Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Trollhättan 29, 30, 31, 32 och 33 på Norrmalm

 


Som vi har skrivit om tidigare planeras stora förändringar runt gallerian och Brunkebergstorg. Vi har lämnat in ett yttrande om projektet.

YIMBY ser mycket positivt på att utveckla och levandegöra denna del av Norrmalm. Brunkebergstorg och Swedbankhuset upplevs idag som slutna och otillgängliga. Att göra om Swedbankhuset till hotell kommer att öppna upp fastigheten ut mot torget och likaså utvecklingen av gallerian mot Brunkebergstorg. En förhoppning är att utvecklingen också kan levandegöra Jakobsgatan och Malmtorgsgatan som idag bitvis har ett ganska begränsat stadsliv.

Vi ser i grunden mycket positivt på att öka på volymerna på husen i höjdled. Området kring city tål en väl tilltagen skala och förhoppningsvis kan en högre exploateringsgrad också hjälpa till att skapa underlag för de gatuplan som idag är stängda och ogästvänliga.

Det finns dock flera delar i förslaget som bör vidareutvecklas och förändras för att tillbyggnadens fulla potential skall realiseras.

Fasaderna på de berörda fastigheterna uppfattas idag som mycket storskaliga och är dåligt anpassade för ett levande stadsliv. Arkitekten Jan Gehl riktade redan 1991 hård kritik mot citys bottenvåningar i skriften "Stadsrum & Stadsliv i Stockholms City", utgiven av Stockholms fastighetskontor och Stockholms stadsbyggnadskontor. Majoriteten av bottenvåningarna fick lägsta möjliga betyg.

Vi har i området byggnader som upplevs som stängda, inåtvända och otrygga. Vad som bör eftersträvas är istället byggnader som upplevas som öppna, omväxlande och trygga. Utmaningen är alltså att införliva stora byggnader i städer som vuxit krafigt samtidigt som de befolkas av människor som inte går snabbare - eller är påtagligt större - än de gjorde för hundratals år sedan. Framförallt bottenvåningarna skapar en viktig länk mellan den mänskliga skalan och byggnadens skala. För att en byggnad skall upplevas som tilltalande måste den dels ha en vertikalitet som bryter upp vad som annars lätt blir ett alltför storskaligt horisontellt uttrycka och vidare måste de ha bottenplan som tydligt avskiljer sig från resten av byggnaden.

Gallerians fasader i gatuplan sköter sin uppgift relativt väl ut mot Hamngatan men klarar sig ur denna aspekt något sämre mot Regeringsgatan. Mot Jakobsgatan, Malmtorgsgatan och Brunkebergstorg har Gallerian ett mycket slutet uttryck.

Vad gäller frågan om alltför storskaliga horisontella volymner är detta något som samtliga fastigheter inom planprogrammet lider av och tyvärr åtgärdas denna problematik bara delvis med det föreslagna programmet.

Fastigheten Trollhättan 29 kommer enligt planförslaget att få ett helt förändrat utseende. Vi ställer oss relativt positiva till utformningen mot Hamngatan, här blir det en tydlig vertikal markör. Vi skulle gärna se att den tilläts öka ytterligare i höjd för att skapa en intressantare profil. Trollhättan 29 är däremot problematiskt utformad mot Malmskillnadsgatan där intrycket blir att en stor "kloss" reser sig, alltså exakt samma problematik som finns redan idag med den befintliga byggnaden. Här bör det alltför horisontella uttrycket brytas upp och byggnaden skulle vinna på sänkas något våningsplan närmare Brunkebergstorg samtidigt som den höjs med flera våningsplan närmare Hamngatan för att bilda två distinkt skilda volymer.

Trollhättan 29 mot Malmskillnadsgatan enligt planförslaget.

Även Trollhättan 32 - en byggnad som idag svårligen kan beskyllas för att vara tilltalande - kommer att helt byta utséende. Här finns inte lika stora problem med en alltför storskalig horisontalitet då byggnaden är mindre. Däremot skulle byggnaden må bra av en tydligare uppdelning mellan de två butiksplanen i botten på fastigheten och kontoren ovanför.


Trollhättan 32 enligt planförslaget.

De övriga byggnaderna i planområdet kommer att behållas men få påbyggnader och mindre fasadjusteringar. Vi ställer oss mycket tveksamma till lösningen för Trollhättan 30. Påbyggnaden livar förvisso upp fastigheten men är inte tillräcklig för att bryta upp den monotona grå kloss som fastighetens fasad utgör. Helheten ger här mest en känsla av uttalad rädsla och feghet där man så uttalat inte vågar ändra på en fasad som få Stockholmare lär uppskatta och det gråa och platta intrycket förstärks av kontrastverkan mot påbyggnaden.


