Lindhagenplanen 2.0

Ser verkligen fram emot detta evenemang!


Passar på att ställa en fråga redan nu.

"Eftersom de [politikerna] inte har mandat att göra detta längre gjorde vi en plan åt dem."

Bara så jag förstår det hela rätt:
Kan politikerna alltså inte ålägga en myndighet att ta fram en stadsplan!?

Ps. Rekommenderar gårdagens Uppdrag Granskning. Upprörande kring turerna bakom Förbifart Stockholm. http:​/​/​www.​svtplay.​se/​video/​249269/​del-​6

Spännande! Bra jobbat!

Pawel: Enligt Jerker Söderlind som har tampats med detta i många år finns det två sorters planer som går att göra enligt PBL:
- översiktsplan som bara är en politisk önskelista utan juridiskt bindande status,
- detaljplan som måste vara så detaljerad att den i praktiken bara görs för relativt små områden, och då bara om kommunen är bergsäker på att området blir exploaterat. I praktiken alltså bara om det redan står en exploatör och bankar på dörren. I praktiken alltså på exploatörens initiativ, och följaktligen helt enligt exploatörens önskan.

Den sortens plan som man gjorde på 1800-talet och som vi har efterliknat - en bindande plan för en hel stad, men på en ganska låg detaljeringsgrad, finns det alltså inget lagligt stöd för.

Givetvis skulle t.ex. Stockholms stad kunna ålägga stadsbyggnadskontoret att göra det ändå - men det kostar pengar, och den har alltså ingen laglig status. Går alltså att bryta utan problem. Ungefär som dagens översiktsplan. Finns alltså inget skäl att göra mer detaljerat än ÖP.

Zep: Du har rätt! Det är fler punkter vi bara har glidit över, och sagt att det behövs byggregler. Kanske en ny arbetsgrupp borde bildas som funderar kring sådana?

Jag kan t.ex. tänka mig att olika byggregler behövs för olika delar av stan. I skriften nämns t.ex. att sånt som idag huvudsakligen är arbetsområden behöver ha regler som gynnar bostäder, och vice versa. "Brofästena" strax utanför innerstan kan också behöva ha särskilda regler som gynnar extrem täthet, i syfte att spränga tullarna en gång för alla. Men som sagt, det behöver det funderas mer på.

@Jan Wiklund

Tack för förklaringen.

Jan: Jag tror nog att det rent juridiskt skulle gå att göra en detaljplan som var så pass omfattande. Eller åtminstone en detaljplan per stadsdel som tillsammans skulle bilda en stadsplan. Redan idag görs det detaljplaner som både är stora och inte särskilt detaljerade. Problemet skulle nog snarare vara att få igenom den förbi Länsstyrelsen mfl.

Men inget hindrar förstås våra politiker att anta en stadsplan som en del av översiktsplanen och sedan inskärpa att det är den och inget annat som gäller vid detaljplanering.

"LINDHAGEN 2.0 Ett förslag till att hela Stockholm och ge plats för 2000-talets tillväxt"

Titeln på pdf-en verkar lite underlig? Har ni missat några ord? Samma rad finns på sista sidan.

Patric: Nej, det är korrekt. Förslaget syftar till att "hela Stockholm" och "ge plats för 2000-talets tillväxt".

Aha. Svenska kan vara svårt ibland!

Det blir grammatiskt fel om man tolkar det fel så egentligen finns det ingen tvetydighet, men jag hade nog använt "att läka" istället för "att hela" för att göra det tydligare.

Johannes: Skönt att man inte är illegal... Men praxis är det definitivt inte.

Vad är enligt din uppfattning skälet till att vi lever i ett planlöst tillstånd och har gjort så sedan 1800-talet?

Ja, jag hade svåra läsförståelseproblem med detta. ASG!!!

En inzoomningsbar karta kommer väl släppas under samma dag, eller?

Jan: Nej, det är definitivt inte praxis, det har väl aldrig hänt. Men jag ser som sagt inga strikt formella hinder för det. De som är mer juridiskt kunniga får gärna rätta mig om jag har fel i detta. Kommunernas planmonopol är mycket starkt. De bestämmer alltså i mycket stor utsträckning hur de ska planera. Länsstyrelsen skulle dock som sagt sparka bakut rejält förmodar jag och försöka sätta stopp för det.

Stadsplaner försvann så vitt jag vet först 1987 med nya PBL men innan det så hade ju funktionalisterna använt stadsplaneinstrumentet på sitt eget bisarra sätt (detaljplanerade, isolerade enklaver). Ola Andersson har ju målande beskrivit bakgrunden till det (Enskede och framåt).

Fördelen med en eller ett par gigantiska detaljplaner (som då inte är särskilt detaljerade) är att det bara är att sätta igång och bygga i flera decennier när man väl tröskat klart dem juridiskt. Nackdelen är väl just att det skulle vara svårt att tröska igenom dem.

Alternativet är att stoppa in stadsplanen som en bilaga i ÖP och vara väldigt tydlig från kommunstyrelsens sida att det är den som gäller vid detaljplaneläggning. Nackdelen med det är att man har kvar detaljplanetröskandet när man väl ska börja bygga. Men det skulle förstås ändå vara bättre än idag.

Ett tredje sätt är att ändra PBL och föra in krav på en stadsplan mellan ÖP och DP. Men det blir ju detsamma som alt 2, med skillnaden att man gör den juridiskt bindande.

Emanuel:
Hela rapporten kommer att finnas tillgänglig på bloggen efter presentationen.

Johannes: Jag förstår inte ens att DP skulle behövas på det enormt detaljerade sätt man har idag. Däremot skulle man förstås, som vi skriver i den här "planen", kunna ha planbestämmelser typ "minst 30% bostadsyta och 30% arbetsyta räknat per kvarter" eller den stilen. Gärna platsspecifika - det kan vara rimligt att ställa högre krav på täthet i centrala lägen än i perifera, till exempel.

Dessutom finns det ju lagar som ställer krav på kvaliteten. Det borde väl räcka, lever byggherren inte upp till det där kan man ju ålägga rivning på egen bekostnad i efterhand.

För övrigt borde man också röja bland dessa centrala bestämmelser. Jag har en känsla av att man ställer krav på utrymme för det och det och det och det, med påföljd att allt blir våldsamt suboptimerat. Men vad gör man åt det - bortsett från att erbjuda så mycket att folk har möjlighet att välja bort det sämsta?

Jan: Jag håller med dig. Men det finns så vitt jag förstår inget juridiskt hinder mot att göra DP mer generella och betydligt större. Det gäller bara att den politiska viljan och insikten finns.

Sedan tycker jag nog att en stadsplan bör vara uppdelad i tomter med ett gäng byggkrav knutna till sig (lokalyta etc). Men mycket skulle man kunna lämna fritt, tex våningsantal.

Vad gäller finmaskig fastighetsindelning så är de ett uttalat mål i planerna med Årstafältet.

@Niklas Öhrström

Vad jag förstått så förekommer i Tyskland även idén att utöver en finmaskig fastighetsindelning också reglera hur man upplåter rätten att exploatera fastigheterna inom ett kvarter. Om ett kvarter är uppdelat i låt säga 6 fastigheter så ser man till att inte en och samma byggherre bygger på samtliga fastigheter.
Förekommer denna typ av resonemang avseende t.ex Årstafältet?

Beträffande fastighetsindelning: Jo. Dock är det knappast möjligt att ha det överallt - det finns större institutioner som också måste få finnas - men man skulle kunna ha platsspecifika planbestämmelser. Eller kanske platsspecifika undantag, för att slippa belamra texterna för mycket.

Men detta återstår att fundera över, det har vi inte gjort i den här skriften, vi har nöjt oss med sju principer. Antagligen tyckte vi att de var tillräckligt revolutionerande.

De flesta stora partier (FP är ett undantag) är idag positiva till kvartersstad och funktionsblandning, men de vill också ha Förbifart Stockholm och andra bilprojekt, i stället för mer spårtrafik.

Det är nog där som den stora skillnaden finns mellan Yimby och Stadshusalliansen.

Det egendomliga är att alla är positiva till kvartersstad och funktionsblandning i teorin - men spjärnar emot allt som har att göra med detta i praktiken. Det tycks finnas en tröskel som är omöjlig att komma över. En sorts "det går inte"-mentalitet som antagligen har att göra med ingrodda rutiner förstärkta av ett regelverk i detaljerna, som spindelväven har lagt ett så tjockt lager över att ingen riktigt vågar sopa rent, av rädsla för vad som kan komma i dagen om man försöker.

Samtidigt får vi inte glömma att politikers yrkesroll ligger i att hitta de hållbara kompromisserna. De kan knappast gå i första ledet för förändring. Det är vår roll.

Nimbisarna kommer att ha svårt att invända mot Lindhagen 2.0.

Platser där vi har föreslagit bebyggelse är främst motorvägsreservat där det inte finns några andra etablerade intressen än trafikingenjörernas. I förra veckan stötte jag till exempel på en nimbygrupp i Solberga som är emot bygge i Solbergaskogen; de blev entusiastiska över vårt förslag att bygga på Södertäljevägen. Så dom kan vi vinna för oss.

Den andra poängen i planen - att göra det tillåtet för fastighetsägare att bygga till på sina tomter - kommer att vara svårt att skapa nimbygrupper kring och likaledes svårt att vända sig mot som generell princip, med tanke på bostadsbristen, det havererade byggandet och inte minst att det påverkar oss andra på ett så vagt sätt. Å andra sidan är de bostadssökande en lockande målgrupp för politiker.

Jag ser den stora motståndsgruppen främst hos professionen som plötsligt får ogiltigförklarat allt de har lärt sig. De kommer att vara lika ilskna som de läkare som hetsade Semmelweiss till döds.

Apropå avsaknad av stadsplan vill jag tipsa om en recension av Annedal-utställningen skriven av Mark Isitt i dagens DN.
http:​/​/​www.​dn.​se/​kultur-​noje/​debatt-​essa/​annu-​en-​sovan.​.​

Alexander: Det ska väl vara Stockholm At Large då, som presenterades på Färgfabriken för några år sen. http:​/​/​www.​fargfabriken.​se/​sv/​arkiv/​item/​50​3-​om-​stockh.​.​

Bodi:
Tack för länken!
Det är i samma anda som detta förslag.

Bodi, kom gärna till presentationen i morgon på ABF så blir vi fler som trycker på. Byggindustrin är där, och stadsbyggnadskontoret, och några politiker. Det är bara bra att samma idé kommer från flera håll, då kanske det blir övermäktigt till slut.

Henrik Waldenström:
En poäng med stadsplanen är att ta ett grepp över hela Stockholm. Vi lämnar inte Lidingö eller Bromma utanför. Vi har heller inte lämnat Gärdet utanför. Eller en del grönremsor mellan förorter.

Visst finns det säkerligen argument mot alla dessa typer av förtätning. Men det ska ställas mot alternativet att antingen sprida ut förorter längre ut längs befintliga pendlarstråk, eller att börja bygga igen de gröna kilarna på allvar.

Om de 4,5 års senaste befolkningsökning håller i sig kommer det bo mer än 5 miljoner i Storstockholm år 2100. Nu vet vi förstås inte om vi blir fullt så många. Men hur vill vi se ett framtida Stockholm med 3-5 miljoner invånare? Som en tät biloberoende kärna med små avstånd, eller ska vi fortsätta med att sprida ut Stockholm ytterligare? Det senare innebär till slut förorter bortom Uppsala och Västerås eller att man fyller igen de gröna regionala kilarna med den typ av sprawl som är så vanlig i amerikanska bilstäder. Vilken förebild föredrar du: Berlin eller Detroit?

Du får förtydliga vad den logiska kullerbyttan handlar om. Intill Ladugårds gärde finns relativt tätbefolkade kvarter. Jag har själv aldrig upptäckt någon stor folkanhopning på Ladugårdsgärde, så jag undrar till vilken nytta den ska vara så stor. Men jag kanske har missat något? Det är väldigt stort i förhållande till det antalet boende i närheten. Men det är också så att stråken leder bort från fältet snarare än mot det. Genom det inplanerade stråket (förlängningen av Valhallavägen), samt de inplanerade kvarteren, kan området få en funktion som rekreation för många istället för det fåtal som finns där idag.

Ska man göra något nytt i stadsplaneringssammanhang kan det vara en fördel av att inte låsa sig fast vid mänskliga konstrukter såsom kommungränser, byggregler/normer, riksintressen och lagar etc.. Dessa gäller nämligen inte med nödvändighet för evigt.

Själv bor jag nära gärdet och kan konstatera att fotbollsplanerna används men att själva gärdet i övrigt brukar vara väldigt tomt.

Johannes, apropå de juridiska möjligheterna att göra en sån här plan:

På ett presentationsmöte hos miljöpartiet igår fanns även fd stadsplanechefen Mats Pemer, som bekräftade att åtminstone den gällande tolkningen av lagstiftningen säger att en sån här plan är förbjuden. Bara icke förpliktande översiktsplaner och överdetaljerade och snuttifierade detaljplaner gäller.

Han hade försökt göra något liknande det här, dvs en bindande översiktsplan, på nittitalet men fått nej. Han gick förstås inte till domstol mot sina egna chefer, men detta är alltså vad branschen tror gäller - och då gäller det väl tills nån har prövat saken juridiskt.

Överlag tycker jag att mer borde utmanas juridiskt, istället för att bara acceptera läget.
Om en juridisk prövning utfaller med negativt resultat påvisar det dessutom extra starkt behovet av reformer.

Jan: Intressant att tankarna har funnits så länge. Att göra en ÖP bindande tror jag inte är möjligt. Det sägs tydligt och klart i PBL att den inte är bindande. Däremot undrar jag om man inte helt enkelt kan göra detaljplanerna väldigt mycket större och mindre specifika. Kanske inte en detaljplan för hela Stockholm, men låt säga uppdelat på 5-10 detaljplaner. Skulle det nu visa sig juridiskt ogörligt så får man ändra PBL.

Något som utan problem går att göra redan idag är att nå politisk konsensus (Nordin och Rudin skakar hand) och sedan helt enkelt bifoga er Lindhagen 2.0 i ÖP med den tydliga (om än inte för kommunen juridiskt bindande) föresatsen att det är här byggandet ska ske.

Hihi! Vi funderar på att lägga fram några rimliga politiska krav för dom att ena sig kring. Exempelvis att Nynäsvägen äntligen grävs ner, något de för övrigt lovade för tio år sen. Plus ett antal till - förslag mottages tacksamt.