Utskrift från www.yimby.se
....

Gående och cyklande barn koncentrerar sig bättre

 
Foto Mikael Colville AndersenFoto (c) Mikael Colville Andersen, Copenhagenize

Flera studier visar att elever som går eller cyklar till skolan koncentrerar sig bättre. En dansk studie visade nyligen att effekten till och med är större än av att äta frukost. Men resvaneundersökningar visar att färre går och cyklar än vad som är motiverat av avståndet, och bilskjutsandet ökar. Samtidigt har trafiken aldrig varit så säker som den är idag. Allt tyder på att färdmedelsvalet är en attitydfråga.

En vanlig föreställning är att barn inte kan bedöma trafiken rätt. Det måste nyanseras. En engelsk undersökning på barn i åldern sex till elva år visade att detta gäller när bilister kör över 30 km/h. När bilisterna kör fort måste man beakta även bilister som är långt borta och därför inte syns så bra. När bilisterna kör sakta så behöver man bara beakta de som finns i den omedelbara närheten. Att sänka hastigheten är därför inte bara en fråga om krockvåld utan också om att underlätta samspelet.

 Om vuxna saktar ner blir det lättare för barn att bedöma trafiken, men mätningar visar att att bilister är dåliga på att hålla 30-gränsen vid skolor. I en undersökning från försäkringsbolaget If uppger rektorer att föräldrar utgör den största trafikfaran utanför skolan. Farthinder är ett sätt att komma tillrätta med problemen.

Eftersom skjutsande föräldrar är en trafiksäkerhetsrisk har det i vissa nederländska städer införts stoppförbud vid skolorna under skoltid. I Danmark har Socialistisk Folkeparti föreslagit stoppförbud eller en bilfri zon några hundra meter runt skolorna. De som ändå vill skjutsa sina barn i bil kan ställa bilen en bit bort och låta barnen gå sista biten, antingen själva eller med föräldern. Flera svenska skolor har gått en annan väg. Där har man istället förbjudit cykling.

De flesta bor nära skolan
avstånd till skolan
De flesta elever har nära till skolan, men många åker bil eller buss ändå. För resor mellan en och två kilometer åker 38% av eleverna i åldern 6-15 buss eller bil, och andelen som åker bil ökar. På 1970-talet gick eller cyklade över 90 procent av 7-9-åringarna till skolan. Den siffran sjönk under 80 procent på 1990-talet. När Vägverket undersökte hur många barn upp till 15 år som gick eller cyklade till skolan 2006 var andelen bara 58 procent.

Paradoxen är att detta hänt samtidigt som trafiken blivit mycket säkrare. Antalet omkomna halverades mellan 1980 och 2010.

En orsak till ökat skjutsande skulle kunna vara det fria skolvalet, som sedan 1992 gör att man inte måste gå i närmaste skola. Men resvaneundersökningar visar att eleverna ofta väljer bort gång och cykel även om de bor nära skolan. Kanske bör skolorna i sin marknadsföring informera om nyttan av att välja en skola dit man kan gå och cykla.

Även för elever som bor något längre bort kan det vara bra att gå och cykla. En spansk studie fann att de som gick eller cyklade längre än en kvart hade bättre koncentration än de som bodde närmare skolan. En annan studie, från Karolinska institutet, visade att tonårsflickor som motionerade intensivt fick bättre betyg.avstånd till skolan i norge


Situationen är likadan i Norge och Danmark. Två av tre elever i Norge bor inom fem kilometer från skolan, eller cirka 20 minuter på cykel. Men bara 41% av skolresorna sker med cykel eller till fots, och cyklingen minskar. En dansk studie konstaterade redan år 2002 att cyklingen minskar mer än vad som kan förklaras av faktorer som nedlagda skolor, längre avstånd till skola, eller ökat bilinnehav. Författarna pekar ut ökad biltrafik, säkerhetskampanjer, mediadrev och synen på cykelhjälm som faktorer som kan förklara förändrade attityder till cykling:

Samlet set tyder udviklingen på, at antallet af børn, der bliver kørt i bil til og fra en gennemsnitlig dansk skole, er fordoblet fra 1993 til 1998-2000. Omkring 5-10% af stigningen i denne biltrafik skyldes stigende bilrådighed, mens 5-15% kan henføres til skolenedlæggelser og 25-30% til en lavere gennemsnitsalder blandt børn. 55-60% af stigningen må således henføres til ændringer i opfattelser og holdninger.

Det ser ud til, at holdningsændringerne primært har bestået af en stadig mindre positiv holdning til at cykle. En mulighed er, at forældrene pga. øget biltrafik, trafiksikkerhedskampagner, medier mv. har fået flere bekymringer på deres børns vegne, og har sat nye grænser for børns selvstændige transport. Ændrede holdninger til brug af cykelhjelm i 1990'erne, der har resulteret i stigende brug af cykelhjelme, kan ligeledes have fået færre børn til at cykle, og i stedet gå og køre i bil og bus.


I engelsktalande länder har man noterat att flickor ofta slutar cykla i tidiga tonåren. I dessa länder är kvinnliga cyklister i minoritet. Bara var fjärde cyklist i USA är kvinna. Hemma i Sverige finns ett liknande fenomen, nämligen att barn slutar bära hjälm i åldern 13-15. Andelen med hjälm mer än halveras i den åldern. Det illustrerar betydelsen av attityder. Om man uppmuntrar barnen att använda cykelhjälm, sätter de på sig hjälmen eller låter de cykeln stå?

Hur attityder påverkas av hjälmar undersöktes i en dansk studie med 3500 svarande. Respondenterna fick svara på om de gillade att cykla, åka bil och buss samtidigt som de fick se olika bilder. Respondenter som fick se lustfyllda bilder på en sportbil eller fritidscykling utan hjälm var mest positiva till cykling. De som fick se sportbilen var också positiva till bil, men de blev ännu mer positiva till bil när de fick se en neutral bild på en cyklist med hjälm. Bilden på cyklisten med hjälm visade sig också vara avskräckande för cykling. De som fick se den bilden var mindre positiva till cykling än de som inte visades någon bild alls. Slutsatsen är att ett lustfyllt budskap utan hjälmar är nyckeln för en fungerande cykelkampanj.hjälmbruk och cykling bland barn


Sedan 1988 har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, mätt hjälmbruk bland cyklande elever. Mätningarna sker varje höst på samma platser. Trenden är ökat hjälmbruk och färre cyklister, men VTI säger att deras data inte kan användas på det sättet. Studierna visar endast andelen hjälmbrukare och säger inget om antalet cyklister, enligt VTI. Så resultaten är inte säkra. Men studierna visar en sak tydligt: för VTI är det hjälmar, inte cykling, som är det intressanta.

Men forskning visar tvärtom att cykling är viktigare än hjälmar. För vuxna visar alla undersökningar att de som cyklar till vardags har lägre dödlighet och lägre sjukfrånvaro än de som inte cyklar. Detta eftersom vardaglig motion är mycket hälsosamt. Det har också visat sig att när fler går och cyklar så ökar säkerheten. Detta kallas safety in numbers eller säkerhet i mängden. Det har också visat sig att när fler bär cykelhjälm så minskar inte skalls kadorna.

Kanske är det viktigare att mäta hur många som cyklar och går till skolan, än att mäta hjälmbruket. Cyklingen kan enkelt mätas genom att räkna antalet cyklar på skolgården.

Slutsatser
För att eleverna ska må bra och ta till sig skolundervisningen är det viktigt att skolor och myndigheter anpassar såväl trafiken som säkerhetskampanjerna till att i första hand främja gång och cykling. Skolvägen bör säkras genom att sänka till max 30 och bygga farthinder, till exempel busskuddar eller avsmalningar, som säkerställer hastigheten. För en trygg och säker miljö runt skolan bör stoppförbud införas under skoltid.

Eftersom gång och cykling har så stor positiv inverkan på hälsan är det troligt att hjälmsnack och skrämselkampanjer i media och från myndigheter gör mer skada än nytta. Genom att fokusera på positiva budskap kan nya cykelbanor och andra uppmuntrande åtgärder få en chans att fungera. Det är lite komplicerat med lagen om cykelhjälm för alla under 15. Men samtidigt är barnen för unga för att bötfällas, så kampanjer och mediadrev är troligen lika betydelsefulla som lagen. De enda som kan bötfällas är vuxna som skjutsar hjälmlösa barn på den egna cykeln. Vidare gäller lagen bara tvåhjuliga cyklar, inte trehjuliga. Och polisen verkar många gånger ha annat för sig. Det kanske är lika bra det.

Källhänvisningar

Skolebørn koncentrerer sig langt bedre efter en cykeltur. Danmarks Radio  

Motion betyder mere for børns læring end mad. Folkeskolen

Associations between physical activity, fitness, and academic achievement. The Journal of Pediatrics

Active Commuting to School and Cognitive Performance in Adolescents. JAMA Pediatrics
The main findings of this study suggest that active commuting to school (ACS) is positively associated with cognitive performance in adolescent girls, independent of potential confounders including extracurricular physical activity. Indeed, the associations between ACS and cognitive performance were stronger in those girls who spent more time in ACS.

Girls who walk, bike to school do better in tests. Reuters

Traffic at 30 mph is too fast for children's visual abilities, scientists reveal
The researchers measured the perceptual acuity of more than 100 children in primary schools, and calculated the speed of approach that they could reliably detect. The results suggest that while adult pedestrians can make accurate judgments for vehicles travelling up to 50mph, children of primary school age become unreliable once the approach speed goes above 20mph, if the car is five seconds away.

Reduced Sensitivity to Visual Looming Inflates the Risk Posed by Speeding Vehicles When Children Try to Cross the Road. Psychological Science 2011

In addition, binocular cues to the distance of a car that is traveling at 30 mph and is 5 s away are negligible

Föräldrar som lämnar barn vid skola utgör stor trafikfara. DN

SF vil bekæmpe bilkørsel ved skoler. Politiken

Bryt trenden med stillasittande barn. Värmlands Folkblad

Barns och ungdomars resvanor – en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter (PDF)
av Trivector på uppdrag av Vägverket

Barns rörelsefrihet byggs bort. Göteborgs-Posten
Men allt färre går eller cyklar till skolan, från över 90 procent av 7-9-åringarna på 1970-talet till under 80 procent på 1990-talet. När Vägverket undersökte hur många barn upp till 15 år som gick eller cyklade till skolan 2006 var andelen bara 58 procent.

Låga dödstal i vägtrafiken 2012. Trafikanalys
Totalt omkom 286 personer i trafiken, vilket är den näst lägsta dödssiffran sedan 1940-talet (allra lägst var 2010).

Fler barn åker bil till skolan. DN
En studie från Trafikverket visar att 2003 lät 85 procent av föräldrarna sina barn gå själva till skolan. 2009 hade den siffran rasat ner till 53 procent. Många väljer att i stället följa dem till skolan, men det är bilåkandet som har ökat markant.

Den nasjonale reisevaneundersøkelsen 2009 - nøkkelrapport. Se kapitel 8

En undersøgelse af børns trafiksikkerhed og transportvaner (PDF) Danmarks Transportforskning 2002

For girls on bikes, new research shows a turning point: age 14. BikePortland

Beauty and the Bike
Girls in cycling friendly countries continue to cycle into adulthood, whilst in many other countries they tend to give up during the teenage years.

Hälften av barnen kör utan hjälm. DN
Bland dem mellan 8 och 12 år hade 76 procent hjälm, medan bara 24 procent av dem som var mellan 13 och 15 år använde cykelhjälm.

Promoting Cycling Positively - Now with Proof. Copenhagenize


Wikipedia. Cykel > Säkerhet och hälsa vid cykling

Wikipedia. Safety in numbers

VTI - Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2012 – Resultat från VTI:s senaste observationsstudie
Se även kommentar 11 juni 2010 12:27 angående hur data från denna studie inte anses säga något om hur cyklingen utvecklas över tid.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala och Yimby Malmö.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+2
Jan Wiklund (19 November 2013 10:11):
Det här verkar långt upp i åldrarna, tror jag. Jag har själv blivit mindre positiv till cykling sen min fru börjat pressa mig att ha hjälm. Det är jobbigt, jag får spänningar i nackmusklerna, det är inte alls lika skönt att cykla längre. Jag har all förståelse för barn som tänker likadant.
+1
Dmitri Fedortchenko (19 November 2013 10:17):
Tyvärr finns det alldeles för många "vuxna" som anser att "ingen hjälm = får ej cykla" och därmed basta. Självklart baserat på inget annat än egen erfarenhet "hjälmen sprack/räddade mitt liv" och/eller gärna något de läst i media.

Alla känner vän åtminstone en sån misstänker jag.
Ingen mängd statistik eller forskning eller erfarenhet från länder som Danmark och Nederländerna kan få dessa hjälmkramare att inse att hjälmpropagandan gör mer skada än nytta. "Om man bara instiltar det i barnen från en ung ålder så löser det sig!"
 0
Arvid Bäärnhielm (19 November 2013 11:55):
Okej, först ska jag säga att jag också är ganska negativt inställd till det här med hjälm, men jag börjar ändå fundera på det som Dmitri sa. Det är väl klart att om man ser till att barn växer upp med att det är naturligt att bär hjälm när man cyklar så kommer de i större grad att använda det även när de är vuxna. Jag läste rapporten på http:​/​/​www.​ncbi.​nlm.​nih.​gov/​pmc/​articles/​PMC1410​838/​#!.​.​ och ser ju klart att antalet cyklister minskar, men jag är väldigt nyfiken på att se effekten på längre sikt. Kommer nivåerna på antalet cyklister upp i samma nivå efter 20-30 år, när barnen har blivit vuxna? När de i sin tur får barn som blir vuxna efter ytterligare 20-30 år? Min poäng är väl egentligen att man inte nödvändigtvis ska hänga upp sig på kortsiktiga förändringar som beror på attityder, när sådant förändras på mycket längre sikt. Det viktiga i sammanhanget är väl främst att se hur stor nytta hjälmen gör vid en eventuell olycka, samt hur den upplevda säkerheten gör riskerna större. Att det totala antalet cyklister minskar kortsiktigt kanske är ett nödvändigt ont för att få upp säkerheten i allmänhet. Men, som jag sa i början, jag är ganska negativt inställd till hjälm. Just på grund av att jag inte tror att den gör någon större skillnad vid en eventuell olycka, samt att den ger en falsk trygghet som ökar risken.
 0
Erik Sandblom (19 November 2013 12:13):
Arvid, det är en trend sedan decennier, i Sverige och utomlands, att färre barn går och cyklar till skolan. Detta även om de bor nära skolan.

För vuxna gäller samma sak. I Sverige bor hälften av befolkningen inom fem kilometer från jobbet. Hälften av bilresorna är kortare än fem kilometer. Det tar 20 minuter på cykel. Källa infrastrukturpropositionen 2008 sidan 150.

De som går och cyklar till vardags har lägre sjukfrånvaro och lägre dödlighet. Därför måste hjälmfrågan underordnas frågan om att öka gång och cykling, även om man enbart ser det i ett snävt olycks- och folkhälsoperspektiv.
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Cykel#S.​C3.​A4kerhet_​och_​h.​.​
 0
Arvid Bäärnhielm (19 November 2013 12:37):
Ja, som sagt, jag är ju skeptisk till hjälmens nytta, men det var egentligen inte det som mitt inlägg handlade om. Det blev så bara för att den rapporten jag hänvisade till handlade om just hjälmar. Och det var för att jag kände att just den rapporten lade lite väl högt fokus på kortsiktiga effekter. Jag skulle verkligen vilja se de långsiktiga effekterna av just den lagen, eftersom det skulle kunna visa en helt annan bild av hjälmtvånget. Om det långsiktigt inte har någon större effekt på det totala antalet cyklister, så motsäger det lite av vad rapporten kommer fram till. Om man skall lagstadga om andra saker så är det viktigt att se till det långa perspektivet av lagen. Av den anledningen är jag nyfiken på effekten av hjälmlagarna i det långa loppet. Om en lagändring, vilken det nu må vara, har effekten att det totala antalet cyklister sjunker i det korta perspektivet så blir det ju lätt att hävda att det är bättre att fler cyklar utan lagen istället för att färre cyklar med lagen. Men om lagen i det långa loppet inte har någon större effekt på det totala antalet cyklister så faller ju det argumentet. Då är det viktigare att se till den faktiska säkerhetsändringen med lagen. Är den bra eller dålig? Det var det jag ville komma fram till med mitt inlägg. Att vi i Sverige, och många andra länder, driver en politik som får färre att vilja cykla är ju också en sanning med modifikation. Cyklingen ökar ju i Sverige, det kan man inte säga emot, att den däremot minskar kring skolor och i sådana sammanhang är ju också tydligt. Det är nog inte så enkelt som man kan tro att reda ut exakt vad det är som bidrar till denna utveckling. Men att något behöver ändras på är ju klart. Och jag håller helt med om att majoriteten av bilresorna i Sverige är onödiga.

Men mitt inlägg handlade alltså främst om det långsiktiga perspektivet på lagändringar som den i rapporten jag hänvisade till.
 0
Erik Sandblom (19 November 2013 12:46):
Nej, cyklingen ökar inte i Sverige. Det är bara på Vätternrundan och i Stockholm som cyklingen ökar, mycket beroende på att tunnelbanan inte byggts ut på decennier. För hela Sverige visade den nationella resvaneundersökningen 2005 att 9-10% av resorna sker med cykel, vilket är en minskning från 12% sedan nittiotalet. Källa Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik, sidan 3 samt Trafikanalys för resvaneundersökningen 2005.

http:​/​/​publikationswebbutik.​vv.​se/​shopping/​ShowItem_​_​_​.​.​
http:​/​/​trafa.​se/​sv/​Statistik/​Resvanor/​

Att bedöma hur hjälmlagar påverkar cyklingen görs bäst genom att mäta före och efter lagen infördes. Resultatet är att cyklingen minskar. Effekten i Sverige är inte lika tydlig eftersom lagen bara gäller barn, som inte kan bötfällas.

Jag kan tycka det är lite märkligt att ifrågasätta om hjälmlagen minskar cyklingen. Om det inte finns någon alternativkostnad så kan man lika gärna ha lag om bilhjälmar, busshjälmar och gåhjälmar också. Om man nu menar att hjälmlagar inte påverkar resandet alltså. Bilister får flest vårddygn för skallskada, källa VTI, Trafikskador 1998-2005 enligt patientstatistik. Tabell 12b.
+1
Jens Ekengren Som Inte Loggat In (19 November 2013 15:24):
Petitessanmärkning: 30 mph ~ 50 km/h.

Nu ska jag gå vidare och felanmäla en cykelbana där halva bredden består av en pöl - får se om det hjälper ;)
 0
Erik Sandblom (19 November 2013 15:32):
Jens, inte säker på hur du menar men det står 20mph vilket motsvarar 32 km/h.

"children of primary school age become unreliable once the approach speed goes above 20mph"
+1
Jens Ekengren (19 November 2013 16:38):
Ok, jag såg bara i källförteckningen: "Traffic at 30 mph is too fast for children's visual abilities, scientists reveal". Kanske har de fel i sin länk?

Platsen som jag felanmälde verkar för övrigt haft en vattenpöl redan då hitta.se-bilen åkte förbi...
 0
Jonatan Jonsson (19 November 2013 19:39):
Ja, det här är ju en debatt som knappast lär lyftas av sig självt i trygghetsnarkomanins Sverige. Lagar som hjälmtvång, flytvästtvång, m.m. tenderar att få stå mer eller mindre oemotsagda då det tycks väldigt lätt att nonchalera alternativkostnaderna. Därför känns det väldigt skönt att man här tydligt kan kvantifiera dessa, även om det nog kan vara ganska svårsmält för många trygghetsivrare.

Sen kan jag känna att cykelsituationen i Stockholm, åtminstone om man som jag cyklar 10km+ enkel väg, inte direkt inbjuder till cykling utan hjälm. Det krävs nog rätt omfattande förbättringar i infrastrukturen innan många känner sig bekväma med att släppa hjälmen - tvång eller ej.
 0
Krister (20 November 2013 08:26):
Lika väl som vi har tvång på säkerhetsbälte i bilarna kan vi ha hjälmtvång för cyklister.
 0
Erik Saler (20 November 2013 08:41):
Det var intressant läsning, även Arvids länk som ju ganska tydligt påvisar att det inte finns någon korrelation mellan hjälmtvång och minskade andel skador, istället handlade det ju mer om hur de som cyklar med hjälm (frivilligt) cyklar. Men det bästa man kan göra för att öka cyklingen i staden är att bygga välplanerade cykelbanor, och att se över hur man stänger av cykelbanor för vägarbeten (utan att många gånger tydliggöra hur man som cyklist ska navigera runt detta).
 0
Jan Wiklund (20 November 2013 08:42):
Krister: Det finns rätt omfattande bevis för att bälttvång i bilar faktiskt minskar skadorna, däremot finns inget motsvarande för cykelhjälmar säger Erik. Missade du det?
 0
Arvid Bäärnhielm (20 November 2013 11:25):
Erik Sandblom: Ok, jag ska inte säga något om antalet cyklister i Sverige, jag har ingen statistik att bygga det på. Men jag måste återgå till att mitt inlägg inte handlade om hjälmlagen i sig, utan om generella lagändringar och att det är viktigt att inte låsa fast sig i kortsiktiga minskningar av antalet cyklister utan att istället se det långa perspektivet. Om en lag bygger på faktiska förbättringar i säkerhet för cyklister men samtidigt får en kortsiktig minskning i antalet cyklister så är det ändå värt det. Ta ett väldigt grovt exempel. Säg att alla cyklar hade varit utan broms och att det plötsligt kom en lag om att man måste ha broms. Självklart skulle ingen argumentera om att det är mycket säkrare att ha broms, men alldeles säkert skulle antalet cyklister efter en sådan lag minska i det korta loppet. Men alldeles säkert skulle antalet cyklister i det långa loppet gå upp igen. Det är den poängen jag vill få fram. Att det är mycket viktigare att titta på den faktiska effekten på säkerheten för lagändringen och förändringen av antalet cyklister i det långa loppet istället för det korta. Jag kan säga det igen att jag är skeptisk till hjälm i sig. Eftersom jag inte tror att det ger bättre säkerhet, utan snarare sämre. Om man dessutom kan visa att det i det långa loppet ger färre cyklister så är det ytterligare ett argument. Men om det bara visar en kortsiktig minskning så är det inte viktigt.
Sen vill jag bara säga också att en hjälmlagen för bilister absolut skulle få effekten att färre skulle vilja åka bil. I det korta loppet åtminstone, hur effekten skulle bli i det långa loppet är också viktigt att ta reda på. Det viktiga i en sådan diskussion, däremot, skulle ju såklart vara säkerhetsaspekten, inte effekten på antalet bilister. Det skulle bara vara ett medel för motståndarna till lagen. Då är det viktigt att kunna säga något om effekten i det långa loppet.
Nu har jag tjatat nog om kortsiktighet och "långa loppet", så jag hoppas att du förstår att jag inte förespråkar hjälm, utan att jag ifrågasätter slutsatserna på effekten på antalet cyklister. Jag säger inte att de är fel, bara att det inte går att säga utifrån de data som de visar upp.

Sen ska jag påpeka att undersökningen jag hänvisar till även finns länkad till i blogginlägget, så det är inget jag själv har hittat.
 0
Erik Sandblom (20 November 2013 14:36):
Arvid, "alldeles säkert skulle antalet cyklister i det långa loppet gå upp igen." Varför är det säkert?

Cyklingen i South East Queensland, Australien, har kommit tillbaka i absoluta tal efter hjälmlagen. Men befolkningen har ökat mer och cyklingen per capita är därför ännu inte tillbaka på nivåerna från 25 år sen.

Do Helmet Laws Discourage Cycling?
http:​/​/​helmetfreedom.​org/​1721/​carrs-​q-​research-​part-​si.​.​

Ett annat tecken på hjälmlagars effekt är lånecyklarna i Australien. Det finns några lånecykelsystem men ingen använder dem. Varje cykel används i genomsnitt mindre än en gång om dagen. I andra länder kan användet vara så högt som 5-10 resor per lånecykel och dag. För spontana resor är det krångligt att behöva ordna med hjälm. I Australien är det alltså bötesstraff på att cykla utan hjälm, även för vuxna som cyklar på cykelbanor.

A Tale of Two Cities
http:​/​/​www.​cyclehelmets.​org/​1211.​html
 0
Erik Sandblom (20 November 2013 14:56):
I Helsingfors har flera skolor förbjudit eleverna att cykla till skolan. Helsingfors cyklistförbund skriver i Helsingin Sanomat att om det är farligt så är det kanske skjutsande med bil som borde förbjudas. Se artikel på finska:
http:​/​/​www.​hs.​fi/​mielipide/​a13847610​26485
 0
Arvid Bäärnhielm (20 November 2013 15:06):
Erik: Du missar hela tiden min poäng. Släpp allt som har med hjälmar att göra och tänk allmänt på lagändringar. Om en lagändring får negativa effekter på antalet cyklister i det korta loppet men neutrala i det långa loppet så bör man, om inte helt, så åtminstone till stor del bortse från de effekterna när man utvärderar om lagen. Om de långsiktiga effekterna är negativa eller positiva så bör det vara del i utvärderingen av lagen. Det är därför jag frågar efter de långsiktiga effekterna istället för de kortsiktiga. Fokus bör alltid främst ligga på säkerhetsaspekten och de långsiktiga effekterna på antalet cyklister.
Jag har aldrig förespråkat hjälmlagen. Varför fortsätter du då att diskutera som om jag gör det? Jag skriver till och med flera gånger att jag är negativt inställd och skeptisk till hjälm och skulle inte vilja att det kom till en lag om det om inte forskning kan visa entydigt att det har effekter på säkerheten. Men, precis som jag har försökt säga, så är det just säkerheten som är den avgörande frågan för mig.
Effekten på antalet cyklister i ett kort perspektiv efter en eventuell lag (om hjälm eller vad det nu kan vara om) är oviktigt för mig, medan antalet cyklister i det långa loppet har stor betydelse. Är det en minskning på lång sikt så får man ställa den ökade säkerheten med lagen mot den minskade säkerheten i och med "safety in numbers", sämre folkhälsa och andra aspekter.
Så du behöver inte övertyga mig om att hjälm är onödigt och att en lag om hjälmar är kontraproduktiv, eftersom jag redan har samma åsikt som du angående det.
Och, bara för att kommentera angående en påhittad lagändring om bromsar. Om inte antalet cyklister går upp igen i det långa loppet efter en lag om att alla cyklar måste ha bromsar så är det nog lika bra ändå. Jag tvivlar åtminstone på att du skulle föreslå en tillbakagång till att tillåta cyklar utan broms med argumentet att det skulle få fler att cykla. Jag är dock övertygad om att antalet cyklister skulle gå upp igen i det långa loppet eftersom att lagändringen inte skulle innebära någon olägenhet för cyklisten eller på något annat sätt vara ett hinder för cykling. Den kortsiktiga nedgången skulle ju bero på att det dels finns få cyklar med broms samt att det skulle ta tid för många att anse sig ha råd med att antingen uppgradera sin cykel eller köpa en ny.
 0
Erik Sandblom (21 November 2013 12:47):
Arvid: Ok, kanske är vi överens då. Jag vill bara vara tydlig, så:

Vi verkar vara överens om tre saker: 1. Cyklingen minskade i samband med lagen. 2. Under 20 år med lagen har cyklingen minskat som andel av alla resor och som resor per capita. 3. Lånecykelsystem i Australien fungerar sämre än i länder utan hjälmlag för vuxna.

Du skriver "Men, precis som jag har försökt säga, så är det just säkerheten som är den avgörande frågan för mig." Men som studien du länkade till visar så tycks inte ökat hjälmbruk ha bidragit till ökad säkerhet. Cyklister får samma utveckling som bilister och cyklister, som ju inte bär hjälm. Det illustreras tydligast av figur 2:
http:​/​/​www.​ncbi.​nlm.​nih.​gov/​pmc/​articles/​PMC1410​838/​fi.​.​

Det är behjärtansvärt att vilja öka säkerheten, men till skillnad från bilkörning så är cykling ett självändamål, eftersom det är hälsosamt. Cyklister lever längre och har lägre sjukfrånvaro. Ifall det blir en målkonflikt måste därför målet att öka cyklingen överordnas målet att öka säkerheten. Fem myror är fler än fyra elefanter :)
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Cykel#S.​C3.​A4kerhet_​och_​h.​.​
 0
Arvid Bäärnhielm (21 November 2013 13:54):
Erik: Ja, precis, vi är överens om mycket. Jag vill, precis som du, att cyklingen ska öka i Sverige och jag är helt emot att införa lagar som dels inte ökar säkerheten och dels minskar antalet cyklister.

Du nämner tre punkter som du tycker att vi är överens på. Jag vill bara kommentera detta lite. Du säger i punkt 2 att cyklingen har minskat som andel av alla resor och som resor per capita efter 20 år. Det är just det jag saknar i rapporten, att de hade undersökt det. Inte kanske främst för att jag tvivlar på att det är sant, utan för att det är viktigt att ta med i diskussionen. Punkt 3 är inget som tas upp i rapporten, vilket det gärna hade fått gjorts i samband med en utvärdering av de långsiktiga effekterna av antalet cyklister.

Du skriver också att man vid en målkonflikt måste överordna målet att öka cyklingen emot målet att öka säkerheten. Det är fint, men inte alls en bra inställning. Båda målen måste värderas. Om en stor säkerhetsförbättring får en marginell minskning i antalet cyklister så är det inte rätt att låta målet om antalet cyklister få bli överordnat målet om säkerhet. Nej, precis som jag sa tidigare så måste man beräkna de negativa effekterna på säkerheten och folkhälsan med en minskning i antalet cyklister emot den positiva effekten på säkerheten och folkhälsan i och med den föreslagna förändringen. De skall värderas och jämföras. I många fall, som till exempel angående hjälm, så vinner målet om att öka antalet cyklister över målet att öka säkerheten. Mycket på grund av att hjälmen i sig inte ökar säkerheten, men också på grund av "safety in numbers" gör att säkerheten minskar. Det tillsammans med att folkhälsan minskar i och med att färre väljer att cykla gör att hjälm är kontraproduktiv. Men det finns garanterat fall där det omvända är sant. Speciellt om effekterna på antalet cyklister (i det långa loppet) är obefintliga eller små.
 0
Erik Saler (21 November 2013 20:28):
Arvid den här sidan verkar ha lite fakta om ökning av cyklister i Västra Australien där dom införde en ny lag. http:​/​/​www.​cycle-​helmets.​com/​bicycle_​numbers.​html
Så cyklingen har alltså ökat över 1991s tal. Men det är ju också intressant att se om antalet cyklister skulle öka om man tog bort denna lag. Synd är ju att även i Australien så går antalet cyklande barn och ungdomar ner.
+1
Erik Sandblom (21 November 2013 20:58):
Arvid och Erik, då tar jag om mina punkter fast med källhänvisningar den här gången.

Vi bör vara överens om tre saker:

1. Cyklingen i Australien minskade i samband med lagen.
http:​/​/​www.​ncbi.​nlm.​nih.​gov/​pmc/​articles/​PMC1410​838/​

2. Under 20 år med lagen har cyklingen i Australien minskat som andel av alla resor och som resor per capita.
http:​/​/​helmetfreedom.​org/​1721/​carrs-​q-​research-​part-​si.​.​
http:​/​/​www.​cycle-​helmets.​com/​bicycle_​numbers.​html

3. Lånecykelsystem i Australien har färre resor per cykel än lånecykelsystem i länder utan hjälmlag för vuxna.
http:​/​/​www.​cyclehelmets.​org/​1211.​html
 0
Arvid Bäärnhielm (22 November 2013 07:57):
Ja, som jag sa så tvivlar jag inte på att de tre sakerna är sanna, bara att de inte finns med i rapporten jag hänvisade till:
http:​/​/​www.​ncbi.​nlm.​nih.​gov/​pmc/​articles/​PMC1410​838/​#!.​.​
vilket jag tycker är en stor brist.

Den här:
http:​/​/​www.​cycle-​helmets.​com/​bicycle_​numbers.​html
och den här:
http:​/​/​helmetfreedom.​org/​1721/​carrs-​q-​research-​part-​si.​.​
rapporten är väldigt bra. Jag har inte läst så noga men de verkar ta upp precis det som jag saknar i den första rapporten. Det gör visserligen inte att jag blit nöjd med den första. Jag önskar ändå att de hade tagit upp det i den rapporten också.
+1
Erik Saler (22 November 2013 21:26):
Jag är helt med. Procent är mycket bättre än absoluta tal kan jag hålla med om. Och även om andelen cyklister hade återhämtat sig och ökat så eftersom hjälmtvång inte har någon positiv effekt på antalet svåra huvudskador så spelar återhämtningens vara eller ickevara ingen i slutändan ingen roll. (ett placebo är ett placebo är ett placebo)

Ytterst det man bör göra för att minska cykelolyckorna i trafiken (av andelen cyklade minuter i trafiken per dag or what ever) är att skapa fler cykelbanor, (inte filer IIRC) och förbättra de som finns idag, skapa ett sammanhållet nätverk av dem så folk kan ta sig kors och tvärs igenom och mellan stadsdelarna.
Att öka informationen om och hur man cyklar säkert i trafiken.
Att öka antalet cyklister (säkerhet i antal) genom positiva kampanjer (och tidigare förslag), pumpar/cykelverktygsplatser och fler cykelparkeringar (gärna sådana under mark) vid tunnelbana och pendeltågsstationer.
+1
Erik Sandblom (2 December 2014 15:53):
"Färden till skolan påverkar elevens prestation" enl forskning från Karlstads universitet.

Nya Wermlands-Tidningen:
http:​/​/​t.​co/​fRMrvSOGyU
 0
Erik Sandblom (2 December 2014 15:57):
Här finns studien

Journal of Transport Geography
May 2013, Vol.29:95–102, doi:10.1016/j.jtrangeo.2013.01.003
Children’s affective experience of every-day travel
Jessica Westman, Maria Johansson, Lars E. Olsson, Fredrika Mårtensson, Margareta Friman
http:​/​/​www.​sciencedirect.​com/​science/​article/​pii/​S0​966.​.​
 0
Jens Ekengren (2 December 2014 16:56):
Jag har lite svårt att se i artikeln (skummade igenom den) om de tar hänsyn till om barnen rör sig fysiskt (går/cyklar) eller inte (buss?/bil).

Jag tänker att det kan ge stora utslag i mätdata; kanske har vi mer en korrelation mellan "åker i bil" och "tar sig ensam till skolan (utan andra barn)". Kanske ger båda dessa ett utslag, men om vi inte separerar dem kan vi få ett felaktigt kausalsamband.
 0
Racern (14 Oktober 2015 17:15):
Trenden är INTE att färre cyklar utan tvärtom ökar. Det är bara att kolla med cykelhandlarnas försäljningssiffror som slår rekord varje år. Statistik hit och statistik dit, i slutändan, om det värsta skulle hända så är hjälmen en billig livförsäkring. och jag tror visst på propaganda i tidiga år för att, som allt annat, sätta värderingarna i de små livens huvuden.
 0
Erik Sandblom (29 Mars 2016 10:21):
Racern, nej cyklingen minskar i Sverige, särskilt bland barn. Det visar Trafikanalys återkommande resvaneunderökningar, som är de enda nationella undersökningen som gjorts i frågan:

De korta cykel­resorna blir allt färre
http:​/​/​trafa.​se/​RVU-​Sverige/​farre-​korta-​cykelresor-​391.​.​
 0
Erik Sandblom (29 Mars 2016 10:23):
Motion är bra för hjärnan, rapporterar Vetenskapsradion:

"Men redan nu kan man säkert säga att hjärnan, precis som resten av kroppen, mår dåligt när vi sitter och sitter och sitter."

Stillasittande är inte bra för hjärnan
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​40​.​.​
 0
Erik Sandblom (18 Januari 2017 16:52):
Vardagsmotion förbättrar minne och koncentration. Förändringen kan mätas efter ett halvårs eller ett års motion, både i koncentrationstester och i mätningar av hjärnan. Det gäller både vuxna och barn. Se film med överläkaren Anders Hansen:

http:​/​/​gen-​pep.​se/​sv/​blog/​20​16-​0​9-​28/​se-​anders-​hansen-​.​.​
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8656 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S

@yimbysthlm på Twitter