Trollhättan 30 enligt planförslaget.

Vi menar att en mycket bättre lösning vore att göra om hela fasaden mot Hamngatan samt den högre del av byggnaden mot Regeringsgatan som visuellt hänger samman med Hamngatan. På så sätt skapas en ny visuell helhet som hänger samman och som kan tillföra positiva stadsvärden.

Kocksgränd och Vattugatan är två gator vars annars naturliga samband bryts av med den stora byggnadsvolymen i kvarteret. I arbetet med att utveckla området bör möjligheten att tydligare knyta samman dessa gator utredas vidare. Detta kan exempelvis lösas med en tydlig dragning av Vattugatan hela vägen fram till Gallerians entré (i form av gågata sista biten) på Brunkebergstorgssidan följt av direkt anslutning till rulltrappor och visuell kontakt med utgången på andra sidan när man kommit ner för rulltrappan. Redan idag går det att ta sig mellan Kocksgränd och Vattugatan via gallerian men kopplingen är otydlig och inte självklar för den som inte känner till området.

Området är idag dominerat av en tydlig "kontorsarkitektur" i betong, glas, stål och andra material. Det vore positivt för områdets arkitektoniska mångfald att titta på en annan typ av fasadmaterial för någon av de förändrade fasaderna, exempelvis sandstensfärgad puts eller tegel.

Det är viktigt att någon av de nya påbyggnaderna får någon form av publik utsiktsvåning/restaurang och gärna en takterass som kan användas för t.ex. caféverksamhet under den varma årstiden.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Oskar (8 April 2013 12:50):
Bra remiss. Kontorsfasaderna borde kunna göras om helt. Om man nu måste bevara dessa så borde man i påbyggdationerna ta vara på de vertikala linjerna i de gamla fasaderna och bygga vidare på dessa uppåt. Det skulle ge ett bättre samspel.
+1
Pellegrino (8 April 2013 19:11):
Avsikten med Norrmalmsregleringen var att koncentrera kommersen till två axlar genom City: Klarabergsgatan/Hamngatan respektive Drottninggatan. Nedre Klara och området kring Brunkebergstorg skulle vara arbetsplatser och i stort sett inget annat. Folk skulle jobba där, shoppa utmed axlarna, bo i förorterna och idka kulturverksamhet i Kulturhuset, denna jättelika fördämning som effektivt hindrar folklivet från att sprida sig söderut. Eftersom folk ändå inte skulle bo där passade man också på att bygga bilramper och parkeringshus över hela Nedre Norrmalm för att ytterligare cementera områdets otrivsamhet.

Därför tror jag inte det är någon större idé att försöka lappa och laga denna förödda stadsdel. Det enda som kan rädda den är en total omgestaltning, inklusive rivning av Kulturhuset, Sergels torg, Riksbanken, Åhlensvaruhuset, bilramperna från Centralbron och i stort sett allt annat som byggdes under Norrmalmsregleringen. Det enda som är värt att spara är tunnelbanan, och kanske något enstaka litet betonghus till varnagel för morgondagens arkitekter. :-)

Eftersom detta inte lär bli av under överskådlig tid skulle jag faktiskt föredra att staden lät bli att genomföra de planer som kommenteras i Yimbys yttrande. Priset för att sminka grisen blir en byggarbetsplats i centrala Stockholm under flera år, och det är det inte värt. Låt eländet förfalla tills det är läge för en ny stadsplan.
+6
Anders Gardebring (8 April 2013 23:35):
Pellegrino:
Lösningen på ett problem är sällan att upprepa det som ledde fram till problemet. Norrmalmsregleringen är ett exempel på det som Jacobs kallade "cataclysmic money", alltså ett stort inflöde av resurser som utraderar ett existerande område och bygger nytt i ett svep. Det du föreslår är samma sak. Förvisso efter andra ideal men med samma problematik med att den existerande stadsväven utraderas, befintliga verksamheter slängs ut och en variation av lokalhyror beroende på standard ersätts med 100% nybyggt och 100% dyrt.

Jag kan samtidigt hålla med dig om att det finns en del problem med Norrmalm men jag kan också se att området blivit enormt mycket bättre sedan jag flyttade till Stockholm 1998. Jag är övertygad om att gradvis förändring och utveckling är den bästa vägen framåt. En stor rivning av hela området riskerar dessutom att skapa ett Klaratraumat 2.0 o det vore ju minst sagt olyckligt när vi nu så sakteliga börjar ta oss ur det första klaratraumat efter ett halvsekel...
 0
Pellegrino (9 April 2013 19:30):
Anders, jag menade inte att man måste göra om allt i ett svep. Det viktiga är att man gör en ny, övergripande stadsplan, sedan kan man implementera den i valfri takt. Men man måste först erkänna problemet, annars blir det bara mera "smink på grisen", som i detaljplaneförslaget.

Jag tycker Yimbys yttrande belyser denna problematik: man vill göra byggnaderna mer trygga och omväxlande genom att "bryta upp" horisontaliteten och monotonin i fasaderna, och genom att bygga om bottenvåningarna. Det låter i och för sig utmärkt, men gör man det blir det ju i princip ingenting kvar, då kan man lika gärna riva och bygga nytt. Det är två helt motsatta ideal inom arkitektur och stadsplanering som kolliderar.

Så hellre än alla lama försök att reparera följderna av en misslyckad stadsbyggnadsteori skulle jag vilja se ett fullskaligt uppror bland planerare och arkitekter. Det är dags att göra upp med den modernistiska dogmen en gång för alla!
 0
Niklas Öhrström (9 April 2013 20:33):
Vad gäller stadsplanen skulle jag vilja se punktvisa förändringar som skapar bättre flöden genom hela City. Men för detta krävs knappast fullskaliga rivningar.
+1
Anders Gardebring (9 April 2013 22:12):
Flödena i city är faktiskt redan hyfsade, det räcker med ett antal genombrott och omgörningar på sina ställen, inget som man behöver riva hela city för. Citys problem är snarare för enahanda funktion (mycket kontor o lite av annat), stängda bottenplan och undermåliga arkitektoniska lösningar.
 0
zoo (9 April 2013 22:35):
Vurmandet för det mytiska gamla Klara tycks aldrig ta slut.
Det city som vi har idag är för mig, och många andra, det Norrmalm vi växt upp med och faktiskt tycker om.
Inte perfekt, men gud vad trist om det vore en kopia på en småstadsidyll. Det finns gott om små städer i Sverige, men väldigt ont om den urbanitet som präglar cityområdet.
Betong kan vara vackert och spännande, även så storskalighet.
Dags att sluta romantisera hur det en gång var och försöka leva i nuet.
Sextio års tandagnisslan är mer än nog.
 0
Niklas Öhrström (9 April 2013 22:46):
Anders G:
Jag tänkte på flödena söder om Sergelstorg. Där rör sig få. Men det är klart att flödena där folk trängs ihop är stora.

Lösningen är, som du skriver ett par genomgbrott (riv ex Riksbanken och delar av Kulturhuset). Men förmaförallt: Gör om trafikleder till gator.
+1
Karl (9 April 2013 22:58):
Blanda inte ihop Hötorgscity/Drottninggatan/Hamngatan med södra Klara. Det är ju inte i området norr om Klarabergsgatan/Sergels torg som det behövs rivningar. Däremot har jag väldigt svårt att se hur kvarteren mellan Vasagatan och Drottninggatan söder om Klara kyrka någonsin ska kunna revitaliseras om man inte river trafikramperna.
 0
Pellegrino (10 April 2013 07:27):
Re: zoo
Det handlar inte om att vurma för gamla Klara, utan att göra något åt en dysfunktionell stadsmiljö som varit trasig länge nog nu. Hur länge ska vi avstå från att fixa något som inte fungerar av rädsla för att framstå som bakåtsträvare?

Jag vill inte ha tillbaka det gamla City, däremot vill jag ha ett levande, omväxlande City. Lustigt förresten att du anser att Cityområdet präglas av urbanitet. Själv anser jag att City till stora delar ser ut som en förvuxen småstadskärna, med Åhlensvaruhus och allt. Innerstan behöver mer urbana kvaliteter och färre områden med småstads- eller förortskänsla.
+2
Robin Andersson (10 April 2013 07:53):
Jag tycker att både Pellegrino och Anders Gardebring har viktiga poänger. Först och främst måste man inse och erkänna problemen och felen. Sedan måste man fundera över hur man kan åtgärda detta och sedan upprätta en målbild. Men som Anders säger så tror jag inte att man behöver riva hela city för att nå denna målbild. Några större och fler mindre förändringar kan räcka. En rivning och nyexploatering av city skulle rent byggnadsstrukturellt innebära en identisk lösning. Det är mer på den estetiska nivån - fasadnivån - som det största förändringarna behöver göras.

Detta är lite samma tänk som jag har i generalplanen för Linköpings stad (http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​1647&). En målbild som kan förverkligas över tid, när byggnaders livscykel når sitt slut.
 0
Oscar A (12 April 2013 15:38):
Zoo
Klarakvarteren var till stora delar urbant, jfr dåtidens Brunkebergstorg, som hade betydeligt bättre stadskvaliteter än dagens. I dagens City är stadslivet starkt begränsat till vissa gator och vissa tider på dygnet.

Frågan är om jag någonsin hört ett så värdelöst arguement som "försöka leva i nuet" när det kommer till stadsbyggnad...
 0
Norrmalm (13 April 2013 19:12):
Människorna i området rör sig primärt i köpcentrumet inne i byggnaderna, inte längs långgatorna parallellt med det.

Det är i den meningen närmast som i random förortscentrum. Vore det attraktiva butikslägen skulle butiker och restauranger säkert redan flockas där på utsidan av jättekomplexet.

Det låter inte klockrent att anta, att med lite ytfinnish eller ett par nya våningsplan kommer det att uppstå butikslägen längs de gator som nu är mest folktomma. Trots att det redan är mitt i city och få meter till närmaste T-baneuppgång. Om man vill lösa detta verkar det mer troligt att försöka avstyra de hinder som gör att det trots cityläget inte blir några särskilt stora strömmar av gående i området (annat än i rusningstid till/från arbetsplatser).

Tills någon överbevisar mig köper jag inte detta ytfinnishresonemang. Problemen synes djupare och en massa kosmetika riskerar närmast att konservera problem som måste lösas mer ingående.
 0
Anders Gardebring (14 April 2013 20:14):
Norrmalm:
Jag jobbar i området (regeringsgatan, vid gallerian) och det är väldigt mycket folk i rörelse på Hamngatan. På senare tid har också mängden människor som rör sig på denna del av Regeringsgatan ökat påtagligt vilket verkar hänga ihop med att man öppnat upp just nya butikslägen.
 0
Rasmus Larsson (15 April 2013 00:09):
Problemet i Södra Klara är Staten. Staten använder nästan alla husen där till olika departement och andra centrala regeringsfunktioner. Och av säkerhetsskäl vill man ha så lite publika lokaler som möjligt i husen. Vilket leder till att de flesta av husen saknar butikslokaler i bottenvåningen annat än på Drottninggatan.
+1
Robin Andersson (15 April 2013 10:49):
Norrmalm: Att skapa levande stråk handlar naturligtvis om mer än att skapa en "mänsklig skala" i arkitekturen. Stråket måste leda mellan minst två målpunkter. Också gärna innehålla en hel de målpunkter. Det är ju flera aspekter som sammantaget skapar ett attraktivt stråk.

Men så länge som stråket inte är attraktivt rent visuellt så kommer människor att välja bort det till fördel för något annat parallellt stråk, även om det innebär en omväg. Och så länge som man gör det så kommer verksamheter inte att vilja etablera sig där. Det blir ett moment 22.

Kommunen kan bryta detta moment 22 genom stadsmiljöförbättringar - visuellt och trygghetsmässigt - och krav på fastighetsägare att förändra bottenvåningarna. Då kommer fler sannolikt att välja det stråket och därmed ökar underlaget för verksamheter att flytta in.

Kommunala stadsplanerare brukar ofta prata om "ankare". Det är en målpunkt som är så stora att de skapar flöden och aktiverar stråk. Gallerior (A-lägen) inne i stadsmiljöer brukar ses som ankaren, som placeras ut strategiskt för att sedan skapa flöden (B-lägen) i stråken som bildas mellan dem. Om det faktiskt är ett bra sätt att planera eller om det innebär att man "suger upp" flödena från andra stråk (som i bästa fall får C-lägen) vet jag inte. Men så resonerar man.

Jag ser hellre att man försöker minska ner på dessa gallerior och istället försöker hålla sig till att låta affärsverksamheter underkasta sig stadens funktion och gatan som den allmänna plats den är. A-lägen kommer förvissa ändå att skapas, säkerligen vid torgbildningar, etc. men de blir inte lika permanenta som i gallerior.
 0
Bo Ek (17 April 2013 11:52):
Först vill jag säga att min beundran för YIMBYs välformulerade yttranden är stor!
Emellertid, jag är verkligen tveksam till detta förfuskande av Stockholms modernistiska centrum. Förstå mig rätt, när jag ser bilder på de rivna Klarakvarteren får jag ont i magen! Hur kunde de? Men nu är det som det är och då borde man värna och vårda de idealen så långt det går, istället för att röra till hela bilden men på- och ombyggnader. Lägg pengarna på att putsa och sköta city som den blänkande, "futuristiska" pärla den borde vara istället!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8606 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter