Fiasko för Årstastråket - och promenadstaden

Anders, I alla dina tidigare inlägg jag har läst på denna blogg har du alltid kunnat ge konstruktiv kritik genom diplomatiska synpunkter och påpekande. Här förstår jag helt din ilska och uppgivenhet då, för femtioelftegången, alla tillstymmelse till den utlovade promenadstaden uteblir. Vad gör vi?

Ja, vad kan vi göra nu?

några idéer:
Skriva ett bra yttrande.
Se till att politikerna får höra vår kritik.
Komma med konstruktivt altenativ.
Påpeka att det är kommunen som har planmonopol.
...

Vad händer med gatan och "spårvägsesplanaden" nu? Ok att planen i sig är kass, men man bygger ju in sig i en återvänds-gc-väg som inte går att ta sig ur utan rivningar.

Mitt gamla hood. Jag bodde på Rämensvägen 6. Brukade gå omkring där och fantisera om hur väl detta område skulle lämpa sig för riktig urbanisering. Söder om Söder, det nya Söder. För varje nytt punkthus och lamellhus som byggdes tänkte jag "här kommer det i alla fall en vacker dag bli stad!" Men, jag har blivit äldre och (förhoppningsvis) lite visare. Det kommer inte att bli någon promenadstad. Enbart enorma förorter. Utåt och vidare utåt. Hur är läget? Sprawlande får man väl säga!

Jag har verkar missat orginalplanen. Hur kan man bygga en allé kring tvärbanan? Skulle man ta bort den nuvarande plansepareringen kring spåren, det verkar ju som en försämring om något?

Att ha ett stråk som består av en planseparerad järnväg, som inte går att korsa, var naturligtvis alltid en fånig idé, jag förstår inte riktigt hur det är tänkt.

Om man, med att man ska respektera och utveckla karaktären på varje plats, menar att man aldrig får bygga annat en det som redan finns, varför då tala om att öka stadsmässigheten, utvidga innerstaden och skapa en blandstad. Vilken blandstad kan uppstår av en upprepning av det som redan finns?

SWECO har utrett hur man ska hantera spåret och gatorna runt omkring. I min mening en strålande plan. http:​/​/​www.​stockholm.​se/​PageFiles/​148154/​Kvalitetsprog.​.​

Ser i Sweco-pappret ut som om man nu "bara" sabbar kopplingen Rämensvägen-Valla torg. Jag hade för mig att det i planen fanns en gata Årsta torg-Valla torg också, men den verkar inte finnas i Sweco-pappret. Finns den "gör" nog det här inte jättemycket, även om inställningen och inriktningen är bedrövlig.

Att karaktären på varje plats "respekteras och utvecklas" måste väl inte innebära at man slaviskt upprepar exakt samma som redan finns. Punkthus på punkthus. Storskaligt 60-tal på storskaligt 60-tal. Fulmodernism på fulmodernism.
Varsamma kompletteringar och kvalitetshöjningar måste väl även kunna innebära ökad stadsmässighet och aktiva, vackra gaturum? Vad gäller Söderort vill jag föreslå att man tar Midsommarkransen och Aspudden som förebilder när man förtätar bebyggelsen.

SWECO:s plan är ju riktigt bra. Enda jag saknar är just den gata David nämner: gatan som binder ihop Valal Torg med Årsta Torg. Den gatan ser jag som den kanske viktigaste av de gator som kan länka ihop Gamla Årsta med Sandfjärdsgatan och vidare till Årstafältet.

Ang. hur platsen bör förtätas så måste det ju inte vara ett slutet kvarter för att skapa stadsmässighet. Tycker många här hakar upp sig för mycket på huruvida något är lamell eller punkthus vs. slutet kvarter, som om det är det ända som avgör stadsmässighet. Jag håller helt och hållet med om att detta förslag är uselt, men stör mig inget alls på att det är just lamellhus, snarare att dom är så fruktansvärt tråkigt utförda, samt att man missar gatan mot spårvägen. Med risk för att svära i kyrkan så skulle jag tom. vilja påstå att ett slutet kvarter skulle vara riktigt dåligt på den här platsen. Man kan skapa stadsmässighet med lamellhus/punkthus också förutsatt att man formger dom bättre än i detta förslag och placerar dom i en mer stadsmässig struktur. Ett bra exempel på detta är nya tuletorget i sumpan, där de två punkthusen som nu är under uppförande i min mening kommer tillföra mycket mer till sumpans stadsmässighet än vad ett slutet/halvslutet kvarter hade gjort.

@Erik Tysk: Men empiriskt så kan vi se slutna kvarter med verksamhetslokaler i botten vara den typen av bebyggelse som lyckas bäst för stadsmässighet. Det är inget direkt fel med det, så varför försöka ge sig på stadsmässighet på annat sätt?

Jag tycker också att Tuletorget blir bättre med de nya husen, men jämför de olika delarna i området. De nybyggda husen på andra sidan gatan med sluten front mot Tulegatan bidrar i mitt tycke mycket mer till stadsmässigheten än vad de nya punkthusen gör. Samma sak med de gamla tegelkvarteren längre ner på gatan mot Råsundavägen till.

Jag har svårt att se hur ett slutet kvarter vid den här platsen på något magiskt sätt skulle förvandla Årsta till en mycket mer stadmässig plats än den är idag (ej räknat Årstafältet, på andra sidan spårvägen och Valla förstås). Eftersom det är föga orealistikst (eller ens önskvärt) att riva existerande delar av Årsta, som trots allt väldigt många människor trivs mycket bra med, ser jag det som en mycket bättre strategi att förtäta samt förbättra redan befintliga kvalitéer med området, dvs. bygga vidare på den struktur som redan existerar i området, fast med nya lärdomar om stadmässighet i beaktande såklart (högre höjd på husen, versamhetslokaler där det är lämpligt, hus med fasad och ingång direkt mot gatan, varierad gestaltning, etc. etc.).

Det går faktiskt helt utmärkt att göra stadsmässiga miljöer utan slutna kvarter, om man gör det på rätt sätt. I min mening är den typen av miljöer tom. "bättre" (läs mer intressanta/varierade/omväxlande) än kvarter efter kvarter med slutna huskroppar i ungefär samma höjd och arkitektoniska gestaltning som i stockholms innerstad (OBS! jag har absolut ingenting emot den typen av urbana miljöer heller såklart).

I Bangkok, där jag bor, finns det nog inte ett enda slutet kvarter. Ja, i princip går staden emot varenda aspekt ang. stadsmässighet. Hela stan består i pricip av punkt- och lamellhus (med tillhörande ytparkering alt. P-hus), stadradhus, villor, gated communities, shopping gallerior, och långa avstånd. Ändå har jag svårt att tro att någon seriös människa skulle kalla Bangkok för en livlös förort/icke urban stad (oavsett vad man kan tycka om BKK i övrigt). Tokyo ser ungefär likadant ut, med vissa skillnader såklart. Jag inser såklart att man inte kan jämföra Stockholm med varken Bangkok eller Tokyo, vad jag vill ha sagt att det är på inget sätt ett måste för en stad att bestå av slutna kvarter för att vara stadsmässig/urban.

Gustav, inte för att släcka vårt gemensamma hopp, men den gatan verkar aldrig varit inplanerad. vilket jag trodde. Men nog skulle den tillföra mycket, från rondellen Årstavägen/Hjälmarsvägen tvärs tvärbanan och Sandfjärdsgatan ner till nybyggena på fältet.

Men det skulle väl bli en för bra gata. En sån där som folk faktiskt skulle använda.

Erik: Naturligtvis har du rätt, många asiatiska städer har klarat sig alldeles utmärkt utan slutna kvarter och ändå fått till stadsmässighet. Jag tror att om det här förslaget hade varit något som såg ut som om det lika gärna skulle kunna ligga i Shinjuku så hade du inte sett samma ramaskri här. Men ... seriöst. Det här är nog bland det sämsta jag har sett.

Den stora frågan är väll hur man ska lösa gatuplanen området norr om tvärbanan, öster om nuvarande detaljplan. Den nuvarande planen försvårar ju onekligen möjligheten att dra en väg som går helt parallellt längs tvärbanan, om det nu är det man vill.

Frågan angående om man har lamellhus eller ett "kvarter" som sluter sig mot ett järnvägsspår (jag tror dessutom skillnaden i bostadsyta mot den här planen, och något i stil med vad man kan se från den tidigare kartan är trivial), verkar ju däremot i min mening ganska ointressant, och skymmer mer den intressanta frågan för strukturen för hela området.

Vi bör nog hålla koll på utvecklingen för hela Årstastråket. Lade just märke till att det verkar bli tal om en del onödiga rivningar längs Bolidenvägen. Inte för att det handlar om äldre bebyggelse, utan för att en stor del av bebyggelsen där redan är "riktig kvartersbebyggelse" (fast utan kvarter) med byggnader som täcker hela tomten och har brandgavlar ut åt sidorna.

Samtidigt lämnar de sydöstra sidan av gamla Huddingevägen utan förbättringar, vilket gör att den ändå kommer att fungera som en motortrafikled istället för stadsgata eller boulevard. Dessutom behöver vi vara proaktiva istället för reaktiva och själva initiera diskussioner om Årstastråket. Peka på det planerarna/tjänstemännen misslyckats med, och föreslå fungerande lösningar.

David Nylund, jag hade också för mig att den gatan skulle byggas. Trist att den inte ens var med förut. Kanske är det som du säger - den hade blivit för välanvänd. Idag är det alldeles för undangömt hur man tar sig mellan Tvärbanan och Årsta Torg. Kan man inte vägen själv, eller går med någon som kan är det lätt hänt att man går fel - är det vekligen så det ska va?

Det är sant som Erik Tysk skriver att det inte krävs slutna kvarter för att få till en levande stad. Det som behövs är dock täthet och att det inte är mer glugg än hus mot gatorna (vilket denna plan har). Gatans rumslighet försvinner och vi får vägar istället. Vilket tack var låga hus och breda förgårdsmarker är vad som dominerar i Årsta idag.

Slutna kvarter har klara fördelar dock och dom fungerar mycket bra både för att skapa stad och för de boende. Det har experimenterats med annat i 80 år nu här i Stockholm. Dags att inse att resultatet av dessa experiment är att hus-i-park inte skapar varken strutkurer eller täthet nog för att få till levande stadsliv.

Tuletornen i Sumpan tillför rätt bra med bostäder osv, men hade man lagt till låga huskroppar för att få till ett slutet kvarter hade man fått in fler bostäder/arbetsplatser samt skapat en urbanare plats. Samt skapat en tyst sida och en lgun innergård för kvarterets boende att nyttja.

Med tanke på att man nu lagt ett förslag som rört sig i fel riktning jämfört med ÖPn så kanske det i nästa runda är dags att lägga ett som går i linje, dvs med en gata mellan Valla torg och Årsta C.

http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​a0​17be7d-​5271-​476f-​b90​a-​4fe294ab.​.​

Alltså en lysande chans att få den arkeologiska utgrävningen av gravfälten finansierad innan miljöproblem har förstört allt av arkeologiskt värde på platsen.

Ron, grusplanen vid tvärbanehållplatsen försvinner också. På fullt allvar tror jag att det är ett större problem.

Det enda som garanterat kan sägas om "stadsmässighet" är att det finns gott om människor där, helst hela dygnet.

Årsta har ca 69 boende och 12 arbetande per hektar, Södermalm 156 respektive 86 (enligt Statistik om Stockholm, http:​/​/​www.​statistikomstockholm.​se/​). Det borde alltså kunna få plats ungefär en fyrdubbling - ja, faktiskt krävas en fyrdubbling - innan Årsta blir lika stadsmässigt som Södermalm.

Sen kvittar det rent tekniskt hur man uppnår detta. Men liggande plan räcker inte långt. Man kunde tycka att dom borde ha ansträngt sig lite mer, om nu Promenadstaden ska bli nåt annat än bara ett sätt att få yimbyiter att hålla käften och hoppas på det bästa.

Med tanke på att Stockholms stad beräknar att man måste bygga minst 30.000 lägenheter på tio (?) år är det ganska konstigt att man inte tar tillfället i akt.

Vid Bolidenplan har staden nu å andra sidan ökat antalet planerade bostäder från 650 till 1500-2000, samt beslutat att särskilt fokusera på sambandet mellan Årstastråket, Slakthusområdet och Gullmars. Så allt hopp är ju kanske inte förlorat. http:​/​/​stockholmprojekt.​blogspot.​se/​20​14/​0​6/​bolidenpla.​.​

Nu på tisdag klockan 19 är det samråd i Tekniska Nämndhuset. Skulle vara kul att höra hur planläggarna försvarar denna avsevärda försämring av ursprungsplanen och vad de har för tankar om stråk i Årsta.