Slussenmyter del 10: "En galleria lika stor som NK"

Lagom såhär några dagar efter YIMBY:s deltagande i slussendebatten på debaser slussen och Benny Anderssons öppna brev till Sten Nordin - smockfullt av slussenmyter som att skeppsbron skulle breddas, att fotgängare måste stanna vid rödljus vid slussning eller att tillgängligheten skulle vara undermålig.

En av myterna som Benny Andersson tar upp i sitt öppna brev och som vi inte skrivit om tidigare är den om gallerian.

Så varsågoda, här kommer slussenmyt nummer 10, "En galleria lika stor som NK".


Att nya Slussengallerian ska bli lika stor som NK är ett påstående som upprepats så ofta att det blivit en självgående sanning för många. Men hur förhåller det sig egentligen med den saken?

NK:s butiksyta är 22000 kvadratmeter. Butikslokalerna i Nya Slussen är tydligt utritade på plankartan och därför kan vi lätt mäta upp dem. Som verktyg använder vi det arkitekturorienterade 3D-verktyget SketchUp, och precisionen är satt till en tiondels kvadratmeter som vi rundar av till tiotal.

Först mäter vi ytan på butikslokalerna i kajplanet:



6260 kvadratmeter. Så mäter vi andra våningen:



3310 kvadratmeter, sammanlagt 9570 kvadratmeter. Alltså mindre än hälften av NK:s 22000 kvadratmeter.

Finns det felkällor? Ja. Två mindre lokaler som ligger närmast KF-huset i kajplanet har ingen märkning men har räknats in bland butiksytorna ändå. Plankartan visar en preliminär version och lokalerna kan eventuellt komma att omdisponeras något genom att väggar flyttas. Någon mindre butikslokal kan ha lämnats omärkt. Men helt uppenbart finns det inte plats för några 22000 kvadratmeter någonstans.

OK, men om man räknar inte bara butiksutrymmena utan även utrymmena mellan dem, dvs gångarna mellan bussterminalen och kajen samt mellan Saltsjöbanan och kajen?





Räknar vi allt innanför väggarna utom tunnelbanestationen, bussteminalen, Saltsjöbanans perronger och ytorna märkta "kultur" och "cykelgarage" samt de ytor i övervåningen som är markerade som golvlösa får vi ca 27000 kvadratmeter för hela fastigheten. Men för att jämförelsen inte ska bli missvisande får vi göra samma sak med NK, dvs räkna inte bara butiksutrymmena utan all golvyta innanför väggarna:



NK-varuhuset tar upp en yta av ganska precis 6000 kvadratmeter. Antalet våningar inkl övervåningen är 7, vilket ger oss en total yta, allt inräknat, på ca 42000 kvadratmeter. Även om man räknar bort de golvlösa delarna är Slussengallerian även med det här sättet att räkna bara drygt hälften så stor.


NK inlagt på Slussenkartan som jämförelse


NK:s samtliga 7 plan

Var kommer då den högre siffran ifrån? En tidigare version av gallerian var betydligt större (om än inte i samma storleksklass som NK), men den är borta ur planerna sedan 2010. Det violetta på kartan anger såväl kommersiella som allmänna lokaler:



I diskussionen hörs ofta en annan siffra på gallerians storlek: 35.000 kvadratmeter. Var kommer den ifrån?

I ett tjänsteutlåtande från Stadsbyggnadskontoret 2008 anges storleken på byggrätten i markanvisningen:

"Kontoret föreslår att Gyllenforsen och KF Fastigheter erhåller markanvisning för 35 000 m2 BTA avsett för handel inom i bild 1 visat område. Samtliga ytor är belägna under mark i två plan."



Läser man inte längre kan man få intrycket att handelsytorna skulle bli 35.000 kvadratmeter. Dokumentet lägger dock till:

"Inte alla ytor inom markerat område är aktuella för handel. [...] Anbudssumman förutsätter en 70-procentig nyttjandegrad av ytorna."

70% av 35000 är 24500 kvadratmeter. Större galleria än så har aldrig varit aktuell, så uppgiften om att gallerian skulle bli 35.000 kvadratmeter har därför aldrig haft verklighetsgrund, även om den förekommit flitigt och citerats även av respektabla medier. Martin Schröder, ansvarig planarkitekt, vill inte binda sig för någon exakt siffra på arean men bekräftar att de kommersiella lokalytorna är mindre än vad som beskrivs i planförslaget 2010, och definitivt inga 35000 kvadratmeter.

De som rider till storms mot gallerian tenderar också att glömma att det redan existerar en galleria på platsen: Karl Johan-gallerian, även känd som Galleria Slussen. Den är mindre, mellan 2000 och 3000 kvadratmeter, men tillsammans med Blå Bodarnas ca 500 kvadratmeter gör den ändå att tillskottet av butiksytor bara blir runt 7000 kvadratmeter. Varför det nu över huvud taget skulle vara ett problem att mängden butiksyta ökar i ett område som framstår som en radioaktiv nedfallszon på butikskartan.

Kanske gallerian som finns har orsakat butiksdöd? Nja, den öppnade 1987 och då fanns inga butiker i området heller. Det fanns förstås gott om butiker tidigare i husen som man rev på 20- och 30-talen för att bygga Slussenanläggningen, så om något har orsakat en påtaglig och rent fysisk butiksdöd så är det den.

Påståendet att den nya Slussengallerian skulle tvinga affärsidkarna på Götgatan att lägga ner verksamheten är mycket vanligt i debatten. Då har man utan närmare eftertanke förväxlat en innerstadsgallerias effekter med effekter av en extern köplada, en sådan som ligger en bit utanför staden och i regel bara kan nås med bil. Det är väl dokumenterat att sådana tenderar att slå ut handeln i stadskärnan, och den effekten kan ses med förfärande tydlighet i många svenska småstäder och betraktas som ett så stort hot mot handeln att de helt sonika har förbjudits i Norge och Danmark. Något samband mellan centrala köpcentra och butiksdöd har däremot aldrig påvisats utan tvärtom är de enligt forskarna till ömsesidigt gagn för varandra genom att de drar fler till området. Tankefelet att innerstadsgallerior skulle slå ut den lokala handeln var (tillsammans med en god dos NIMBYism) det som låg bakom att Odenplansgallerian uteblev och att den stora byggropen ovanpå pendeltågsstationen nu bara kommer att fyllas med sten.

Var ska alla kunderna parkera sina bilar då? Än en gång gör sig galleriamotståndarna skyldiga till ett tankefel som har sin grund i att man använder externa köpcentra som modell. Till Slussen tar man inte bilen. Dit går det utmärkta allmänna kommunikationer, två tunnelbanor (förhoppningsvis snart tre), två stombusslinjer (så småningom konverterade till spårvagnar) och ett otal innerstadsbussar. Slussen passeras också av många cyklister. Bil behövs lika lite som till övriga innerstadsköpcentra som Fältöversten, Västermalmsgallerian, NK, PUB, eller den ursprungliga Gallerian vid Hamngatan. Naturskyddsföreningen förordar innerstadsköpcentra just av den anledningen:

"Lagstiftningen måste ändras för att styra handeln till centrum i tätorter och bostadsområden. Handel i centrum av tätorter eller bostadsområden ger även det negativ inverkan på miljön eftersom transporter trots allt förekommer. Buller och föroreningar minskar i omfattning, men sprids i mer tätbebyggda områden. Trots vissa negativa effekter av att bygga tätt och blanda verksamheter brukar detta ofta förespråkas i strategier för hållbar samhällsplanering. Tätbebyggda och blandade tätorter underlättar för människor att nå handel och service utan bil. Avstånden inom tätorterna minskar vilket gynnar gång-, cykel- och kollektivtrafik och minskar transportbehoven. För att minska trafikens miljöpåverkan i närmiljön kan man sedan introducera renare drivmedel, göra gång-, cykel- och kollektivtrafiken mer attraktiv och införa styrmedel för att öka andelen miljövänliga transporter. Fördelarna med att bygga tätt och blanda verksamheter utvecklas bl.a. i flera årsrapporter från det välrenommerade Worldwatch Institute i Washington."

Påståendet att handel inte skulle "lämpa sig" på platsen förekommer ofta bland de mer historielösa. Man glömmer då att en av Stockholms viktigaste handelsplatser låg här på 1700- och det tidiga 1800-talet, en handelsplats vars minne lever kvar i namnet Ryssgården som platsen en gång fick pga de ryska handelsmännen som kom hit över havet för att bjuda ut sina varor. På 1950-talet fanns här också det första Domus-varuhuset (då kallat Special-Konsum) i nuvarande Slussengallerians lokaler. Slussenområdet har alla handelsplatsens klassiska kännetecken — ett läge där många naturliga kommunikationsstråk löper samman och där mycket folk är i rörelse.

Andra är emot Slussengallerian eftersom deras ideologi inbegriper dogmen att handel i sig är något ont som ska bekämpas och att medborgarna blir lyckligare om de inte kan handla sin middagsmat medan de väntar på tåget - men ideologier har sällan något med verkligheten att göra, och den här artikelserien handlar enbart om fakta så det "argumentet" får förbli obemött.

Mer slussen: (SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN)

Tidigare har vi skrivit om:

Slussenmyt 1: Bron som blev brantare,
Slussenmyt 2: Räntmästarbluffen,
Slussenmyt 3: Bussar kan inte vända
Slussenmyt 4: Syndaflod i tunnelbanan
Slussenmyt 5: "Folket säger nej!"
Slussenmyt 6: Den osänkbara tunnelbanestationen på Söderströms botten
Slussenmyt 7: Omvägar och ättestupor
Slussenmyt 8: Det har aldrig funnits hus
Slussenmyt 9: Den geniala trafikmaskinen