Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Den gröna promenadstaden.

 


Programmet "Den gröna promenadstaden" föreligger nu i en uppdaterad och omarbetad version. Det tidigare utkastet från juni 2012 hade ett flertal problem som vi identifierade i vårt yttrande: 

  • Fokuset på att - i strid med den antagna översiktsplanen - bevara status quo
     
  • Det felaktiga grundantagandet att utspridd bebyggelse är miljövänlig bebyggelse
     
  • De många tveksamma formuleringarna som kommer att åberopas av Nimby-krafter för att förhindra att stadsbyggnadsprojekt kommer till stånd
     
  • Tanken att staden i första hand ska tjäna som naturreservat och först i andra hand som boplats för människor.

I den reviderade versionen kvarstår problemen och har i flera fall ytterligare förvärrats. T ex har formuleringen "Detta betyder inte att mängden grönyta som går åt för stadens tillväxt ökar" tillkommit, liksom följande passus:

En utgångspunkt för stadsbyggandet och för all planering, utveckling och skötsel av parker och natur är att upprätthålla eller stärka funktionerna i Stockholms ekologiska infrastruktur. Ingrepp som försämrar funktioner med regional betydelse ska helt undvikas.


Den "särskilt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen" omfattar enligt kartbilagan ca 75% av alla grönytor inom Stockholm, inklusive golfbanor, koloniområden, ridsportanläggningar och villaområden för de särskilt välbesuttna.


"Särskilt betydelsefull ekologisk infrastruktur" enligt programförslaget.

Gröna kilar

De gröna kilarna är nu som vi efterlyste utritade på kartbilagan. Tesen att sådana är nödvändiga som ekologiska spridningsvägar och därför inte får brytas tas närmast som ett axiom. Något empiriskt stöd för den uppfattningen presenteras inte. Samtidigt, obekymrade om det livsviktiga i att upprätthålla obrutenheten, överbryggar kilarna kilometerbreda naturliga barriärer - allt enligt kartbilagan.


En kilometer vatten - ingen barriär för djurlivet, enligt programförslaget.

 

Även talet om ekosystemtjänster tycks vara mycket svagt grundat i empiri. Vi anser att nyttan av en viss ekosystemtjänst ska vägas mot andra nyttor, som till exempel rekreationsnyttor och ekonomiska nyttor. Det borde framgå klart och tydligt av rapporten att detta bör vara en målsättning för Stockholm.

Det specificeras inte heller vad som avses med gröna kärnområden i staden. Vill Stockholms stad ha vildlevande björn och älg på Järvafältet eller är det salamandrar och fjärilar som eftersträvas? Vilka arter ska tillåtas etablera sig i staden och till vilket pris för stockholmarna? Hur många tusen bostäder är en lokatt i Årstaskogen värd? Vilka arter ska gynnas på det begränsade utrymmet och var hamnar människan i rangordningen? Kan man motivera det övergripande målet att maximera antalet olika arter inom stadens gränser med att det är "högt uppskattat av de närboende", när det krävs expertkunskaper för att se skillnad på de 1000 olika kvalsterarterna som lever i Sverige - eller ens upptäcka djuren?


Ska ha bostad inom staden innan människor kan få det, enligt programförslagets principer.

Koloniområden

Möjligheterna till stadsodling har nu uppgraderats, från "ska undersökas" till "ska utvecklas." Överhuvudtaget är dokumentet mycket positivt till stadsodling, en hobbyverksamhet som genom sina privatiserings- och barriäreffekter och sina stora krav på utrymme och biltransporter är svår att förena med Översiktsplanens målsättning om en tät, tillgänglig och miljövänlig stad.


"Spännande plats för spontana möten mellan människor" enligt programförslaget.

Av dessa skäl reserverar vi oss mot målsättningen att varje bostad ska ha en stadsodling inom 1000 meter. Vårt tidigare förslag att se över möjligheten till hobbyodling på tak enligt modell från bl a Berlin kvarstår.

Parker

Dokumentet konstaterar korrekt att ytterstadens grönområden används mycket sparsamt i jämförelse med innerstadens parker.


Vasaparken


Park utan namn, Västertorp

Den självklara slutsatsen att det helt enkelt finns för lite folk per kvadratkilometer ytterstadspark drar man dock inte. Att parkerna är kroniskt folktomma ses istället som ett enkelt informationsproblem: De boende ska göras medvetna om "det stora och rika utbudet av gröna miljöer" genom "bättre information, tydligare entréer, nya vandringsleder, tydligare skyltning, bättre service, cykelvägar, kollektivtrafik och parkering". Det kan noteras att Vasaparken klarar sig alldeles utmärkt utan någondera (även om kollektivtrafiken förstås är bra, som överallt där tätheten är hög).

Ett stort informationsproblem - som vi ser det - är däremot terminologiförvirringen som infördes av stadsplanerarna på 40-talet. Varje obebyggd markplätt fick slentrianmässigt etiketten "park", om den så låg mitt i en motorvägskorsning. Trafikslum är inte park. Hus i "park" är inte park. Gräsmattan mellan promenadstigen och bilvägen är inte park. En slyklädd och otillgänglig bergssluttning är inte park. En park är en plats dit man lätt kan ta sig och där man tryggt kan vistas i det gröna och spela boll, sola eller äta picknick. Ett radikalt men kanske nödvändigt grepp skulle kunna vara att i ett svep upphäva parkstatusen hos samtliga ytterstadsgrönområden och sedan noggrant utvärdera vilka markbitar som har realistiska förutsättningar att bli välbesökta, trygga och omtyckta parker.

Förslag

De formuleringar som i onödan gör det svårare att implementera Promenadstadens vision bör utgå eller åtminstone kvalificeras med att en bedömning ska ske från fall till fall.

1. "En utgångspunkt vid alla förändringar ska vara att ta tillvara landskapets karaktärsdrag och stadens gröna kulturvärden." (Sid 10)
Olycklig formulering som kommer att åberopas så fort en bergsskärning riskerar att byggas för eller slybacke bebyggas, eller när status quo rent allmänt är hotat.

2. "Att den nya bebyggelsen anpassas till topografi och vegetation är en annan viktig ambition." (Sid 10)
Den här formuleringen är märkligt ogenomtänkt; all bebyggelse måste förstås förhålla sig till topografin om man inte nivellerar terrängen totalt, och vad innebär det att anpassa bebyggelse till vegetation? Det är lätt att förutse att den kommer att tolkas som att inget någonsin får synas.

3. "Utblickar mot vatten ska tillvaratas." (Sid 13)
Tanken är god, men så länge det inte klargörs i vilken utsträckning utblickarna ska tillvaratas och från vilka platser det gäller (privata hus? Otillgängliga skogsbackar?) blir effekten att varje byggprojekt i närheten av vatten omöjliggörs.

4. "Ingrepp som försämrar (ekologiska infrastruktur)funktioner med regional betydelse ska helt undvikas." (Sid 21)
Det specificeras inte vad dessa funktioner består i (även om dokumentet ger ett par exempel, t ex "svalkande skugga") och därmed blir formuleringen en gummiparagraf som fritt kan brukas till att motarbeta varje form av förändring. Den tydligaste parallellen ser vi i fallet Nationalstadsparken, vars lagstöd nyttjas som förevändning för att stoppa eller stympa föreslagna byggnadsverk långt utanför parkgränsen med motiveringen att de skulle kunna synas från parken.

5. "Stockholm har en relativt grön och gles struktur, vilket är gynnsamt från klimatsynpunkt." (Sid 24)
Detta är direkt felaktigt, som vi redan har påpekat. Menar man allvar med att verka för en klimatsmart och ekologiskt hållbar stad så ska man göra motsatsen till det programförslaget föreslår och istället bygga mindre glest. Sprawl är kostsamt för miljön, gör transporterna längre och infrastrukturen mindre effektiv. Varje hus som inte byggs centralt måste istället byggas perifert, ofta på helt orörd mark, och ofta med helt ny infrastruktur: vägar, vatten och avlopp, fjärrvärme osv. Gleshet framtvingar bilberoende och därmed ytterligare hårdgjorda ytor i form av vägar, trafikapparater och ytparkeringar. På sid 24 sägs vidare att "stadens klimatanpassning ska vara en utgångspunkt för stadsplaneringen och för hur staden vidareutvecklar grönstrukturen" och det är det enda stället i dokumentet som med lite god vilja kan tolkas som en insikt om att förtätning underlättar klimatanpassningen.

Vi skulle också välkomna en något mindre okritisk hållning till särintresset stadsodling med en djupare analys av hur det står i samklang med den satsning på tätare och mer tillgänglig stad som Promenadstaden föreskriver. Den empiriska grunden för påståendena om gröna kilar bör redovisas om det ska ligga till grund för ett så viktigt dokument som detta. Likaså bör några obevisade antaganden - främst att stockholmaren i gemen gärna bor mer perifert än den lokala insektsfaunan - underbyggas med opinionsundersökningar och studier på betallningsvilja (Se till exempel Spacescapes "Värdering av stadskvaliteter" från 2011) och andra studier om de ska anses ha något värde bortom löst subjektivt tyckande.

Vårt tidigare yttrande

Våra synpunkter på det tidigare förslaget kvarstår i sin helhet.

Klicka här för att komma till vårt yttrande från oktober 2012

Hela yttrande som PDF-dokument.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+3
J (18 Juli 2013 22:20):
Vilket NIMBY-dokument detta tycks vara, som dessutom helt strider mot aktuell ÖP och försvårar bostadsbyggande. Vilka är det som ansvarar för formuleringarna? Får ni någon feedback på er respons. Påståendet om att gles bebyggelse är miljövänliga tyder på att kunskaperna ligger på praktikantnivå.
+1
Alexander Åkerman (19 Juli 2013 10:04):
Det är tydligt hur motstridiga intressen inom stadsbyggnadskontoret får komma fram i "grönrapporterna", där expertkunskaper utnyttjas för att driva en egen linje - utan argument bottnade i påvisade empiriska fakta blir ju risken för korruption stor då experternas åsikt blir avgörande...
 0
Erik Jungnelius (19 Juli 2013 12:29):
Men kommer detta dokument ha så stort inflytande då? Det mesta som omnämns är ju hårresande och flummigt. Men kanske just det pekar på att man mest gör detta för syns skull för att blidka trädkramarna, men sen kan man ändå tolka sig runt det hela. Det är väl det som sker idag?
+3
Patrik Höstmad (19 Juli 2013 12:48):
Den förtur som trafikplaneringen har haft är ersatt med en förtur för planering av gröna stråk. Tanken är att kryp och växter ska få en obruten och väl dimensionerad infrastruktur. Det blir ur stadens perspektiv suboptimala lösningar och stora barriäreffekter.

Det är samma tänk när Centralenområdet planeras i Göteborg. Den bärande idén är obrutna gröna stråk. Stadsväven kan man däremot utan problem choppa upp i tusen bitar....
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​6/​centralenomradet-​behover-​_​.​.​
 0
Jan Wiklund (20 Juli 2013 22:20):
Lysande! Nu gäller det bara att skriva en kortvariant och publicera i SvD eller DN. För tyvärr är det väl bara våra egna som läser ovanstående, plus någon byråkrat? Här gäller det att vara offensiv och mota det här programmet i grind!
 0
Jan Wiklund (20 Juli 2013 22:29):
För övrigt har ni väl sett den här bilden hos Fredman på kvarnberget:
http:​/​/​1.​bp.​blogspot.​com/​-​4SmFdNU62t0​/​UdrjzEYzA5I/​AAAA.​.​

Den visar att på avstånd under 2 km är det hälften som går till fots. Sen ökar biltrafiken snabbt. Ju tätare stad, desto närmare och desto mindre fordonstrafik. Borde övertyga varje miljövän, tycker jag.
 0
André L (25 Juli 2013 23:07):
Idén av att gröna stråk är bra för miljön är idiotisk. Djur vill inte bo i förorter de vill bo utanför städerna. En gräsplätt bredvid en motorväg eller ett par hundra meter sly mellan två förorter är inget hem för en älg.

Vill vi hjälpa miljön ska vi göra staden mindre till ytan. Då blir det mer riktiga naturområden utanför städerna där djuren kan leva fritt utan att störas av människor. Dessutom skulle det bli lättare för stadsborna att kom ut ifrån staden. Den överblivna marken mellan förorter lämpar sig inte för mycket. Samtidigt är Stockholm till ytan så stort att det är svårt att lämna staden. Om Stockholm vore mindre skulle man snabbt och smidigt kunna ta sig ut på landsbyggden.
+1
Professionalism? (27 Juli 2013 11:27):
Vill/kan lodjuret leva i Årsta skog, eller skulle det föredra en bevarad landsbygd (och således ett stadsområde som sätter gränser för hur långt ut från dess centrum det ska/vill expandera)?

"Encouraging compactness would be a good start, even just at the subdivision level. Hopscotch development inflicts ecological damage well beyond its immediate footprint—there are many plants and animals that cannot survive surrounded by a sea of humanity."

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​12/​0​2/​15/​americas-​suburban-​.​.​

Mer:

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​11/​0​2/​28/​when-​greenbelts-​fa.​.​

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​12/​0​2/​0​2/​for-​metros-​two-​cit.​.​

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​11/​0​4/​22/​urbanites-​leave-​th.​.​

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​12/​0​9/​13/​marchettis-​constant

http:​/​/​persquaremile.​com/​20​12/​0​8/​22/​commute-​time

Hur måluppfyllande är de gröna kilarna av Stockholmstyp vs. gröna bälten i liknande omfattning?

Har Stockholm något som helst mål att reducera avstånden, då ökade avstånd kräver ökade energiuttag oavsett resesätt (dessutom minskande benägenhet att cykla eller promenera). Hur ska/vill man göra med bilavragen, om man vet att en mycket stor del av dessa görs i storstadsregionerna med Stockholm i spetsen?

Hur kan man påstå att en gles stad är klimatvänlig?

Vad menar man i praktiken med ordet grön?
 0
Alf . (29 Juli 2013 21:39):
Biologer har hittat sexton sällsynta djur- och växtarter på Arlanda.

"Biologerna har även hittat ytterligare fjorton ovanliga arter på området, även de är sällsynta och sårbara, och rekomemenderar fler naturvårdsinsatser på Arlanda."

och

"Samtidigt konstateras att ett flertal arter trivs och till och med gynnas av flygplatsverksamheten."

http:​/​/​www.​unt.​se/​sigtuna/​hotade-​arter-​trivs-​pa-​arland.​.​
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter