Utskrift från www.yimby.se
....

Ombyggnad planeras vid gallerian och Brunkebergstorg

 
Just nu pågår samråd om planerna för fastigheterna Trollhättan 29, 30, 31, 32 och 33 runt Brunkebergstorg och Hamngatan/Regeringsgatan.
Området föreslås få om- och tillbyggnader och Swedbankhuset omvandlas till hotell.







Från projektets beskrivning:
Utökad byggrätt inom fastigheten, delvis ändrad användning från kontor till hotell, möjliggöra levande bottenvåning samt tydliggöra öst-västlig passage genom kvarteret.

Samrådstiden går ut den 28 mars. Om du vill delta i diskussionen om YIMBY:s yttrande kring projektet, titta in i våra forum som du hittar här.











Diskutera YIMBY:s yttrande i forumet.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Karl (17 Februari 2013 02:10):
Det här är lite OT, men jag tycker det är synd att det är så mycket på Yimby som försiggår i slutna forum numera. Jag kan förstå att det finns ett behov av interna diskussioner när det gäller att komma fram till ett ställningstagande, men slutversionerna av yttrandena skulle väl ändå kunna läggas upp på bloggen för en mer allmän diskussion? Såvitt jag minns gjordes det i mycket större utsträckning tidigare.
+1
Fredrik (17 Februari 2013 03:15):
Ser bra ut, men tredje bilden... Katastrof.

Framifrån ser byggnadens proportioner okej ut, från sidan ser det ut som huset trillat omkull. Sådana jätteklossar har vi för många av redan.

Antingen räta upp den och få plats för några byggnader till eller iallafall stycka upp fasaden i tre-fyra bitar som skiljer sig åt stilmässigt (gärna höjdmässigt också).
 0
Mats (17 Februari 2013 07:22):
Varför envisas man med att bygga på ett par våningar på dessa 60-tals klossar? Gör om gör rätt istället.
 0
Ragnar Lind (17 Februari 2013 09:52):
Ja, herregud! Klossarna blir ju bara värre. Är det inte dags för lite bostäder i området också?
 0
Herbert Tingesten (17 Februari 2013 10:23):
Tänk att det faktiskt var möjligt att göra huset vid Malmskillnadsbron (bild 3) ännu klossgare och fulare.
+1
Jörgen Sundström (17 Februari 2013 11:29):
Jag hade helst sett att man tagit ett större grepp och rivit bort trafiksepareringarna och det mesta av de nuvarande husen. Tyvärr omöjligt för då "gör man ju om samma misstag en gång till som när man rev Klara". Dessa påbyggnader är nog den kompromiss som upprör minst antal personer.
+2
Herbert Tingesten (17 Februari 2013 12:47):
Det finns väl egentligen inga trafiksepareringar utöver dem som ges av topografin. Malmskillnadsbron har jag lika lite problem med som Kungsgatsbroarna. Malmskillnadsgatan borde dock kopplas ihop bättre med Hamngatan och det kan man göra i och med att den är så bred, det finns plats för både trappor och gc-ramper på båda sidor om man smalnar av den till två filer vid brofästena.
+2
Jan Wiklund (17 Februari 2013 13:41):
Lite märkliga planförutsättningar, tycker jag. Varför ska kommunen bestämma om ett hus är hotell? Vad händer om ingen vill etablera ett hotell där, ska kommunen då driva det i egen regi? Eller har dom nån hotellfirma på lut redan? Är inte det i så fall lite för tidigt - något som låser diskussionen?

Annars tycker jag det är bra att dom föreslår "tydliggöra öst-västlig passage genom kvarteret". Det är en infrastrukturfråga av precis det slag som ska finnas i en stadsplan, och dessutom ett bra förslag. Då slipper kanske Vattugatan/Herkulesgatan sluta blint uppe vid Brunkebergstorg. Bygg gärna en gata ända till Kungsan rakt genom husen.
 0
Herbert Tingesten (17 Februari 2013 13:58):
Hotellidén kommer sig väl av buller- och p-normer gissar jag. Vanliga bostäder går bort med nuvarande lagstiftning, återstår hotell, kontor och studentbostäder. Att återskapa Herkulesgatans ursprungliga sträckning fram till Regeringsgatan är en god idé men då får man dra gatan tvärs igenom Gallerian.
 0
Anders Gardebring (17 Februari 2013 16:48):
Om man nöjer sig med endast gångtrafik har du ju nästan en gata genom gallerian redan idag.
 0
Bo Ek (17 Februari 2013 17:01):
Sjukt fult! Riv skiten eller värna om det modernistiska Klara. Alla mellanting är en pervesion som gör ont värre.
+5
Anders Gardebring (17 Februari 2013 20:27):
Häpp!
Nu ska jag var lite grinig mot grinigheten ;)
Jag tycker att känslan i yimby:s diskussionstrådar det senaste året har blivit att andelen negativa kommentarer har ökat. Istället för att börja med att berömma det positiva, för att sedan gå vidare och peka på det som kan förbättras är det istället ofta så att vi glömmer bort det positiva och går rakt på det negativa, och sedan stannar vi där.

Den rena negativiteten är inte YIMBY menar jag. Är det så vi vill framstå och tänka? Jag försöker att tänka på detta själv när jag kommenterar här och jag tror att det debattklimat man etablerar också påverkar hur andra kommenterar och diskuterar.

Så, vad är *positivt* med det här förslaget skulle jag vilja fråga er?

Själv jobbar jag precis intill och ser fram mot en omdaning och utveckling av området. Det är oerhört kul att se detta område utvecklas, påbyggnaderna kommer att vitalisera området och flödena kommer att utvecklas och förbättras. Hotell i Swedbankhuset och ingångar till Gallerian från Brunkebergstorg tror jag har en bra potential att förbättra situationen till det idag döda torget.
+1
Rasmus Larsson (18 Februari 2013 02:07):
Jag tycker allt är bra. Det behövs en uppryckning och 70-tals arkitekturen blir bättre när man på ett närmast kaotiskt sätt och med sneda vinklar och linjer tillför nya byggnadsvolymer på de befintliga.

Det är också strålande att det blir ett hotell just här där det annars kan vara rätt dött på kvällstid och en plats man helst skyndar förbi.

Tycker att det enda negativa är att dessa förändringar alls kräver ändring av detaljplanen, sånt här borde helt hanteras inom ramen för byggnadslov.
 0
Oskar (18 Februari 2013 11:26):
http:​/​/​www.​svd.​se/​naringsliv/​flera-​stora-​hyresgaster-​l.​.​

Det är fastighetsägaren amf-fastigheter som driver hotelliden, inte staden. Hotell ger säkrast avkastning på denna plats tydligen. Inga problem tycker jag. Ett hotell kan verkligen liva upp torget.

För övrigt, bra att man äntligen lyfter området. Bra att man kan göra nya fasader och högre höjder som i korsningen malmskillnadsg/hamng. Synd att dom inte gör det på gamla swedbankhset också. Måste instämma i gnällkören tyvärr, påbyggnaderna ser inte bra ut alls.
 0
Anders Bengtsson (18 Februari 2013 23:12):
OK, positivt först då; Bra att man gör något!
Utgångspunkten är svår eftersom befintliga betonggrå fyrkanter utan personlighet är så urbota urtrista helt enkelt. En smaksak? Javisst! På samma sätt blir synpunkterna på att lite kosmetiskt komplettera ursprunget rena smaksaker. Och det skyler inte grunden tillräckligt.

Dock kvarstår det positiva att alla ändringar är till det bättre. Men prioritera för sjutton att minska den gråa fyrkantigheten i första hand. Öka tillgängligheten i andra hand och slutligen försök få in lite mer liv i området utanför kontorstid.
 0
Oscar A (18 Februari 2013 23:51):
Bättre att riva skolådorna och bygga upp gamla vackra Klara istället.
+1
Robin Andersson (19 Februari 2013 00:14):
Oscar A: Jag tror(hoppas) inte att du verkligen menar det du skriver. Exploateringsgraden i gamla Klara var väl inte i närheten av den som är idag. En mer "mänsklig skala" av byggnadernas gestaltning kanske. En större funktionsblandning också. Men en lägre exploateringsgrad är väl knappast vad vi behöver?

Jag gillar att Stockholms stad genom detaljplaner nu ställer krav på att bebyggelse också ska ge något till staden. SBK ska ju stå på stadens sida, inte de enskilda boendens. Det klarar byggherrarna så bra själva. I detta fall ska bebyggelsen både öka exploateringsgraden och skapa förutsättningar för mer aktiva kanter (verksamheter i bottenplan). Arkitekturen kan man ha synpunkter på, men det är sekundärt och subjektivt. Sådana saker får inte göra att förtätningar av detta slag faller.
 0
Jan Wiklund (19 Februari 2013 12:41):
Det är mycket bra att man eftersträvar publika verksamheter i bottenvåningarna och tydliga passager västerut från Brunkebergstorg.

Det ena förutsätter dessutom det andra; ett av de stora problemen med Stockholms city är att det finns så många bakgator som inte leder nånstans, där det inte finns någon anledning att gå, och där det av denna anledning är svårt att driva en publik verksamhet.

Det är utmärkt att man avhjälper detta i östvästlig riktning. Nu skulle det bara behövas motsvarande i nordsydlig, där tyvärr Drottninggatan (och kanske Kungsan) är det enda som fungerar. Sveavägen, Malmskillnadsgatan och Regeringsgatan slutar blint mot Slottet vilket gör det nästan omöjligt att göra något bra av dem. Det skulle behövas en motsvarande passage genom det, på samma sätt som man nu tack och lov satsar på en tydlig östvästlig passage genom Gallerian.

Robin: Det kunde vara kul att se lite siffror på exploateringsgrad i Klara jämfört med City; för övrigt kul att hitta någon förteckning av exploateringstal i olika delar av både Stockholm och andra städer. Har du tillgång till sånt?
+2
oskar (19 Februari 2013 13:45):
"Arkitekturen kan man ha synpunkter på, men det är sekundärt och subjektivt. Sådana saker får inte göra att förtätningar av detta slag faller".

Jag tror inte det är många som argumenterar för ett status quo-läge på denna plats, inte ens stadsmuseet och den mest extrema bevarandeligan (men jag kan förstås ha fel). Det mesta pekar på att det kommer ske en förändring på platsen och då gäller det att den blir så bra som möjligt.

Jag tycker det finns en fara i att reducera arkitektonisk kvalitet till något som ENDAST är subjektiv, och att använda det som argument för att överlåta helt till ekonomiska aktörer att utveckla platsen. På denna plats, med den historik den har, tycker jag att staden borde göra allt dom kan för att säkerställa hög arkitektonisk kvalitet.
+1
Jan Wiklund (19 Februari 2013 14:31):
Oskar: Jag skulle vilja säga så här:

Först bör kommunen ha ansvar för en vettig plan. En plan innefattar, eller borde innefatta, gator och andra offentliga platser samt vissa regler för vad som får finnas på de olika tomterna.

När man har en sån plan klar kan det vara dags att diskutera de enskilda husen och hur de ska "se ut".

Nu är jag helt medveten om att de här stegen rörs ihop i dagens planprocess. Det är delvis därför den brukar bli så utdragen och komplicerad.

Jag tycker absolut att vi som stockholmare borde ha synpunkter på hur husen ser ut. Vi ska givetvis tala om för ägarna att vi tycker deras hus ser ut som skit när vi tycker så. Annars har dom ingen chans att ta hänsyn till sitt varumärke.

Men det skulle vara välgörande för debatten om vi fick en chans att hålla isär synpunkter på planen och synpunkter på husen, eller synpunkter på platsens funktionalitet och husens utseende.
+1
Oskar (19 Februari 2013 17:49):
Håller med dig jan. Svårt att ha synpunkter på funktionalitet utifrån bilderna dock. Det är visionsbilder som är till för att visa just arkitekturen. Då är det rimligtvis också den vi förväntas diskutera.
+2
Oscar A (19 Februari 2013 22:44):
Robin Andersson
Jag menar allvar. Jag rekommenderar dig att beskåda bilder på gamla Brunkebergstorg. Så du vet användes den rådande tätheten i Klara före rivnignarna som ett argument för "saneringen".

http:​/​/​commons.​wikimedia.​org/​wiki/​File:​Brunkebergstorg.​.​
+1
Herbert Tingesten (19 Februari 2013 23:16):
Man behöver inte återuppbygga de husen just där, de kan sprida trivsel i vilken annan stadsdel som helst. Har själv föreslagit Västra City.
 0
Robin Andersson (20 Februari 2013 08:01):
Oscar A:

Med "täthet" - menar du/man hög exploateringsgrad eller trångboddhet? Jag tror att Klara rivdes för att trångboddheten var ett problem för de boende, som inte hade ekonomiska resurser att utveckla och underhålla området, som då gick ner sig. Nya modernistiska influense från "utlandet" påverkade att området funktionsseparerades, vilket passade bra då de som trots allt hade pengar att investera i området var byggmästare som ville hyra ut rubbet som handels- och kontorslokaler.

Varför vill du se Klarakvarteren uppbygda igen? För att du ansåg att de var "mysiga" och hade en "mänsklig skala", antar jag. Det är väldigt bra egenskaper. I sådana fall håller jag med dig. Men det är estetiska attribut.

Det går att skapa bebyggelse med dessa estetiska attribut som också har en högre exploateringsgrad. Det går kanske inte att skapa en lika hög befolkningstäthet, eftersom vi inte längre accepterar att bo 9 personer i en tvåa på 40 kvm. Men en högre exploateringsgrad (förhållandet mellan BTA och BYA) än i klara området.
+1
Jan Wiklund (20 Februari 2013 10:28):
För att lyfta frågan till internationell nivå menar ju Jane Jacobs att det fanns en allmän sammanblandning vid den här tiden mellan hög exploateringsgrad och trångboddhet. Även högt utbildade fackmän klarade inte av att skilja mellan dom. Det kan mycket väl ha varit så i Stockholm också.

Men jag undrar om det var investerarna som var mest kåta på rivning. Det verkar ha varit ett politiskt/administrativt krav. Stockholms kommunalgubbar hade en sorts bild i sina huven av hur ett stadscentrum "skulle" se ut för att vara "effektivt" och gjorde sitt bästa för att efterlikna detta.

Det här kan man läsa om i boken Rekordåren där ett antal filmare intervjuade de personer som var ansvariga, och genom att ställa naiva frågor fick ur dessa de mest häpnadsväckande påståenden. Typ att om "Stockholm ska konkurrera med Hamburg" måste "alla beslutsfattare ha gångavstånd till varandra". Eller att SACO-folk ska bo i centrum, TCO-folk där utanför och LO-folk längst ut.

Det här är inte så märkligt som det låter. Det grasserar ofta idiotier som alla tror på, och några decennier efteråt undrar alla hur man kunde vara så dum. Just nu heter för övrigt idiotin New Public Management - se t.ex. http:​/​/​vanstrastranden.​wordpress.​com/​20​13/​0​2/​17/​vi-​lev.​.​ och dess länkar.
+1
Bo Ek (20 Februari 2013 12:48):
Herr Gardebring, att vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten innebär inte att säga ja till förslag som är på gränsen till stolliga.

Min invändning mot de förslaget grundar sig på att
1) antingen värnar man om det modernistiska Klara och håller det i topptrim enligt de ursprungliga intentionerna,
2) eller så river man och börjar om från början enligt dagens stadsbyggnadsideal (vad nu det är).

Detta förslag förfuskar ursprungsintentionerna och omöjliggör större förändringar för mycket lång tid framåt. Det måste ju betala sig innan ens tanken på nya ingrepp blir aktuella, alltså mycket långt fram i tiden.

Dessutom blir det ofta mycket tjusigare på bild än i verkligheten. Mitt skräckexempel är påbyggnaden på näringsdepartementets hus vid Jakobsgatan. Snyggt blev det inte!
 0
Rasmus Larsson (20 Februari 2013 13:15):
Personligen är jag emot allt pietistiskt bevarande och ser varje förfuskande av ursprungsintentioner som ett centralt urbant koncept. Ett anarkistiskt kaos av byggande på relativt små tomter skapar den bästa urban helheten över tiden och den mänskligaste och mest dynamiska staden.
 0
Jan Wiklund (20 Februari 2013 13:48):
Det skulle vara attraktivt att splittra de stora tomterna i City till mindre. Men är det värt priset? Se där något att grunna över!
 0
Rasmus Larsson (20 Februari 2013 14:34):
Jan: Ett mindre antal stora tomter kan ändå anses som acceptablet om de håller sig inom kvartersstorlek. Värre är det som i en del förorter där hela bostadsområdet inklusive centrum och tunnelbanestation ligger på en och samma fastighet.

Dessutom skulle man ju kunna skapa 3D-fastigheter t ex ovanpå gallerian.
 0
Anders Gardebring (20 Februari 2013 16:05):
Bo Ek:
"Herr Gardebring, att vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten innebär inte att säga ja till förslag som är på gränsen till stolliga."

Nej. Och det var ju inte heller vad jag påstod, eller hur?
 0
Oscar A (20 Februari 2013 22:21):
Robin Andersson
Jag var lite otydlig. "Trångbobdheten" var det argument som användes främst. Klara hade ändå en relativt hög exploateringsgrad. Gatorna var ofta betydligt smalare till förmån för en ökad täthet. Vissa byggnader var inte lägre än dagens, såsom Brunkebergs hotell som vid rivningen inte hade färre än sju våningar. Det kan tilläggas att trångboddheten i första hand var ett problem för kommunbyråkraterna, inte för invånarna.

Egentligen är det precis den mänskliga skala du talar om som jag är ute efter. Det är alltså inte nödvändigt att i alla avseenden bygga upp en identisk kopia på Klara. Kungstornen är ett bra exempel på hur man lyckats bygga både högt och mänskligt.
+3
Anders Gardebring (21 Februari 2013 00:16):
Man ska nog akta sig för "de stora projekten". Att riva och återuppbygga hela stadsdelar är den typ av kataklysmisk stadsplanering som bl.a Jacobs skriver om och något som bör undvikas. Dessutom är fastighetsvärdena mycket höga i området och få företag och affärsidkare lär vara överdrivet intresserade av att få se sina kontor och affärsverksamheter utplånas. Men som tur är behöver man heller inte riva om man vill förändra intrycket av området. Fasader kan nämligen förändras.

Att återuppbygga gamla klara på samma plats är ohemult dyrt, onödigt och fullständigt orealistiskt. Däremot kan det säkert bli så, och skulle också vara bra för diversiteten, om enskilda fastigheter ersattes med nya som fungerar bättre för sitt syfte.
 0
Oscar A (21 Februari 2013 09:06):
Anders Gardebring
Visst skulle en rivning av stora dela av det byggnadsbestånd som uppfördes efter Klararivningarna och en återuppbyggnad vara förenat med stora initiala konstnader, men i ett längre perspektiv är kostnaderna ändå små. Byggnader kan hålla i hundratals år och mer än så. Dessutom är byggnadens värde i förhållande till fastighetens mycket liten.

Fasadförändringar i kombination med enstaka rivningar kan hur som helst vara bättre än status quo.
 0
Karl (21 Februari 2013 14:15):
Det fanns väl ett antal sammanvävda orsaker till Klarakataklysmen. En del av det hela var säkert en genuint människovänlig idé om att "folk inte ska behöva bo så här" och att fastighetsbeståndet i Klara var "bortom renovering". Detta kan förvisso har varit missriktat och kanske resultatet av en sammanblandning av trångboddhet och exploateringsgrad, men avsikterna var nog goda. Sen fanns det givetvis andra mer sinistra orsaker som att man till varje pris ville bygga bilsamhället och skapa en "representabel" stadskärna vilket med facit i hand inte blev så bra. Sen fanns det nog de som helt enkelt ogillade äldre hus också och gärna skulle ha rivit både Gamla stan och malmarnas bebyggelse om de bara hade kunnat.

Det om det. Vad lösningar beträffar tror jag inte på en ny storskalig sanering, men det finns nog saker som kan göras med relativt små medel. En är tillsatser av bostäder i City, och då i så stor utsträckning som möjligt bostäder för folk som vill bo och leva i området, inte övernattningslägenheter åt företag. En annan är att åtgärda den sönderslitna gatustrukturen. Vattugatan och Herkulesgatans barriärer måste bort, det är ju smått vansinnigt att det inte finns någon nord-sydlig passage för gående mellan Vasagatan och Drottninggatan, och ingen vettig öst-västlig passage heller. Finns det något område i innerstan som förtjänar beteckningen trafikslum så är det just Tegelbacken och kvarteren omedelbart söder om Klara kyrka.
+1
Herbert Tingesten (21 Februari 2013 14:19):
Karl: Den viktigaste anledningen tror jag helt enkelt var att man ville utplåna Brunkebergsåsens barriär en gång för alla. Gator drogs fram på en lägre nivå och då gick det inte att behålla husen med sina bottenplan 10 meter upp från gatan. Sedan blev man väl lite fartblind och de andra faktorerna du räknar upp fick fritt spelrum.
+1
Jan Wiklund (21 Februari 2013 15:13):
Den viktigaste anledningen, så som den formulerades av dåvarande stadsarkitekten Göran Sidenbladh på en konferens för planerare på Hässelby slott ca 1980, var att "få bort dom kunde inte betala för cityläget". Alltså deportation av icke önskvärda, för att diverse makthavare skulle in. Gångavstånd mellan alla makthavare i Sverige, som intervjuoffren formulerade det i Rekordåren.

Hade det inte bekräftats av centrala deltagare skulle jag också ha betraktat det som konspirationsteorier.
 0
Christer Berg (21 Februari 2013 19:13):
Kanonbra! Klart bättre än nuläget. Det är sannolikt för kostsamt att riva alltihop och bygga nytt. Att nyskapa med påbyggnader är unikt och ger en intressant stadsmiljö som särskiljer Stockholm.
 0
Sig Mann (6 Mars 2013 13:46):
Nämen titta! Någon har kommit på att man kan bygga lådor och även bygga till befintliga lådor. Tydligen kan man vrida lite på lådorna längst upp också. Har för mig att vi har sett detta i snart hundra år nu och det imponerar fortfarande inte ett dugg... År det överhuvudtaget värt att skriva om?
+1
Robin Andersson (6 Mars 2013 14:52):
Sig Mann m.fl:

Jag tycker att det blir lite löjligt att förminska arkitekturen till "att stapla och vrida lådor".

Det finns många arkitekter som gillar "boxiness" och gärna arbetar med stora volymer med en stor skala som är skapad för att betraktas på längre håll. Det är alltså tråkigt när man tappar den mänskliga skalan, perspektivet varifrån besökare och användare ser och använder byggnaderna.

Men byggnader har alltid haft och kommer alltid att ha en mer eller mindre kubisk volym, med fyra hörn. Byggnadernas funktion optimeras på detta sätt. Därför bör man vara försiktig med att nedvärdera byggnadsförslag som understödjer en god social och ekonomisk funktion även om arkitekturen samtidigt råkar ha ett "lådigt" uttryck.

Detta förslag är alltså inte alls samma sak som de vridna lådorna i förorterna eller de nymodernistiska lådorna i Örestad. Till skillnad från dessa så har den föreslagna bebyggelsen kvaliteter även på den mänskliga skalan.
 0
Sig Mann (6 Mars 2013 17:22):
Robin Andersson, om du inte har läst H. C. Andersens "Kejsarens nya kläder" ännu så rekommenderar jag att tar en funderare kring den grundläggande sensmoralen i den klassiska barnboken.

Hela världen är proppfull med miljoner och åter miljoner kopierade lådor av stål, betong och glas. Denna infernaliska och fullständigt enfaldiga likriktning kan aldrig ursäktas av vurmande kvasiintellektuella spekulationer kring "perspektiv" eller "socioekonomiska funktioner" och annat dravel.

Vilken hydda eller lerhus som helst på någon slätt eller i en regnskog är vida överlägsna dessa klumpiga missfoster i både form och funktion. Vilket medeltida gytter som helst står i bättre korrelation med det mänskliga psykets naturliga behov av brutna linjer och färgvariation. Detta är ren vetenskap som ständigt bevisas i allsköns experiment och därtill enkel matematik.

Här är det fråga om noggrant utstuderad brutalkommers och därtill aktiv underkastelse, vilket står dig fritt att anamma och uppskatta. Ett därav opåverkat sinne ser dock bara att; där skulle man verkligen inte vilja bo och än mindre välja att gå på en mysig stadspromenad!

Varför ska det förresten alltid tassas på tå kring dessa "heliga" arkitekter? Kan den ene inte göra annat än att härma den andres löjliga lådor så är det ju bara fråga om simpelt plagiat.
+1
Robin Andersson (6 Mars 2013 20:43):
Sig Mann: Syftet med byggnaderna må vara av kapitalistisk natur, men det förändrar ju inte det faktum att det är byggnader som understödjer ett stadsliv och en hållbar stadsstruktur.

"Detta är ren vetenskap som ständigt bevisas i allsköns experiment och därtill enkel matematik." Fniss...

Du pratar om estetik som om det vore en objektiv fråga. Du som vill framstå som påläst; vem myntade begreppet "smaken är som baken"?

Min poäng är att man inte ska blanda ihop byggnaders funktion och estetik. Det liggande förslaget uppvisar en bebyggelse som på+ ett hyfsat sätt understödjer stadsliv. Den är inte optimal på något sätt, men den fungerar. Det redovisar dessutom lika mycket "brutna linjer" som den största delen av Stockholms innerstad. Om du vill ha brokigare stadsmiljöer så bör du snarare diskutera stadsplaner än byggnader.
 0
Sig Mann (6 Mars 2013 22:19):
Jag vill inte framstå som någonting i sammanhanget utan bara hänvisa till pågående forskning kring vad människan spontant uppfattar som attraktivt respektive oattraktivt.

Istället för att uttrycka ett till synes överlägset fnissande så är det bara att sätta sig in de resultat som ständigt presenteras. Timslånga dokumentärer går på exempelvis Kunskapskanalen för den som enbart vill matas passivt och inte söka själv på google eller i böcker.

Det är för övrigt extremt beklagligt att vi i det offentliga rummet måste prackas på ett särskiljande av funktion och estetik från en begränsad grupp självutnämnda förståsigpåare. Det är en ren degradering av mänsklig förmåga och utveckling.

Smaken är förvisso som baken och (undersökningar visar att) de allra flesta som tror att de måste testa analsex inte fortsätter med det särskilt länge...
 0
Ragnar Lind (6 Mars 2013 22:49):
Det stadsliv som eventuellt kommer att genereras i den här storskaliga, brutala miljön kommer i så fall att ske utan min medverkan. Jag kommer inte att besöka den i onödan.....
 0
Sig Mann (6 Mars 2013 23:02):
Så sant, Ragnar L! De kan bygga ut denna galleria hur mycket de vill, den innehåller ju ändå bara exakt samma butiker som finns på alla andra ställen. Nä, citykärnan är i det stora hela bara något beklagansvärt man måste passera för att nå de genuina platserna som trots allt finns kvar i denna sargade huvudstad.
 0
Kar-El (6 Mars 2013 23:56):
Kan man inte istället för de två nya våningar bygga t.ex. 5? varför se all bemöda för två våningarnas skull. Pris per våning skulle också gå ned med t.ex. de 5 våningar.
 0
Kar-El (6 Mars 2013 23:58):
De fyrkantiga förslag var naturligtvis väldigt trista. Varför vill byggherren bygga en fyrkantig glaslåda? för att reta stockholmare?
+3
Anders Gardebring (7 Mars 2013 12:45):
Återigen vill jag påtala att jag inte tror att negativitet är en speciellt bra strategi. Istället för att säga usch, fy och stön, varför inte konstruktivt diskutera hur förslaget kan utvecklas till något bättre? Titta in i forumen och var konstruktiva!
http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​1654
+1
Jan Wiklund (7 Mars 2013 12:50):
Ragnar, Stig: Förr eller senare når man en punkt för avtagande avkastning. I början kan man med små medel nå stora effekter, men ju mer man satsar blir den ytterligare tillfredsställelsen allt mindre.

Vad vi behöver på nedre Norrmalm är a. bostäder och b. publika lägen vid sånt som nu är bakgator som ingen någonsin besöker. Det är ganska lätt att åstadkomma billigt utan att förändra särskilt mycket. Kvalitetshöjningen skulle bli stor för ganska lite pengar.

Man kan naturligtvis riva alltihop och börja om från noll. Men det är dyrt.
 0
Ragnar Lind (9 Mars 2013 08:47):
Kontoren ska ju ut, så in med bostäder och mindre hotellverksamheter. Bort med plåten och den horisontella monotonin, upp med fasader i tegel och puts i olika nyanser för ökad vertikalitet i uttrycket.(och vertikalitet har inget med husens höjd att göra). Gärna en del kopior på gamla fasader som funnits, och varför inte också något "modernt" inslag. Lokaler i bottenvåningar, etc är ju en självklarhet.
 0
Rasmus Larsson (9 Mars 2013 13:48):
Kontoren ska väl inte ut? Poängen bör vara att aldrig ta bort utan bara addera. Och gärna som Ragnar är inne på, vertikalitet i uttrycket. Det skapar bättre och tydligare referenspunkter till de små platserna och gör det mycket enklare att hitta i staden.
 0
Ragnar Lind (9 Mars 2013 23:04):
Jaha, det är bara Svedbanken som flyttar. Men om man gör snygga påbyggnader kan det ju bli bostäder där. Det "moderna" inslaget jag talar kan med fördel bestå av ett snyggt "torn" i hörnan till Malmskillnadsgatsn, och där kan det ju också bli bostäder.
 0
Rasmus Larsson (10 Mars 2013 00:38):
Ja, det lär bli nyrenoverade kontor med nya hyresgäster.
 0
Alf . (16 Januari 2014 08:45):
Skönhetsrådet kallar det för "Det handlar om en delvis kvaddad siluett och en delvis kvaddad stadsbild" ”det ligger farligt nära stadsbyggnadsmässig rovdrift"

http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​skonhetsradets-​attack-​bygget-​li.​.​
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8634 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Hjälp! Jag håller på att bli en Nimby!
8 Oktober 2020 19:07 av Trevor Bower
Politikerveckan Järva
8 Oktober 2020 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter