Replik: Folk röstar med sina flyttlass

Lisa Deurell har skrivit en debattartikel på Archileaks med rubriken "Stadens nya kläder". Deurell menar bland annat att ett förändrat språkbruk skulle kunna förändra synen på staden och att i framtiden kommer de kvalitéer av luft och grönska som finns i ytterstaden få sitt erkännande. Yimby har skrivit en replik som publicerats på Archileaks hemsida under rubriken "Folk röstar med sina flyttlass". Repliken förjer även här:

I debattartikeln "Stadens nya kläder" lyfter Lisa Deurell fram behovet av att tala klarspråk om stadens olika typologier. Helt riktigt florerar det myter och fördomar om såväl förort som kvartersstad i vårt samhälle och därmed även i stadsbyggnadsdiskussionen. Samtidigt finns det tydliga empiriska resultat och fysisk verklighet att ta på. Tyvärr bidrar inte Deurell till att lyfta fram det klarspråk hon efterfrågar när hon lägger fram hypotes efter hypotes utan underlag. Debatten behöver sannerligen bli mer konkret.

Deurell lyfter fram begreppet “stadsmässighet” och menar att det är oklart vad det betyder i konkreta termer. Samtidigt har hon själv förstått stora delar av begreppet när hon beskriver förutsättningen för stadsliv: “För stadsliv krävs det starka kopplingar till kringliggande områden och en blandning av bostäder, arbetsplatser, kultur, handel och samhällsservice.” Det är inte ytterstadens typologi och struktur som beskrivs. Ytterstaden har en struktur som bygger på uppdelning av arbete, bostad, centrumhandel, rekreation och transporter. En sådan struktur får helt andra möjligheter till liv än kvartersstaden.

Från "Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg".

En ytterstadsstruktur som bygger på tanken om separerade enklaver försvårar möten och skapar uppdelning. Vi ser att socioekonomisk starka samlas i ytterstadens ensidiga villaenklaver och de socioekonomiskt svagaste samlas i vissa av ytterstadens enheter med flerbostadshus. I den centrala kvartersstaden finns en större blandning och kortare avstånd mellan socioekonomiska grupper, även om blandningen på senare år har börjat urvattnas något på grund av den stora bristen på kvartersstad.

Från "Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg".

En av de mest koncisa sammanställningarna av stadens typologier finns i rapporten "Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg" från Göteborgs Stadsbyggnadskontor år 2008. Rapporten går igenom tio olika typologier som t.ex. traditionell kvartersstad, trafikseparerade lamellhusområden och småhus i enklaver. Rapporten rekommenderas som en introduktion för alla som tycker att det är svårt att fånga begreppen, uttrycken och förutsättningarna för olika typologier.

Deurell tror att i framtiden kommer ytterstadens kvaliteter i grönska och luft att få sitt erkännande. Det är svårt att sia om framtiden och Deurells framtid är förstås en av många möjliga. Där vi står idag finns dock inga tecken på att denna kvalitet kommer vara så högt värderad i relation till andra kvaliteter att vi får en omfördelning i fokus från tätt centrumtill gles periferi. Framförallt finns det goda argument för att vi i framtiden kommer att ha svårt att försörja glesa och transportintensiva strukturer på ett hållbart sätt. Vi behöver troligen tränga ihop oss än mer för att samsas om resurserna.

I en tätare stad finns fler möten, arbetsplatser och funktioner inom gångavstånd. Empiriska undersökningar visar att antalet människor, serviceinrättningar, föreningar, restauranger, livsmedelsbutiker, verksamheter inom gångavstånd korrelerar starkt med befolknings- och arbetsplatstätheten (se t.ex.  "Mellanstadens utbyggnadspotential", Göteborgs Stad/Spacescape, 2013).

Från "Mellanstadens utbyggnadspotential" Ökat antal boende inom 1 km avstånd ger ökade antal urbana verksamheter inom 1 km avstånd. Det samma gäller service, skolor, tandvård, ...

Ja, ytterstaden har en kvalitet i mycket grönska och luft men dessa kvaliteter skapar samtidigt en gles uppbruten struktur, låg befolkningstäthet och stora avstånd. Kvaliteter som grönska och luft går även att få i alla andra typologier samtidigt som andra kvaliteter tillkommer.

Hur man än vänder på det så röstar stadens invånare och stadens blivande invånare med sina flyttlass. De visar här och nu vad de skulle vilja få del av i sina tröstlösa ansökningar i bostadsförmedlarnas långa köer. Några vill bo i ytterstadens flerbostadsområden och många fler vill bo i centrala kvartersstäder. På samma sätt visar studier av korrelationer mellan olika stadskvaliteter och bostadsrättspriser tydlig på den centrala täta kvartersstadens attraktivitet ("Värdering av stadskvaliteter", Spacescape och Evidens, 2011). Efterfrågan på kvartersstad är stor i alla socioekonomiska grupper.

Andelen gathus i traditionell kvartersstad är så liten att den inte redovisas separat utan läggs som en del i "Annat". "Annat" står för ca 8 procent av alla flerbostadshus och ca 6 promille av alla bostadshus.

Om vi ska tala det klarspråk som Deurell efterfrågar så är mindre än 6 promille av alla bostadshus i Sverige gathus i traditionell kvartersstadsstruktur.  Vi har en akut brist på kvartersstad med de kvaliteter som beskrivits ovan. Hur ska vi lyckas svara upp mot människors efterfrågan på kvartersstad och detta på ett sätt som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart? Det är vår tids utmaning.