Utskrift från www.yimby.se
....

Ingen skönhet - eller?

 

Montage: David Chipperfield Architects Gmbh

Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen om Nobel Center på Blasieholmen, David Chipperfield Architects bidrag med det fantasifulla namnet "Nobelhuset", har mött mycket kritik. Kritiken har fokuserat på byggnadens placering och på de rivningar det medför om det förverkligas, men projektet har många andra intressanta aspekter som har kommit lite i skymundan, som vi ska se. Först en historisk tillbakablick.

En stor del av området är gammal sjöbotten som fylldes ut på 1800-talet i samband med att Nationalmuseum byggdes. Där Nationalmuseum ligger idag fanns tidigare en liten ö, Kyrkholmen. Den sneda fasaden på hotell Lydmar visar hur strandlinjen gick ända in på 1800-talet.


1702. Dagens kajlinjer i blått.

Runt 1870 var utfyllningsarbetena avslutade och kajlinjerna identiska med dagens. Tullhuset uppfördes 1876 och tjänstgjorde fram till dess att utlandstrafiken upphörde vid Nybrokajen år 1942. Två oansenliga hamnskjul byggdes 1910.


Tullhuset sett från norr


Hamnskjulen


Sedan dess har inte mycket hänt. Det här hörnet av Blasieholmen har stått orört i 100 år och anledningen är okänd för många: det är ett gammalt trafikplatsreservat.



Här skulle det gå upp- och nedfarter till Blasieholmsleden, däribland ett kvartersstort klöverblad. Förbindelsen mellan Skeppsbron och Strandvägen hade diskuterats sedan 20-talet och den fyrfiliga Blasieholmsleden blev till slut en del av Trafikplan 67. I väntan på tunneln byggde man år 1946 provisoriet Strömbron. Leden var planerad att börja byggas någon gång mot mitten av 70-talet men man kom på bättre tankar och sköt den på framtiden, och därför har vi fortfarande kvar Strömbron. Reservatet blev också kvar i många decennier och därmed stannade tiden på platsen.



Förutom Tullhuset (rött på kartan ovan) och de två hamnskjulen (mörkrött) var Hotell Lydmar och Kokhuset, Blasieholmens två äldsta byggnader från början av 1800-talet, tänkta att rivas för bilarna.



Hur används området idag? Tullhuset tjänade länge som huvudkontor för Waxholmsbolaget men står tomt idag. De två hamnskjulen används fortfarande som magasin för sjöfarten. Här ligger även en liten park (Museiparken) men framför allt upptas ytan av parkeringar. Närmare hälften av ytan inom planområdet används för 128 p-platser som alla tas bort om Nobelprojektet genomförs och de ersätts av ett parkeringsgarage i två plan inne i den nya byggnaden.


Ytparkeringar som tas bort

Samtidigt utökas parkytan till nästan det dubbla.


Före och efter


En arbetstunnel som användes när man byggde t-banestationen Kungsträdgården (rött på kartan nedan) ligger också inom planområdet. Den ska öppnas igen när t-banebygget mot Nacka kommer igång, men måste flyttas eftersom mynningen hamnar inne i den nya byggnaden. Att anlägga en ny tunnel beräknas ta ett år men ska samordnas med resten av bygget. En nödutrymningsväg från tunnelbanan (blått) ska också flyttas.


Nödutgången

I sitt remissyttrande säger Stadsmuseet att "det är angeläget att bevara tullhuset och värna kajmiljön", och även om Stadsmuseet har gett tullhuset och magasinen samma klassning (grön, dvs medelhögt skyddsvärde) så håller nog de flesta med om att det vackra tullhuset med sin rika historia är värt att bevara, och om något ska offras så är det hamnmagasinen som i stort sett saknar arkitektoniska kvaliteter och dessutom är svårt sättningsdrabbade.



Sir David Chipperfields stil kan föra tankarna till magasinsbyggnader. Den kännetecknas av massiva, lådformiga och till synes fönsterlösa byggnadskroppar, och när byggnaderna inte behöver ta hänsyn till omgivningen kan det fungera förvånansvärt väl. De liggande rätblocken förmedlar en känsa av lugn och harmoni, speciellt i samspel med vatten.


Några av David Chipperfields verk

Den principen har arkitektbyrån frångått i Nobelhuset. Byggnaden är så gott som kubisk och lådformen blir nästan provocerande.


Lika som bär? Nobelhuset t v, Barsebäcksverket t h.

Sedd från Nybroplan påminner den om en annan byggnad som var på tal att byggas två kvarter bort, nämligen Thor Törnblads "skyskrapare" från år 1927. De nedersta 10 våningarna av 40-våningskolossen är slående lika Chipperfields design från år 2013:



Det finns också vissa likheter med Vasavarvet, det provisoriska plåtskjul där regalskeppet Vasa förvarades mellan år 1961 och 1988. Med tanke på att Vasaskeppet byggdes på Blasieholmen något kvarter nordväst om Nobel Center är det kanske en historiskt lämplig utformning.



Oavsett kvaliteter så har Chipperfields design utsetts till vinnare av den elvahövdade juryn, som utgörs av arkitekter, Nobelstiftelsemedlemmar, akademiledamöter och självaste chefen för - Vasamuseet. Striden just nu gäller inte så mycket byggnadens utseende som dess placering.



De flesta av de tävlande arkitektbyråerna placerade huvudbyggnaden på tullhusets plats, men något sådant krav fanns inte från uppdragsgivarna, och planområdet sträcker sig en bit öster om kajen just för att tillåta lösningar på vattnet eller kajutbyggnader. Flyttar man byggnaden ett 30-tal meter mot sydost så behöver inte tullhuset rivas och arbetstunneln kan ligga kvar. Dessutom blockeras inte siktlinjen från Slottsbacken:



Detaljplanen är dock inte upprättad ännu och planprocessen kommer att ta ytterligare något år. Idealet - som många ser det - är att planen arbetas om från grunden så att tullhuset, från samma epok som Nobels storhetstid, kan bibehållas intakt eller integreras i den nya byggnaden som ett entréplan. Baksidan fick all utsmyckning bortskuren på det modernistiska 30-talet och är därmed mindre omistlig:



En alternativ användning för byggnaden vore som nytt hem åt Tullmuseet, ett av stadens mest okända museer (upp med handen alla som har varit där). Museet huserar nu i en undanskymd lokal på Alströmergatan på Kungsholmen men förtjänar bättre.


Tullmuseet

Allra mest idealiskt vore det förstås om Nobelcentret - om det nu alls behövs -flyttades bort helt från Blasieholmen och byggdes där det ursprungligen var meningen, i Nobelparken öster om Djurgårdsbron. Nobelstiftelsen förvärvade bergknallen i början på 1900-talet och gav nationalarkitekten Ferdinand Boberg uppdraget att rita en ståndsmässig byggnad som skulle användas för prisutdelningsceremonin.


Jag anser det själfklart att just bergsplatån öster om Skogsinstitutet måste, äfven ur terrängsynpunkt, anses vara för Nobelstiftelsens byggnad utomordentligt eftersträfvansvärd. Ty utom det, att det sällsynt härliga läget, högt uppe bland trädkronorna i en gammal park, afskildt från gatubullret, måste genom sin förnämhet vara af synnerligt värde för stiftelsen, med dess öfver hvardagsbråket stående verksamhet, så inbjuder just en sådan ovanlig belägenhet till ordnande af en byggnad, som icke allenast skulle synnerligt väl kunna representera stiftelsens idé, utan äfven genom sin dominerande placering kunna blifwa tiil en lika viktig som lycklig länk i Stockholms stads utvecklng.
- Ferdinand Boberg 1906

Berget låg då liksom nu i innerstadens utkant, men Boberg hyste inga tvivel om att Gärdet skulle vara bebyggt inom en snar framtid, och att platsen snart skulle komma att ligga "midt emellan Gustav Adolfs torg och stadens dåvarande utkant åt ifrågavarande håll." Det var också den allmänna uppfattningen vid den här tiden.

Boberg grep sig uppdraget an med stor entusiasm och skapade en unik byggnad som anknöt till en mängd olika traditioner - ur vissa vinklar påminner hans Nobelpalats om ett indiskt tempel, ur andra om en borgruin, och om man kisar kan man se influenser av amerikanskt samtida skyskrapebyggande. De platta taken var ovanliga i Stockholm vid den här tiden och fick somliga att oroa sig över hur de skulle klara en svensk vinter.

Läget i Strandvägens fond var viktigt att utnyttja, och byggnaden fick ett femton våningar högt torn som Boberg försköt söderut för att kompensera för att berget inte låg exakt i linje med gatan.

Tornet innehöll administrations- och representationslokaler medan själva ceremonihallen för 2000 personer hade inrymts i lågdelen. Den skulle även kunna tjäna som konsertlokal under de 364 dagar då inga prisutdelningar pågick.


Klicka på bilden för större version

Boberg fick designa om ceremonihallen flera gånger allteftersom specifikationerna ändrades - från 1200 till 2000 personers kapacitet, sedan ner till 1600. Slutligen bestämde sig stiftelsen för att det skulle räcka med plats för 1000 personer. Man hade fått kalla fötter inför de höga bygg- och driftskostnaderna som man fruktade skulle komma att urholka prissumman.


Det som till sist beseglade Nobelpalatsets öde var motståndet från inflytelserika personer, som ansåg Bobergs design alltför djärv och osvensk. Arkitekturprofessorn Isak Gustaf Clason, som ritat Nordiska Museet, kritiserade verket för dess "främmande kynne" medan Bobergs yngre arkitektkollega Ragnar Östberg gick till angrepp mot dess brist på "nationell själ":

Den nordiska och svenska stämning som finnes omedelbart kring området, tack vare Skansen och dess konturbildande klockstaplar och genom Nordiska Muséet, får heller ingen ökad styrka om detta förslag realiseras. Och dock behöfde vi så innerligt väl att få just denna ton fördjupad i vår byggnadskonst. Det vissa är ock att detta, som vi själfva ha behof af att se ta form, är just hvad utlänningen, då han når hit, främst åstundar. "Internationell form" gläder honom lika litet som oss.
- Ragnar Östberg 1912

I slutänden nöjde sig Nobelstiftelsen med provisoriet att dela ut priset i rivalen Östbergs stadshus, som stod klart 1923. Ferdinand Boberg drog sig tillbaka från arkitektkarriären, säkerligen bitter över att hans koncept med en eklektisk mix av arkitekturstilar från världens alla hörn övertagits av Östberg och lett till stora framgångar för honom. Idag är bergknallen igenväxt och oinbjudande och klassas som naturmark, en liten besynnerlig enklav av Nationalstadsparken.



Bygget hade dock bara skjutits på framtiden. Ända in på 2000-talet var Bobergs Nobelpalats inritat i gällande detaljplan, och byggrätten togs bort så sent som i oktober 2009 i samband med att den israeliska ambassaden fick bygglov för en utökad länga nedanför berget. Statusen som del av Nationalstadsparken gör att det krävs regeringsbeslut om man vill ompröva beslutet att inte bygga där, men man ska minnas att det var just genom regeringsbeslut som Nobelstiftelsen en gång fick förvärva kullen.



Anade kritikerna att deras protester skulle leda till att en jättelik skokartong skulle placeras på Blasieholmen ett århundrade senare, och att den planerade vackra parken skulle bli en skräpig slybacke mitt i stan som få besöker? Knappast, men man behöver inte spekulera om vilken variant de skulle ha föredragit. Östberg:

Man väntar att just här den arkitektoniska konsten skall få breda ut sig i en symfoni som för en långt ifrån det hvardagliga, bort till den väldighet, som väl äfven Nobel en gång drömt om att människorna kunde ernå eller åtminstone förnimma. [...] Det är själfva salen, som skall fram att sjunga ut sin betydelse inåt som utåt, och det är ett af kompositionens grundfel att så ej skett. [...] En tekniskt väl klarad byggnad har hela sin rot i planens utbildning, och därför kan man redan där afläsa byggnadens hela utveckling och mening. Ju mer byggnadsverket går öfver till kuliss, desto mindre upplysande blir planen.


Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+4
Simon (12 Maj 2014 08:53):
En väldigt intressant artikel. Jag tycker att den gamla skissen från nobelparken är fantastisk. Den byggnaden passar bättre för ändamålet än den tråkiga lådan på balsieholmen.
+3
Jan Wiklund (12 Maj 2014 09:41):
Detta kan inte komma på tal! Detaljrikedom är helt utesluten nuförtiden - förmodligen finns inga hantverkare kvar som klarar av det.

Fast kanske kunde detta vara ett uppdrag för någon 3D-skrivare? Kanske kan denna teknik återigen göra detaljglädje inne i byggbranschen?
+1
Für Alle (12 Maj 2014 17:39):
"Vy från Kaptensudden" påminner en del om Völkerschlachtdenkmal i Lepzig.
(Jämför även Niederwalddenkmal, Kyffhäusermonumentet, Belvedere auf dem Pfingstberg, Kärnan i Helsingborg före restaurering + terrasstrapporna)

Hamnblock?

Fryshus i Sundsvalls hamn (rivet):

http:​/​/​media35a.​dimu.​no/​media/​image/​S-​SM/​SuM-​foto%20​0​1.​.​
http:​/​/​media35a.​dimu.​no/​media/​image/​S-​SM/​SuM-​foto%20​0​0​.​.​

Det låg centralt vid kasinot, E4 och innerstadens östra kant mot vattnet.
+5
Pawel Flato (13 Maj 2014 00:14):
Tack för intressant läsning.
Med tanke på att Nobelpriset handlar om kreativitet, visioner samt mod och uthållighet så känns en stor blaffig kartong som en synnerligen misslyckad symbol. Byggnaden förmedlar inget av detta.
Dessutom borde man på något kreativt sätt tagit tillvara tullhuset, som en symbol för respekt för traditionen/historien som vår nyvunna
kunskap vilar på.
Trist och okänslig byggnad.
+5
Jonas (13 Maj 2014 10:17):
Mina dagisbarn kan också stapla lådor på varandra. Skillnaden är att lådorna är mycket mindre och kan städas undan så man slipper se dem i flera hundra år.
+4
Martin Ekdahl (13 Maj 2014 12:28):
Mycket bra inlägg. Skolådeförslaget är en modernistisk katastrof värdig Le Corbusier. Jag personligen skulle även vilja se de röda skjulen användas för något nytt syfte.
+6
Oscar A (13 Maj 2014 21:52):
Tack Herbert för den mycket intressanta läsningen! Tänk om Ferdinand Bobergs förslag en dag kunde förverkligas. De planerade skolådorna är horribla.
+5
Nobelhuset AB (14 Maj 2014 13:47):
Hej,
de bilder som visas i artikeln är från första steget i tävlingen. Förslaget har sedan dess till viss del omarbetats efter juryns rekommendationer. Bland annat har det fått en mer transparent fasad, sänkts ett våningsplan (6 meter) och fått ett minskat fotavtryck.

Vi vore tacksamma för om artikeln kunde uppdateras med korrekta bilder. De kan hämtas här:
http:​/​/​www.​nobelcenter.​se/​sv/​arkitektur-​2/​

Med vänlig hälsning,
Elsa Thambert,
projektkoordinator Nobel Center
+3
Sofia Buhrgard (14 Maj 2014 14:01):
Mycket intressant läsning.
+5
Fredrik (14 Maj 2014 18:30):
Jag blir på riktigt ledsen när jag tänker på hur man bara slösar bort den här platsen när nåt så mycket bättre skulle kunna byggas. Det här är ju just precis vad vi inte behöver mer av i Stockholm, sen signalerar det inte "Nobel" på nåt som helst sätt (random konferensscenter/temporär utställning - det är vad det ser ut som). Tvärtom, iochmed sin (brutala) tråkighet är det motsatsen till uppfinningsrikedom.
 0
Krister (15 Maj 2014 07:01):
Hänvisning till gbg.yimby.se La Belle Epoque!
+5
Martin Ekdahl (15 Maj 2014 18:11):
Nobelhuset AB Ändå trist att man vägrar kliva ut ur det modernistiska lådparadigmet. Är det något som staden knappast behöver så är det ytterligare en jättelåda.
+1
Bo Lagerqvist (16 Maj 2014 00:31):
Bra faktasammanställning !

Men visst används tullhuset fortfarande av Rederi Stockholms Ström och i viss mån av SL:s "Sjövägen", som flaggorna över norra entrén antyder ?

Om hamnmagasinen anser Stockholms stad bl.a. följande:
"Magasinsbyggnaderna från 1910 tillsammans med
markbeläggningen av storgatsten speglar en strävan
vid 1900-talets början att förbättra tullens arbetsmiljö
och skapa bättre och modernare lagringsmöjligheter
i Stockholms hamnar. Magasinen är idag unika för
Stockholm, då några liknande magasin inte längre finns
bevarade i Stockholms hamnar"
NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM 2013-dnr 2013-00460-54

Vad gäller den nuvarande användningen av magasinen har Waxholmsbolaget förråd- och verkstadslokaler i ett av magasinen, men är uppsagda och måste flytta ut. Det andra hyrs av Albin Marin, som också lär vara uppsagda.

MGAB som utförde i stort sett alla slags arbeten på fartyg i yrkestrafik, hyrde i ett av magasinen och hade därmed ett av Stockholms bästa servicelägen för den lokala sjöfarten, 20 meter från vattnet, vilket gav ytterst goda förutsättningar för en kundnära service. MGAB har tvingats flytta till Beckholmen.

Vid den aktuella kajen har skärgårdsbåtarna sina kajplatser när de inte är i trafik och Djurgårdsfärjorna har där sin servicedepå. Kajen används även vid rustningsarbeten på skärgårdsbåtarna och som reservkaj för Strömkajen (Södra Blasieholmshamnen) när skärgårdstrafiken måste utgå från Nybroviken vid de tillfällen då Strömmen är avlyst för trafik (t.ex. vid olika evenemang och statsbesök)

Alla dessa maritima verksamheter måste nu flytta i och med att byggnaderna enligt Nobelstiftelsens önskemål måste jämnas med marken och verksamheterna vid kajen inte går att kombinera med ett Nobel Center. Värt att notera är att Chipperfield på sina skisser för säkerhets skull passat på att radera bort Nationalmuseums annex, åtminstone på vyn från Skeppsholmssundet. Få tycks ha noterat detta. Eller ser jag fel ?

Sjöfart och därtill hörande verksamhet är något som stadens styrande tycks vilja mota bort från innerstadens kajer till förmån för andra verksamheter, som detta kongresscenter. En mycket trist utveckling och en total brist på förståelse både för Stockholms hamnhistoria och den nuvarande omfattningen av den ökande lokala sjöfarten och dess behov av kajplatser och lokaler.
 0
Jacob (16 Maj 2014 03:28):
Väldigt intressant artikel och analys av den föreslagna byggnaden. Det är alltid trevligt och uppfriskande med en debatt om arkitektur och byggnation, speciellt när det gäller så här speciella och centrala lägen. Den färdiga byggnaden kommer, oavsett det slutgiltiga resultatet, med allra största sannolikhet stå kvar på platsen i många år framöver.

Roligt också att se det gamla förslaget. Men är det bara jag som ser det lustiga i att å ena sidan kritisera Chipperfields byggnad, och å andra sidan lite raljerande redogöra för dåtidens kritik av Bobergs förslag? Eller så var det just det som var skribentens avsikt. Poängen verkar hur som helst ha gått vissa av kommentatorerna förbi.
 0
Herbert Tingesten (16 Maj 2014 12:47):
Bo Lagerkvist: Tack för informationen, och skarpsynt iakttagelse om Nationalmuseums annex! Uppgiften att Tullhuset står tomt grundade jag på ett eget snabbt besök på platsen och jag missade tydligen att det fortfarande finns verksamhet i huset sedan Waxholmsbolaget flyttade ut. Jag ska uppdatera artikeln och även lägga in bilderna på det reviderade förslaget. Vad hamnverksamheten beträffar så finns båtar inritade på de flesta av arkitektbilderna, men det är förstås inte så att man kan dra några säkra slutsatser utifrån det mer än att åtminstone arkitektkontoret och Nobelstiftelsen inte har krävt att den ska upphöra.
+4
Herbert Tingesten (16 Maj 2014 12:52):
Jacob: Jo, jag var medveten om den skenbara motsägelsen - men å andra sidan har fyrkantsmodernism haft 80 år på sig att bli folkkärt utan att lyckas, så jag tror att man med resonabelt stor säkerhet kan dra slutsatsen att Chipperfields låda aldrig kommer att bli det.
 0
Martin Kolk (17 Maj 2014 11:27):
Jag tror inte det skulle bli så bra att placera nobelhuset längre söderut. Påverkan på stadsbilden skulle bli mycket kraftigare, och huset skulle i största allmänhet sticka ut betydligt mer.

Nuvarande hus är en låda som passar in i kvartersstrukturen (dvs ett helt vanligt kvarter). Det är nog mycket bättre än en fristående låda, närmare vattnet som på ett mycket kraftigare sätt skiljer ut sig från kvartersstaden.

Angående vad som är folkkärt så kände nog inte fler en 2-3% av Stockholmarna till tullhuset innan det här året. (Bra att du uppdatera bilderna med det faktiska förslaget, är lite slafsigt nu, knappast något du accepterat från Slussen-bevarare)
 0
Martin Kolk (17 Maj 2014 13:14):
+1
Bo Lagerqvist (17 Maj 2014 23:50):
Jag skulle nog tro att fler än 2-3 % av Stockholmarna kände till tullhuset innan rivningsplanerna offentliggjordes.
Dels passerar många passagerare till skärgårdsbåtarna här, dels syns det ju väl från Strandvägen och från de passagerarbåtar som dagligen passerar huset på mycket nära håll.

Den verksamhet som numera finns i tullhuset är dock av tillfällig art p.g.a rivningsplanerna.

Vad sedan gäller de inritade båtarna är det bara någon enstaka skärgårdsbåt som syns och en gästande skuta, men de är inklippta från fotografier tagna tidigare och det är naturligtvis inget som borgar för att båtarna kommer att få vara kvar. Chipperfield har på senare bilder låtit skutan segla iväg och planterat ett större träd utanför huset.

Helt klart är att den verksamhet som nu bedrivs med förtöjning och underhåll och övrigt som jag tidigare nämnt inte kommer att få fortsätta. Det framgår ganska tydligt av Stockholms Hamnar ABs egen analys i "Kajstrategi för Stockholms Hamnar" där det sägs: "ianspråktagande av delar av Blasieholmen för det blivande Nobelcentret kommer sannolikt att innebära begränsad användning av kajerna för rörlig sjöfart". Ordet "sannolikt" torde kunna strykas ;-)

Samtidigt uttalar Stockholms Hamnar ang. bl.a. Blasieholmen:
"Vad gäller övriga innerstadskajer (Strandvägen, Nybrokajen, Blasieholmen, Strömkajen,Norra och Södra Hammarbyhamnen samt Norr och Söder Mälarstrand) följer Stockholms Hamnar den övergripande principen att den rörliga sjöfarten ska prioriteras."
"Då kajerna och kajområdena är begränsade ser inte Stockholms Hamnar några möjligheter till större förändringar då den rörliga sjöfarten och dess behov av exempelvis hamnservice i första hand måste säkerställas."
En placering av ett Nobel Center, som det nu presenterats, går stick i stäv med Stockholms Hamnars bedömning av hur kajområdena i innerstaden ska användas.

Det är lite sorgligt att starka kommersiella intressen som inte har det minsta med sjöfart att göra ges företräde till kajområdena i strid med hamnens policy.

Kongresscentret kommer givetvis att spela en viss roll för närbelägna Wallenbergägda (Investor) Grand Hotel.
Kanske en förklaring till att Wallenbergsstiftelsen ger 400 milj. till Nobelhuset AB för rivning av tullhus och magasin och uppförande av kongresscentret ?

Som Sven Barthel så riktigt påpekade i "Skärgård" redan 1952:
"Stockholm är ingen sjöstad - ingen sjösinnad stad".
Detta trots att Stockholm är en sjöfartsstad.
+4
Lådarkitektur (18 Maj 2014 06:54):
Vi kan lika gärna lägga ner arkitektutbildningen eftersom det blir likadana lådor vilken arkitekt vi än anlitar. Det finns inget intresse längre för byggnaders utseende.
+1
Alexander Åkerman (18 Maj 2014 10:03):
Har sett David Chipperfields restaurering av neues museum i Berlin. Där är det tydligt att han kan hantverket i hur en byggnad ska sättas ihop - rekommenderar verkligen ett besök om inte för utställningarna så för arkitekturen. Sedan kan man ju alltid ifrågasätta behovet av en nobelbyggnad. Vad är felet med konserthuset?

En ny smäcker g/c bro mellan Strandvägen/blasieholmen och slottsbacken/skeppsbron är faktiskt en ganska intressant idé. Som skulle kunna ge en naturlig forsättning på Österlånggatan, samt ge lite mera liv till Blasieholmen. Detta kan tillsammans med att bebygga delar av gärdet bli riktigt intressant...
+1
Bo Lagerqvist (19 Maj 2014 09:38):
Med all respekt Alexander - men dina broförslag skulle effektivt döda den lokala sjöfarten. Såväl Nybrokajen (Blasieholmen), stora delar av Strandvägen och vad som är värst - hela Strömkajen med basen för skärgårdstrafiken samt förmodligen även en del av Skeppsbron skulle försvinna som kajplatser för den reguljära trafiken. En total katastrof för Stockholm som levande sjöfartsstad.
Eller hade du tänkt dig öppningsbara broar - då skulle de få öppnas mest hela tiden, vilket knappast är praktiskt genomförbart. I ett av de tävlande förslagen hade arkitekterna lagt in en fast bro Blasieholmen - Skeppsholmen, men låtit ett flertal större fartyg ligga kvar fångade mellan denna bro och nuvarande Skeppsholmsbron.
Som sagt Stockholm är ingen sjösinnad stad.

Jag kommer osökt att tänka på prof. Bo Grandiens yttrande när staden ville flytta bort alla finlandsbåtar från Skeppsbron: "Det vore som att dra ut tänderna på Mälardrottningen !".


Vad sedan gäller Chipperfield kan man notera att han vann en tävling i London avseende ett museum. Trots detta ratades han senare p.g.a. att hans förslag innebar demoleringen av bl.a. en pub från 1700-talet. En arkitektfirma med, som det uttrycktes, "mer lyhördhet" fick uppdraget.
http:​/​/​www.​designboom.​com/​architecture/​chipperfield-​dr.​.​

Att Chipperfield av slarv eller avsiktligt raderat bort Nationalmuseums annex och inte har några invändningar mot att även riva tullhus och magasin tycker jag talar sitt tydliga språk.
+2
Bo Lagerqvist (19 Maj 2014 10:25):
PS.
Nobelhuset AB ber i ett inlägg ovan att Yimby ska uppdatera artikeln med korrekta bilder. http:​/​/​www.​nobelcenter.​se/​sv/​arkitektur-​2/​
Finns då Nationalmuseums annex kvar där ?
Svar: Nej. (OBS att det ligger utanför planområdet såvitt jag kan se)
Alltså är det korrekt att Chipperfield och Nobelstiftelsen har förutsatt att detta ska bort - och ersättas av vadå ?


Vidare skriver Nobelhuset AB på sin hemsida: "Stockholms stad har under många år reserverat den här tomten för en publik verksamhet av internationellt intresse."
http:​/​/​www.​nobelcenter.​se/​sv/​

Enligt stadens exploateringskontor finns inget sådant formellt beslut.
 0
Alexander Åkerman (20 Maj 2014 10:16):
Ouch! Ibland kanske snabba tankar är lite för snabba. Dock så skulle jag inte helt utesluta dessa. Beroende på båtarnas genomsnitts höjd skulle kanske en bro kunna göras hög nog att släppa fram merparten av båttrafiken, men ha broöppning för de större äldre ångbåtarna. Men lösningens genomförbarhet bygger ju på att broarnas frihöjd är hög nog för båttrafik, men samtidigt tillräckligt låg för broarna inte ska bli en enda stor backe att ta sig över.

Håller med dig om sjöfartens roll i Stockholm. Men samtidigt så måste jag säga att många av de kajer och vatten som finns i Stockholm är ganska otillgängliga. Främst på grund av trafikleder och parkeringsplatser.
 0
David Nylund (20 Maj 2014 12:16):
Bo, att riva Nationalmuseums annex har varit på agendan i samband med renoveringen. Vet inte hur det blev med den saken, men är annexet borttaget från områdesskisser kan det vara på goda grunder.

Huvuddelen av annexets uppgifter (bl.a.fotostudio) skulle då flyttas ut till Nationalmuseums externa magasin; såna där de har för att allt inte kan finnas inne i centrala stan...
+1
Bo Lagerqvist (21 Maj 2014 00:48):
Alexander -om du går ner till Strömkajen och studerar höjden på Waxholmsbolagets moderna fartyg ska du finna att det krävs en rejäl brohöjd för att dessa ska kunna segla under utan broöppning. Så höga broar mitt i den inre hamnen som skulle medge dessa fartyg att segla under utan broöppning är inte realistiskt att bygga.

Om flera kajer är otillgängliga p.g.a trafikleder och parkeringsplatser som du säger - desto större anledning att inte slopa kajplatserna på Blasieholmen eller bygga bort andra kajplatser genom etablering av de broar som du föreslår.

Vad sedan gäller Nationalmuseums annex behöver museet på sikt större lokaler på Blasieholmen - inte mindre. Dessutom ligger annexet som sagt utanför planområdet för Nobelcentret. Chipperfield har helt sonika tagit bort annexet från sina planskisser för att få sina skisser att se bättre ut (eller vad annars ?). Nobelstiftelsen och juryn har antingen a) inte märkt det, b) struntat i det eller c) har planer på att försöka få annexet rivet. Jag gissar på det första alternativet.
 0
David Nylund (21 Maj 2014 12:46):
Bo, igen, att annexet är borta från Nobelskisserna behöver inte ha med Nobelplanerna att göra, utan hör sannolikt ihop med att Nationalmuseum övervägt att riva det i samband med renoveringen. Jag vet inte hur det är med den saken, men om Nobelstiftelsen vet att det är så är det ju rimligt att inte ha med annexet i bilderna, det vore rent av oärligt ha med det, då ju skisserna ska föreställa hur det blir när huset är färdigt, inte hur det skulle se ut i dagens miljö.

Att Nationalmuseum behöver/vill ha större lokaler är inte nödvändigtvis detsamma som att de anser att annexet behövs.
+2
Bo Lagerqvist (21 Maj 2014 15:11):
Enklast är ju att fråga Nationalmuseum - ska göra det.
Mvh

Sagt och gjort: Jag kollade med NM och SFV, beskrev Nobelstiftelsens/Chipperfields bilder utan annexet och frågade om det skulle rivas.
Svar från SFV: Nej, det är fel, det är bara en mindre del på baksidan som ska tas bort. Bekräftat av NM.

Alltså kvarstår faktum: Chipperfield har retuscherat bort Nationalmuseums annex och Nobelstiftelsen bör då rimligen ha varit nöjd med det, alternativt inte märkt det.
Någon som tror att Sten Nordin märkt det ;-)
 0
nNick (2 Juni 2014 19:01):
Alltid när jag ser den här skissen tänker jag på samma sak... var är taket. Den ser stympat ut.
 0
Martin Ekdahl (3 Juni 2014 11:29):
Snyggt är det sannerligen inte!
+1
Björn Olsson (23 April 2015 19:19):
Ursäkta! Varför i himmelens namn behövs denna låda. Som påpekats måste huvuddelen av byggnaden fyllas med annan verksamhet 364 dagar om året. Verksamhet som i dag många andra skrytbyggen i staden konkurrerar om. I synnerhet middagen förknippas världen runt med stadshuset och prisutdelningen verkar också att fungera oklanderligt i konserthuset. Om Nobelstiftelsen behöver nya kontorslokaler borde detta kunna ordnas på annat sätt.
Nobelmuseet måste få nya lokaler så bygg gärna ett hus i mindre skala på den plats där Bobergs hus planerades. Man måste komma ihåg att när detta planerades hade vi varken stads- eller konsert-hus så att fortfarande hänga kvar vid ett liknande projekt verkar väl en smula efterblivet.
+1
Marcus (24 April 2015 10:55):
Det var ju synd att man inte passade på att köpa Palast der republik när det skulle rivas. Man hade säkert kunnat spara mycket pengar på det. Men som det är nu verkar man ha nöjt sig med att köpa de begagnade ritningarna istället. http:​/​/​www.​spiegel.​de/​fotostrecke/​photo-​gallery-​the-​tw.​.​
 0
Martin Ekdahl (27 April 2015 16:58):
Marcus, då föredrar jag nästan Palast der Republik framför Nobelcentret. Det byggdes ju ändå mitt i den modernistiska eran. Nobelcentret är en anakronism. En svulstig Domusmodernistisk monsterbyggnad anno 2015. En zombieversion av DDR-palatset.
 0
Karl (12 September 2015 09:36):
Nimby
 0
Göran Sandberg (15 April 2016 09:41):
En idealisk placering av ett Nobel Center ur kommunikations synpunkt! Även gott om plats för arkitektoniska utsvävningar. Många besökare hittar hit enkelt med spårvagn. Tomten har väntat länge!
 0
Martin Ekdahl (15 April 2016 14:15):
Väntat på en låda!
 0
Anders Johansson (27 Maj 2016 14:59):
Bygg lådan (men hellre ett riktigt landmärke) ovanpå bergrummet på Skeppsholmen istället.
-En modern byggnad passar bättre där
-Det blir lättare att spärra av
-Med bergrummet inkorporerat blir det ytterligare säkerhet
+2
Jan Wiklund (27 Maj 2016 22:14):
Karl: Det här är seriös politisk verksamhet, inte AIK mot Djurgårn. Vi vill att det ska byggas, generellt sett. Och då är det viktigt att minska motståndet mot byggande. Det gör man om man anpassar byggnaders arkitektur till folklig smak. Modernistisk tårtkartongarkitektur tilltalar bara arkitekter (se t.ex Catharina Sternudds doktorsavhandling). Den väcker därför mer motstånd än nödvändigt, och triggar på så vis nimbybeteende. Därför bör den motarbetas.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Politikerveckan Järva
8 Oktober 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter