Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Albano

 


Planförslaget

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Albano-området

YIMBY välkomnar att Albanoområdet bebyggs även om vi sätter ett frågetecken för den låga exploateringsgraden i planförslaget. Det är också glädjande att nödvändiga förberedelser görs för en framtida spårburen kollektivtrafik och att planen strävar efter en hög grad av hållbarhet. Dock anser vi att planens långtgående restriktioner för byggnadernas synlighet är en övertolkning av regelverket, och att stadsdelen som helhet förlorat på det, såväl ur estetisk synvinkel som vad gäller stadsmässighet och brukarvänlighet.


Stadsdelen Albano


Enligt Översiktsplanen är Albano tänkt att ingå i den framtida Vetenskapsstaden. Den regionala översiktsplanen, RUFS, identifierar Albano som en del av den centrala stadskärnan. Albano är alltså tänkt att vara en del av den framtida innerstaden. YIMBY ser utifrån detta den föreslagna exploateringen som väldigt låg i förhållande till det som idag är innerstad. Det är oerhört viktigt att exploateringsgraden inte sänks ytterligare. Allra helst bör den höjas till ungefär samma nivå som i det angränsande Östermalms kvartersstad eller Vasastaden.


Illustration från planförslaget.

I ett tidigare yttrande pekade YIMBY på planens bristfälliga kopplingar till resten av innerstaden. Vi konstaterar att detta ännu inte rättats till. Man ska ha i åtanke att planområdets kopplingar till resten av innerstaden i huvudsak bara går genom två gator, Roslagsvägen och Ruddammsvägen. Dessa är med andra ord två mycket känsliga urbana spridningskorridorer och måste utformas därefter.

Innerstaden karaktäriseras av en blandning av olika funktioner och gestaltning. Detta mål blir förstås svårare att uppnå inom ett utpräglat institutionsområde. YIMBY ser det därför som glädjande att planen föreskriver plats för fler verksamheter än universitet och bostäder. Det är sådant som gör att området får genomströmning av folk under en större del av dygnet och därmed upplevs som mer trivsamt, attraktivt och tryggt.

Enligt SSSB är köerna till studentbostäder i områden med blandade funktioner mycket längre än till de områden som är renodlade studentbostadsområden (såsom Lappkärrsberget och Kungshamra). Underskottet på urbant belägna studentbostäder (dvs i områden med blandade funktioner) är således mycket stort.


Illustration från planförslaget.

Byggnaderna

Det är glädjande att antalet bostäder utökats från 800 till 1100, men det är långt ifrån tillräckligt för att fylla behovet. Målet borde vara minst det dubbla. Ett sätt att få plats med fler bostäder kunde vara att använda den runda tomten längst i norr till en anpassad version av det utrymmeseffektiva studenttorn som ritats av arkitektbyrån Utopia men som av okänd anledning ratats för den ursprungligen föreslagna platsen nära KTH. Även de två runda forskarbostadshusen i söder skulle kunna ges en likartad utformning. Därmed skulle ca 400 lägenheter tillskapas utan att någon ny markyta behöver tas i anspråk. Den västra byggnaden skulle genom sin höga placering hamna i såväl Valhallavägens som Roslagsgatans och Eugeniavägens siktlinjer vilket skulle bli ett tillskott i stadsbilden som tydliggör Albanoområdet från innerstaden och som ökar orienterbarheten.

Illustration från planförslaget.

Planprogrammet fastslår att Albano är det enda återstående expansionsutrymmet för Stockholms Universitet. Framtida utbyggnader måste alltså förläggas utanför Nationalstadsparken, långt ifrån universitets kärnområde. Det som ska byggas är 100 000 kvm undervisningslokaler och 64 000 kvm student- och forskarlägenheter. Undervisningslokalerna har till stor del förlagts under jord eller djupt inne i byggnadskropparna, detta för att minimera byggnadshöjden. YIMBY sätter ett frågetecken för det liksom för de långa gångvägarna som blir följden av att dessa lokaler bara är fördelade på två plan.

