i konkurrens och fiendskap med djuren när vi bor på landet, men i vänskap med djuren när vi bor i stan. Vad ska vi dra för slutsatser av detta? Är stadens människor snällare än lantisarna? Nej det tror jag inte. Men staden ska inte ses som en sämre plats att bo i för djur bara för att det är stad. Tvärtom är staden en bra och naturlig miljö att bo i, inte bara för människan, utan även för många andra djur. Så vad är mest naturligt, stad eller skog? Ja du får räkna med olika svar beroende på vilket djur du frågar.
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , ,

Bloggar om: , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel Andersson (28 November 2011 08:53):
Några reflektioner:
*Att det finns mycket lite urskog i Sverige innebär inte att marken därmed saknar naturvärden. Gamla träd tar hundratals år innan man får tillbaks; det tar tusentals år för ny åkerjord att skapas genom vittring och en bortsprängd klipphäll återskapas inte förrän kanske nästa istid. Det bör man ha viss respekt för innan man exploaterar ny mark.
*Det är ofta fokus på den mark en byggnad upptar. Men det totala markavtrycket omfattar också den mark som behövs för råvaror till huset, infrastruktur som krävs och energi, vatten och underhåll under dess livslängd, vilket sammantaget antagligen motsvarar betydligt större ytor.
*Alternativet till stad är knappast natur, utan valet står främst mellan olika typer av stad (eller ickestad).
*Mycket nybyggnation sker på jordbruksmark snarare än skogsmark vilket potentiellt står i konflikt med vår matförsörjning.
*Staden behöver inte nödvändigtvis vara 'naturlig' även om det kan vara trevligt ibland, däremot bör strävan vara att göra den så hållbar som möjligt.
 0
Martin Ekdahl (28 November 2011 09:19):
Mycket intressant krönika som väckte många nya frågeställningar till liv.

Uppgiften om att eken inte skulle ha kunnat existera i Sverige utan människans närvaro var helt ny för mig. Och påpekandet att parker är en utmärkt miljö för ett diversifierat växtliv gjorde intryck. Det stämmer ju att vi gärna håller oss med en bred uppsättning av träd och andra växter i våra stadsparker. Säkert till glädje för många fåglar och djur.

En sak som jag ofta reflekterar över är ifall urbanismen kan ha en positiv inverkan på vilda djurarter eller ej. Jag tänker mig att då glesbygden avfolkas då människor flyttar in till tätorter och städer så borde rimligtvis utrymmet för varg, lo, björn, älg och så vidare öka. Eller ersätts jordbrukslotterna enbart av skogsindustri som fortsätter att hålla "naturen" under mänsklig kontroll? Det vore intressant att se en studie av hur mycket mark som verkligen "förvildas" i Sverige, om nu en sådan process ens existerar.
 0
zep (28 November 2011 10:30):
Tjena johannes

du borde verkligen läsa en bok av geografen Sarah Whatmore - "Hybrid Geographies, natures, cultures, spaces". Där beskriver hon vårt behov av uppdelning i binära förhållanden som kultur/natur, och hur sammanblandade dessa verkligen är.
 0
Frssae (29 November 2011 10:01):
Ett gott exempel kan ju vara ringduvor. Det är mer uppseendeväckande att se sådana i skogen än i städernas centralstationer/resecentrum.
 0
Johannes Lilleberg (29 November 2011 11:05):
Frssae: Nu kom du in på nästa stora insikt. Ringduvor kommer från naturen. Stadsduvorna (även kallad Tamduvor) är en domesticerad variant av Ringduvan. Mänsklig påverkan har alltså skapat stadsduvan som är mer eller mindre beroende av människan.

Vi människor skapar, frivilligt eller ofrivilligt, våra egna växt och djurarter (hundar, hästar, vete, ris) som idag är mer eller mindre beroende av oss. Vi har skapat ett samhälle där naturen inte längre kan husera alla arter. Vi människor har därmed ett ansvar att ta hand om djur som idag är beroende av oss. Ibland kräver det skog. Ibland kräver det mer åker eller bebyggelse.

zep: Tack för tipset!
 0
Johannes Lilleberg (30 November 2011 13:07):
Apropå skog. Kolla in den här vertikala Skogen som ska börja byggas snart i Milano:

http:​/​/​www.​stefanoboeriarchitetti.​net/​?​p=​20​7
 0
Daniel (1 December 2011 10:08):
Jag tycker att det är mer uppseendeväckande att numera se ringduvor gå på asfalt. Klippduvorna (stadsduvor) har ju det mer i sina gener och dom kan inte sitta i träd, men ringduvan ser ganska dråplig ut när den sätter sig på en gren med sin stora kropp.
 0
Olof Antonson (1 December 2011 12:41):
Kajor ser jag väldigt ofta i Göteborg, och jag antar att det är så i de flesta städer. Jag vet inte hur det är nu, men det funnits en Berguv som haft sitt bo på Nya Ullevi. I Malmö hamn, vid spannmålsmagasinen, såg jag en hel del Råkor, men även många mindre fåglar som plockade i sig av de sädeskorn som arbetarna spillde ut på asfalten från sina traktorer och lastbilar.

Jag har hört om folk som brukar åka på Bäversaffari i Säveån i Göteborg.
 0
Anders Norén (1 December 2011 13:11):
Stora rovfåglar, till exempel berguvar, finner sig ofta tillrätta i stadsmiljöer där höga hus blir substitut för klippor och träd. För några år sedan etablerade sig ett berguvspar på sjukhusområdet i Gävle och ganska snart märkte fastighetsskötarna att antalet kringstrykande skabbrävar och katter minskade kraftigt på området.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
ufu82646
14 Oktober 04:12 av Ufu82646 Ufu82646
independent escorts
13 Oktober 09:29 av Worldescortshub Worldescortshub
Spamanvändare?
4 Oktober 23:00 av Tore Kullgren
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter