YIMBY lämnar in yttrande om Trollhättan 29, 30, 31, 32 och 33 på Norrmalm

Som vi har skrivit om tidigare planeras stora förändringar runt gallerian och Brunkebergstorg. Vi har lämnat in ett yttrande om projektet.

YIMBY ser mycket positivt på att utveckla och levandegöra denna del av Norrmalm. Brunkebergstorg och Swedbankhuset upplevs idag som slutna och otillgängliga. Att göra om Swedbankhuset till hotell kommer att öppna upp fastigheten ut mot torget och likaså utvecklingen av gallerian mot Brunkebergstorg. En förhoppning är att utvecklingen också kan levandegöra Jakobsgatan och Malmtorgsgatan som idag bitvis har ett ganska begränsat stadsliv.

Vi ser i grunden mycket positivt på att öka på volymerna på husen i höjdled. Området kring city tål en väl tilltagen skala och förhoppningsvis kan en högre exploateringsgrad också hjälpa till att skapa underlag för de gatuplan som idag är stängda och ogästvänliga.

Det finns dock flera delar i förslaget som bör vidareutvecklas och förändras för att tillbyggnadens fulla potential skall realiseras.

Fasaderna på de berörda fastigheterna uppfattas idag som mycket storskaliga och är dåligt anpassade för ett levande stadsliv. Arkitekten Jan Gehl riktade redan 1991 hård kritik mot citys bottenvåningar i skriften "Stadsrum & Stadsliv i Stockholms City", utgiven av Stockholms fastighetskontor och Stockholms stadsbyggnadskontor. Majoriteten av bottenvåningarna fick lägsta möjliga betyg.

Vi har i området byggnader som upplevs som stängda, inåtvända och otrygga. Vad som bör eftersträvas är istället byggnader som upplevas som öppna, omväxlande och trygga. Utmaningen är alltså att införliva stora byggnader i städer som vuxit krafigt samtidigt som de befolkas av människor som inte går snabbare - eller är påtagligt större - än de gjorde för hundratals år sedan. Framförallt bottenvåningarna skapar en viktig länk mellan den mänskliga skalan och byggnadens skala. För att en byggnad skall upplevas som tilltalande måste den dels ha en vertikalitet som bryter upp vad som annars lätt blir ett alltför storskaligt horisontellt uttrycka och vidare måste de ha bottenplan som tydligt avskiljer sig från resten av byggnaden.

Gallerians fasader i gatuplan sköter sin uppgift relativt väl ut mot Hamngatan men klarar sig ur denna aspekt något sämre mot Regeringsgatan. Mot Jakobsgatan, Malmtorgsgatan och Brunkebergstorg har Gallerian ett mycket slutet uttryck.

Vad gäller frågan om alltför storskaliga horisontella volymner är detta något som samtliga fastigheter inom planprogrammet lider av och tyvärr åtgärdas denna problematik bara delvis med det föreslagna programmet.

Fastigheten Trollhättan 29 kommer enligt planförslaget att få ett helt förändrat utseende. Vi ställer oss relativt positiva till utformningen mot Hamngatan, här blir det en tydlig vertikal markör. Vi skulle gärna se att den tilläts öka ytterligare i höjd för att skapa en intressantare profil. Trollhättan 29 är däremot problematiskt utformad mot Malmskillnadsgatan där intrycket blir att en stor "kloss" reser sig, alltså exakt samma problematik som finns redan idag med den befintliga byggnaden. Här bör det alltför horisontella uttrycket brytas upp och byggnaden skulle vinna på sänkas något våningsplan närmare Brunkebergstorg samtidigt som den höjs med flera våningsplan närmare Hamngatan för att bilda två distinkt skilda volymer.

Trollhättan 29 mot Malmskillnadsgatan enligt planförslaget.

Även Trollhättan 32 - en byggnad som idag svårligen kan beskyllas för att vara tilltalande - kommer att helt byta utséende. Här finns inte lika stora problem med en alltför storskalig horisontalitet då byggnaden är mindre. Däremot skulle byggnaden må bra av en tydligare uppdelning mellan de två butiksplanen i botten på fastigheten och kontoren ovanför.


Trollhättan 32 enligt planförslaget.

De övriga byggnaderna i planområdet kommer att behållas men få påbyggnader och mindre fasadjusteringar. Vi ställer oss mycket tveksamma till lösningen för Trollhättan 30. Påbyggnaden livar förvisso upp fastigheten men är inte tillräcklig för att bryta upp den monotona grå kloss som fastighetens fasad utgör. Helheten ger här mest en känsla av uttalad rädsla och feghet där man så uttalat inte vågar ändra på en fasad som få Stockholmare lär uppskatta och det gråa och platta intrycket förstärks av kontrastverkan mot påbyggnaden.


Trollhättan 30 enligt planförslaget.

Vi menar att en mycket bättre lösning vore att göra om hela fasaden mot Hamngatan samt den högre del av byggnaden mot Regeringsgatan som visuellt hänger samman med Hamngatan. På så sätt skapas en ny visuell helhet som hänger samman och som kan tillföra positiva stadsvärden.

Kocksgränd och Vattugatan är två gator vars annars naturliga samband bryts av med den stora byggnadsvolymen i kvarteret. I arbetet med att utveckla området bör möjligheten att tydligare knyta samman dessa gator utredas vidare. Detta kan exempelvis lösas med en tydlig dragning av Vattugatan hela vägen fram till Gallerians entré (i form av gågata sista biten) på Brunkebergstorgssidan följt av direkt anslutning till rulltrappor och visuell kontakt med utgången på andra sidan när man kommit ner för rulltrappan. Redan idag går det att ta sig mellan Kocksgränd och Vattugatan via gallerian men kopplingen är otydlig och inte självklar för den som inte känner till området.

Området är idag dominerat av en tydlig "kontorsarkitektur" i betong, glas, stål och andra material. Det vore positivt för områdets arkitektoniska mångfald att titta på en annan typ av fasadmaterial för någon av de förändrade fasaderna, exempelvis sandstensfärgad puts eller tegel.

Det är viktigt att någon av de nya påbyggnaderna får någon form av publik utsiktsvåning/restaurang och gärna en takterass som kan användas för t.ex. caféverksamhet under den varma årstiden.