YIMBY lämnar in yttrande om studentlägenheter i Spånga-Tensta

60-talet ringde.

Ärendet avser ändrad markanvändning till bostadsändamål. Ärendehandlingar.

I planförslaget tillkommer 1200 studentbostäder vilket YIMBY varmt välkomnar, även om avståndet är långt till närmaste lärosäte. Den relativt täta bebyggelsen kommer att skärma av bullret från järnvägen vilket också är utmärkt. Vi ser också med tillfredsställelse att kvarteren slutits samt att p-talet hålls så lågt som 0,1 medan varje lägenhet får 1,3 cykelplatser. Vår kritik gäller främst den föreslagna planens låga stadsmässighet.

Bromstensvägen har idag karaktären av trafikled med få korsningar, vilket inbjuder till höga hastigheter. I en framtid när kringliggande industriområden och Brommafältet bebyggts kommer den att vara ett viktigt stadsstråk, och redan idag är det därför motiverat att utforma nybyggen så att de smälter väl in i en framtida och betydligt tätare omgivning. Förslaget visar emellertid en enformig monolitisk fasad mot gatan som i sin fängelseliknande ogästvänlighet t o m överträffar industribyggnaderna som låg där innan. "För att undvika monotona fasader ska bebyggelsen delas in i olika volymer som ges olika uttryck" säger planförslagets avsnitt om gestaltningsprinciper men det skär sig så radikalt mot det verkliga förslagets absolut likformiga halvkilometerlånga fasad med snörräta band av identiska fönster och balkonger att det framstår som ett sarkastiskt skämt.


Promenadstad?

I en tidigare version fanns variation i höjdled med hus i mellan 7 och 10 våningar men allt har hyvlats ner till exakt samma höjd "för att anpassa byggnaderna till omgivande bebyggelse", som också utgörs av monotona förortslimpor med döda bottenplan, dock med en fasadlängd på endast 200 meter. Skälen till den anpassningen redovisas inte men klart är att åtskilliga bostäder och en betydligt mer varierad stadsbild offrats. Högre bebyggelse här hade annars mött synnerligen få hinder med tanke på att skuggorna faller norrut över järnvägen och att utsikten inte störts för någon av de kringboende.

YIMBY kan inte nog betona vikten av att ge ny bebyggelse, speciellt längs stora stråk, möjlighet till verksamhetslokaler i bottenplanet. Ett drygt tusental studenter är i sig underlag nog att driva ett mindre kafé, och med kommande förtätningar ökar underlaget för ytterligare etableringar som livar upp gatubilden och erbjuder närservice. Förslagets långa otrygga loftgångsliknande balkong i markplanet omöjliggör detta och ger dessutom ett intryck av att hela byggnaden sjunkit ner en våning i marken.


Inte promenadstad!

Vi föreslår att designen arbetas om så att bottenvåningen får högre takhöjd och så att användningen lätt kan ställas om från studentbostäder eller förråd till lokaler med ingång från gatan. Redan nu bör ett par av lokalerna avsättas för t ex serveringsändamål.

En viktig målsättning i Promenadstaden är att bygga så att man får bort onödiga barriärer. Bromstensvägen är idag en barriär med bara två övergångsställen på 1,5 km och skulle vinna på att kopplas ihop med det befintliga gatunätet. Både norr och söder om planområdet finns en logisk gatustruktur med rektangulära kvarter och raka gator som möter varandra om de dras ut. På planområdessidan slutar de nordsydliga idag mot Bromstensvägens parallellgata Dagsverksvägen men de kan lätt förlängas norrut genom planområdet, och planförslagets nordsydliga angöringsgata skulle kunna flyttas för att bli en del av det gatunätet. Terrängförutsättningarna är sådana att gatorna inte behöver höjas mer än ett par meter för att passera järnvägen på broar och ansluta till befintlig gatustruktur på nordsidan, om man inte vill ha plankorsningar. Det är integrationsmöjligheter man inte bör avhända sig, och kvarteren borde därför orienteras efter dessa potentiella framtida gatuförbindelser i stället för att ställa sig tvärs över dem. Bullerproblematiken kan hanteras med låga tillfälliga byggnader eller med skärmväggar.



Kartan visar ett exempel där gator dragits fram till sina motsvarigheter på andra sidan järnvägen. Fristadsvägen, som idag mynnar ut i en plankorsning med järnvägen, har dragits rakt fram till Stackvägen i stället för dagens omväg runt planområdet. En möjlighet som också finns inritad på kartan är att öppna upp Spångaåns kulvert och leda ån genom planområdet.

Länkar:
Ärendehandlingar.
Prime Living AB är byggherre.
Arkitekt: Scharc Group.