Den arkitektoniska gestaltningen av området har underordnat sig två huvudprinciper: Dels att husen ska synas så lite som möjligt (mer om det senare), dels den återkommande horisontella bågformen, som är inspirerad av AlbaNova-husets svängda form (som i sin tur är dikterad av det nu borttagna spåret mellan Värtabanan och den tidigare soptransportstationen nära Östra station.) Den svängda formen låter sig svårligen inpassas i ett stadsrum och medför oundvikligen markslöseri, och enligt YIMBYs mening är den arkitektoniska effekten övervärderad eftersom det inte finns någon utsiktspunkt där mer än en liten del av de svängda fasaderna kommer att vara synliga samtidigt.


Gatumiljön

YIMBY ser planen som en stor förbättring mot nuläget, men tvingas ändå konstatera att den innebär en försummad chans att skapa den förlängning av innerstaden som föreskrivs i RUFS 2010. Gaturummet är otydligt och uppbrutet och byggnaderna ligger långt från gatorna, till yttermera visso förskansade bakom en vallgrav komplett med eskarper. Det är svårt att föreställa sig ett mindre tillgängligt stadsrum, vilket är extra olyckligt när Roslagsvägen nu har potentialen att förvandlas till en verklig stadsgata.


Fortsatt trafikled

Som vi i ett tidigare yttrande påpekat kommer trafikmängderna på Roslagsvägen att minska drastiskt när Norra länken tas i bruk. Av planprogrammet att döma så kommer denna del av Roslagsvägen även i fortsättningen att vara infartsled med få korsningar, få övergångsställen och där korsande gångsstråk leds på GC-bro ovanför. Bebyggelsen kommer att vända sig bort från gatan. Sålunda kommer hastigheterna på vägen vara fortsättningsvis höga och man missar möjligheten att skapa ett sammanbindande stråk längsmed vilket människor ser det som meningsfullt att röra sig till fots.


SCAFT-inspirerad gångbro.

Vi vill gärna framhålla vikten av att ha tätt mellan övergångsställena, samt att de föreslagna gångbroarna aldrig kan bli ett substitut för sådana utan enbart tjänar som komplement. Planen talar om ett område där bilarna får mindre utrymme, men det man föreslår är SCAFT-influerat där Roslagsvägen fortsatt betraktas som en trafikled och där en bilväg omringar området med tillfartsgator/matargator för angöring. Vi menar att denna uppdelning är olycklig. Trafiksepareringen i SCAFT-förorterna har inte gjort vägarna säkrare eller områdena tryggare.


Illustration från planförslaget.

YIMBY föreslår istället ett nät av gångfartsgator (Shared Space - ett koncept som med framgång provats i Göteborg). Dessa skulle då få korsningar ut mot de omgivande trafiklederna, vilket skulle leda till lugnare trafikrytm på dessa. Om detta görs på rätt sätt blir förutsättningarna för att göra Roslagsvägen till ett stadsstråk avsevärt bättre. Den föreslagna norra gångbron kan även tas bort eftersom den blir svårtillgängligare än ett enkelt övergångsställe och dessutom nödvändiggör en missprydande ramp på Kräftrikesidan.


Illustration från planförslaget.

Positivt är dock som sagt att området inte blir renodlat monofunktionellt i bottenplanen, utan att utrymme ges åt publika lokaler, däribland serveringar och butiker, något som är en förutsättning för ett aktivt gatuliv. Ruddammsvägens förlängning till Roslagsvägen är också en utmärkt idé under förutsättning att husen intill gatan ges levande bottenplan. Allén i Roslagsvägens mitt ser YIMBY också som ett värdefullt tillskott till gatumiljön. Vallgravarna skulle likaså kunna bli en tillgång i stadsrummet snarare än en barriär om de gestaltades som kanaler och förseddes med rikligt med broar.

En modifiering av planen som syftar till att komma till rätta med de ovan beskrivna gatumiljöproblemen skulle kunna se ut så här (Brunt är gångfartsgator, vitt är trottoarer och rena gånggator. Den konstgjorda ravinen med vattendraget har ersatts med ett kanalstråk.)


YIMBY:s alternativplan

En sammankoppling av Roslagstullsbacken med Bellevuepromenaden skulle ge området en högre grad av integration med den befintliga innerstaden. Ett reservat bör inrättas även om gatan inte implementeras i det första skedet. Från denna gata till gatan framför AlbaNova föreslår vi en trappa pga nivåskillnaden. Även en trappa ner till Roslagsvägen från Bellevuepromenadens östra sida bör övervägas för att förkorta gångavstånden. Som komplement till trapporna bör det anläggas hissar där så anses lämpligt för att rörelsehindrade inte ska behöva ta långa omvägar.


Kollektivtrafiken

YIMBY välkomnar att vårt tidigare förslag hörsammats så att överdäckningen av Värtabanan breddats och att man berett plats för en framtida utbyggnad till dubbelspår, vilket är en förutsättning för att den ska kunna användas för effektiv persontrafik. Det är också glädjande att planen modifierats, också i enlighet med YIMBYs önskemål i tidigare yttrande, så att en eventuell spårhopkoppling mellan Roslagsbanan och Värtabanan mot Centralen inte längre omöjliggörs. Det vore dock önskvärt att utrymme förbereds under överdäckningen för en station på Värtabanan, liksom för uppgångar från en eventuell t-banestation på Mörbylinjen. Dessa bör ligga i direkt anslutning till varandra med minimala gångavstånd. Även om en ny tunnelbanestation inte är aktuell i ett första skede vill YIMBY ändå peka på vikten av att skapa reservat för uppgångar och försäkran om att den nya bebyggelsen klarar av de sprängningar som bygget av en ny tunnelbanestation medför.

Att området tills vidare trafikförsörjs enbart med bussar är inte oproblematiskt men acceptabelt, men en knutpunkt med en så enastående kollektivtrafikpotential, där inte mindre än tre spårlinjer korsas, bör självklart ha en egen station, helst med omstigningsmöjlighet mellan samtliga tre spårsystem (vilket i sig motiverar en station alldeles oavsett om området bebyggs eller ej).


Miljön

Ambitionen att minimera områdets mätbara miljöpåverkan ser YIMBY som god. Det bör dock noteras att de flesta av de föreslagna åtgärderna är oberoende av byggnadernas utformning och inte i sig utgör något hinder för högre exploatering. En högre exploateringsgrad är något som även skulle bidra till bättre miljö i kringområdena genom att behovet av transporter blir lägre.


Naturvärden



Berget omedelbart norr om Roslagstulls sjukhus har en stor och hittills orealiserad potential att förvandlas till utsiktsplats, med sin fina vy över Brunnsviken. Alternativt kan en högre belägen utsiktsplats förläggas till taket av kvarteret vi föreslår söder om järnvägen.

Naturvärdet hos den svårtillgängliga och snåriga Albanoskogen, som saknar vattenutsikt, får dock ses som mer begränsat. YIMBY motsätter sig inte att platsen lämnas obebyggd tills vidare men förordar att den stadsplaneläggs som kvartersmark snarare än naturmark.


Nationalstadsparken

YIMBY reserverar sig starkt mot dogmen att bebyggelse inte får synas från Nationalstadsparken. Det är enligt vår uppfattning en övertolkning av Miljöbalken som det inte finns något lagstöd för och som aldrig var lagstiftarnas intention. Vi delar inte föreställningen att byggnader enbart ska ses som "hinder för utblickar", och vi vill framhålla att de - med rätt utformning - kan förhöja upplevelsen av parkmiljön högst avsevärt, något som även Gustav III var helt klar över.


Utsikt från Koppartälten. Illustration av Louis Jean Desprez över Hagas planerade och befintliga byggnader, omkring 1791. (Wikipedia)

Den nu borttagna kampanilen skulle ha tillfört ett visuellt intressant blickfång på samma sätt som den (tyvärr aldrig realiserade) obelisken vid Villa Frescati, som syns till vänster om mitten i bilden ovan. Hade en lika restriktiv syn på stadsbyggande varit förhärskande genom tiderna så hade såväl Naturhistoriska Riksmuseet som Kaknästornet fått halveras i höjd, Engelbrektskyrkan fått begränsas till två våningar, Roslagstulls sjukhus fått byggas under jord och Carl Eldh fått utöva sitt bildhuggeri under bar himmel.

Gestaltningsprogrammet säger vidare på sid 58: "Den föreslagna bebyggelsen bedöms medföra att kontrasten mellan stenstadens front och grönskan utmed Roslagsvägen blir mindre tydlig, vilket bedöms vara en negativ konsekvens." Det är ett uttryck för en konservativ preferens som går på tvärs mot intentionerna i såväl översiktsplanen som RUFS 2010, som föreskriver att den täta staden ska växa utåt. Stadsfronten kan aldrig vara statisk; en stad som sätter sig själv i tvångströja stagnerar oundvikligen.

Som en kontrast - och absolut inte som ett motförslag - vill vi slutligen ge två exempel på hur man löst motsvarande problem i Tokyo. Den första bilden visar den ungefär lika centralt belägna kejserliga Kyū Shiba Rikyū-trädgården som anlades på 1600-talet:



Notera att enbart byggnaden till höger (Dentsu Tower) har 50% större golvarea än hela Albanostadsdelen sammanlagt.

Exempel 2 visar "studentskrapan" Mode Gakuen Cocoon Tower med lärosalar för 10.000 elever, samma som Albanoprojektet. Byggnaden tar bara upp 3500 m2 markyta, ungefär samma som den ena av de två halvmånformade byggnaderna som föreslås flankera amfiteatern.



Vårt syfte med dessa bilder är inte att propagera för en viss bebyggelsetyp i Albano utan att påvisa att bebyggelsens exploateringstal har en mycket stor påverkan på hur mycket verksamheter och funktioner som får plats inom ett givet område. När Albanoområdet står färdigbyggt blir det mycket svårt att hitta annan lämplig byggbar mark i ett lika bra läge.

YIMBY:s yttrande kan läsas som PDF här.
Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor hittar du här.

Vill du hjälpa till att ta fram yttranden för YIMBY? Kolla vårt forum.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+3
Anders Anttonen (24 April 2012 05:34):
Bra kritik i yttrandet. Att kamouflera en stadsdel på det här sättet är inte särskilt urbant. Har någon frågat de framtida hyresgästerna (studenter och forskare) hur dom skulle vilja att området utformas? Synd att området ska underordnas Nationalstadsparken (och dess vänner)
+1
Niklas Öhrström (24 April 2012 08:03):
Anders:
Du menar väl "vänner"?
+1
Jan Wiklund (24 April 2012 08:11):
Mycket bra inlägg! Albanoförslaget visar att stadshusmajoritetens snack om promenadstad bara är en vacker klyscha som inte betyder något när det ska bli verkstad av det.

Detta kanske inte är politikernas fel, de tycks inte särskilt kunniga i de här frågorna, det är nog snarare ett resultat av att stadsplanerarna har lärt sig att rita förortsplaner enligt modernistmaner och inte kan något annat.

Krassa ekonomiska intressen bakom låg exploatering har åtminstone jag svårt att se. Krassa ekonomiska intressen bakom föreställningen om nyttan av låg exploatering har jag däremot väldigt lätt att se - hos det oljeindustriella komplexet!
+2
Kristina (24 April 2012 09:11):
Återigen, ett synnerligen välformulerat å klokt yttrande med befogad kritik, bra förslag å intressanta jämförelser!
+2
Herbert Tingesten (24 April 2012 09:39):
Kom just på en grej som borde varit med: Roslagsvägens trafikledskänsla kunde tas ner ytterligare om man skalade bort asfalten och tog fram gatstenen som troligtvis ligger kvar under (bild från 1962: )

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​PostFiles/​SMF/​SSMFA0​397.​.​
+5
Daniel (24 April 2012 10:39):
Som utsocknes så säger inte området mig så mycket, men jag måste säga att det var inte en särskilt bra plan dom hade tagit fram. Det känns lite som om man vill bygga hus, men dom får inte synas, men det ska ändå vara som innerstaden.

Dessutom är jag inte särskilt förtjust i alla dessa drömska bilder som visar en förskönande bild av hur det kommer att se ut. Det är lite som att läsa tidningen Vakttornet.
+4
Niklas Öhrström (24 April 2012 14:07):
Daniel:
Ja av det gröna på bilderna att döma tror man att planområdet befinner sig i Amazonas.

Sanningen är väl den att det mellan slutet av oktober och slutet av april kommer vara brunt. De stora gröna områdena kommer anses otrygga för många av studenterna.
+3
Gustav Svärd (24 April 2012 14:16):
Blir stolt av dessa gedigna yttrandena som kommit på sistone. Glädjande att de blir så bra och att det sägs så mycket som verkligen behöver sägas i dem. Trist att allt detta fortfarande måste påpekas.

Särskilt gillar jag styckena om NationalStadsParken och spårburen infrastruktur.
+3
Jörgen Sundström (24 April 2012 19:14):
Yimbys förslag är klockrent.
Stadens förslag känns som ännu en missad chans att utvidga innerstaden.
Det blir intressant och se om några stadshuspolitiker kommer att våga förespråka att förslaget ändras i Yimbys riktning.
 0
Martin Ekdahl (24 April 2012 23:05):
Den föreslagna Albanostadsdelen känns återigen som ett halvt slag i luften. Intentionerna är alltid goda men rädslan för att stöta sig med stofiler skapar områden som ingen är helt nöjd med. Man slösar bort värdefull mark som är av absolut betydelse för att utvidga innerstaden och fyller den istället med förortsliknande områden och grönytor.
+3
Karl (24 April 2012 23:19):
Ja, man måste väl tyvärr säga att det är som vanligt - ett mycket bra yttrande om ett dåligt förslag. De avsiktsförklaringar som har skrivits in i översiktsplanen visar sig i vanlig ordning mest vara fina ord: Norra Älvstrandsandan vilar fortfarande tung över våra två största städer. Man har så förtvivlat svårt att acceptera att det faktiskt är riktig stad som efterfrågas att allt man kan prestera är stadsliknande slöseri på viktigt utrymme - om ens det.

Det är speciellt allvarligt i det här fallet med tanke på läget. Jag är mycket skeptisk till att det någonsin kommer att bli annat än upphottade förortsenklaver av de stadsutvecklingsområden som inte ligger i direkt anslutning till innerstaden (Årstafältet, Hjorthagen) - så därför är det extra viktigt att man gör rätt där det finns förutsättningar att få till en koppling med stadskärnan.
+3
Rasmus (25 April 2012 00:32):
Jag har åkt runt väldigt mycket i Stockholms Stad Söderort senaste 2 månaderna och studerat alla förorter. Dels hur de är byggda från början och dels vad som byggts i dem nyligen och som håller på att byggas.

Och det är en ofantlig massa nya "hus i park(ering)" som pressas upp just nu. Ibland läggs husen tätt mot gatorna men även då missas ofta helt behovet av lokaler i bottenvåningen. Det mest oroväckande är att en massa små parkliknande skogsdungar mellan befintliga hus i park grupper byggs igen med nya hus i park men samtidigt sker ingen förtätning av befintliga husgrupper. Resultatet blir en mer enformig massa av låg bebyggelsedensitet med dålig kollektivtrafik.

Staden måste helt enkelt sluta godkänna denna typ av projekt, omedelbart.
 0
Niklas Öhrström (25 April 2012 00:42):
Nationalstadsparkslobbyn klagar gärna på de många traklederna som korsar parken. Men de inser tyvärr inte att lederna är kvar delvis pga deras inställning till förändring. Förlängs staden utåt är är det mest naturligt att dessa blir gator. Det gäller här lika mycket som vid Hagastaden.
+1
Anders Anttonen (25 April 2012 06:51):
Ja Niklas, jag menade "vänner"!
 0
Pawel Flato (25 April 2012 09:01):
Glädjande och viktigt att så gedigna yttrande presenteras av Yimby.

Jag undrar om dessa yttranden genererar någon form av återkoppling från berörda parter?
Självklart är det primära att argumenten och synpunkterna förs fram. Mycket är vunnet redan där, men kan man/ni utvärdera effekterna mer konkret?
+2
Erik L (25 April 2012 09:16):
På tal om bortslösade områden. Planen föreslår en lång smal remsa med "natur" längs med Roslagsbanan. Om man istället skulle lägga gatan så nära banvallen det går så skulle man spara in en yta av kanske ett halvt hektar. Eller så skulle man kunna göra remsan bred nog för ett antal smala kvarter och därmed få en mer urban Ruddamsgata med bebyggelse på båda sidor.

Bra yttrande av Yimby f.ö.
+1
Niklas Öhrström (25 April 2012 10:28):
Erik L:
Just denna del kan vara bra att spara som reservat inför framtida stationsplattformar.
 0
Erik L (25 April 2012 11:40):
Nicklas Öhrström:

Man skulle ju kunna spara de områden där det kan bli aktuellt med station/er. Men det är ju en lång remsa.

Eller förstod jag fel! Kan det vara ett reservat för spårtaxi?
 0
Rasmus (25 April 2012 14:25):
Jag tycker man bör sluta göra reservat för framtida utbyggnader av vägar och spår. Reservaten skapar barriärer och utglesning. Dessutom tas de flesta reservat aldrig någonsin i bruk utan ligger där som 50-åriga blockeringar i stadsplanen och hindrar varje form av organisk urban utveckling.

Dessutom så innebär avsaknaden av reservat vid en eventuell framtida utbyggnad att man tvingas ta fram mer kreativa och arkitektoniskt intressanta lösningar. Begränsningar är inte ett problem utan en möjlighet, vilket varje konstnär, designer, arkitekt eller annan professionell kreatör vet. De enda som gillar reservat är fantasilösa byråkrater som vill göra sitt eget jobb enkelt och regelstyrt.

Begränsningarna som finns inbyggda i riktigt tät stad är det som frigör kreatörerna från teknokraternas makt över staden. Så bort med reservaten för gator och spår.
+3
Simon Kågström (25 April 2012 14:38):
Det lite subtila begreppet "urbana spridningskorridorer" i yttrandet tycker jag är ett guldkorn!
+2
Niklas Öhrström (25 April 2012 15:07):
Rasmus:
Reservat är bra men det ska vara planerade för sitt slutliga ändamål från början så folk inte börjar tro att det är parker.
 0
Niklas Öhrström (25 April 2012 15:12):
Erik L:
I vårt motförslag blev det trottoar istället. Tror det är för smalt för hus. Men kanske det går att klämma in något vid korsningen med Björnnäsvägen.
 0
Rasmus (25 April 2012 15:40):
Niklas:
Nej trafik-reservat är inte bra. Det finns hur många exempel som helst på fall där dessa reservat hindrat saker.

Ett exempel är Älvsjövägen genom Älvsjö Centrum. Där har det funnits ett reservat för en framtida förläggning av Älvsjövägen i tunnel. Problemet här är att det funnits byggnader som delvis ligger i reservatet och som därför i praktiken varit belagda med ombyggnadsförbud. I en av dessa byggnader ligger Älvsjö Konditori och Bageri som velat bygga om sedan 70-talet för att få plats med mer än 4 sittplatser. Kommunen har systematiskt avslagit alla deras ansökningar om bygglov med hänvisning till att hela huset måste rivas ifall man tar reservatet i anspråk. Samtidigt har kommunen i andra sammanhang systematiskt hävdat att någon tunnel kommer aldrig att byggas eftersom det är för dyrt och tekniskt komplicerat i relation till nyttan.

Häromåret så fick till slut stadsdelsnämnden nog efter att stadsdelen krävt att man skulle projektera tunneln och få blankt nej från centralt håll. Och med hänvisning till att kommunen vägrar bygga tunneln så lyckades man i alla fall få igenom att en ansökan om byggnadslov för konditoriet inte längre kunde avslås med hänvisning till framtida tunnelbygge.

Och så här ser det ut överallt i Stockholm, varenda stadsdel har massor med reservat för framtida infrastruktur som av olika skäl är helt överspelat men som ligger kvar och fungerar som ett alibi för byråkraterna att avslå utveckling.
 0
Erik L (25 April 2012 15:50):
Niklas Öhrström:

Jag uttryckte mig nog något klumpigt. Jag tänkte att eftersom Ruddamsgatan inte fins idag så kan man ju bygga den i en sträckning med det avstånd till järnvägen som man önskar. Smalt med gatan/trottoaren längs banvallen. Eller bredare, så att man får plats med smala kvarter.
+1
Niklas Öhrström (25 April 2012 17:08):
Rasmus:
Håller med dig om att reservat i olika fall kan vara problematiska (exempel Huvudstaleden vid Huvudstafältet). Men reservat kan i många fall vara bra. Ett exempel är intunnlingen i detta förslag.

Andra reservat: JAg har glad att Kymlinge har en station. Jag är övertygad om att det en dag kommer leda till exploatering.

Du nämner att det finns mängder av reservat som inte nyttjas och som bara blir till barriärer. Det kanske är läge för Yimby att trycka på detta. Men då under förutsättning att vägreservat byggs som boulevarder och inte vägar. Det är ju ett utmärkt sätt att få en sammanhållen stadsstruktur utanför det som idag är innerstaden.
 0
Rasmus (25 April 2012 17:25):
Niklas:

Jo, Yimby borde titta på reservaten. Framför allt borde man kartlägga vilka de är och var de finns. Det finns massor med reservat t ex som är gjorda för att dra motorvägar rakt genom befintlig bebyggelse som borde upphävas.

En annan sak som borde gälla är att reservaten borde tidsbegränsas till 10 år och därefter upphör de att gälla automatiskt. Resultatet skulle bli att vart 10:de år skulle de som vill se ett reservat för framtida användning tvingas föreslå detta igen och komma med en ny motivering. På så sätt kommer i alla fall frågan upp på den politiska dagordningen och stannar inte på tjänstemannanivå.
 0
Anders Norén (25 April 2012 17:39):
Rasmus: För att ett reservat ska få juridisk verkan måste det läggas ut i form av detaljplan eller områdesbestämmelse. Sådana kan emellertid inte tidsbegränsas utan gäller tills vidare. Omprövandet måste alltså göras aktivt av kommunen. Om reservatet bara finns i översiktsplan eller planprogram så går det å andra sidan inte att använda dem som stöd för bygglovsbeslut om bygglovsansökan gäller en åtgärd som har stöd i detaljplanen eftersom detaljplanen ju gäller tills vidare.

Bygglov kan däremot tidsbegränsas, men det vore ju bakvänt att utfärda tidsbegränsade bygglov för infrastrukturåtgärder som man på förhand vet att de troligtvis inte kommer att genomföras under giltighetstiden.
+6
Rasmus (26 April 2012 15:15):
Anders:

Det är en sak hur det fungerar idag enligt gällande lagar. En helt annan sak hur det borde fungera. Det finns ett återkommande tema i diskussionerna hos Yimby om att lagstiftningen såsom den ser ut idag i stor utsträckning tvingar fram SCAFT-planering.

Och exakt hur detta fungerar och hur man bryter mönstret genom ändringar av regelverket är något som borde diskuteras mycket mycket mer.

Finns det intresse kan jag hålla en workshop i detta. Var trots allt rätt djupt insyltad i att utbilda politiska aktivister i modernismens mer avancerade reformmetodiker för drygt 20 år sedan, men hoppade av och bytte sen sida och blev urbanist. Lär gärna ut exakt hur det går till och hur modernister konstruerar samhälleliga reglerverk så att det råder skenbar frihet men resultatet är exakt förutsägbart. Metoden går naturligtvis att använda för att konstruera helt andra regler, regler som t ex ger skenbar ofrihet men fullständigt oförutsägbara resultat.
+1
M L (16 Oktober 2012 20:43):
Imorgon kl 10.00 presenterar finansborgarrådet Sten Nordin och stadsbyggnadsrådet Regina Kevius senaste nytt om Albano. Hoppas på intressanta nyheter.
 0
Jan Wiklund (17 Oktober 2012 14:16):
Rasmus: Lysande idé! Gärna en ganska öppen workshop som vi bjuder in folk till, exempelvis sympatiskt inställda politiker. Jag anmäler mig redan.
 0
Martin Kolk (4 Februari 2013 14:50):
 0
Christian S (9 April 2015 18:53):
 0
Martin Ekdahl (10 April 2015 12:04):
Hade definitivt kunnat bli bättre. Men ok! Bättre än ingenting.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter