Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY:s yttrande om strukturplan för Husby

 
Just nu diskuteras frågan om gångbroar i Husby:



Med anledning av detta vill vi presentera vårt yttrande om den strukturplan som ligger till grunden för tanken att riva broarna.

YIMBY ställer sig överlag mycket positiva till den föreslagna strukturomvandling av Husby som i korthet går ut på att åtgärda många av de inbyggda brister som många av Stockholms förorter, byggda sedan andra världskriget fram till idag, dras med.

YIMBY instämmer med analysen om vad som måste åtgärdas för att det ska gå att skapa en integrerad stadsdel. Programmet tar upp vikten av att stärka kopplingen till friluftsområden, nybyggnation, läkning av stadsstrukturen, graden av integration av gatunät, stråkbildning/trafikintegrering och tydliggörande av gångnätet.

YIMBY har några synpunkter/kommentarer på programmet och hur det skulle kunna utvecklas vidare.

- Gatunät

Husby och många andra förorter har byggts mer eller mindre konsekvent som separata enklaver enligt den så kallade grannskapsplaneringen. Som regel hade dessa förorter dåliga kommunikationer sinsemellan om man saknade bil men relativt goda kollektiva kommunikationer in till staden. Som resultat av grannskapsplaneringen har vi fått vi en stor mängd förorter man egentligen aldrig besöker om man inte antingen bor där eller har ett specifikt ärende dit.

Som kontrast till den isolerande förortsstrukturen kan nämnas den sammanhängande kvartersstaden, där man passerar kvarter och parker utan att de måste utgöra målpunkter i sig. En sammanhängande struktur gör att konsekvenserna av segregering inte blir lika allvarliga som i en isolerande struktur där spontana möten motverkas. En förutsättning för att bryta isoleringen mellan förorterna är att fysiskt läka samman med en sammanhängande stadsväv.

Av denna anledning ställer sig YIMBY positiva till anläggandet av den nya Kista allégata. Vi ser även med tillförsikt på de nya gaturegleringar som syftar till att binda ihop Norgegatan med Danmarksgatan till ett nytt stråk. Danmarksgatan används av gångtrafikanter utmed upptrampade stigar vid sidan av själva vägen. YIMBY anser att gångtrafikanterna förtjänar en klart bättre gångmiljö till och från centrala Kista med väl tilltagna trottoarer (ej ytslösande gångbanor) på gatans båda sidor. Det kan också vara en god idé att Norgegatan och Danmarksgatan, för tydlighets skull, förses med samma namn (den ena är nuförtiden en fortsättning på den andra).

I programmet nämns kopplingen till Akalla, vilket är en nödvändighet. Men även kopplingen med Tureberg (som är tänkt att ingå i samma stadskärna som Kista/Husby/Akalla enligt RUFS 2010) bör ses över noggrant. Det vore önskvärt om Turebergsleden, omgjord till stadsgata, kunde kopplas samman direkt med Norgegatan, även om det skulle innebära en flytt av en lägre byggnad och ett parkeringshus strax öster om Lofotengatan. Alternativt kan man grena av Kista allégata mot Turebergsleden. Även kopplingen till Södra Järva borde ses över.

- Trafikseparering

Husby, liksom många andra samtida förorter, planerades i enlighet med de riktlinjer som utstakades i SCAFT på 60-talet. I likhet med funktionalismens ideal gick SCAFT ut på att renodla funktioner som separat var tänkta att fungera bättre. Gång- och cykelvägar skulle bli säkrare om de separerades från bilvägar genom gångtunnlar och broar. Trafiksepareringen skulle även öka framkomligheten för biltrafik då hänsyn till gångtrafikanter i frånvaro av övergångsställen inte skulle behöva tas i någon större utsträckning.

I Husby genomfördes trafiksepareringen genom att genomfartsvägen, Norgegatan, till stor del byggdes i ett urgröpt dike. Detsamma gäller även stora delar av matargatorna. Gång- och cykelvägarna löper istället på det ursprungliga markplanet och går på broar över de urgröpta bilvägarna. För att ta sig till busshållplatserna vid Norgegatan måste man passera branta backar eller trappor, något som försvårar tillgängligheten för rörelsehindrade.


Bilden visar en, för Norgegatan, typisk busshållplats. Den är svår att nå för rörelsehindrade pga. branta backar eller trappor.

Frågan är dock om målen med SCAFT verkligen uppnåtts. För Husbys del har det resulterat i ett omfattande nät av gångvägar som av naturliga skäl är svåröverskådligt (gångvägarna saknar oftast egna namn och är endast undantagsvis utmarkerade på kartor).

En följd av detta kan ses längs med de trafikseparerade bilvägarna med upptrampade stigar där det annars skulle ligga trottoarer (se nästa bild). I synnerhet är det svårt att hitta runt i nätverket av gångvägar om man inte bor där. Många upplever de isolerade gångvägarna som otrygga och avskiljda platser, i synnerhet under dygnets mörka timmar. Under vintern har halkbekämpning och snöröjning på gångvägarna varit undermålig, vilket gjort att många istället valt att röra sig längs med de trottoarlösa bilvägarna till fots.


Upptrampad stig längs med den trottoarlösa Norgegatan.

Frånvaro av övergångsställen har drivit upp hastigheterna på Norgegatan. Den angivna hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Vägens utformning ger dock andra signaler till bilförarna som följdriktigt ofta håller en betydligt högre hastighet. Den höga hastigheten skapar problem då man ska svänga ut på Norgegatan ifrån någon av matarvägarna. Dikeskanterna begränsar sikten avsevärt vilket då gör körningen riskfull.

För mopedister, som ofta rör sig mellan olika bostäder eller andra ställen i området, innebär separeringen en extra omväg. Dessutom gör de generellt höga hastigheterna på Norgegatan att mopedister lever farligt där. Av dessa anledningar väljer mopedisterna att köra på stadsdelens gångvägar istället.

En tänkt fördel med trafiksepareringen är att erbjuda bilfria vägar för barnen mellan hem och skola. Men denna säkerhet kan vara bedräglig. Visst erbjuds barnen en bilfri miljö, men hur kan man försäkra sig mot att gångstigarna längs Norgegatan inte används av just barnen? Hur kan man försäkra sig mot att barnen inte använder sluttningarna ned mot Norgegatan som lekplats?

Vilken bromsberedskap har bilister generellt i en trafikseparerad miljö om ett barn plötsligt skulle rusa fram över vägen? Vad blir konsekvenserna av detta i en trafikseparerad miljö med högre hastigheter jämfört med en trafikintegrerad miljö med lägre hastigheter?

Forskning som gjorts på området visar att ju mer trafikseparerad en miljö är desto värre blir olyckorna.


Säker lekplats på väg hem från skolan?

YIMBY anser att Husby har allt att vinna på att bryta upp den ursprungliga trafiksepareringen i så stor utsträckning som är möjligt. I programmet nämns två alternativ: (1) "Nygammal struktur", där man avser att lyfta upp en liten del av Norgegatan samt Trondheimsgatan till marknivå, och (2) "Integrerad gatustruktur" där en större del av Norgegatan samt delar av Trondheimsgatan och Oslogatan lyfts upp till marknivå.

Det första alternativet (”Nygammal struktur”) är visserligen en mindre investering, men gör att stadsdelen även framledes kommer att tyngas ned av de många nämnda negativa konsekvenserna av trafikseparering. YIMBY stöder det senare alternativet, ”Integrerad gatustruktur”, till fullo. En integrerad gatustruktur med breda trottoarer och avsmalnade körfält för bilar innebär att bilisterna tvingas ta hänsyn till gångtrafikanter, vilket innebär ett samspel mellan gångtrafikanter och bilister. Bilister kommer då, till skillnad från en trafikseparerad väg, att vara förberedda på gångtrafikanter vilket sänker trafikrytmen. Trafikintegrering innebär också att busshållplatserna längs med Norgegatan lättare kommer att nås av rörelsehindrade.

YIMBY ser det som positivt att det regionala cykelnätet flyttas till Hanstavägen men konstaterar att detta inte utesluter breda och tydligt markerade cykelfält längs åtminstone Norgegatan och Kista allégata. Dessa bör vara tydligt avgränsade från körfälten för bilar, eventuellt genom kantsten eller mindre fundament. Ett cykelfält ska inte kunna användas som tillfällig bilparkering. Vid Malmvägen i Sollentuna togs två trafikseparerande gångbroar häromåret bort. Konsekvensen av trafikintegrationen blev att fler människor nu rör sig längs med själva gatan, vilket gynnat stråkbildning, gett gatan mer liv och att den upplevs som tryggare.

- Stråkbildning och nybyggnation

Som tidigare nämnts är många förorter byggda enligt den så kallade grannskapsplaneringen. Inom en grannskapsenhet är oftast bostadsområdena grupperade kring ett centrum dit man tar sig för att handla eller för vidare färd in mot staden med tunnelbana. Husby är ett relativt tydligt exempel på grannskapsenhet, där bostadsområdena är grupperade kring ett centrum där även tunnelbanestationen finns. Enligt planerna är det alltså tänkt att man i huvudsak ska röra sig mellan bostaden och centrumet och inom själva centrumet som passeras av Edvard Grieggången.

Gångstigar utmed Norgegatan/Danmarksgatan visar att även detta har stor potential att bli ett viktigt stråk som binder samman Akalla, Husby och Kista under förutsättning att trafiksepareringen längs med detta avsnitt bryts. Dessutom är det svårt att förstärka Edvard Grieggången som stråk genom förtätning ytterligare, då gränsen mellan Husby och Kista utgörs av en populär idrottsplan som bör få vara kvar.

Nya målpunkter i form av nya verksamhetslokaler bör förläggas till denna axel (Norgegatan/Danmarksgatan). Lokaler för olika typer av verksamheter (exempelvis för kontor, handel, restaurang och kultur) är för övrigt en stor bristvara i Husby trots att stadsdelen är relativt tätt bebyggd. Folktätheten i bebyggelsen är jämförbar med den i innerstaden, men de få lokaler som finns är centrerade till centrumet. Verksamheter tvingas ofta hålla till i lokaler som inte är avsedda för ändamålet. Nya byggnader längs med Norgegatan och Kista allégata bör inte endast medge lokaler i bottenplanen. Lokaler i bottenplanen bör vara ett krav för att få bygga längsmed dessa gator. Om staden nu tycker att man ska ha en parkeringsnorm borde den också kunna ha en lokalnorm.

Längs med det upphöjda avsnittet (under förutsättning att ”Integrerad gatustruktur” blir verklighet) längs Norgegatans södra sida föreslår YIMBY en byggnad längs med gatan och i vinkel mot skivhusen. Denna skulle bidra till lugna slutna innergårdar mellan skivhusen. Om man av olika skäl, såsom behov av ljusinsläpp mellan skivhusen, inte kan bygga ett fullhögt hus bör man ändå istället bygga en sockelbyggnad på en till två våningar som skulle bereda plats för diverse verksamhetslokaler ut mot Norgegatans södra trottoar.

På Norgegatans norra sida finns det bostäder på bottenplan direkt ut mot Norgegatan (totalt rör det sig om runt 30 lägenheter). Här bör de boende erbjudas boende i det övriga beståndet eller någon av de nyproducerade lägenheterna med bibehållen hyra och kanske hyresrabatt det första året.

Givetvis ska ingen tvingas att flytta, utan det hela kan genomföras som ett fördelaktigt erbjudande för de boende. Då kan förmodligen en stor del av bottenplanen i bostadshusen frigöras för mer publika ändamål. Där så är möjligt kan man bygga en utskjutande sockelvåning på runt 5 meter. Taket till denna sockelvåning skulle dessutom kunna användas som terrass för de boende ovanför. Sockeln skulle även fungera som bullerskydd för de nedre våningarna. Man skulle även kunna anlägga entréer direkt mot Norgegatan genom sockelvåningarna.


Den första bilden illustrerar Norgegatans genomskärning där vägdiket är tänkt att fyllas igen. Den andra bilden visar samma snitt, med fyllning (ljusgrått). Bostadshusets nedre våning har byggts om till lokal och även försetts med en sockel. Vänstersidan har


Bilderna visar bostadshus med utskjutande publika lokaler (Tammerfors).

Under förutsättning att alternativet, ”Integrerad gatustruktur” genomförs kommer ändå den sydöstligaste delen av Norgegatan vara lågt belägen i förhållande till omgivande gångvägar. Här är trafiksepareringen svårare att åtgärda men det är nödvändigt eftersom denna del utgör gränslandet mellan Husby och Kista. Ska dessa två stadsdelar kunna länkas samman (det första av Järvavisionens utvecklingsteman) är det huvudsakligen här man bör planera för stråkbildning. Att gatan är ett busstråk underlättar stråkbildningen. Även folk som inte bor i Husby kommer kunna känna igen rutten. 


Skärningen mellan Norgegatan och Danmarksgatan är en nyckel till att länka samman Kista och Husby till en mer sammanhängande stadsväv.

YIMBY har dock ett förslag på hur en trafikintegration ändå skulle kunna genomföras. Det går ut på att den upphöjda (i förhållande till vägbanan) gångbanan tas bort och ersätts av en trottoar på samma nivå som vägbanan. Sluttningen grävs ur. Där byggs en sockelvåning med plats för verksamhetslokaler. Även denna sockelvåning skulle kunna utnyttjas som terrass för de boende.


Den första bilden illustrerar Norgegatans genomskärning där vägdiket inte är tänkt att fyllas igen (Norgegatan 10-16). Den andra bilden visar samma snitt med skillnaden att gångvägen strax utanför bostadshuset ersatts med trottoar i gatans nivå. Själva sluttningen har grävts ur och ersatts av en sockel med plats för verksamhetslokaler.

 

Hela YIMBY:s yttrande kan läsas som PDF här.
Plansidan hos SBK.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (13 November 2011 10:32):
Länken till Husbyplanen leder till nån sorts innehållslös ingress varifrån det är svårt att hitta vidare. Går det att få en länk direkt till kommunens förslag?
+1
Niklas Öhrström (13 November 2011 11:51):
Det ska tilläggas att mycket av inputen till yttrandet snappades upp under en YIMBYpromenad den 17 juli, där YIMBYiter med och utan direkt anknytning till området deltog.
+5
Karl (13 November 2011 16:55):
Det är mycket bra att YIMBY fortsätter att uppmärksamma Husby-frågan. Jag brukar i vanliga fall inte bli alltför upprörd över NIMBYism utan mer sucka resignerat och ibland rentav förstå att folk är bekymrade, men just detta fall, och hur Järvas Framtid driver debatten, har gjort mig riktigt, riktigt arg.

Jag kan varken förstå dessa SCAFT-kramares motiv eller argument, och jag tycker att det vore en av de största stadsbyggnadstragedierna i Stockholm på åratal om dessa bilism-älskande reaktionärer med sin skeva trygghetsbild lyckades stoppa eller minska ner ett projekt som om det genomförs fullt ut blir en enorm förbättring av den offentliga miljön i en annars sorgligt eftersatt förort. De verkar ju inte ens driva frågan enbart för sin egen skull, utan drivs av någon mörk och obegriplig ideologi som inte tar hänsyn alls till hur dessa "välplanerade förorter" har visat sig fungera i verkligheten.

Faktum är att jag inte på rak arm kan komma på något annat projekt som skulle motsvara en lika stor stadsmiljömässig förbättring som bortbyggandet av trafiksepareringen i Järva och i synnerhet i Husby. Det skulle vara Slussen då, men Slussen kan knappast jämföras med en fattig och invandrartät förort.
 0
Martin Ekdahl (13 November 2011 18:35):
Ser ut att bli en het debatt även om detta projekt. Lite mer om protesterna mot gångbrorivningarna: http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​husbyborna-​samlas-​runt-​gangbroa.​.​
 0
Ola Halvardsson (13 November 2011 18:51):
@Karl om du tar och läser länken till DN så förstår du varför de är emot. De tror att det blir farligare när man river gångbroarna, fast den forskning som gjorts visar att resultatet är det motsatta. Då är frågan man snarare man ska ställa sig, hur kan illusionen om trygghet vara så stark.
+1
Karl (13 November 2011 19:05):
@Ola Halvardsson: Jag har läst både DN-artikeln (har även mailat journalisten med ett par kommentarer om rapporteringen) och deras egen hemsida. Det är inte det att jag inte vet vad de säger, utan att jag inte förstår mig på deras världsbild. De verkar nämligen mena - om man ska ta dem på orden - att Husby är en mycket lyckad och välplanerad förort. Tillåt mig att citera:

"I skriften sägs att det här är första gången man tar ett helhetsgrepp på Järvafältet. Det är inte riktigt sant, eftersom de som ursprungligen planerade stadsdelarna tog ett mycket lyckat helhetsgrepp på området. Problemet är snarare att man tappat greppet, eftersom man inte längre bryr sig om att sätta sig in i hur området är tänkt att fungera.

Ett exempel på det lyckade helhetsgreppet är den helt genomförda trafiksepareringen. För den som är uppvuxen vid en bullrig stadsgata i centrala Stockholm är det en lisa att slippa buller, avgaser och smuts från bilarna i närmiljön."

Jag är tämligen säker på att både beslutsfattarna och de som har utformat förslaget i själva verket har en mycket god bild av hur Husby var tänkt att fungera, men att de också förstår att detta i verkligheten inte fungerar så bra. Vilket jag vill mena att varenda människa som har besökt Järvastadsdelarna också förstår - utom just då de som har engagerat sig i Järvas Framtid.
 0
Niklas Öhrström (13 November 2011 19:10):
^^
^^
Och givetvis en portion misstro med tanke på hur Järvalyftet sköts från första början.

Man skulle kunna lyfta fram Sollentuna (Malmvägen) på ett exempel på hur bra det kan bli. Tyvärr har en del av de "allmännyttiga kåkarna" sålts ut till Wallenstam som inte riktigt skött efterarbetet när ramperna tagits bort (det har förslummats en del pga det). Men på Malmvägens södra sida kan man ett gott exempel på hur det kan bli. Och i Husby kan det nog bli ännu bättre.

Men i Husby finns det stora utmaningar. En del av lägenheterna ligger, som nämnts i yttrandet, i trottoarplan. Kommunen borde ha en plan för detta. De skulle också haft mer visuella presentationer över hur de tänkt sig. Att bara få höra att gatan ska lyftas upp gör nog att det väldigt lätt att ställa sig negativ, tyvärr.
 0
Lotta (13 November 2011 20:15):
Det tråkiga med liberaler är att de är emot olikhet och tycker att alla ska göra på PRECIS deras sätt: att bo i kvarter med massiv biltrafik.

En anledning till att norra Järva faktiskt är en bra miljö - trots alla fattiga människor som bor här, det är ju DEM det är fel på - är den separerade trafikmiljön. Detta gjorde att mina barn fick gå till skolan själva från 7 års ålder. Hur många barn i Stockholm har idag den lyxen att slippa vara övervakade av föräldrar 24/7? Ytterligare en anledning varför det är bra med trafikseparation är att det blir tystare - bilar väsnas något fruktansvärt. Dessutom blir det mindre problem på vintern: man kan sätta på sig skidorna utanför porten och sticka ut på fältet. Kommer bilar i närheten ska det skottas och grusas och saltas så att hela vintern blir förstörd.
+2
Niklas Öhrström (13 November 2011 21:45):
Lotta:
Jag själv bodde som barn i Kista (1978-1983) och växte sedan upp i ett annat relativt trafikseparerat område (många gångtunnlar). Områdena kring vägarna tillhörde helt klart de områden man uppehöll sig på. Trafikseparation gjorde varken till eller från, men man kan anta att de flesta bilister inte förväntade sig barn kring vägen (med tanke på vägens utformning).

Men att man lekte nära vägen var givetvis inget man sa till sina föräldrar. Så visst blir det lätt så att man som förälder invaggas i någon form av falsk trygghet. Och som sagt så är trafikolyckorna i trafikseparerade områden av värre slag än i trafikintegrerade (pga sämre bromsberedskap och högre hastigheter).

Vad gäller buller - Det är ju något vi tar upp i yttrandet. Sedan ska inte förglömmas att buller blir värre ju högre hastigheterna är. Med trafikintegration minskar naturligt farterna (tack vare övergångsställen och avsmalnad av körfält) och även bullret.

Vad gäller vinterunderhållet: Att människor ska känna sig tvingade att gå längs den trottoarlösa Norgegatan därför att halkbekämpningen på gångvägarna är försummad ser vi som ett problem. Hur tycker du att det är att ta dig ned till busshållplatserna på Norgegatan under vintertid?

Trafikintegrering handlar om att låta biltrafiken anpassa sig till människorna istället för tvärtom. Det handlar om att inte låta trafiken vara så massiv som den varit. Har du förresten varit vid Malmvägen och jämfört skillnaden med hur det blev sedan de tog bort gångbroarna?
+1
Anders Anttonen (13 November 2011 21:50):
Annars tycker jag att Sibeliusgången/Edvard Grieggången är ett misslyckat stråk genom området. Nästan inga affärer eller kultur annat än i Akalla C och Husby C. De gångarna borde rustas upp till just stråk i stället för isolerade GC-banor.
+1
Johan Eriksson (14 November 2011 02:17):
"Dessutom blir det mindre problem på vintern: man kan sätta på sig skidorna utanför porten och sticka ut på fältet" -Om detta är en viktig anledning till att behålla gångbroarna så undrar man nästan varför man flyttat till en stad!?

Visst, det är långt ifrån alla som kan välja sitt boende pga sin ekonomi men om detta är ett argument så kanske man bör leta efter en ny lgh på södra Järvafältet eller i Akalla eller någon annan av de många förorter som ligger utslängda på en åker jättenära skidspåren.

Tror aldrig jag sett en så stadsfientlig inställning och Husbyinvånarna verkar vara den slutgiltiga produkten av den svenska modernistindoktrineringen!?

Först decennier av kritik, sociala problem och ogenomförda ombyggnadsförslag av miljonprogrammet (plus områden byggda några år därefter), och sen när möjligheten äntligen uppstår så vill man inte ens ha dem -suck säger jag som (kanske-) provocerande undrar om de vill bo i en stad öht? -annars finns det gott om alternativ i detta glest bebyggda land och ingen anledning till att klaga!
+2
Niklas Öhrström (14 November 2011 09:39):
Johan:
En av Husbys fördelar (som jag ser det) är närheten till just Järvafältet. I både Kista men kanske främst i Akalla trappas områdena ner med radhus ju närmre fältet man kommer. Det betyder att avståndet till fältet för de allra flesta blir större. I Husbys fall gränsar de täta kvarten mot just fältet, vilket gör att det hamnar på behörigt avstånd för många.

Men som sagt så ser jag ingen anledning att behålla broarna för att kunna åka skidor från Nidarosgatan utan att behöva passera någon halkbekämpad gångbana.

"Tror aldrig jag sett en så stadsfientlig inställning och Husbyinvånarna verkar vara den slutgiltiga produkten av den svenska modernistindoktrineringen!? "

Jag tror inte man ska akta sig för att dra alla över en kam. Att trafikseparation är något som leder till ovannämnda problem är något vi (dvs "insatta"/nördar) känner till, men gör gemene man/kvinna det? Kopplingarna är inte helt uppenbara och man ska nog vara bra insatt för att känna till studierna om trafiksäkerhet. Det ska ju också tilläggas att SCAFT på 60-talet motiverades som just en trafiksäkerhetsåtgärd. Så intuitivt kan SCAFT helt klart motiveras ur trafiksäkerhetsynvinkel.

Att man ändå fått med sig så många på sin namnlista har kanske att göra med den misstro som förmodligen växt fram med tanke på hur Järvalyftet initialt sköttes. Det kan ju jämföras med almstriden som får många idag att misstro tjänstemän som anser att ekar inte är i skick att stå kvar (exempelvis). Reaktionen är naturlig, tyvärr.
+1
zep (14 November 2011 11:05):
Ja det är helt uppenbart att man misslyckats med att informera om fördelarna på ett övertygande sätt. Då är det trist att DN inte skickar dit en reporter som kan reda ut missförstånden. Jessica Ritzén verkar oinsatt i hela den rumsliga problematiken krig modernismens byggande, eller så har hon helt enkelt på förhand bestämt sig för att tycka synd om människor.
+1
Karl (14 November 2011 14:00):
Jag tycker det är himla olyckligt att debatten handlar så mycket om trygghet och trafiksäkerhet. Det är knappast påtagligt farligare för barn att växa upp i innerstaden än i SCAFT-områden i detta avseende, jag har själv gjort det och lyckades ta mig till skolan på egen hand varje dag trots att all trafikseparering saknades. Om något så lärde jag mig väl från ung ålder att hantera komplexa trafikmiljöer. Dessutom misstänker jag starkt att det t.o.m. kan bli säkrare med rödljus och övergångsställen än som det ser ut idag, men det är en parentes - huvudsaken är att en väl genomförd ombyggnad kommer ge Husby en ljusare, tydligare, tryggare och trevligare offentlig miljö. Jag tycker nog att det kan vara värt att offra några skidspår för det.
+1
Magnus Orest (14 November 2011 14:06):
I det här läget vore det intressant att jämföra statistiken för svåra olyckor där fotgängare och cyklister blir påkörda mellan trafikseparerade och -integrerade områden. Visst händer det i stan, men hur vanligt och allvarligt är det om vi tar hänsyn till hur många människor som rör sig i exempelvis Husby jämfört med Södermalm?

Trafikseparering har ju egentligen aldrig varit en lösning för att förbättra för gående och cyklister, utan för att tillåta mycket trafik i hög fart genom områden där många människor är i rörelse.
 0
Johannes Hulter (14 November 2011 17:13):
Magnus: Det finns förvånasvärt få sammanställningar av trafikskador uppdelade på stadsdelar. Men sifforna finns numera i trafikskaderegistret STRADA. Kommunen har förmodligen en person som är ansvarig för STRADA i Stockholm. Ta kontakt med dem och be att få statistikutdrag.
 0
Anders Anttonen (14 November 2011 18:33):
Varför inte låta Husbyborna ha kvar sina gångbroar då, mot sitt bättre vetande och lägga krutet på något område där intresse faktiskt finns för stadsmässighet. Kanske finns större gehör för att förtäta/urbanisera i Blackeberg, Årsta, Solberga eller Hägerstensåsen istället. Låt Husbyborna ha kvar sina broar och låt dom ta konsekvenserna av det.
 0
Niklas Öhrström (14 November 2011 19:24):
^^
Är du säker på att en majoritet vill ha kvar dem? Det är inte jag.
 0
Anders Anttonen (14 November 2011 20:56):
Nä, Niklas, det kanske du har rätt i. Men det var ju ganska många proteströster ändå.
Kanske dags att starta ett YIMBY JÄRVA/TUREBERG/JÄRFÄLLA snart? Med tanke på Kistahöjden, mm?

Det verkar som om Husbyborna accepterar sitt centrum och dess tynande tillvaro och åker till Kista Galleria istället när de ska shoppa. Och ser sitt älskade Husby som en sovstad????

Hur är det med de boende i Helenelunds centrum? Går dom också till Kista när dom ska handla? Verkar väldigt dött i Helenelund.
Kanske Kista galleria är för stor för närliggande centra och tömmer dessa? Är du insatt i saken, Niklas?
 0
Niklas Öhrström (14 November 2011 22:12):
Anders A:
Nja jag bor i norra Sollentuna, men visst är det så att man inte riktigt tagit till vara på det läget som faktiskt Helenelund har. Istället skriks det högt på mer ytslösande ytparkeringar intill stationen.

Men kommunen frågar nu ut invånare (nuvaranda och ev. framtida) vad de skulle vilja hände med Helenelund i framtiden. Hint: Pendeltåg finns (13 min till centralen) och tvärbana finns snart (2min till Kista C och gissningsvis 15-20 min till Bromma flygplats).
Kommunens frågeformulär finns här: http:​/​/​www.​sollentuna.​se/​Sollentuna-​kommun/​Bostad-​milj.​.​
 0
Gustav Svärd (14 November 2011 23:01):
@Lotta -
"Det tråkiga med liberaler är att de är emot olikhet och tycker att alla ska göra på PRECIS deras sätt: att bo i kvarter med massiv biltrafik."
Vad liberaler vill är inte särskilt intressant här (även om jag tror du har helt fel i vad du tror de vill). YIMBY är inte liberalt. YIMBY tar inte ställning höger-vänster. Jag, som varit med och skrivit yttrandet artikeln handlar om är verkligen inte på högersidan av det politiska spektrumet.


"En anledning till att norra Järva faktiskt är en bra miljö - trots alla fattiga människor som bor här, det är ju DEM det är fel på - är den separerade trafikmiljön."
VA? så du säger att det är människorna det är fel på? modigt sagt. Jag håller inte med. Det finns rötägg, ja, men, liksom, what?
Den trafikseparerade trafikmiljön är en förutsättning som med tiden har bidragit till att området blir fattigt - genom att de som har råd i överväldigande antal flyttar därifrån. Det är inte hela anledningen, inte största, men den bidrar till denna effekt. Trafik- och funktionsseparering som i Husby skapar en miljö de flesta upplever som klart mindre trevlig än den trafikintegrerade urbana blandstaden.

"Detta gjorde att mina barn fick gå till skolan själva från 7 års ålder. Hur många barn i Stockholm har idag den lyxen att slippa vara övervakade av föräldrar 24/7?" Med tanke på att de allra flesta bor i förorter så... handlar det mycket mer om tidsanda än om trafikplanering hur bevakade barnen är av sina föräldrar.

"Ytterligare en anledning varför det är bra med trafikseparation är att det blir tystare - bilar väsnas något fruktansvärt." Ja, bilarna måste bli tystare - och det har de blivit!

"Dessutom blir det mindre problem på vintern: man kan sätta på sig skidorna utanför porten och sticka ut på fältet. Kommer bilar i närheten ska det skottas och grusas och saltas så att hela vintern blir förstörd."gångbanorna måste också skottas och sandas! De dagarna man kunde åka skidor direkt från porten var dagar när snön inte röjts. Vilket till vardags inte var kul alls.

/bodde i över 31 (av mindre än 32) år i Norra Järva.
 0
zep (15 November 2011 09:38):
Dags att föra in resonemanget om verksamhetslokaler nu. Ett uttalat mål med trafikintegreringen är att kunna öka antalet mindre lokaler i det gemensamma stadsrummet, dessa kommer att förläggas utmed gatorna, de ska alltså kunna nås av både bilister och gångtrafikanter, efter inspiration av av mer lyckade stadsdsdelar, alltså stadsdelar där man märker att attraktiviteten (och betalningsviljan) ökar om det är liv och rörelse på gatorna och utanför portarna.

Frågan är nu (Lotta t.ex): tänker man fel då, är dessa planer något dåligt? är det att köra över de boende i husby? är det utnyttjande av människor som inte kan föra sin talan?
+1
Alf . (15 November 2011 11:54):
Håller med:(Karl 13 November 16:55)

Detta är ju en av de bästa saker som kan hända i Husby som redan nu har massor med invånare och därmed kan man få till en rejäl stadsgata med verksamheter. Väldigt bra yttrande från YIMBY.

Jag gillar egentligen inte protestlistor eftersom jag har svårt att tro att folk vet vad dom protesterar mot. Troligtvis går dom bara förbi och ser en skylt med: "(vi vill inte riva gångbroarna så att ungarna blir överkörda av lastbilar!.)" Det är väldigt lätt att bara skriva på då utan att fatta att det är betydligt mer än ett par gångbroar som ska bort.

http:​/​/​svtplay.​se/​v/​2598734/​protest_​mot_​borttagna_​gang.​.​
 0
Olle Markstedt (15 November 2011 12:11):
Intressant debatt om trafiken ska integreras eller separeras. Det är naturligtvis beroende på trafikens hastighet, omfattning och vilka utrymmen som erbjuds gående och cyklister.

Man måste även skilja på platser som är vistelseytor och de som är transportsträckor. Den sämsta trafiksepareringen måste väl ändå vara gångtunnlar under högtrafikerade vägavsnitt.

Hoppas alla kommer ihåg de omfattande trafiksaneringar som Stockholm har genomfört och på många platser har blivit så lågtrafikerade att det är möjligt att röra sig fritt. Det är ju en typ av trafikseparering som fungerar bra.

Gator och vägar som integreras med cykel och gångtrafik skapar alltid barriäreffekter. Det skulle vara intressant om någon hittar forskning om när trafiken skapar barriärer som upplevs som hinder för människor och cyklister. Sk gårdsgator är ju ett sätt att begränsa biltrafikens barriäreffekt i tätbebyggda områden
+1
Niklas Öhrström (15 November 2011 13:14):
Alf:
Angående protestlistor tror jag det ligger en del i det du skriver. Man får inte tid att reflektera utan blir mest bombarderad av påståenden. Det är därför det är så viktigt att komma ut med information om vad det i realiteten innebär.

Håller också med om potentialen. Husby har god potential att bli en stadsdel, inte bara för dem som bor där, utan ett ställe man spontant kan passera. En del av planen ger helt klart bättre förutsättningar för det. Men jag skulle vilja se mer betoning just på att skapa fler lokaler och då inte bara till centrum.

Förtydligande angående själva yttrandet
Talet om segregering gäller givetvis inte enskilda förorter. Ofta talas det om att den och den förorten är mer segregerad. Sanningen är den att hela förortsstrukturen är segregerad. Ju mer utav förortsseparation (som var en del av grannsskapstänket) desto mer segregering. Då spelar det alltså ingen roll om de enskilda förorterna består av villabebyggelse eller flerfamiljshus.
+2
Henrik Nilsson (15 November 2011 16:12):
Bra skrivet. Dock tycker jag att det pratas för mycket om att biltrafikanterna måste ta hänsyn till gångtrafikanter. För att det ska vara ett samspel mellan de olika trafikanterna måste det byggas på ömsesidig hänsyn. Dvs, föräldrar ska lära barn hur man uppför sig nära trafik (Televinken??) samt bilförare ska känna sig trygga med att köra uppmärksammat utan att riskera köra på vare sig barn eller nån stressig Ipod-lyssnande cyklist som tror att cyklar har företräde där cykelbanan korsar en bilväg. Dessutom så har en människa samt cyklist kortare stoppsträcka än bilen.
+1
Gluff (16 November 2011 11:13):
En liten bussutflykt i somras gjordes en eftermiddag från Kista till Spånga station med buss 517 och resan tog 39 minuter.

Enligt tidtabellen tar det ca 12 minuter från Kista till Akalla med samma busslinje. Flertalet av resenärerna åkte mellan Kista och Akalla. Några fortsatte till Hjulsta där bussen gjorde en detour in i området och tillbaka samma väg ut på Bergslagsvägen.

Trafiksepareringen och karaktären av gatudragningen ger i sig inga påtagligt snabba marktransporter i Järva men det kanske inte är meningen. Man kan emellertid kanske förvänta sig att det ska gå fortare än 39 min med tanke på just trafiksepareringen.
 0
Niklas Öhrström (16 November 2011 11:41):
Gluff:
När det gäller stomlinjer så är den modernistiska förortsstrukturen ett problem. Anledningen är att varje område är uppbyggt på så sätt att man åker in i området (där målpunkten finns) och sedan ut. De stora vägarna som binder ihop ihop alla områden löper på behörigt avstånd utanför områdena. Målpunkter saknas för det mesta vid vägarna (bortsett från externa köpcentra). En stadsstruktur binds istället samman med stråk. Där stråken går rakt igenom målpunkterna.

Om man stomlinjebuss i förorten ska nå alla målpunkter längs ett bilvägstråk måste den för varje målpunkt således först åka in i området och sedan ut. 540 mellan Universitetet och Tensta är ett sådant exempel. Där tar det 33 minuter att först ta t-banan in till centralen och sedan ut mot Tensta. "Raka" vägen med buss tar 49 minuter (mer än en kvart längre än "omvägen" via stan). En tunnelbanelinje samma rutt och som passerar alla viktiga målpunkter (Bergshamra, Uriksdals Stn, Råsta, Hallonbergen, (+Rissne som nu inte nås), Rinkey, Tensta) skulle ta en dryg kvart.
 0
lex (16 November 2011 12:57):
Tror de flesta här är helt fel ute. Det finns inegn anledning att älta detta med verksamhetslokaler i markplan och ett byggande av stadsmiljö isf förort i sammanhanget Husby. Speciellt om de människor som bor där inte delar åsikten (alt förstår den).

Med detta menar jag att med en episk bostadsbrist och fortsatt omfattande inflyttning till Stockholm så är de två helt överskuggande frågorna 1) Bygg! 2) Bygg stad!

Frågan att bygga om 60-talsbebyggelse till stad kommer liksom väldigt långt ned på listan just nu. Kritisera utformningen av Kista gård istället!

Naturligtvis är jag varm anhängare av uppförande av ny stadsbebyggelse (om ovan skulle missförstås).
 0
Niklas Öhrström (16 November 2011 13:56):
Lex:
Menar du att det ena försinkas av det andra. Varför inte både ock?

Problemet med Norra Järva är just uppdelningen. I de nordliga delarna finns det nästan bara arbetsplatser. Där bör man bygga mer bostäder. I de sydliga delarna finns det nästan bara bostäder. Där bör man bygga fler arbetsplater. De norra delarna är dåligt förbundna med de sydliga - Bygg sammanbindande länkar (som Kista Alléväg).
 0
lex (16 November 2011 16:31):
På din fråga svarar jag att det inte finns resurser till det. Eller snarare att det omöjligt kan skapas politisk majoritet för det.

I övrigt håller jag med. Både bor och jobbar i Kista dessutom.

I en ideal värld skulle jag se att man exploaterade området ytterligare och då med nyuppförande av 3-5 våningar hög bebyggelse, med verksamhetslokaler i markplan, som knyter ihop befintlig bebyggelse. Dessutom skulle jag gärna se asfaltering av järvafältets parkvägar och utveckling av det området mot en slags förortens central park. Öht skulle bilar ges betydligt mindre utrymme i området och i Kista i synnerhet.

Nu är ju inte utvecklingen sådan och inte heller den politiska viljan. Där gäller konserverande av järvafält som något musealt hundbajsområde och bygginsatser för billens fromma har inga gränser. Ofta på bekostnad av kollektivtrafiken. T.ex. att en förlängning av akallalinjen till Barkarby inte beaktas vid projekteringen av förbifart Stockholm.
 0
zep (16 November 2011 18:51):
Musealt hundbajsområde. den gillar jag
 0
Mats O. (16 November 2011 21:04):
Vadan detta behov av fler lokaler ?

I dom förorter där jag bott i har det alltid funnits många tomma lokaler. Tomma lokaler ger i sin tur en ännu mer dyster inramning av ett bostadsområde. Dom riktigt skriker ut att det här området befinner sig på dekis.
 0
Niklas Öhrström (17 November 2011 13:49):
Mats O:
Varför lokaler? Jo det vi eftersträvar är blandstad. Blandstad innebär att det råder en god blandning mellan olika grupper i samhället, blandning vad gäller arkitektur. Trafikblandning, men det innebär en blandning av bostäder och lokaler för olika verksamheter såsom exempelvis handel och kontor.

Ska vi nå blandstadsvisionen behöver bostadsområden fler lokaler. Arbetsområden behöver fler bostäder. Men visst håller jag med dig om att tomma lokaler gör det inte bättre. Men Husby har extremt ont om lokaler utanför själva centrum.
 0
Mats O. (17 November 2011 14:37):
Ja huvudsaken är ju att man har fakta på bordet när det gäller behovet av nya lokaler i Husby, om det har gjorts någon undersökning av lokalebehovet eller liknande.

Att bara säga rakt ut att vi ska fler lokaler därför att vi ska ha blandstad känns inte som någon övertygande argumentation.

När jag bodde i olika miljonprogramsområden fick jag känslan att dom som hade bil (däribland jag själv) svek dom lokala affärerna och istället tog bilen till externa köpcentra. Det var roligare köpupplevelse och bättre utbud helt enkelt.
Dom affärer som fanns runt förortstorgen kändes torftiga och ofrächa. Även föreningslokaler, varav många etniska kulturföreningar, kom och gick i olika lokaler. Om dessa gick ibland rykten om svartspel och knark och liknande.

Som sagt, en fin tanke att få mer stadsmässighet i förorterna men jag är skeptisk.
+1
Niklas Öhrström (17 November 2011 15:04):
Mats O:
Det handlar inte bara om att sprida ut mer lokaler utan om att ta ett helhetsgrepp - att öppna upp området. Fler punkter som som lättare nås, inte bara för de boende i området, utan även för de utanför området.

På så sätt kan man skapa bättre förutsättningar för flöden och därmed tryggare gator och handel.

Det saknar nog någon direkt motsvarighet till vad som planeras i Husby. Däremot har "Stockholm Skyline" skrivit om något liknande i en Parisförort http:​/​/​www.​stockholmskyline.​se/​20​11/​0​8/​popular-​fransk-​.​.​ . JAg har dock inte bevittnat det med egna ögon. Där handlade det dock snarare om helt nya kvarter än att bygga bort en befintlig modernistisk struktur. I Tureberg har man som sagt med gott resultat tagit bort trafikseparationen.

Eftersom vi inte har något direkt att jämföra med har vi heller inget facit. Vi vet dock vad som främjar god stadsutveckling och detta är ju något som diskuteras i studiecirkeln om Jane Jacobs.
+2
Anders Norén (17 November 2011 19:29):
Bennets bazaar i Malmö. Baksidesgata blir butiksstråk. Apropå Rosengård så är området nedlusat av hjälpligt ombyggda lägenheter som används som butikslokaler medan själva förortscentrumet är halvdött. Föga förvånande har det ingen betydelse att det finns tomma lokaler i ett område om lokalerna placerats på fel ställe (läs: där inga människor rör sig).
+1
zep (17 November 2011 22:02):
Ett av de övergripande målen med den framtida ombyggnaden av Tensta är att skapa fler verksamhetslokaler. I stråk där folk rör sig, till fots och med bil (integrerade). Detta beslut ska vara förankrat i resultat från medborgardialoger. Alltså en uttalad önskan hos de boende. Jag kan tänka mig att man har utgått från att inställningen skulle vara liknande i husby.
 0
Eleven (18 November 2011 15:08):
Snälla snälla! jag skriver ett skolarbete.. och behöver 3 argument för och 3 mot trafiksepareringen i husby! skulle ni kunna ge mig 3 för och 3 mot! tack på förhand!!
 0
Niklas Öhrström (18 November 2011 16:48):
Eleven:
I yttrandet finns nog fler än tre argument emot trafikseparering.

Det är svårt att komma på något direkt för separering. Kanske att det blir bättre framkomlighet för bilar. Kanske det innebär mindre trafikbuller, men detta är inte alldeles säkert eftersom vägbuller till stor del är beroende av rytmen. Men trafikseparation blir farterna högre.
 0
Johan E (23 November 2011 17:46):
Per Wirtén skriver om Husby idag. Tydligen är det bara folk som bor i city eller i skärgården som vill riva broarna i Husby.
http:​/​/​www.​perwirten.​se/​20​11/​11/​stockholms-​dynamik?​blo.​.​
 0
Karl (23 November 2011 18:04):
Jag säger då det. Nu ska Husbys barn tvingas ut på farliga, trafikerade gator istället för trygga gångbroar, i den mån deras rädda föräldrar överhuvudtaget vågar släppa ut dem. Menar Per Wirtén verkligen att det bara är innerstadens barn som klarar av att använda ett övergångsställe? Går det inte att se att frågan har andra dimensioner än just denna enda?

Per Wirtén är nu en av dessa debattörer som vill uppvärdera förorten genom att försöka peka på de värden som finns där, och som sedan sätter dessa värden i direkt motsats till innerstaden. I mina ögon skär det sig rejält, för det verkar alltid åtföljas av ett slags von oben-perspektiv. De flesta förortskramare verkar vara personer som själva har haft möjlighet att ta sig därifrån. Dessutom känns det cyniskt, för de flesta vill trots allt bo i innerstaden, så vad är det för fel med att försöka göra förorten mer lik riktig stad?

Men för all del, om betongen och trafiksepareringen verkligen uppskattas av de boende så har han en poäng. Fast är det så? Vad tycker alla de som inte är engagerade i t.ex. Järvas Framtid?
 0
Niklas Öhrström (23 November 2011 21:38):
Wirtén har goda intentioner men det går inte bara att snacka bort problemen. Och problemen gäller inte bara betongförorterna utan hela förortslandskapet (från Danderyd till betongförorter). Ska man komma tillrätta med måste man ta bort fysiska barriärer.

Sedan kan Wirtén säkerligen ha viktiga poänger. Det finns de som ett stigmatiserande sätt dömer ut förorterna med hänvisning till de som bor där. Sådant är det bara att ta avstånd ifrån. Men vi kritiserar förorterna delvis eftersom de inte ger dess invånare samma fina förutsättningar som boende i en kvartersstad.
 0
Eleven (23 November 2011 23:36):
Tack Niklas öhrström! Skulle ni kunna ge lite fler konkreta exempel på bra saker och dåliga saker med trafikseparerinen! :)
+1
Karl (24 November 2011 00:59):
Jag tvivlar inte på att Wirtén eller för den delen så gott som alla som diskuterar frågan har goda avsikter. Jag kan till och med sträcka mig så långt som till att säga att även Järvas Framtid egentligen vill väl (även om det är svårt att tro ibland...). Det jag framförallt har problem med är vad jag uppfattar som deras tvivelaktiga sätt att föra debatten. Både Wirtén och Järvas Framtid ställer förorten mot staden, på olika sätt. Wirtén målar upp en bild av en kulturelit som, främmande för vanliga människors liv och prioriteringar, vill tvinga alla att bo i alienerande stadskvarter, bland tungt trafikerade (d.v.s. farliga) gator. Järvas Framtid målar upp en bild av Husby etc. som ett område fullt av kvaliteter som saknas i staden, betonar hur bra det är att slippa biltrafik och farliga övergångsställen och allt vad det är: "För den som är uppvuxen vid en bullrig stadsgata i centrala Stockholm är det en lisa att slippa buller, avgaser och smuts från bilarna i närmiljön."

Denna typ av debatt gagnar ingen, för dessa beskrivningar har inget med verkligheten att göra. Jag vågar lova att det knappast finns en enda person som väljer att flytta från centrala Stockholm till Husby för trafikmiljöns skull. Vi måste våga erkänna det alla ändå vet - de avlägsna miljonprogramsförorterna är inte attraktiva områden, människor vill inte bo där och de som har resurser nog att välja bor heller inte där. Detta är ett faktum och det avspeglas tydligt i kötiderna för hyresrätter, i priserna på bostadsrätter och i statistiken över inkomst och sysselsättning.

Givetvis är detta problematiskt. Men problemet kan inte angripas genom en ideologi som går ut på att försvara och hylla förortens brister, och på så sätt försöka få den att framstå som likvärdig med innerstaden. Det måste istället angripas med förbättringar, t.ex. av det slag som nu planeras i Husby. Jag upplever det djupt cyniskt att motsätta sig dessa förbättringar av de ideologiska skäl jag upplever att t.ex. Per Wirtén har.

(Jag kanske kan tillägga att jag heller inte anser att ombyggnaden ska genomdrivas av motsatta ideologiska skäl - ytterst bör det kanske vara en fråga för Husbys invånare. Om en majoritet som är väl införstådda med vad projektet går ut på är emot så måste det självklart accepteras)
 0
Anders Norén (24 November 2011 09:11):
Eftersom Wirtén är socialist så ser han inte marknadsmekanismer som en acceptabel förklaring till skillnader i kötider, priser, inkomst och sysselsättning. Därför måste han söka andra förklaringar som t.ex. kan vara resonemang om maktordningen i samhället eller höginkomsttagares generellt större kulturella kapital. Att färre vill bo i Husby än i Högalid kommer därför inte att ha med områdenas fysiska egenskaper att göra utan med att innerstadsborna sätter agendan i samhällsdiskussionen.

Bristen i resonemanget är att man underkänner medborgarnas rätt att själva välja. Om jag vill bo på en viss plats så ska väl motivet för det inte behöva ifrågasättas? "Nej, du vill egentligen inte bo i innerstaden. Du har bara gått på medieelitens propaganda."
 0
Niklas Öhrström (24 November 2011 11:41):
Wirtén verkar inte intresserad av att argumentera för sin ståndpunkt. Allt annat är "nonsens". :)

http:​/​/​www.​perwirten.​se/​20​11/​11/​stockholms-​dynamik#com.​.​
+1
Niklas Öhrström (24 November 2011 17:41):
Eleven:
De argument mot trafikseparering som finns i texten är rätt konkreta eftersom de syftar på Husbys förhållanden. Men de är nog rätt generellt tillämpbara.

Vill du ha fler argument för och mot skulle jag titta på http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​SCAFT

Tyvärr saknar den artikeln referenser. Men googla gärna på just "SCAFT" så hittar du nog fler argument både för och mot.
+2
Jan Wiklund (25 November 2011 19:50):
Wirtén är pryd. Det är värre, anser han, att peka på förortens problem än att dessa finns.

Inte fasen var det någon som kom på tanken på 30-talet att det skule vara "stigmatiserande" att peka på att lägenheterna i dåtidens Birkastan var undermåliga. Det var helt enkelt nödvändigt att göra detta, för att de skulle kunna bli bättre! På samma sätt bör vi agera idag. Peka på vad som är dåligt för att det ska kunna bli bättre.

Men Wirtén, liksom den tidning han basar över, är postmodernistisk och driver identitetspolitik. Den tror inte att något någonsin går att förbättra; den enda politik som är möjlig, tror de, handlar om att hävda olika subkulturers relativa prestige.

För att återvända till "Elevens" fråga var SCAFT en lysande anpassning till fordismens monokulturstadsdelar och det högrörliga bilsamhälle som dessa krävde. Men båda är passé. Idag är det närhet och integration som gäller. Och där har SCAFT inget att erbjuda.
 0
Karl (26 November 2011 02:07):
@Jan Wiklund: Jag håller helt med! +1.
 0
Karl (13 Mars 2012 17:05):
Någon som har insyn i hur det har gått med strukturplanen?
 0
Lasse (17 Mars 2012 12:19):
Trafikdikena hade endast fungerat om man lagt dem ännu lägre med lock över , då hade man kunna ha grönytor ovanpå och sluppit gångbroar.
Gräv f.ö. ner Nynäsvägen från Globen till Örbyleden
 0
Niklas Öhrström (18 Mars 2012 08:51):
 0
Niklas Öhrström (18 Mars 2012 14:40):
 0
Emanuel Alfredsson (18 Mars 2012 16:45):
Wirtén kan gärna jobba för SF på en svensk adaption av Silent Hill för det är det enda jag ser honom som någorlunda kapabel till. Punkt!
 0
Arne Lundborg Tillika Orförande I Brf Lofoen (12 Juni 2012 22:25):
Strukturplanen bör förpassas till stadsbiblioteket så framtida medborgare kan se den totala stupiditet och maktfullkomlighet som rådde innom politiken under början på 2000talet! Man tar överhuvud ingen som helst hänsyn till de boende som kommer att drabbas av den föreslagna Husby Alle´gata ca 300 familjer kommer att få sin bendemiljö totatlt förstörd med buller, avgaser och förstörd närmiljö.
Jag kan ej heller göra en reflektion över det totala vansinnet, dels har man någon konstig ide´om att man skall kunna konkurera med Kista centrum, man har för avsikt att förstöra och riva befintlig skola samt daghem bara för att man fått för sig att man "Måste" dra en gata där.
erbjuda drabbande boende nytt boende hur tänker man förfara med de 1000 bostadsrätter som blir direkt drabbade kommer man lösa in dessa till marknadsvärde eller struntar politikerna i dessa ( vilket man i och försig redan idag verkar göra, då man konsekvent struntar i att underhålla den angränsande mark och de parkvägar runt föreningarna).
Att man dessutom ej har involverat bostadsrättsföreningarna i det förberedande arbetet överhuvudtaget ej informerat eller begärt yttrande från dessa är närmast att se som ett hån.
 0
Herbert Tingesten (12 Juni 2012 23:30):
Arne: det är väl bara att skriva ett yttrande, någon speciell inbjudan krävs väl inte? Jag ställer mig mycket tvivlande till påståendet att det skulle bo 300 familjer i 1000 bostadsrätter i de fyra hus som hamnar intill den föreslagna Kista Allégata, speciellt som två av dem bara vänder en kortsida mot gatan.

Och rätta mig om jag har fel, men jag tror inte någon förtätning någonsin har lett till långsiktigt minskade marknadsvärden. Har du något exempel på det?
 0
Karl (19 Juni 2012 15:00):
Tidningen Mitt i Kista rapporterar idag att förslaget dras tillbaka på obestämd tid. En seger för sjuttiotalet således, och man får fortsätta att riskera livet när man måste korsa Norgegatan i markplan.
+1
Niklas Öhrström (19 Juni 2012 18:01):
Nätverket "Järvas framtid" försöker göra sig till talesperson för de som bor i Husby: "Vi i Husby är rörande överens om att vi ej kan godta detta..."

Nåväl. Kan utarbeta ett alternativförslag i väntan på att något ska hända? Man borde väl kunna utnyttja slänterna betydligt bättre än idag. Varför inte lamellhus vid dessa + att man smalnar av Norgegatans bilutrymme och bygger trottoaren. De nya byggnaderna får lokaler ut med dessa. Gångbroarna kan få vara kvar för de som så vill använda dem.

Och om man sedan anser att dessa inte behövs blir ett senare problem som inte behöver utgöra ett hinder.
+1
Karl (19 Juni 2012 18:25):
@Niklas Öhrström: Bra förslag, men jag har svårt att se att det kommer att gå att genomföra något överhuvudtaget i Husby ens på medellång sikt. Kommunen lär ha andra prioriteringar nu, och det kan jag faktiskt förstå med tanke på händelseutvecklingen. Så genomfartsbilisterna kan jubla idag - deras framkomlighet på Norgegatan kommer inte att försämras. För alla andra i området är det förstås ett enormt bakslag, och jag blir personligen inte direkt mer sugen på att bo kvar i Husby.

Jag noterar för övrigt roat att den aktivistgrupp som har ställt upp sig på segerfotot i tidningen (och som tydligen definierar sig själva som "vi i Husby") verkar ha en avsevärt mycket högre medelålder än stadsdelen som helhet. Så på lång sikt kanske det ändå kan hända saker. :-)
+1
Karl (19 Juni 2012 18:42):
Kanske ska tillägga att även om jag förstår stadshusets agerande så önskar jag att de hade kunnat vara lite mer visionära och drivit igenom detta ändå. Norra Järva är i mina ögon den del av miljonprogrammet i Stockholm som har absolut störst potential att bli något mer än trist och perifer förort, men då kan man inte slänga bort möjligheterna på detta vis. Jag undrar om vare sig kommunen eller Järvas framtid riktigt har begripit detta.

Frågan är också viktig på ett mer allmänt plan, kanske . För hur ofta tar staden på detta vis initiativ till att bygga om en dysfunktionell stadsdel? Och hur ofta tar man lika tydligt ställning för det urbana och mot trafikseparering och sjuttiotal? Svaret på båda frågorna är väl egentligen "aldrig", och nu kan man frukta att det från och med nu kommer att vara "aldrig mer". Även här undrar jag om kommunen och Järvas framtid riktigt greppar helhetsbilden.
+1
Emanuel Alfredsson (19 Juni 2012 18:57):
Efter de bilder jag sett ser broarna fortafarnde horribla ut. But ut dom mot mer färgglada alternativ, som det här.

http:​/​/​www.​featurepics.​com/​FI/​Thumb30​0​/​20​110​20​2/​Japane.​.​

Går väl an?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter