Utskrift från www.yimby.se
....

Debatt: "Sänk markpriset och få ett högre markvärde"

Av Emma Jonsteg 14 Juni 2012
46 kommentarer
 


Debatt: I motsats till vad som ofta påstås i debatten så finns det gott om byggherrar som vill bygga högkvalitativa, hållbara och arkitektoniskt intressanta bostadsprojekt i Stockholm. Men många upplever att de uppressade markpriserna gör det omöjligt att få ihop ekonomin i de mer ambitiösa projekten. Det skriver Emma Jonsteg, vd, Utopia.

Stockholms stad har i dag en policy som innebär att man eftersträvar högsta möjliga kvadratmeterpris vid försäljning av kommunens mark. Frågan är om man är medveten om vilken negativ påverkan det har när det gäller byggkvalitet, hållbart byggande och arkitektonisk gestaltning. Har man i kalkylen (som man förhoppningsvis baserat sin policy på) satt ett värde på de långsiktiga konsekvenser detta får för stadens attraktionskraft, värden och varumärke?

Givetvis ska stadens mark inte reas bort men politikernas ansvar är att göra bästa möjliga affär för kommunens invånare. Då kan man inte välja bort ett strategiskt och långsiktigt kvalitetsarbete till förmån för ett kortsiktig intäktsmaximerande, även om det säkert är en god hjälp för att balansera kommunens budget.

Från politiskt håll säger man sig nu vilja bedriva ett långsiktigt strategiskt kvalitetsarbete när det gäller stadens arkitektur. Menar man allvar med det så bör man ta sig en rejäl funderar över vad de senaste årtiondenas bostadsbyggande i centrala Stockholm har bidragit med i det avseendet. Man behöver knappast vara någon elitistisk arkitektursnobb för att ganska snabbt konstatera att det nog inte är så värst mycket.

Allt är givetvis inte skräp, men mycket är påfallande mediokert, anonymt och enahanda. Stockholms invånare har all anledning att fråga sig om man från politiskt håll nu gör tillräckligt att det här ska kunna bli bättre i framtiden. För det är precis här skon klämmer.

Det råder nämligen ingen brist på byggherrar som både kan och vill bygga hållbart med hög kvalitet och intressant gestaltning. Jag träffar sådana dagligen. Men många upplever att det är omöjligt att få ihop sina kalkyler när markpriserna ligger på den nivå som de gör.

Det är fullt möjligt för Stockholms stad att både pressa ner markpriserna och samtidigt göra en god affär genom att skapa ett större långsiktigt värde för staden. Vägen dit går via tydlig kravställning. Genom att villkora markförsäljningen mot tydligt uppställda kvalitetsparametrar kommer markpriset att drivas nedåt och både incitamenten och de ekonomiska resurserna för att bedriva ett högklassigt och visionärt kvalitetsarbete när det gäller kvalitet, hållbarhet och arkitektonisk gestaltning kommer att stärkas drastiskt.

En sådan åtgärd skulle återupprätta prestigen i att bygga riktigt bra, inte bara snabbt och billigt. Det skulle vitalisera Stockholms och hela Sveriges arkitekt- och byggbransch. Vi skulle få bostäder som är mer unika och vackrare och som både i planering och byggteknik skulle erbjuda högre boendekvalitet, mindre miljöpåverkan och som dessutom har en betydligt längre levnadstid.

Framtidens Stockholm bör byggas av dem som kan erbjuda det största värdet för staden ur ett längre perspektiv, inte av dem som för dagen tack vare hårt pressade produktionskostnader har råd att bjuda den allra sista kronan extra på marginalen. Att på ett kreativt och kvalitetsorienterat sätt hantera markprisfrågan öppnar upp fantastiska möjligheter för att det en dag ska kunna bli så.

Emma Jonsteg, vd Utopia Arkitekter

(Tidigare publicerad på Byggindustrin debatt)
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Erik Tysk (14 Juni 2012 20:19):
Jag har svårt att köpa att det endast skulle vara för höga markpriser som är orsaken till den mediokra arkitekturen de senaste decennierna... Finns inget som kan övertyga mig om att bygherrarna inte skulle kunna bygga lite bättre även med dessa markpriser.
+4
Herbert Tingesten (14 Juni 2012 21:09):
Ändra beräkningsgrunden för tomträttsavgälden och få högre byggnader som bär sig för byggaren. Det håller inte att tvinga byggaren att betala en extra gång för marken för varje våning, då premierar man bara gles och låg bebyggelse som i slutänden blir mycket dyrare för staden att underhålla och anlägga infrastruktur för.
4 personer gillar detta
+2
Jan Wiklund (15 Juni 2012 09:36):
Fenomenet kallas New Public Management, och gick sin ödeläggande gång genom världens offentliga administrationer på 80-talet. Det går ut på att varje liten chef ska låtsas som hans lilla byrå är ett kommersiellt bolag och se till att just hans budget uppfylls med råge; om detta drabbar andra offentliga administrationer eller samhället i stort ska han ge fan i.

Att det fick sån framgång kan skyllas två omständigheter. Dels den totalt överdrivna cred som det privata näringslivet hade vid den här tiden. Dels att politiker gärna ville skära ner men inte få skäll för det; om de kunde skylla på sina byråkrater var de glada.

Men som Tom Christensen, som har skrivit ett antal standardverk om NPM, har konstaterat skapades en massa problem.
- Dels den sort som Emma så förtjänstfullt pekar på: att förvaltningar springer ivägen för varandra så att totalkostnaden ökar. Fenomenet kallas stuprörstänkande och fanns knappast före 1990.
- Dels att politikerföraktet sprider sig: när de skyller på sina egna förvaltningar framstår de bara som svaga och patetiska.

Detta har resulterat i att de länder som började med NPM, främst Australien och Nya Zeeland, nu är på väg bort från det. Sverige var ganska sent att införa idiotin och lär väl därför få dras med den några år till.

Men protestera mot det! Någon borde beskriva vad det orsakar i stadsbyggnadssammanhang lika drastiskt som Micke Nyberg har gjort för järnvägen i boken Det stora tågrånet!
2 personer gillar detta
 0
Jan Wiklund (15 Juni 2012 10:02):
PS. Lustigt nog är det ingen mindre än Yimbys husgud Jane Jacobs som har utrett vilket helvete som skapas när kommersiella och offentliga system blandas samman. Se http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Systems_​of_​Survival, och även Jacobs-artikeln på engelska wikipedia som säger:
"Jane Jacobs goes on to describe what happens when these two moral syndromes are mixed, showing the work underpinnings of the Mafia and communism, and what happens when New York Subway Police are paid bonuses here - reinterpreted slightly as a part of the larger analysis."
 0
Pawel Flato (15 Juni 2012 15:53):
Hur stor del av totalkostnaden utgörs av markpriser/tomträttsavgälder?

Svårt att som lekman förstå proportionerna i de olika kostnaderna i ett byggprojekt. Kan någon konkretisera, så gott det går?
 0
Kami Petersen (17 Juni 2012 00:41):
Egentligen är det lite krångligt att hoppa in i en sådan debatt utan att bekänna huruvida man tycker att kommunens ska ha en roll som markägare/aktör. Man skulle kunna invända att det knappast är en kommunal kärnverksamhet och är starkt marknadsstörande.

Under tiden kan man ju undra hur det skulle se ut om kommunens mark såldes till lägre pris är privata markägares. Man får också utgå från att pengarna som kommunen hämtar in faktiskt kan investeras hållbart. Risken för detta är i alla fall inte lägre än att de stora byggherrarna skulle bli urbanofiler över en natt bara för att de får reapriser på marken.

Det sagt så finns det exempel på städer där man faktiskt arbetar mycket aktivt med exploateringsavtalen för att skapa hållbara lösningar och mervärden. Avtal ska ju hållas. Men detta är en kommunal nödlösning för ett i praktiken ofta tandlöst planmonopol. Problemet med detta är emellertid att den demokratiska transparensen är noll och att strategiska beslut som påverkar stadsbyggnaden starkt fortfarande fattas i fel förvaltning.

Ur detta perspektiv är uppmaningen farligt förenklad. På kort sikt kanske det är större och smartare flexibilitet vid försäljningen som behövs, snarare än tvångsaktigt "sänkta markpriser". På lång sikt skulle man önska sig en lagstiftning inom planeringsområdet som motsvarade de kommunala behov av och ansvar för att planera staden till det bästa för alla dess medlemmar, enskilda såväl som organisationer. Då skulle inte en kommunal markverksamhet vara befogad.
+3
Nicklas Hultgren (17 Juni 2012 06:06):
Man måste också komma ihåg att attraktiva kvarter skapar högre värde på tomterna i närheten. Om staden äger en större yta mark som ska exploateras bör man lämpligen börja med att planera gator, parker och torg. Därefter bör man dela upp marken i lagom många tomter (4-10 per kvarter) och sälja ut vissa av dom. Ju bättre dom byggda husen blir och ju mer tilltalande området blir, desto mer kommer dom återstående tomterna vara värda. Det är inte så att varierad och intressant arkitektur kostar mer, det skapar förmodligen än större värden för staden som helhet. Det är bara staden själv som kan kalkylera med och dra den ekonomiska nyttan av detta fenomen, eftersom den kan äga stora markområden, bestämma om planer och fatta dom nödvändiga politiska besluten.
3 personer gillar detta
+1
Nicklas Hultgren (17 Juni 2012 06:08):
(kom på en sak till)
... och om man på något sätt kunde räkna på det värdet som ett attraktivt bygge skapar för intilliggande tomter skulle kalkylerna och incitamenten bli annorlunda. Vi kanske behöver en modifierad ekonomisk teori.
1 person gillar detta
 0
Alexander Åkerman (17 Juni 2012 16:33):
Är inte de höga markpriserna också ett resultat av att mycket mark inte är tillgänglig för marknaden? Alldeles för lite av den mark som är lämplig för nybebyggelse är planlagd/ tillgänglig för de som kan bygga den. Sen att staden vill ta ut maximal vinst oavsett vilka konsekvenser det får är inte heller bra alltid...
+2
Jakob (17 Juni 2012 16:54):
Pawel: Varierar, ofta mellan 15-25% av totalkostnaden.

Jag kan dra en paralell till SL, det finns flera företag som gärna hade däckat över tunnelbanan och skapat bostäder och dylikt på denna nya mark. Tyvärr är dom dubbelt motarbetade, både av staden, som vill ha bra betalt, och av SL, som ställer orimliga krav på det mesta.
Hade det funnits lite smarta människor i dessa förvaltningar hade dom sagt: Självklart får ni däcka över, men då får vi en helt ny tunnelbanestation betald av er!
2 personer gillar detta
 0
Pawel Flato (18 Juni 2012 09:43):
@Jakob

Tack, 15-25% är onekligen ej att förakta.

"Tyvärr är dom dubbelt motarbetade, både av staden, som vill ha bra betalt, och av SL, som ställer orimliga krav på det mesta. "

Bor vid Liljeholmstorget där T-stationen däckats över. Är inte insatt i detaljerna men hela projektet blev fördröjt minst 1 år p.g.a svårigheter att komma överens om huruvida bussarna skulle gå under jord, på T-banenivå, eller ej. Minns att det knorrades över SL:s agerande en hel del. Om jag minns rätt ville SL ha bussarna i markplan, vilket naturligtvis hade minskat utrymmet för bostäder väsentligt.
Har dock inte lyckats hitta fakta om hur kostnaderna fördelades i projektet.
(Ur kollektivresenärsperspektiv har man lyckats bra och den överdäckade T-stationen blev fin. Gestaltningen av torget och området i stort kan man däremot diskutera.)
 0
Robin Andersson (18 Juni 2012 15:42):
En tidigare fundering i närheten av detta ämne, om den (o)hållbara (in)flexibiliteten i fastigheter:

Fastighetsvärdet kan delas upp i värdet för marken (markvärde) och värdet på det som har byggts på marken (bebyggelsevärde). Ju mer central marken blir relativt till stadens utbyggnad, ju högre blir markvärdet och därmed fastighetsvärdet.

Bristen på exploaterbar mark medför att markvärdet på attraktiva tomter kraftigt stiger. Det gör att markvärdet blir en stor andel av det totala fastighetsvärdet. Det medför i sin tur till att en förtätning av fastigheter, som innebär en fusion av flera mindre fastigheter, blir väldigt dyr. Därmed minskar de ekonomiska fördelarna för att på detta sätt förtäta staden i förhållande till efterfrågan på nya bostäder. Det ska helt enkelt mycket till för att det ska bli värt att bygga om ett kvarter från villabebyggelse till kvartersbebyggelse. Därför blir det mer lukrativt för byggherrar att öka invånarantalet genom en utbredning av staden, snarare än genom en effektivare markanvändning. Detta bidrar till en ohållbar stadsutveckling.

Exempelvis kan vi se till ett kvarter med villor. Dessa ägs av enskilda privatpersoner, som själva bor i husen. De första förtätningsåtgärderna som görs sker utefter varje enskild familjs ökade behov av boyta. En utbyggnad av entrén, inglasning av altan eller en gäststuga i trädgården. Successivt byggs fastigheterna på och förtätas, i mindre omfattning. Då marken blir mer och mer central, i förhållande till den växande staden, och attraktiviteten ökar så kommer fastighetsvärdet att öka. Detta till stor del på grund av att markvärdet ökar, snarare än för att mindre investeringar har gjorts i byggnaden som sådan. Inte för än efterfrågan på bostäder/lokaler är så stor att lägenhetspriserna med råge överstiger fastighetsvärdet i kvarterets alla tomter, kommer det finnas en förtätningsvilja som är tillräcklig för att en ordentlig förtätning ska bäras ekonomiskt. Vidare innebär detta att en effektiv resursanvändning av marken blir omöjlig så länge som betalningsviljan för lägenheter understiger de enskilda fastighetspriserna, som egentligen endast är höga på grund av att staden växer utåt och markvärdet därmed ökar. Den ekonomiska vinningen placeras hos de enskilda fastighetsägarna, som knappt behöver göra något annat än att underhålla sin fastighet för att mångdubbla värdet. De ekonomiska förlusterna tillfaller kommunen (dvs. övriga kommuninvånare), som får betala för en utbyggd service till nyexploaterade områden och längre relativa avstånd i staden. Detta är heller inte hållbart ur ett ekologiskt perspektiv, då de ökade avståndet medför ett behov av en utbyggd service och infrastruktur.

http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​b965280​5-​51f2-​4578-​b1ad-​9469a52f.​.​
 0
Robin Andersson (19 Juni 2012 07:16):
Jag skulle vilja tillägga att jag ändå tycker att för mycket fokus ligger på den representativa arkitekturen.

För att skapa en mer hållbar och attraktiv stadsbyggnad så behövs:

1) Att bebyggelsen byggs in i en sammanhållen och publik gatustruktur, som är fullt flexibel och som understödjer en förtätning och omstrukturering på längre sikt. Staden blir aldrig färdigbyggd.

2) Att förutsättningarna för varje enskilt projekt varierar. Den rationaliserade byggindustrin strävar efter att hitta största gemensamma nämnaren i alla byggprojekt. Ju större den är, desto mer likartad blir lösningen. Se till att "tvinga" in byggprojekten i mer "stökiga och obekväma" sammanhang, så att fler speciallösningar måste till.

3) Det ökade markvärdet måste komma samhället till godo. Annars kommer ekonomisk vinning för enskilda fastighetsägare att sätta käppar i hjulet för förtätning, som annars är en positiv effekt av en ökad efterfrågan på bostäder. Se tidigare inlägg.
 0
Jan Wiklund (19 Juni 2012 10:39):
Robin: Kort sagt, det behövs en enkel infrastruktur som det bara är att hänga på. Tyvärr är de enda infrastrukturer som har byggts under 1900-talet trafikleder som byggts av trafiktekniker.

Men det hindrar inte att det vore möjligt för kommunen att sätta priser efter hur det gynnar kommunen, inte efter hur det gynnar fastighetsbyråns enskilda budget. Att med ekonomiska medel driva exploatörer att exploatera perifert så att någon annan del av kommunen måste punga ut med dryga kostnader för infrastruktur gagnar ingen utom fastighetsbyråns direktör som kan ståta med ett gott bokslut.
 0
Robin Andersson (19 Juni 2012 12:14):
Jag skulle inte vilja säga att det är för sent att bygga om gatustrukturen. Snarare att det kan ta en lång tid innan de funktionsseparerade områdena kan omvandlas. Paradoxalt är ju en positiv sak med utglesningen just att den placerade i periferin. Det har skapat stora ytor mellan enklaverna på vilka vi kan bygga en stadsläkande bebyggelse. Detta innebär att de perifera stadsdelarna på lång sikt kan byggas in i en sömlös stadsväv.

Nej, det är riktigt att kommunen bör beakta de dolda och långsiktiga kostnaderna för tillkomsten av bebyggelse. Men, den stora frågan handlar ju om möjligheten till att förändra staden allt eftersom efterfrågan ökar. Hur flexibel är bebyggelsen och bebyggelsestrukturen? När markvärdet ökar så ska det också gagna kommunen, inte bara den som äger marken, eftersom det till 99 % är kommunens förtjänst att markvärdet ökar. Detta skulle innebära att det inte alls blir lika lukrativt att hålla fast i fastigheter om man inte utnyttjar marken på ett effektivare sätt. Det finns flera exempel på när fastighetsägare låtit bli att ens hyra ut sina lokaler/bostäder, då dessa intäkter är försumbara i förhållande till värdeökningen på marken. Hur mår en stad då?
 0
Jan Wiklund (19 Juni 2012 14:03):
Jodå, visst går det. Det kanske inte blir perfekt, vad det nu skulle betyda. Men släng en blick på http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​10​0​8 till exempel!
 0
Lars (26 Juni 2012 12:25):
Är det de höga markpriserna eller bristen på kvalitetskrav som är huvudproblemet? Om markpriserna dessutom påverkas av (enligt artikeln) av kravspecifikationerna, så vore det väl på sin plats med en tydligare utläggning kring mekanismerna för detta.
 0
Robin Andersson (26 Juni 2012 15:32):
Lars:

Jag kan nog se att det finns en brist i att från kommuners sida värdera arkitektonisk kvalitet och hållbarhet, när det kommer till att markanvisningstävlingar. Samtidigt kan jag känna att det finns risker med att man från kommuners sida målar in sig i ensidiga lösningar om man gör en för snäv kravspecifikation.

Jag vill dock fortsätta att hävda att det största problemet kring markvärdet är att ökningar av detsamma tillfaller fastighetsägaren, när det allt som oftast är kommunens förtjänst att markvärdet ökar. Markvärdet är ju den del av fastighetsvärdet som brukar öka allra mest i större städer.

Hur man åstadkommer en mer rättvis fördelning av markvärdet mellan kommun och markägare vet jag inte. Kanske är det just så att kommunen bör stå som ägare för all mark, som sedan arrenderas ut till exploatörer? Kanske ska kommunen kunna ta en del av vinsten som markägare gör vid försäljning?

En bekant till familjen sålde sitt hus i Gamla Enskede för ett tag sedan. 900.000 i inköp på 80-talet och en försäljning nu på dryga 6.500.000. De uppskattade att de hade investerat max 500.000 på fastigheten under hela tiden de har ägt den. Alltså en reavinst på över 5 miljoner brutto! Lägg där till att man också har bott i huset under alla år, dvs. inga andra boendekostnader förutom drift.

Jag är jätteglad för deras skulle. Men visst kan man börja undra hur mycket pengar som kommunen, dvs. allmänheten, förlorar på att inte vara markägare. Det är trots allt kommunala investeringar, samt stadsbyggnadsstrategi, som till största delen har bidragit till att fastigheten har ökat så pass mycket i värde. Investeringar i infrastruktur och utbyggd kommunal service.
 0
Jan Wiklund (26 Juni 2012 15:48):
Robin: Det du nämner är en del av världens kanske största problem för närvarande, vid sidan av resurs/klimatkrisen - att vad amerikanerna kallar FIRE-sektorn - Finance, Insurance & Real Estate - håller på att svälta ut den verkliga produktionen.

Möjligen skulle man kunna se kommunernas fantasipriser för mark som en del av detta - marken blir så dyr att det inte går att bygga själva husen, dvs det materiella. Dvs att det som borde ses som en hjälpfunktion håller på att ta huvudrollen och tvinga alla andra från scenen.

Mer om detta finns här: http:​/​/​tg.​deca.​ee/​files/​main/​/​20​120​40​412332727.​pdf.​ Se särskilt figur 13 på sidan 24 och figur 14 på sid 25!
 0
Anders Norén (26 Juni 2012 16:13):
Robin Andersson: Grundprincipen är att den som får del av en markvärdesökning p.g.a. en investering ska delfinansiera investeringen. Men exakt hur markvärdesstegringen ska fördelas mellan olika aktörer, och exakt hur mycket de ska vara med och betala, är ett forskningsämne i sig.

Rent konkret innebär det att den som t.ex. vill bygga ett villaområde också måste bekosta all infrastruktur som krävs i form av t.ex. vägar, VA och elledningar.
 0
Robin Andersson (27 Juni 2012 08:13):
Anders Norén:

Jag tycker inte att man ska blanda ihop de direkta kommunala investeringarna för ett byggprojekt med de långsiktigt indirekta kommunala investeringarna i ett helt område. Att bygga ut gator till nyproducerade byggnader är väl ganska uppenbart att exploatörer ska stå för och vill stå för, annars får de svårt att sälja. Likadant värme, vatten, etc. Men att investera i en renovering av stadsmiljön i närområdet, av en skola eller att man bygger ut kollektivtrafiken i ett område. Sådana "dolda" investeringar som höjer markvärdet på längre sikt gagnar inte kommunen.

Det finns tre problem med detta, som jag ser det:

- För det första så kan privata fastighetsägare tjäna pengar på ren spekulation, dvs. att de köper fastigheter för att de vet att värdet kommer att stiga oavsett hur väl de tar hand om det materiella värdet. Detta lär i längden bidra till en s.k. "bostadsbubbla".

- Det andra problemet är ju att kommunen inte får någon ekonomisk ersättning för "dolda" investeringar, utan det ses som en kommunal service som ska betalas med skattepengar. Hade istället markvärdesökningen kommit kommunen till godo så hade det ju inneburit att dessa "dolda" investeringar inte behövts belasta skattekistan, utan även dessa hade "betalat sig självt".

- Det tredje problemet, vilket var det jag tryckte på från början, är att det ökade markvärdet, framförallt i förhållande till det totala fastighetsvärdet, förhindrar en förtätning i den utsträckning som marknaden faktiskt efterfrågar. Om en större del av fastighetsvärdet var baserat på det materiella värdet av fastigheten så hade incitamenten för att ombyggnad/tillbyggnad av bebyggelsen varit större. Istället så tjänar man pengar på att bara låta fastigheten vara och värdet att öka "av sig självt".

Jan:

Visst kan man se det som en bakgrund till finanskrisen. Värdet på en fastighet bestäms utav bostadsrättsmarknaden, som baseras på ren spekulation, ofta av amatörer. Man köper bostaden i tron om att man kan få minst lika mycket för den när man säljer den. Men samtidigt så är detta ett problem långt innan det utvecklas till en finanskris.

Jag är övertygad om att en stad med en fullt integrerad gatustruktur, med näst intill lika förutsättningar för alla kvarter i staden, skulle ha förutsättningar för en jämnare prisnivå på bostäder. Detta eftersom att markpriset skulle vara jämnare än vad det är i städer med till störta delen modernistisk stadsstruktur. Större delen av fastighetsvärdet skulle bestå av det materialistiska värdet av fastigheten, dvs. vad som är byggt på tomten, och mindre om hur exklusiv tomten är i förhållande till tomter i staden.
 0
Robin Andersson (27 Juni 2012 08:23):
Det jag vill säga är alltså att; visst- kommunen borde kunna värdera arkitektoniska och ekologiska kvaliteter högre, i förhållande vid markanvisningstävlingar. Men detta är ett kortsiktigt problem. Det successivt stegrande markvärdet, som aldrig tillfaller kommunen trots att det oftast är dess förtjänst, är ett större problem som förhindrar en långsiktigt ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.
 0
Anders Norén (27 Juni 2012 08:39):
Robin: Jag är säker på att dina funderingar har varit föremål för en eller annan vetenskaplig artikel inom fastighetsekonomi eller nationalekonomi.
+2
Jan Wiklund (27 Juni 2012 14:10):
Anders: Om exploatören skulle betala för infrastrukturen skulle det vara dubbelt så dyrt att få bygga i periferin som i centrum. Så mycket dyrare är det nämligen för kommunen, enligt en gammal beräkning från Göteborgs stadsbyggnadskontor citerad i Stadsförnyelsekommitténs skrift Staden och ekonomin från 1980.

Kanske finns det en strävan - men kalkylhorisonten sätts åt helvete för snävt. IKEA och dom andra företagen vid Kungens Kurva får knappast betala för E4, till exempel. Och långa t-banelinjer och busslinjer får skattebetalarna stå för.
2 personer gillar detta
 0
Benjamin Gustafsson (9 Juli 2012 18:14):
Så många kommentatorer, men ingen nämner andra sätt att sänka markpriset för att höja markvärdet...

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Land_​value_​tax
Det finns över 200 empiriska refereegranskade studier som visar på att LVT har just den effekt som byggherrarna önskar enligt artikeln på denna sida.
http:​/​/​goo.​gl/​XGGBF

Egentligen borde fastighetsskatt och fastighetsavgifter avskaffas direkt och ersättas med landskatt. Bara den skatteväxlingen skulle räcka för att få fart på byggnadssektorn, det handlar bara om ca 30 Miljarder, men skulle ge byggherrarna en byggfest! (Får hoppas att åt åtminstone regeringens grupp som tillsatts för att undersöka hur fastighetsskatten kan avskaffas har tittat på landskatten, om inte blir jag nervös hur det här landet styrs.)
 0
Martin Kolk (9 Juli 2012 18:29):
Benjamin: Verkar vara ett mycket tveksamt förslag. Vad jag förstår skulle det bara fördela bebyggelse mer spritt över landet och motverka täthet. Hellre grönområden+höghus än en gigantisk villamatta.
 0
Benjamin Gustafsson (9 Juli 2012 19:19):
Martin Kolk: Nuförtiden har forskningen om landvärde kommit så långt att tankesmedjor såsom OECD öppet påstår att landskatt är mycket bättre för tillväxten än inkomstskatter och bolagsskatter. OECD försöker upplysa politiker om att landskatten dessutom minskar utglesningen och ger markägarna ett incitament till att använda marken mer effektivt.

Landskatt ger tätare städer!
Det är väldigt konstigt att ingen pratar om landskatt i politiken fastän alla ekonomer är överens om dess effekter. Det är både teoretiskt och empiriskt fastställt att det är den minst dåliga skatten för miljö och tillväxt.

Läs gärna OECD´s rekommendationer att använda landskatt för att förtäta städer.
Sida 13 och 17 handlar om skatter på landvärde.
http:​/​/​www.​oecd.​org/​dataoecd/​19/​53/​49826482.​pdf
 0
Benjamin Gustafsson (9 Juli 2012 20:11):
Om jag lyckats fånga ert intresse ska ni läsa
http:​/​/​www.​andywightman.​com/​docs/​LVTREPORT.​pdf

Sedan kan ni gå in på FB-gruppen för att se dokumentärer, läsa artiklar och ställa frågor om landskatt.
https:​/​/​www.​facebook.​com/​pages/​Naturresursdelning/​1485.​.​

Landskatt är nämligen lite svår att begripa sig på. (Det är därför i princip endast David Ricardo, Adam Smith, Milton Friedman och Henry George begripit den fullt ut. Men nu börjar fler och fler begripa principen. Detta är positivt!)
 0
Alexander Åkerman (9 Juli 2012 22:08):
@: Benjamin: Intressant! Hur skiljer sig Landskatt mot fastighetsskatt? Jag är ganska oinsatt...
 0
Benjamin Gustafsson (10 Juli 2012 02:11):
Enklaste förklaringen är att man bara drar av värdet på alla förbättringar/byggnader. Kvar finns det rena landvärdet. Detta beskattas med några enstaka procent.

Men vill man lära sig vad som egentligen beskattas behöver man läsa om jordränta, economic rent och perfekt priselasticitet. En 50% landskatt betyder nämligen att man tar hälften av jordräntan. Det motsvarar några enstaka procent av landvärdet.

Landskatt saknar excess burden. Det är alltid något att skryta med eftersom vi vill ha en så fri marknad som möjligt. Landskatten är därför den enda möjliga skatt för att skapa en helt fri marknad utan distorsioner. Det är högerpolitik till skillnad mot fastighetsskatt som är vänsterpolitik.

När man beskattar landskatt hårdare, byggs det mer och tätare.
När man beskattar fastighetsskatt hårdare, byggs och renoveras det mindre.
 0
Jonas Lagander (10 Juli 2012 04:25):
Artikelförfattaren tar upp en mycket viktig fråga... varför är våra markpriser så höga?

Markpriser höjs när samhället utvecklas. När saker byggs som förbättrar för oss alla. Det kan vara staten som använder inkomstskattepengar för att bygga ett äldreboende eller en spårvagnslinje. Det kan vara privata aktörer som bygger bostadshus och köpcentrum. Ovanpå detta läggs en enorm spekulation på fastighetsmarknaden där ca 60% av priserna ligger i landvärdet.

En allt för stor del av banksektorns årligen nyskapade krediter allokeras till denna marknadssektor vilket ger en överrepresentation av prisinflation just här. En artificiell efterfrågan helt enkelt som uppnås genom att bankerna lånar ut samma pengar flera gånger om till fastighetsinvesterare (vanligen bostadsköpare). Räntebördan belastar hela samhället och kan leda till kriser som vi sett flera exempel på alldeles nyligen nere i Europa. Finanskriser börjar ofta(st) via en bubbla som spricker på fastighetsmarknaden!

Lösningen i sammanhanget är att beskatta värdet av mark (= landskatt), eller göra som det arkitektoniskt välutvecklade och mycket effektivt byggda (täta) Hong Kong har gjort. Ta en stor del av de offentliga intäkterna från utarrendering av mark (och upphör all försäljning av densamma)! Om Stockholm arrenderade ut all mark till högstbjudande via auktion , gärna med kvalitetskriterier i kontraktet som artikelförfattaren föreslår, och använde intäkterna för att sänka kommunalskatten skulle Stockholm kunna uppnå mycket för både fastighetsmarknaden och näringslivet i övrigt. Priset på mark och arbete/företagande skulle gå ned, precis som incitamentet för markspekulation. En tredubbelt positiv effekt!

Hong Kong tar in ca 45% av sina offentliga intäkter från utleasing av mark. Ingen moms tas ut och inkomstskatten ligger någonstans runt 17%. Den högteknologiska tunnelbanan (som sätter Stockholms tunnelbana i baksätet) kostar motsvarande 2 kronor per resa, iaf. gjorde den det i höstas när jag var där och nyttjade den och har "betalat sig själv" eftersom dess tillkomst höjde markpriserna som sedermera ledde till högre intäkter för Hong Kongs offentlighet. Hong Kong lider för övrigt av "kroniska budgetöverskott" år efter år. Nyligen kom staden etta i en lista över världens bästa städer att bo i. Stockholm kom på sjätte plats.

Slutsats: Lösningen ligger i att fånga markvärdet. Landskatt eller offentlig utarrendering. Båda är lika goda lösningar.
 0
Alexander Åkerman (10 Juli 2012 10:14):
Men om nu landskatt som den huvudsakliga skattekällan är en så bra idé. Hur påverkar det boende kostnaderna?

1. Hur påverkas till exempel kostnaden att bo i innerstaden och i egnahem, hyreshus och bostadsrätt?

2. Hur påverkas stadsnära jordbruksmark? D.v.s mark som potentiellt skulle kunna omvandlas till dyr tomtmark, men som just nu betecknas som jordbruksmark i detaljplanen (vilket kan ändras). Kan skatten för denna jordbruksmark öka på grund av spekulation, så att det varken finns ekonomi i att bruka jorden, men inte heller detaljplaner att bebygga den. Här ser jag risk för utglesning...

3. Vilket leder mig in på tredje frågan: Hur värderas marken?
+1
Benjamin Gustafsson (10 Juli 2012 12:57):
Kan rekommendera den här presentationen för att förstå mer, den tar upp det mesta på 30 minuter:
http:​/​/​www.​henrygeorge.​org/​mannahatta/​

1. Man kan säga att boende blir billigare för alla som bor på höjden. Det kommer alltid vara billigast att bo i höghus, oavsett om man bor på landet eller i staden. En enplansvilla i centrala Stockholm skulle bli så oekonomisk att endast hög-hög-höginkomsttagare har råd. Det finns alltså ett incitament att bygga på höjden genom landskatt. Det är därför Hong Kong ser ut som det gör, skyskrapor.

2. Om markvärdet är upp-spekulerat så att det inte finns ekonomi till att bruka den, så rasar värdet tills det åter uppstår ekonomi i att bruka den, spekulanten förlorar allt! Det är det som är det finurliga med landskatt, spekulation lönar sig inte det minsta. Landskatt beskattar bort spekulationen och gynnar innovatörer och entreprenörer. Men det är också det främsta argumentet mot landskatt, för 75% av befolkningen sitter på överspekulerad mark och skulle se värdet på sin mark sjunka markant! Det är den omvända allmänningens tragedi. "Dåligt ur ett individuellt perspektiv är bra ur det gemensamma perspektivet." http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Allm%C3%A4nningens_​tragedi
Eftersom alla är egoister som vill gynna sig själv mest så är det svårt att övertyga väljare om förslaget även om det skulle innebära en högkonjunktur för byggbranschen inne i städer och lägre skatt för alla.

Miljörörelser är positiv till landskatt eftersom det innebär att natur rasar i värde, det är därför skottlands miljöparti har landskatt i sitt partiprogram. Då blir det billigare att köpa upp natur och omvandla det till nationalparker. (Se presentationen om landskatt jag länkade till.) Vi kommer kunna rädda skogen som just nu är hårt ansatt mycket billigt. http:​/​/​www.​protecttheforest.​se/​upprop/​sv/​forskarupprop

3. På samma sätt som mark+fastighet värderas idag, man bara drar av värdet på fastigheten som redan finns i skatteverkets/lantmäteriets CAMA-system.
1 person gillar detta
 0
Jonas Lagander (11 Juli 2012 18:50):
Jag vill komplettera lite till det Benjamin skriver ovan om övervärderade hus som kommer att sjunka i värde om man inför landskatt. Detta stämmer naturligtvis. Men när värdesänkningen skett har vi alla så otroligt mycket att vinna på det nya systemet. Men minst problematiskt att införa landskatt är naturligtvis direkt efter spräckandet av en bostadsbubbla. Då är priserna redan låga när de markvärdet börjar beskattas. Så jag skulle tippa att det är perfekt läge att införa landskatten om ett par år. I Spanien, Grekland och Italien borde det vara perfekt läge mycket snart om inte omgående. Bostadspriserna har ju sjunkigt enormt iom finanskrisen.

Sen när väl landskatten är på plats kommer det knappast att bli fler bubblor på bostadsmarknaden!
 0
Martin Kolk (12 Juli 2012 00:42):
Jag tror folk här missförstår konsekvenserna av en markskatt.

Med en vanlig fastighetsskatt som är basserad på värdet på en lägenhet så har område A nära staden hög skatt (+++) och område B lägre skatt (++).

Om vi omvandlar fastighetsskatten till en markskatt så kommer läget ha betydligt större betydelse. Vi får istället att område A har mycket hög skatt (++++) och område B mycket låg skatt (+).

Konsekvenserna är att det blir betydligt billigare att bygga bostäder utanför staden eftersom skatten är lägre.

Fördelen med en landskatt är att staten bättre kan beskatta det stora värdeökningar som kommer med urbanisering. Staten får så att säga igen pengarna för infrastrukturinvesteringar. Men detta gör det ju mindre attraktivt att bygga centralt för en privat aktör eftersom man inte kan räkna med samma värdestigning eftersom skatten samtidigt kommer öka.

Det finns säkert poänger med en markskatt, främst att man blir av med dödviktseffekter av skatt på arbete. Kommunen kan också tillgodogöra sig vinsterna i urban infrastruktur och kollektivtrafik vilket är mycket positivt. Det verkar dock som den också kraftigt skulle motivera utglesning av staden vilket naturligtvis är problematiskt från ett YIMBY-perspektiv. Rätta mig gärna om jag tänkt fel.
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 03:30):
Jag testar att förklara på ett annat sätt.

Att äga mark kostar med landskatt oavsett om det är byggt där eller inte. Därför vill markägaren naturligtvis maximera sin avkastning för marken. Detta görs i städer genom att bygga fler våningar med bostäder, kontor eller genom att vara innovativ och bygga lyxigare bostäder till överklassen. De mest centrala markplättarna i städen ger bara vinst om man har en skyskrapa där. Så markpriset sjunker tills någon anser sig ha råd att köpa marken och bygga en skyskrapa. Den entreprenör som bygger en skyskrapa har råd att betala skatten för det området, de markägare som inte använder marken effektivt kommer gå i konkurs. Därför lönar det sig definitivt att bygga i städer, om man inte gör det går man i konkurs.

Landskatten i ett område är densamma oavsett om man som markägare ökar, eller inte ökar, sina inkomster. Bygger man mer (använder marken effektivare) så får man mer vinst kvar efter att skatten dragits än de andra markägarna i området. Så det lönar sig ofantligt att vara maximalt innovativ och maximera avkastningen från en bit mark.

Räknat per bostad är det billigast att bygga inne i städer. (massproduktion ger produktionsfördelar). Så man kan säga att byggkostnaderna stiger på landsbygden jämfört med städer när man beskattat bort spekulationen. Det är fullt med arbetslösa markplättar som hålls improduktiva idag, dessa spekulanter skulle direkt gå i konkurs och tvingas sälja till byggherrar som använder dem effektivt. http:​/​/​www.​dn.​se/​ekonomi/​tomter-​star-​tomma-​-​trots-​bost.​.​

Det är till och med så att:
"Markägaren har en större förtätningsvilja än det finns efterfrågan." Hyror sänks därmed för att dra till sig fler hyresgäster och därigenom använda de överdimensionerade fastigheterna i städerna maximalt. Därmed sjunker boendekostnaderna i städer så mycket att landet/förorten plötsligen blir dyrare än staden, (så även om markpriserna sjunker på landet så ökar boendekostnaderna).

Det blir till slut en lyx att kunna bo på landet pga de färre jobben, dyrare boendekostnader, lägre samhällsservice, mindre infrastruktur...

Det blir mindre attraktivt att "äga mark" om man är en dålig entreprenör. Villaägare är dåliga entreprenörer, de skapar ingen avkastning med en villa där de själva bor, de måste alltså arbeta sig till att betala skatten. Vi skulle iofs se en del villaägare som bygger en ytterligare lägenhet ovanpå sitt hus och försöker hyra ut den för att ha råd att bo kvar på landet. Så vi skulle se förtätning inom landsbygden och förorter också. Men jobben finns i städerna, där det också blir billigast att bo.

Sammanfattat: Markpriser går ner överallt, det börjar löna sig att vara entreprenör, då byggs det tätare än efterfrågan, markvärden stiger när det byggs nytt. Boendekostnader går ner i städer och upp på landsbygden genom den effektivisering som städer erbjuder. alla flyttar in i de billiga städerna, tätheten ökar.
 0
Erik Tysk (12 Juli 2012 10:41):
Men det är väl inte särskilt bra? Att det blir dyrare att bo på landsbygden. Hur kommer det se ut för tex. bönder som redan idag har ganska små marginaler? Eller skattas tex. jordbruksmark annorlunda? Jag menar, det är bra med städer, och det är bra att bo tätt. Men alla kan ju inte bo i stan heller (jag menar att folk inte "jagas" bort från landsbygden genom jättehöga boendekostnader)... Kan mark i glesbygden skattas lägre än mark i storstäder, eller rubbar det balansen på ngt sätt?
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 12:15):
Att argumentera landskatt för jordbruket är lättast av allt.

Landskatt var från början ett sätt för att gynna effektiva jordbrukare. Landskatt handlade på den tiden endast om jordbruket, de hade inte en tanke på att det förtätade städer. Landskatt uppfanns för att gynna bra bönder, det var då konceptet övervinster och jordränta uppstod. De mest ineffektiva bönderna tvingades sälja av mark till mer effektiva bönder. Jag kan lova att det inte var uppskattat av spekulanterna (feodalherrarna) på den tiden. De hade ju kämpat till sig marken och levde ett gott liv genom att sätta överpriser på markhyran. De var så kallade "Landlords" som levde på folket.

En bonde är en entreprenör som gynnas av landskatten, bonden får en avkastning från jorden, detta till skillnad från villaägare som inte får avkastning (i annan form än "livskvalité"). Det blir dessutom tokbilligt att köpa jordbruksmark när människor frigör förorter tillbaka till jordbruksområden. Skatten är i princip obefintlig eftersom den anpassar sig efter lönsamheten för jordbruket. (När landvärdet på jordbruksmark sjunker så sjunker skatten automatiskt.)

Om jag har förstått litteraturen rätt så försvinner behovet av bidrag till bönder när landskatt blir den enda skatten. De får så låg skatt, och så låga kapitalkostnader, att det går ihop för den genomsnittliga bonden helt utan bidrag. Effektiva bönder gynnas och ineffektiva tvingas sälja marken till andra bättre bönder i princip gratis. http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Jordr%C3%A4nta

Effekten blir, precis som med "förtätningsviljan" i städer, att det uppstår en överproduktionsvilja av mat i relation till efterfrågan. Matpriserna sjunker och importen av mat minskar, exporten ökar.

De bönder som besprutar minst, så att bin pollinerar effektivast, får bäst avkastning. De som använder marken effektivast får mest vinst. Forskning har visat att när arbete inte beskattas så lönar sig mer arbetsintensiva jordbrukstekniker.

Då lönar sig exempelvis permakulturjordbruk, agroforestry och fleråldrig skog mer än dagens jordbruk. Vi kommer även se att vertikala odlingar i höghus börjar löna sig. Vi får mer mat från samma yta på ett hållbart sätt. Vi kan frigöra mer jordbruksmark till att bli vild natur. (Även om vi bygger ut biodrivmedelsproduktionen)

Eftersom alla entreprenörer tävlar om att vara effektivast både på landet och i staden, och arbete inte beskattas, så skapas det mer arbete. Bidragskostnader i statskassan sjunker och skatten sänks för alla.
 0
Martin Kolk (12 Juli 2012 12:24):
Benjamin: Fortfarande jämfört med dagens fastighetsbeskattning så blir det dyrare att bygga i innerstaden och billigare att bygga utanför. Det skulle omöjligen kunna ge det effekter du beskriver för täthet.

Det kommer inte bli dyrare att bo på landsbygden, det kommer bli billigare. Fördelen med en markskatt skulle vara att det finns en stark motivation att använda outnyttjad mark varför den är bra i historiska samhällen där land=produktionspotential. I tex Stockholm så är all outnyttjad mark redan skyddad i princip och man skulle knappast kunna ta ut markskatt för t ex nationalstadsparken. I Stockholm äger också kommunen i princip all mark så jag ser mest att systemet skulle leda till rundgång.

http:​/​/​i50​.​tinypic.​com/​2n0​v7g7.​png
 0
Herbert Tingesten (12 Juli 2012 12:47):
Marken kommer väl alltid att vara dyrare centralt än perifert. Det som behövs om man vill motverka utglesning är ett incitament att utnyttja marken väl och då blir det missriktat att sträva efter att artificiellt utjämna prisskillnaden, som dagens dysfunktionella system gör.
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 13:33):
Ni behöver inte argumentera mot mig. Jag har den akademiska världen bakom mig. Både teoretiskt och empiriskt. Det är inte det minsta kontroversiellt. Landskatten har förtätande effekt. Den motverkar utglesning och gör det billigare i städer än landsbygden. Finns inte en enda motsägande studie. Man blir nästan religiös när man förstår principen och satt sig in i forskningen.

Jag rekommenderar er att läsa den senaste forskningen om landskatt. Det är värt er tid. Det är inga amatörer till ekonomer som sitter i OECD och IFS. Det finns en anledning till att de rekommenderar landskatt för att förtäta städer och skapa tillväxt.


In particular, the IFS said: "Replacing business rates with a land value tax would remove a damaging bias against property-intensive production."
Källa: http:​/​/​www.​guardian.​co.​uk/​business/​economics-​blog/​20​12.​.​

En centralt belägen oanvänd bit mark blir i princip gratis om den inte används lika effektivt som omgivande mark. Markägaren gör tillslut vad som helst för att bli av med marken, för den kostar multum att hålla den oanvänd. Markägaren sänker priset tills det kommer en köpare. Investerare som vill bygga tätare i städer får tag på mark i princip gratis. De som håller i naturnära mark i förorterna kommer fortfarande kunna sätta högre markpriser även om markvärdena sjunker. Fin natur får ett högre pris så att säga. Så det blir faktiskt dyrare att bygga lågeffektiva bostäder på landsbygden och förorterna.
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 14:06):
Martin Kolk: Staden tjänar på nationalstadsparken med en landskatt. Det höjer markvärdet på intilliggande mark. Så staden får in MER skatt genom att ha parken i relation till att ha fastigheter där. Landskatt skapar därför möjlighet till mer natur i städer.
 0
Martin Kolk (12 Juli 2012 15:07):
Benjamin: Idag äger kommunen 70% av all mark i Stockholm, innan de sålde ut villatomter var det säkert ännu högre. Lägg där till statlig mark som nog är minst 5-10% och det är ganska uppenbart att markskatt mest skulle ge rejäl rundgång...

Nationalstadsparken skulle höja intäkter förutsatt undantaget att all parkmark i Stockholm är undantagna markskatten, vilket verkar vara väldigt problematiskt samtidigt som det är oundvikligt. Och ju mer mark som är undantaget, ju mindre effekt kommer skatten ha.
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 16:37):
Här kan ni få rätta mig om jag har fel.

Georgister likställer (vad jag förstår) utleasing av mark med landskatt. Markhyran är nämligen det som kallas landskatt. Utleasnings-lösningen är en kommunistisk/kollektivistisk variant av landskatt. Båda begreppen innebär samma sak. (Det är därför det finns en evig diskussion mellan högern och vänstern, de har var sitt namn på samma koncept. Ingen sida inser detta. Marx och Milton Friedman ville samma sak men använde olika språk. Båda insåg landskattens fördelar men förstod inte varandra.)

De flesta Georgister kallar därför inte landskatt för en "skatt", de kallar det "landhyra". Man kan säga att staten leasar ut all mark i hela landet när man har en full landskatt. Men landskatt-lösningen möjliggör privat ägande och är därför bättre för effektiviteten. Staten/kommunen slipper administrera uthyrningen när marken ägs privat, skatter kan därför sänkas ytterligare genom effektiviseringen att marknaden sköter administrationen.

Så om Stockholm ska vara tätare är det ju lätt för kommunen att lösa det genom att höja hyran på dessa platser, och samtidigt sänka inkomstskatten med samma belopp. De gör då exakt som i Hong Kong, där är hyran dyrare för att det bara ska löna sig att bygga på höjden på vissa platser. Så lösningen för Stockholm är ännu enklare än jag trodde, detta eftersom kommunen redan äger 70% av marken. Lösningen är så enkel som att "höja hyran"... Tack för siffrorna.

Måste säga att det är väldigt konstigt att inte alliansen privatiserat mer. Trodde de försökte effektivisera markanvändandet. Det måste vi göra något åt. Vi kan minska administrationskostnaderna i staten ganska mycket om vi gör om det till privat ägande med landskatt istället för uthyrning.

Men visst, vi kan lika gärna fortsätta leasa ut marken( och beskatta det som kommunen inte äger med samma belopp med en landskatt). Det är trots allt samma sak. Jag är pragmatisk, jag kan acceptera den kollektivistiska/kommunistiska lösningen om alliansregeringen vill ha det så. Samma sak uppnås och är bättre än idag där vi beskattar sönder marknaden med inkomstskatter, bolagsskatter och kapitalinkomstskatter.
 0
Benjamin Gustafsson (12 Juli 2012 18:17):
Önskar det gick att redigera bort en rad jag inte menade så som den uppfattas nu när jag läser den.
"Båda insåg landskattens fördelar men förstod inte varandra." :)
Jag menar naturligtvis "de olika ekonomiska skolorna förstod inte varandra".
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8670 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Stockholm/Södermalm
DN: Arlanda redo ta ned bild på arg Benny
5 November 07:55 av Vgreaantke Lama
Allmänt
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Forum

@yimbysthlm på Twitter

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper