Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Spånga-Tensta - Hjulstamotet.

 

Helt i enlighet med planerna växer promenadstaden...

YIMBY Stockholm har lämnat in ett yttrande om Förbifart Stockholm, trafikplats vid Hjulsta - Hjulstamotet. Planhandlingar hittar du här.

Hjulstamotet är en del av Förbifart Stockholm, ett projekt som YIMBY tar avstånd ifrån eftersom det stjäl resurser som avsatts för kollektivtrafiksatsningar, befäster 1900-talets massbilism, funktionsseparering och sprawl, och det finns betydligt mer kostnadseffektiva lösningar på de problem den påstås lösa. Vi har tidigare sammanställt våra ståndpunkter här. Förbifarten kommer att skapa fler problem än den löser.

Trafiklösningen

Förbifarten korsar E18 via en mellanliggande rondell som även tjänstgör som på/avfart för lokaltrafiken och det är tveksamt om korsningen, trots sin storskalighet, får tillräcklig kapacitet att hantera de beräknade 70.000 fordonen per dygn. Rondellösningen medför också att den nya trafikleden måste läggas onödigt högt över markytan, vilket orsakar problem med bullerspridningen och framtvingar en än högre nivå där lokalgator passerar över vägen.

Omgivningen

En arkitekttävling om motets gestaltning anordnades 2010 och vanns av bidraget "Stockholmssfären" av BIG, Grontmij och Spacescape. Själva kärnan i förslaget, den stora reflekterande ballongen som skulle sväva över rondellen, nämns bara i förbigående i planhandlingarna och vi utgår därför ifrån att den inte längre är aktuell. Därmed finns det som vi ser det heller ingen anledning att gå vidare med den snedställda "krater" som designats för att rama in ballongen. Kratern kan enbart motiveras som en del av den konstnärliga helhetslösningen; på egen hand blir den inget annat än ett ytslösande terränghinder för den täta stad som alla vill se byggd.

Kraterns svårtillgängliga inre tar upp samma yta som Gamla stan (0,28 km2) och tillför ingenting mer än ett dött tomrum. Den är tänkt att fyllas med vad som eufemistiskt kallas "park", dvs tät tallskog i sydöstra kvadranten, en konstgjord otillgänglig våtmark i den sydvästra, och i resten ytor med gräsmattor, delvis på branta sluttningar. Vistelsevärdet i den bullriga och avgasutsatta miljön kan antas bli ganska lågt.


Älskling! Låt oss ta ut lilla Ella på en härlig vårpromenad i avgasernas tecken.

Även på kraterns utsida skapas onödiga nivåskillnader som gör det nödvändigt att utforma de nordsydliga gatorna som trappor. Vad som på kartan ser ut att vara en klassisk kvartersstruktur är i själva verket en modernistisk förortsstruktur med långa matargator utan kontakt sinsemellan mer än i ändarna. Områdets delar har två sammanbindande lokalgator, den ena en gc-bana längs kraterkanten med en nivåskillnad på 30 meter (!) och den andra en cirkulär huvudgata runt kraterns fot. Kratern gör det omöjligt att dra huvudgatan rakare och mer logiskt.

En förkärlek för svårorienterade gator är uppenbar även i utformningen av de mer rätlinjiga kvarteren, för nästan alla gatorna slutar blint mot en husvägg, och ingen gata erbjuder en obruten siktlinje på mer än två kvarter. I sydost ligger ett område med femkantiga kvarter, till synes enbart i syfte att förvirra den som försöker navigera sig igenom området. De stadsplaneringsmässiga misstagen går att rätta till i ett senare skede, men kratern måste ses över omgående eftersom den utgör navet som resten av stadsdelen tvingas orientera sig efter.

Kraterväggarna är tänkta att bestå av fyllnadsmassor med ett djup på mellan 10 och 15 meter. Det orsakar svårigheter med grundläggningen för bebyggelsen och medför rimligen en begränsning i byggnadshöjd.

YIMBY:s förbättringsförslag

Det är relativt lätt att göra plats för dubbla antalet invånare på de 1,5 km2 som den framtida stadsdelen omfattar, och den får då samma täthet som innerstaden. Yimby förordar att Förbifartens nivå sänks genom en omarbetad trafiklösning och att en del av de 4 miljonerna kubikmeter bergmassor som bygget genererar används till att höja marknivån så att trafiklederna går i ett nedsänkt dike i enlighet med vår idéstudie Lindhagenplanen 2. Därmed frigörs en stor areal för bebyggande samtidigt som bullerproblematiken minimeras och fler barriäröverbryggande lokala förbindelser kan byggas. Kan leden inte sänkas föreslår vi att den åtminstone skärmas av med tät kontorsbebyggelse.

En mer sammanhängande stad skulle förbättra kommunikationer och stadsliv i nordväst och kunna bli en förebild för andra städer och stadsdelar samt skapa betydligt fler bostäder och arbetsplatser än liggande förslag. I andra vågskålen ligger ambitionen att - till hälften - fullfölja en överdjärv konstnärlig vision som med all sannolikhet redan visat sig omöjlig att genomföra i praktiken.

Vårt yttrande som PDF.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Herbert Tingesten (14 Mars 2013 11:22):
Det kanske skulle ha varit med någon bild på kratern eftersom så mycket av yttrandet handlar om den. Här finns några illustrationer (där sfären fortfarande är med):

http:​/​/​a2.​mndcdn.​com/​image/​upload/​gosktmydoqeycbfq8fvm.​.​
+1
Martin Ekdahl (14 Mars 2013 12:08):
Sfären var ju en fullständigt absurd idé - värdig en sovjetrepublik. Nästan synd att denna modernistiska anakronism inte blir kvar som punkten över det modernistiskt anakronistiska rondell-i:et. Fast alla som önskar att Stockholm skall vara ett naturreservat borde vara glada över den enorma kratern. Kanske till och med såpass glada att de går med på att det framöver byggs lite bostäder här och där i staden?
 0
Erik L (14 Mars 2013 15:14):
Psykologiskt intressant paradox; att man investerar en massa miljarder för att gräva ner trafikleden. Men! Där den på ett ställe kommer ut i ytläge får den blomma ut till en motorvägsspagetthi värdig Texas.
+1
Gluff (14 Mars 2013 16:34):
Det här handlar närmast om makt. Makt att använda mark ineffektivt, utan större eftertanke, för att man tror att man har folket med sig. Populism kanske...

Om marken i Hjulsta och andra ställen blev effektivt använd, skulle kollektivtrafikbehoven i Förbifarten kunna bli så stora att det äventyrade Förbifartens huvudsyfte - att facilitera bilresor. Så det kommer nog inte att ske. Förbifarten är 1900-talet personifierat. Bebygglesetätheten kommer att hållas låg, så att kollektivtrafikbehoven inte blir "för" stora.

Om det bara hade kostat fem miljarder och anpassats för en trafikvolym på max 40000 fordon per dygn, tja, men nu är det ju ett verkligt stort och dyrt projekt som riskerar att ta enorma resurser från kollektivtrafiksatsningar. Att folk inte vaknar upp. Projektet måste kunna bära sina egna kostnader. Folk tror uppenbart att innerstan kommer bli sanerad från innerstadstrafik, för att det ska gå en ny väg 15 km utanför innerstan. Kan ingen göra en video eller liknande där detta illustreras och ifrågasätts? När trängselskatten tas ut på Essingeleden kan ju dessutom trafikmönstren i innerstan komma att ändras, i vissa fall med kortare körsträckor totalt sett men knappast inte mindre totalvolym av trafik.
+1
Gluff (14 Mars 2013 16:57):
När det gäller den enorma rondellen i Hjulsta borde politikerna fundera på hur mycket längre varje bil måste köra till följd av denna rondell.

En halvcirkel är ½pi (1,57) gånger längre än en vad en rak vägsträcka är. Om cirkelns diameter är 175 meter blir halvcirkeln således ca 275 meter lång. Designen förlänger således trafiken (med undantag av ren E18-trafik) med i genomsnitt 100 meter, givet att de tre köralternativen i rondellen kan approxemeras till en rörelse rakt fram. Om 80000 fordon (?) i framtiden nyttjar rondellen per dygn (icke-svängande E18-trafik oräknad) blir den extra körsträckan 800 mil per dygn (8 milj meter), dvs 292000 mil per år jämfört med en helt ideal (ej existerande) trafikplats. Finns detta tänkande med i bilden?

En onödigt stor diameter på rondellen kan tydligen alltså få betydande effekter, om man lägger samman de extra körsträckorna.

Förresten, om Förbifarten var helt rak, istället för att "dra" västerut på Lovön, hur många ton bränsle och klimatpåverkan kan sparas in då? Återigen, vägdesignen.

Låt oss ligga mycket lågt och anta att endast 1,5 km kan sparas om man gör Förbifarten lite rakare. Om progonsen 160000 fordon per dygn slår in, blir det således 240000 km per dag, dvs 87 600 000 km per år eller knappt 8,8 miljoner mil årligen i extra körsträckor pga vägdesignen.

Byggs inte Förbifarten alls kan man dock säkert spara ännu mer.
+1
Herbert Tingesten (14 Mars 2013 17:07):
Gluff: Vi har varit inne på samma tankegång om en rakare sträckning:

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​12/​tunnelseende_​1346.​html

Med en anläggningskostnad på 15.000 spänn per cm så blir tre km kortare väg ganska mycket pengar. Så ska man också räkna driftskostnader (belysning, länspumpning, fläktar osv) men på några års sikt så blir den extra bränslekostnaden för omvägen den stora posten, precis som du säger.
+1
Mats Löf (14 Mars 2013 19:07):
Bra! Sen blir det program- och plansamråd om själva Stockholmsporten så det finns många tillfällen att yttra sej.
+1
BJ (14 Mars 2013 23:21):
Jag blir faktiskt lite upprörd när jag tänker på hur mycket pengar som den där jäkla förbifarten kostar, och hur mycket resurser som skulle kunnat gå till mer nödvändiga projekt som till exempel norrbottniabanan och en till tunnelbanelinje i stockholm, vilket tillsammans antagligen skulle kosta mindre än motorvägseländet.
+3
Jan Wiklund (15 Mars 2013 09:35):
Skälet till att man bygger i tunnel på Mälaröarna men i ytläge på Järvafältet är helt enkelt institutionaliserad rasism. På Mälaröarna bor medelklassfolk som har makt att protestera, i Akalla och Hjulsta bor invandrare som inte har den makten. Alltså gör myndigheterna som dom gör.

Fenomenet är känt från USA där man drog motorvägar genom områden som svarta bodde i. Se Thomas F. Jackson: The state, the movement and the urban poor, i Michael B. Katz: The underclass debate, Princeton University Press 1993.
+4
HF (15 Mars 2013 13:26):
Utmärkt yttrande. Detta är faktiskt nästan läskigt att "park" för vistelse ska vara mitten av en motrvägsrondell. Påminner om den fantastiska scenen ur Jönssonligan där gänget har picnic i mitten av en cirkulationsplats, fast den stora skillnaden är att det var ett skämt, detta är tydligen allvar.
 0
Bjorn (18 Mars 2013 11:44):
Känns inte detta väldigt mycket som att man med avsikt försöker planera ett "Edge City" på den här plattsen?

I mitt tycke är annars den enda positiva egenskapen hos sådana ("Edge cities" altså) just att de inte är planerade utan uppstår mer eller mindre spontant. Dvs som en respons på knutpunkter i infrastrukturen.
+1
Daniel (19 April 2013 09:53):
I Göteborg så har man börjat använda sig av Riksrevisionen mot allt, då riksrevisionen har som mål att all nytta ska kunna räknas från första dagen, och gärna tar ut svängarna för att visa onytta. Dock har Riksrevisionen alltid bara räknat på järnvägsprojekt vilket är lite misstänksamt.

Men jag tycker att vi borde arbeta för att Riksrevisionen räknar på Förbifarten med samma förutsättningar som man räknade på Västlänken i Göteborg (dvs att Rr ville att man räknade bla. med en framtida Boråsbana i kostnaden för Västlänken och likaså en järnvägstunnel under Göta Älv som knappt ens Trafikverket vet om som tillägg till Västlänken). Riksrevisionen måste också börja räkna på vägar och då är Förbifart Stockholm en bra början).
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter