Utskrift från www.yimby.se
....

Inofficiell park(ing)day med Yimby

 


Den utländska bilturisten tittar storögt innan han försiktigt backar in sin hyrbil på parkeringsplatsen på Folkungagatan. En halvmeter framför bilen sitter en kvinna på gatan och spelar klarinett. Vid ett vitt plastbord med en liten palm ler ett glatt gäng i solglasögon mot honom, och andra vräker sig i solstolar och njuter av det fina vädret denna augustilördag. Ett gatuparty pågår i parkeringsrutan.

Vid parkeringsautomaten är det en person före: En Yimby-medlem står och betalar för den kommande timmen. 25 kronor i timmen – oöverträffat billigt för en partylokal på en av Söders huvudgator.



Fenomenet Park(ing)day har nått Stockholm. Den godmodiga folkaktionen startade av Konst- och Designstudion Rebar i San Fransisco 2005. Sedan dess har manifestationen spritt sig, år 2014 omvandlades över trehundra parkeringsplatser runt om i världen, enligt hemsidan http://parkingday.org/.

Den officiella dagen är det den tredje fredagen i september, men Stockholm med sitt subarktiska klimat må vara förlåtet för tjuvstarten. Blir vädret fint är det inget som hindrar att aktionen upprepas efter förra veckans lyckade förövning – håll koll på Facebookgruppen här.



Vad lärde vi oss? Att ingen verkar ta illa upp, inte heller bilisterna själva. Vi fick många uppskattande kommentarer från förbipasserande på trottoaren, och en del slog sig till och med ner och gjorde oss sällskap en stund. Många tog bilder, och kanske just någon av de bilderna blir vinnarbilden i årets fotomaraton. Vi lärde oss också att en huvudgata är ett stort plus både för uppmärksamheten och trevlighetsfaktorn, och att några utemöbler och en utrullbar plastgräsmatta gör underverk som signal att p-platsen är upptagen samt att aktionen är planerad och inte improviserad – för att inte tala om hur mycket trevligare det är att slippa sitta direkt på asfalten.



Erfarenheterna var kort sagt enbart positiva, och vi hoppas att aktionen kan ge inspiration till liknande arrangemang i andra städer också. I Stockholm blir den i alla fall årligen återkommande.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Jan Wiklund (27 Augusti 2015 20:40):
Bara ett fel - det hela startades av Alternativ Stad 1970 med något som kallades internationella trafikrevolutionen (aktioner gjordes samtidigt i Amsterdam, London och New York). Vi ockuperade på samma lagliga sätt ett antal p-platser som låg i Drottningholmsvägens förlängning där man nu åker ner i parkeringen under Polishuset.

Se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​internationella-​.​.​

Jättekul att idén tas upp igen!
 0
Mikael Grahn (27 Augusti 2015 23:57):
Där ser man. Då har det gått ett helt varv runt nu. Ska vi ändra i artikeltexten?
 0
Jan Wiklund (28 Augusti 2015 08:37):
Absolut inte! För Alternativ Stads gamla idé omfattade inte att man arrangerade fest på p-platsen. Det finns alltid nåt nytt!
 0
Anders Norén (28 Augusti 2015 11:00):
Det har påståtts att det är otillåtet att "parkera" något annat än ett hjulförsett fordon som inte är en cykel på en parkeringsplats. I annat fall måste tillstånd sökas från kommunen och polisen (två till fyra veckors handläggningstid), trafikanordningsplan måste inlämnas och eventuellt bygglov måste sökas.

De som påstår detta brukar däremot aldrig kunna redovisa någon källa till påståendet. Tills motsatsen är bevisad utgår jag ifrån att det räcker med att hålla sig inom rutan och betala parkeringsavgiften.
+1
Sofia (28 Augusti 2015 11:18):
Jan, intressant med internationella trafikrevolutionen. Skriv gärna en artikel om den. Kanske finns det bilder t.o.m.?

Idéen med parkingday är att man gör om parkeringsplatsen till en park. Så det är ju nytt i alla fall. Vår plats var inte så grön men vi hade lite konstgräs och några krukväxter.
 0
Jan Wiklund (28 Augusti 2015 12:38):
Sofia: Jag var själv bara med på ett litet hörn. Man kan nog säga att det var i och med detta som jag blev intresserad på allvar.

Jag har försökt pressa andra som var mer centralt aktiva och resultatet blev den artikel som fanns under länken. Mer visste inte heller dom så här långt efteråt.

Men absolut finns det nya element. Reclaim-aktionerna på 90-talet introducerade också festlighets- och parkelement, t.ex. den allra största, ockupationen av stadsmotorvägen M41 i London, se http:​/​/​rts.​gn.​apc.​org/​sp'96/sp96.htm, men i deras fall var det ju helt olagligt.

En innovation innefattar oftast välkända element grupperade på ett helt nytt vis. Och det här är en innovation.
 0
Urbanisma (28 Augusti 2015 17:16):
Javisst, låt oss göra park av hela staden.
Alla som bor i stan vill ju egentligen bo på landet med gräsmattan utanför dörren och skogen runt hörnet.
 0
Ekonomix (29 Augusti 2015 06:11):
Jag vill inte vara sån.

Men, Anders, boten är 500 kr i penningböter för brott mot 10 paragrafen 2 kap. trafikförordningen. (sakerna)

Det är också penningbot för den som går omkring i rutan, medan det endast är förbjudet att sitta i den. För den som bara sitter, utan saker, blir det böter först efter brott mot polismans anmodan att lämna rutan.

Inte särskilt svårt att verifiera.

Undantagsbestämmelserna i 3 kap. gäller endast fordon. (Hela kapitlet gäller endast fordon.) Tex rätten att hindra trafiken med ett parkerat fordon om man fullgjort kommunens vilkor för detta, som erlagd parkeringsavgift.

Det finns väl ingen anledning att tjafsa om eller insinuera att det kanske inte är förbjudet, när det så självklart är det?
 0
Anders Norén (29 Augusti 2015 09:11):
Varför vill du inte vara sån, Ekonomix?

Det man _kan_ ifrågasätta i ditt resonemang är grundantagandet att en upptagen parkeringsruta alltid utgör en fara eller olägenhet för trafiken.
 0
Ekonomix (29 Augusti 2015 09:49):
Det väl att vara lite tråkig, att komma med juridiken när det verkar vara en artikel om att vara ute i solen. Men när vi ändå har börjat har ju detta en del beröringspunkter med yimbymytologin i övrigt, så ett resonemang kring lagstiftarens motiv tillvägagångssätt kan vara intressant.

1. I utgångsläget är det tillåtet att tillfälligt placera saker på allmän plats.

2. Allmän plats avses för transporter kallas väg är undantagen. Annars skulle man inte komma fram på ett bra vis.

3. Undantag från undantaget finns i vissa fall för fordon, som trots alåt kan vara rationellt att tillfälligt ställa upp, parkera, på sådan allmänna plats som är väg.

Av 1. följer att kommunen inte automatiskt har rätt att avgiftsbelägga parkering, utgångspunkten är att tillfällig uppställning är fri och kommunen skall vara neutral.

Lagstiftaren har dock givit kommunerna undantag att ta ut parkeringsavgift om allt för många annars vill parkera på samma plats. Men bara av denna orsak. Det är fortfarande olagligt att ta ut parkeringsavgifter där det inte råder trängsel. (Tyvärr har parkeringsavgiftsinstrumentet i praxis allt mer missbrukats.)

Det är också olagligt att differentiera avgifterna på fordonens miljöriktighet etc. Också detta bryter vissa kommuner mot.

På grund av att vägen främst skall användas för transporter och för att hindra kommuner från att missbruka och överanvända parkeringsavgifterna via planinstrumentet har lagstiftaren stipulerar att parkering främst skall ske på tomtmark.

Kommunerna uppfyller detta genom parkeringsnormer som reglerar detaöjplaneplanerarna. Observera att tvärt emot yimbymytologin är det vanliga problemet att planerna innehåller för få parkeringsplatser i förhållande till den naturliga marknadsefterfrågan. Parkeringsnormer mildrar, men löser inte problemet.

I praktiken har även kravet på tillräcklig parkeringsnorm har på senare år åsidosatts, likt begränsningarna för parkeringsavgifterns.

Tyvärr finns mycket starka ekonomiska drivkrafter för kommunerna att begränsa tomtmarksparkeringen och istället höja avgifterna för gatuparkering.
 0
Anders Norén (29 Augusti 2015 10:26):
Jag tackar i alla fall för det juridiska resonemanget.
 0
Martin Kolk (29 Augusti 2015 14:34):
Det känns ganska underligt att prata om "naturlig marknadsefterfrågan" för en produkt (gata) som staten betalar för och ger bort gratis. Naturlig marknadsefterfrågan är väll rimligtvis att staten erbjuder 0 parkeringsplatser, och att någon som vill ha en parkering köper marken, eller hyr den av någon.

Den naturliga marknadsefterfrågan för gratis glass är också mycket hög, även om kön till ståndet nog kan sänka efterfrågan lite.
+1
Martin Kolk (29 Augusti 2015 14:35):
 0
Ekonomix (29 Augusti 2015 15:19):
Nu talade jag om detaljplanerad tomtmark. Där tillåts i normalfallet färre parkeringsplatser än mark ägaren skulle önska på strikta ekonomiska grunder.

Notera; låg parkeringsnorm -> mycket gatuparkering. Hög parkeringsnorm -> lite gatuparkering.

Gatan får ju ta de bilar som inte får plats på tomtmarken.
 0
Martin Kolk (29 Augusti 2015 16:51):
Detaljplanerad tomtmark, där det potentiellt kunde stå parkerade bilar, som inte ägs av kommun/stat existerar ju dock knappt i områden som Stockholms innerstad med ordentlig parkeringsbrist. Kan du ge ett exempel på sådan mark där parkeringsavgifter också är höga?

Villaägare har ju också typiskt sätt inga restriktioner i hur många bilar de kan parkera på sin tomt. Så du pratar i huvudsak om mindre attraktiva förorter med lägenheter, knappast områden med typiskt sätt stor brist på parkeringsplatser eller höga parkeringsavgifter för gatuparkering.
 0
Ekonomix (29 Augusti 2015 16:59):
Djurgårdsstaden, Hammarby Sjösten.
 0
Ekonomix (29 Augusti 2015 17:03):
Ja, även hela innerstaden. Det finns ju tomter här och där som skulle kunnat ha parkering (åtminstone utomhus) om det varit tillåtet enligt detaljplan.

Problemet som gömmer sig lite bakom all retorik är att kommunen gärna vill ha inkomsterna från gatuparkeringen.
 0
Jan Wiklund (30 Augusti 2015 13:04):
Och inkomsterna får de ju också om man betalar för annan aktivitet än just fordonsparkering....
 0
Martin Kolk (30 Augusti 2015 13:54):
Jag måste säga att som en person som bor i innerstaden i Stockholm så kan ja spontant komma på extremt få ställen (jag antar att du menar hårdgjord yta som står i huvudsak oanvänd) som kunde användas för parkering, där det redan inte sker. Du kanske kan visa några exempel via Google Maps?
 0
Ekonomix (30 Augusti 2015 14:04):
Nu är det väl flera olika problem man kan stöta på som fastighetsägare. Men ett är att man inte får hårdgöra ytan pga reglering i detaljplan. Det är vanligare än man kanske tror att kommunen på detta vis tvingar på fastighetsägarna park på tomtmark, även i innerstan.

Självklart är det lönsammare för kommunen att tvinga på fastighetsägarna parkerna och själva stå för parkeringarna. Parker ger inte särskilt stora intäkter...

Men det strider mot lagstiftningen. Därför måste man hitta på diverse krumbukter för att sänka parkeringsnormerna, så att fordonsägarna tvingas parkera på kommunal mark.
 0
Jan Wiklund (30 Augusti 2015 14:08):
Det krävs sannerligen inga krumbukter för att sänka parkeringsnormerna. Ett argument som inte minst du, ekonomix, borde värdera högt är att parkeringsnormer tvingar även icke bilägare att betala för parkeringsplatser via hyran (om det är ett hyreshus). Bättre då att den som anser sig kunna bygga p-hus och hyra ut p-platser kommersiellt får rätt att göra detta. Då får man en marknadsvärdering av p-platser.

För varför ska just parkeringsplatser subventioneras? Finns det något gott skäl?
 0
Ekonomix (30 Augusti 2015 14:16):
Men så är det ytterst sällan, även om jag vet att påståendet är centralt i yimbymytologin.

Der typiska är att parkeringsnormer ligger under den hypotetiska marknadsbalansen, men skyddar fastighetsägarna från att de kommunala placerarna fråntar dem ytterligare möjligheter till parkeringsintäkter, under den miniminivå som parkeringsnormen garanterar.

Med ännu mindre tillåten parkering i detaljplanerna skulle lägenheterna bli dyrare.

Det är den typiska situationen, men säkert går enstaka undantag att finna.
 0
Martin Kolk (30 Augusti 2015 17:47):
Ekonomix: En hårddragen tolkning av vad du just argumenterat är att det faktum att kommunen inkluderar innergårdar och parker i detaljplaner för nyproduktion, är en slags konspiration för att hålla priserna på kommunens parkeringsplatser uppe. Jag tror det är ganska få som kommer att köpa det argumentet.

Argumentet verkar kräva en väldigt snäv och ytterst selektiv marknadsfundamentalism (som ignorerar stora subventioner till bilister), samtidigt som du värderar parkeringsplatser högre än parker på ett sätt där nog ganska få kommer hålla med dig.
 0
Ekonomix (30 Augusti 2015 18:56):
Det jag konstaterar är att det är betydligt vanligare att kommunen tillåter färre parkeringsplatser än vad fastighetsägaren skulle önska, än det omvända.
 0
Martin Kolk (30 Augusti 2015 21:38):
Det är iallafall för närförort och innerstad i Stockholm helt enkelt inte sant.

Ingen byggherre skulle välja att frivilligt bygga ytparkering i innerstaden, om staden erbjöd bygglov för lägenheter på samma yta.

Byggbolagen har ett stort intresse i lägre p-tal (i praktiken en extra skatt på byggföretagen), vilket ju knappast vore fallet om det du säger är sant.
 0
Ekonomix (30 Augusti 2015 22:10):
Det är inte heller fallet. Eftersom det jag skriver är sant.

Parkeringarna är en lönsam affär som ger väsentligt täckningsbidrag.
 0
David Nylund (30 Augusti 2015 23:36):
Parkeringstal är väl som så mycket annat i den planekonomi som planmonopolet lett till något som kommunerna envisas med att sätta för att de kan. Dock är även jag av uppfattningen att kommunerna sätter ett lägsta parkeringstal, inte ett fast sådant. Därmed torde det stå byggherrar fritt att föreslå högre andel parkeringsplatser än vad som uttryckligen krävs.

Har man en konspiratorisk idé om att det är på annat vis borde man rimligen komma med lite mer stöd för denna än att säga att det visst är så.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 00:52):
Finns en utmärkt bok på temat av en stadsplaneringsprofessor vid UCLA.

http:​/​/​www.​amazon.​com/​High-​Cost-​Parking-​Updated-​Editio.​.​
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 07:30):
David, jag har följt med i debatten och noterat att uppfattingen om att kommunen bara skulle ange ett lägsta tal lanserats.

Men så är det helt enkelt inte. Detaljplanerna är så detaljerade att kommunen istället bestämmer antalet parkeringsplatser. Det
går varken att anlägga fler eller färre.
Sedan är det ofog att använda parkeringstal istället för parkeringsnorm, som verkar kommit de senaste tio åren. (Jag uppfattar det som att begreppen inte används helt synonymt.)

Parkeringstalet verkar inte vara mycket mer än en beräkning av resultatet av detaljplanen, som sedan ibland motiveras med godtyckliga floskler.

Parkeringsnormen, som den var tidigare, syftade till uppfylla det lagstadgade kravet på att det skulle planeras så att parkeringen främst skulle ske på tomtmark uppfylldes. I första hand ett krav på planläggarna alltså. Detta krav gällde hela kommunen fast.

Självklart innebär det nuvarande godtycke med parkeringstalen att kommunen kan besluta om både färre eller fler parkeringsplatser än fastighetsägaren önskar.

Min bestämda uppfattning och erfarenhet är dock att fastighetsägarna betydligt oftare drabbas av att få anlägga färre platser än de önskar, än det omvända.

Det vill säga en situation som är motsatt den uppfattning man kan få av den snäva debatt som förekommer innom vissa partier och grupperingar.
 0
David Nylund (31 Augusti 2015 07:53):
Wikipedia verkar med hyfsat god argumentation peka på en annan verklighetsbeskrivning än din, Ekonomix. https:​/​/​sv.​m.​wikipedia.​org/​wiki/​Parkeringsnorm

Min egen anekdotiska erfarenhet säger också att Stockholm tvingar på markägarna ett visst parkeringsbyggande och att man vill ha så lite långtida gatuparkering som möjligt.

Och om vi ska vara petiga så sätts väl parkeringsnormen för ett område, medan en enskild detaljplan kan variera både upp och ned för att resultatet ska bli "rätt".

Oavsett vilket tror jag att de flesta här skulle vilja se en friare p-norm, även om motiven kan variera.
 0
Martin Ekdahl (31 Augusti 2015 08:08):
Kul initiativ!
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 09:28):
Jag ids inte titta på wikipediaartikeln just nu. Men jag har som sagt (med viss förundran) noterat den debatt som förts kring parkeringsnormen. När jag sist läste wikipediaartikeln var det mest Erik Sandblom artikel. En flitig debattör i ämnet, dock med en bekvämt verklighetsbefriad argumentation.

Erfarenheten av anekdoter är förstås beroende av det kontaktnät man har. Frågan är väl då hur starkt den mytologi som finns innom bla. Yimbyrörelsen står sig.

Förr gällde parkeringsnormen som sagt hela kommunen. Jag ser det alltså som ett problem att denna successivt bryts upp i parkeringstal gällande allt mindre områden, inte sällan för enskilda detaljplaner. Det har öppnat upp för det godtycke vi ser idag och har gjor själva instrumentet meningslöst.

Okej om man tex hade brutit upp den per stadsdel och på goda grunder och strukturerat infört separata normer för dessa lite större områden. Men som det är idag uppfyller faktiskt detaljplanerna inte längre kravet på att parkering skall ske på tomtmark.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 11:53):
Kan ju påpekas att det är väldigt rationellt om boendeparkering sker i garage, medan man kan få tillfälliga besökare att parkera på gatuparkering. Framför allt i innerstaden, när många bilar används ganska sällan finns det stora fördelar med detta.

Altså motsatsen till hur boendeparkering och parkeringsgarage fungerar i Stockholm idag. Jag har dock också fått intrycket att man för nyare områden har tagit intryck av detta i nya planer, klokt nog.

Som vanligt så ligger lösningen i parkering i att marknadsanpassa, det ska inte krävas någon p-norm alls om kommunen bara är beredd att ta ut marknadsanpassade priser för den parkering som finns (både för nuvarande och framtida parkering), sedan ska byggherren (eller Stockholms parkering) efter det få bygga så mycket garage han anser lönsamt.

Jag kan hålla med om att parkeringsnorm är det korrekta språkbruket.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 12:18):
Men det är väl lite långsökt att tro att man kan upprätta en fri parkeringsmarknad bara så där.

Svensk planeringslagstiftning ligger oerhört långt från det målet. Ibland får man känslan av att planeringsnormsdebattörerna lånar in argument från utländsk kontext, utan att sätta in dem i svenska förhållanden.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 13:15):
I Stockholms innerstad skulle det väll räcka med att höja (och differentiera) boendeparkeringsavgiften med ca. 100% (gissningsvis, det får man väll pröva sig fram till), och se till att fria platser verkligen förmånsbeskattas. Detta kan kompletteras med lite fler parkeringsmätare av amerikansk typ längs med gatorna.

Parkeringshus och Stockholms parkering, är redan marknadsanpassade (de bygger ni garage på marknadsvilkor och ger avkastning till kommunen), och det finns en stor privat marknadsmässig uthyrning av garageplatser för boendeparkering. Detta kombineras med att man tar bort p-normen.

Låter inte så svårt tycker jag.

På mindre pressade marknader skulle boendeparkeringsavgifter på några hundralappar/månad nog räcka ganska långt.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 13:27):
Det blir ju inte en fri marknad utan fri etableringsrätt.

För övrigt delar jag inte din prognos. På tex västra Södermalm skulle säkerligen avgifterna falla direkt om inte det kommunala nära nog monopolet höll upp dem, redan med dagens utbud.

Några få områden, som Vasastan, skulle antagligen kortsiktigt få högre priser, tills anpassning av innergårdar etc gjorts. På sikt är jag övertygad om att priserna skulle falla.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 14:17):
Jag förstår inte riktigt hur du menar att priserna skulle falla på västra Södermalm, vart skulle utbudet på parkeringsplatser öka?

Skulle utbudet öka genom att innergårdar fylldes med bilar? Jag tror ganska få bostadsrätter skulle offra hela sin innergård för 6-10 parkeringsplatser med något ökade intäkter (kanske i genomsnitt 200000/år för 10 platser, dvs kanske 200 kronor per lägenhet/månad). Detta är ju dessutom endast i en del fall möjligt rent logistiskt möjligt.

Eller skulle utbudet öka eftersom Tantolunden skulle asfalteras och bli parkeringsplats?

Det är svårt att tro att priset skulle sjunka under 900kr/månaden genom att det byggdes fler garage?

Idag så kostar ju ett garage 2-4 000 kr/månaden, och de byggs på marknadsvilkor. Du föreslår ett marknadsekvilibrium där man kan hyra 25 kvm mark på Söder för under 900kr/månaden. Det är ganska svårt att tro.
 0
Jan Wiklund (31 Augusti 2015 14:27):
Jag tycker det verkar flyta med definitionen i ovanstående argumentation. Ibland pratar man om parkeringsplatser i hus, ibland pratar man om att bara upplåta obearbetad mark till parkering.

Självklart skulle vilken fastighetsägare som helst gärna ta betalt av parkerare utan att behöva göra någon investering. Men detta tar ju plats från annan möjlig användning av marken. Yimby har ända sen starten argumenterat för att bilar i princip är för skrymmande för att få plats i en stad. Bilarna hindrar helt enkelt alla andras framkomlighet och gör det omöjligt att klara sig till fots, eftersom man måste avsätta alltför mycket mark för dom.

En teoretisk möjlighet att komma ur den knipan är att bygga särskilda parkeringshus, eller garage. Och det är dyrt, och i praktiken omöjligt utan subventioner.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 15:30):
Exemplet med västra Södermalm, samma sak gäller f.ö. Västra Kungsholmen och Gärdet syftade på att avgifterna där redan idag är så höga att det uppstår en onödigt hög vakansgrad, både i parkeringshus och på gatorna, men främst de senare.

Tänkte man sig en lösning där gatorna sattes i konkurrens med varandra, tex genom att fastighetsägarna arrenderade parkeringsutrymmet utanför sin fastighet för vidareuthyrning, skulle det leda till en prispress nedåt.

Vad gäller nyetableringar ser jag att Jan redan svarat.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 16:34):
Vad menar du men en onödvändig vakansgrad? Rimligtvis sätter väll privata garageägare precis de priserna de vill, för att maximera sina intäkter? Hur kan man komma undan detta? Det är klart att man kan sätta att articifiellt lågt pris, dvs planekonomi, isåfall får man platser som aldrig är tomma, men ett inefekktivt resursutnyttjande.

Att det skulle finnas en onödvändig vakansgrad för boendeparkering har jag mycket svårt att tro (med några få undantag som Kristineberg, där det snarare är balans).
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 16:40):
Kan för övrigt kan man påpeka att den artificiella dumpningen av parkeringspriser (billig priskonkurrens från kommunen, dvs 900kr/månaden) leder till att garage av bostadsrättsföreningar ofta omvandlas till andra verksamheter. På så sätt minskar utbudet parkeringsplatser enligt en marknadslogik.

Man kan se exempel på detta här och var i innerstaden, t ex lokaler för Boule (baren Ugglan på Söder är nog också ett exempel).
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 16:55):
Det du observerat i Kristineberg gäller som sagt även på västra Södermalm och Gärdet. Det är många gånger kommunala garage som har vakanser, men framförallt skulle fler bilar kunna parkeras utomhus. I dessa områden använder man det kommunala monopolet till att driva upp priserna. Till det kommer planmonopolet.

Även i city är vakansen hög i de kommunala garagen. Dock gäller det inte gatuparkeringen där.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 17:46):
Menar du med kommunala garage, Stockholms Parkering AB? Det är ett vinstgivande kommunalt bolag med krav på avkastning, och något helt annat än boendeparkeringen (med helt andra priser).

Där tyder väll en viss vakans just på att verksamheten bedrivs på ett seriöst marknadsmässigt sätt. Att alla resurser används 100% är ett tecken på brist och planekonomi (jämför hyresrätter i Stockholm, eller tomma butikshyllor i Sovjet), och inte på marknadsmässigt unyttjande.

Om man tillät marknadspriser på boendeparkering, så skulle naturligtvis priserna gå Stockholms Parkerings garage gå ned något. Kommunen dumpar ju som sagt priset på boendeparkering. Det är väll ytterligare ett skäl att marknadsanpassa boendeparkering.
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 17:49):
För övrigt har väll ofta Stockholms Parkering kö till sina platser (dock inte alla), vilket tyder på att även där ibland finns vissa inslag av subventioner till parkering.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 20:07):
Du bygger dim hypotes på att du önskar att priserna för de boendes gatuparkering skulle gå upp om den blev "mer marknadsmässig" I stora delar av innerstadenstaden är det tvärt om.

Avgifterna för gatuparkering skulle falla och med dem garahehyrorna.

Det är inte helt onaturligt att därför fundera över samspelet, kommunal gatuparkering, kommunala garage och kommunalt planmonopol.....

Kommuner kan vara synnerligen giriga.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 20:11):
Det är inte kö till de kommunala garagen i ovan uppräknade områden. Tvärt om brukar de skicka ut reklam som annonserar de lediga platserna för att ragga kunder.
 0
Anders Norén (31 Augusti 2015 20:25):
Det är rimligt att anta att kommunen i praktiken sätter en övre gräns för antalet bilplatser vid en exploatering genom att i detaljplanen reglera markanvändning, exploatering och gestaltning på sådant sätt att parkeringsplatserna tvingas in i parkeringshus eller ner under jord, vilket i sin tur driver upp bygg- och driftskostnaden per parkeringsplats till en nivå som ligger 100-300 % över marknadspriset (= vad bilägaren är beredd att betala). Och mycket riktigt så brukar innergårdar vara omgjorda till parkeringsplatser där detaljplanen så medger. Här är två exempel från Örebro, äldre privat hyreshus (https:​/​/​www.​google.​se/​maps/​@59.​2680​65,15.​228450​6,128m/​.​.​) resp. nybyggd bostadsrättsförening (https:​/​/​www.​google.​se/​maps/​@59.​257465,15.​2167759,128m/​.​.​).

Det som kolliderar här är två olika önskemål: dels önskemålet att bygga tät kvartersstad med innergårdar med vistelsekvalitet och dels önskemålet att ha gott om billig markparkering. De två går inte ihop. Något måste bort: markparkeringen, innergårdarna eller kvartersstaden. Eller så måste bilägaren acceptera att om man gör det aktiva valet att bosätta sig i en sådan miljlö (för ett aktivt val är det med tanke på att hyresköer och bostadsrättspriser är mycket högre i dessa områden än i 60- och 70-talsområden) så måste man också betala mer för bilparkeringen. Jag tror att det lättaste sättet, rent administrativt, att lösa problemet är att offra innergårdarna och/eller kvartersstaden.

Vad beträffar parkeringsnorm eller parkeringstal så borde distinktionen vara att parkeringsnormen avser det av kommunen föreskrivna minimiantalet parkeringsplatser (per något annat) medan parkeringstalet är det faktiska antalet parkeringsplatser. (Exempel: Stadsdelen som inte får heta Alderholmen i Gävle har en parkeringsnorm på ungefär 1 bilplats per lägenhet medan parkeringstalet ligger på någonstans mellan 3 och 3,5. Området sägs till råga på allt ha en kronisk brist på bilparkering vilket får mig att misstänka att många av garagen används som förråd i stället för bilparkering.) Ofta brukar dock ordet parkeringstal användas för att tala om parkeringsnormen, vilket tyvärr gör det svårt att tala om det faktiska antalet parkeringsplatser med en terminologi som anknyter till andra termer inom planeringen (exploateringstalet till exempel).
 0
Martin Kolk (31 Augusti 2015 20:42):
Kan ju påpekas att innergårdar inte räcker särskilt långt, även om de som bor där skulle prioritera några hundra lappar i månaden över

Även en storkvartersgård på Söder (mycket större än 80% av alla innergårdar i innerstaden), är på kanske 15*90 meter. Det blir som mest 50 parkeringsplatser om vi väldigt generöst antar att 100% av ytan kan användas. Det hela berör kanske 300 lägenheter i ett sådant kvarter. Detta bortser ju också från att det rent logistiskt oftast inte fungerar med parkering. Det är nog bara att val som är genomförbart i kanske 15% av alla kvarter i Stockholm.

Det faktum att garage omvandlas till lokaler tycker jag gör det ganska tydligt att det nog är osannolikt att innergårdar, där lägenheterna kostar 90000 kr/kvm, skulle omvandlas till parkering.

http:​/​/​www.​openstreetmap.​org/​#map=​18/​59.​31453/​18.​0​8273.​.​
 0
Jan Wiklund (31 Augusti 2015 21:14):
Jag kan inte annat än hålla med Anders Norén: "Något måste bort: markparkeringen, innergårdarna eller kvartersstaden." Eller jag kanske skulle byta ut det sista begreppet mot "den täta staden". Alla får inte plats samtidigt.

Och då blir den här diskussionen lite småttig och irrelevant. Frågan är vilket vi vill offra. Och sen utforma reglerna efter detta.
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 21:57):
Det är väl också en fråga om hur vi vill uttrycka denna vilja. När viljan uttrycks genom marknaden blir det rekreationsytorna som försvinner från den privata marken, då betalningsviljan är låg för denna. Dessa ytor vill vi då att kommunen skall stå för. När viljan uttrycks genom politiken verkar vi tvärt om att rekreationsytorna skall påföras den privata marken och att den kommunala marken i högre utsträckning används för inkomstbringande parkering. Ty när vi uttrycker vår vilja genom politiska representanter hamnar kommunens egenintresse i fokus.

Det är en illusion att tro att denna motsättning inte finns och hoppas på att marknaden på något vis skulle driva åt samma håll som politiken.

I just detta fall har lagstiftaren varit tydlig med att det första uttrycket för vår vilja skall ges företräde och kommunen stå för den icke inkomstbringande markanvändningen.

På samma vis finns en motsättning när yimby dels argumenterar för lägre parkeringsnormer, dels demonstrerar för att den kommunala parkeringsmarken skall bli park. Men jag antar att denna motsättning uppstått genom att man inte riktigt haft begreppens innebörd klara för sig?
+1
Martin Kolk (31 Augusti 2015 22:18):
Ekonomix: Du kanske skulle läsa lite noggrannare på Yimby om du tycker att folk här förespråkar mer grönområden i innerstaden.

Du är nog också ganska ensam i Sverige som ser boendeparkeringspolicyn i Stockholms innerstad som en kommunal konspiration mot bilägare för att tillhandahålla överprissatt (!) parkering i innerstaden. Samt att den egentliga marknadshyran för 25 kvm mark i Stockholms innerstad är under 900 kr/månaden.

Mitt sista inlägg blir lite inspiration för den gamla goda tiden, då Medborgaplatsen användes som parkeringsplats för 60 (?) bilar istället.

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​PostFiles/​SMF/​SSMSVD0​21.​.​
 0
Ekonomix (31 Augusti 2015 23:41):
Det var nog mer än 60 förr också. Idag finns det ca 500 platser runt medborgarplatsen, drygt 300 rakt under. Endast ett 50 tal är uthyrda !

Pris 1500-2000 kr/månad

300 meter bort faller priset till ca 1200 och 500 meter bort ner till 1000 kr/månad. Det för garageplats. (Notera att dessa garageplatser ändå är mycket lönsamma för kommunen.)

Förstår inte varför du tror att 25 kvm ej byggbar utomhusyta skulle vara värd så mycket som och till och med mer än 900 kr/månad. Det är i själva verket ett fasligt överpris. I varje fall på Södermalm.
 0
Olof Carlsson (2 September 2015 06:27):
Ekonomin. Det kan naturligtvis inte uppstå något marknadspris grundat på priset för att iordningställa P-plaster på marken eller i garage och P-hus, så länge det i närområdet finns gatumark där bilar kan nattparkeras gratis. På sidan 8 i detta dokument ger Malmö stad sin syn på vad det kostar att producera P-platser. http:​/​/​malmo.​se/​download/​18.​40​27ea8b12af75326fc80​0​0​380​.​.​ .

Att någon har intäkter för att hyra ut p-platser i ett gammalt garage behöver inte innebära att verksamheten är vinstgivande i förhållande till byggkostnaden. Man kan ha valt att skriva av delar av byggkostnaden.

Jag bor själv i en bostadsrättsförening (inte i Stockholm) som hyr ut garageplatser för ca 300:-/månad. På gatan utanför är det gratisparkering.

Så länge städerna bygger överdimensionerade gator och där upplåter subventionerade P-platser, så blir det lägenhetshyrorna som får betala varje P-plats som fastigheten tvingas anlägga. Om du har andra siffror än Malmö på vad det kostar att anlägga P-platser så lägg gärna fram dem. Men sluta att leka ekonom med siffror som du griper ur luften.
 0
Olof Carlsson (2 September 2015 06:32):
Ekonomix. Riktade jag mig till ovan.
 0
Ekonomix (2 September 2015 09:48):
Malmö stads rapport är svår att först. Tex anger man att det 15.000 kr att anläggs en markparkering (rimligt) men sedan hävdar man (politiskt?) att det skull motsvara 8.000 kr/år !??!!? Liknande fel finns för beräkningarna av garageplatskostnaderna.

Det enklaste sättet att objektivt få veta vem som subventionerar vem är att studera de kommunala parkeringshusbolagens resultat. I både Stockhom och Göteborg är de kommunernas lönsammaste bolag ! -Sannolikt i Malmö också.

Dessa vinstmaskiner vill man slå vakt om och då använder man vilken retorik sim helst.

För övrigt, om det hypotetiskt hade varit så att garageplatser hade varit dyrare att producera än dess intäkter, kan man ändå fråga sig om man hade kunnat kalla det för en subvention till de som parkerar.

För att marknadspris skall uppstå krävs markparkering. När denna förbjuds i detaljplan är det ju inte för varken fastighetsägarens eller parkerens skull. Det känns lite magstarkt att pådyvla just de som tvingats till dyrare lösningar för "subventionerade". Det som subventioneras är ju den rekreationsyta som uppstår och de subventionerade är då rimligen de som använder denna yta på detta vis.

För att återgå till Södermalm. Utomhusparkering, med priser uppressade via det kommunala nästanmonopolet ligger på tomtmark mellan 500-800 kr. Då disponerar man en fast yta på 15 kvm samt tillfartsvägar totalt ca 25 kvm. Den kommunala gatuparkeringen dör man bara disponerar en yta på 15 kvm och bara ibland, och tillsamman med andra, torde motsvara ca 5-10 kvm egen yta ligger på 900 kr/månad !!!!

Dvs ca 5 gånger dyrare än den privata tomtmarksparkeringen, räknat på disponerad yta.

Egentligen skulle Södermalm mycket väl klara sig med p-skivor. Det skulle också få "rätt" bilar att välja garageplatserna och sannolikt även färre bilar på gatan netto. Men kommunen skulle bli av med en stor inkomstkälla.
 0
Jan Wiklund (2 September 2015 11:05):
Kommunens olika småchefer bekymrar sig tyvärr mycket mer om att just deras budget ska gå ihop än om det dom gör är bra för medborgarna. Det är syftet med New Public Management att det ska vara så, och inget misstag.

Ännu värre, ur Yimbys synvinkel, är ju att det är högre avgifter för att bygga centralt där vi vill att det ska byggas, än perifert. Detta trots att det är billigare för kommunen att det byggs centralt eftersom den då slipper en massa infrastrukturinvesteringar. Småchefens budget är inte bara viktigare än medborgarnyttan, utan till och med viktigare än kommunens helhetsbudget.

Nu har nya styret lovat - åtminstone lovat mig vad det nu kan vara värt - att man på sikt ska avveckla New Public Management. Men det kanske blir som med kärnkraften, dvs tills det blir två torsdagar i en vecka.
+1
Olof Carlsson (2 September 2015 19:11):
Ekonomix. När jag försöker föra in riktiga siffror från ett faktiskt beslutsunderlag från Malmö i debatten. Så avfärdar du dem enkelt som "politiska". Och naturligtvis är alla avkastningskrav på både mark och byggnader i någon mån politiska. Men sedan kontrar du med egna siffror utan källhänvisning. Dessa siffror är väl ännu mer "politiska".

Om du sedan kräver enbart markparkering för att uppnå ett riktigt marknadspris så hittar du väl bara sådana stadsmiljöer kring vissa flygplatser. Men är den stadsmiljön eftersträvansvärd?

När du sedan gissar på vad som är rimligt pris på gatuparkering så missar du det viktigaste. Nämligen vad det kostar att anlägga och underhålla gatan.

Jag vet inte de exakta siffrorna men har inte sett några större verifierade invändningar mot Malmös siffror. De är ju dessutom från 2010.

Vad jag däremot vet är att gratis eller låga avgifter på gator och centrala parkeringsplatser leder till att fler tar bilen till centrum. Och att centrum ofta därmed blir mer utglesat, odynamiskt och energikrävande. Om man därtill kräver att alla som skall bygga lägenheter också måste bygga visst antal p-platser. Så kommer lägenhetshyran att få finansiera huvuddelen av kostnaden för dessa p-platser.
 0
Ekonomix (3 September 2015 12:43):
Sitter i detta nu och lunchar på ovan nämnda Medborgarplatsen. Det är ju trevligt att restaurangen och därmed jag får betala skäligt för de undanträngda fordonen, ty subventionerad vill jag ju inte gärna vara.

När det gäller referenser till siffror är de allra flesta hämtade från stockholm parkerings hemsida.

I övrigt har jag väl inte så mycket att tillägga, sida satsen i Olofs inlägg sammanfattar väl debatten väl. För den som absolut vill ha bort alla bilar skulle det vara bra OM man kunde hävda att bilisterna inte betalade för sig. Men det är ju inte riktigt sant...
+1
Jan Wiklund (3 September 2015 12:52):
Olof hävdar väl inte direkt detta. Utan att ytparkering skapar en ytkrävande, odynamisk och energikrävande stad. Och att alternativet, garage/p-hus, kräver subventioner.
 0
Olof Carlsson (30 Maj 2016 12:24):
Ekonomix. Vi diskuterade hyrpriser på garage och P-platser. Denna artikel antyder marknadspriset för en bilplats på Södermalm. http:​/​/​fastighetstidningen.​se/​rena-​klippet-​for-​p-​plats.​.​

En Brf på Södermalm har sålt sina garageplatser, varav en via mäklare. Priset blev 1 050 000:-. Vid så lågt avkastningskrav som 3 % blir endast kapitalkostnaden för den bilplatsen 2625:-/månad. Därtill kommer kostnaden för drift och underhåll. Exemplet ger en antydan om hur enormt subventionerade P-platser på bla. Södermalm är. Om dessa kostnader döljs så är det nog ganska självklart att det förvrider både resmönster och synen på hur staden bör planeras.
 0
Ekonomix (30 Maj 2016 13:52):
Men samtidigt är det så att det finns P-platser för 1.500 kr/månad som inte går att hyra ut på Södermalm. Det gäller både kommunala P-hus och garage i bostadsrättsföreningar.

Jag är också förvånad över prislappen på en miljon på Krukmakaregatan. Men man hade ju vräkt många som hyrt P-plats innan. Kanske var det ett företag eller en förvaltning med "panik" som inte tyckte att det spelade någon roll vad det kostade?

Det framgår inte av artikeln.
+1
Ekonomix (30 Maj 2016 13:53):
Men samtidigt är det så att det finns P-platser för 1.500 kr/månad som inte går att hyra ut på Södermalm. Det gäller både kommunala P-hus och garage i bostadsrättsföreningar.

Jag är också förvånad över prislappen på en miljon på Krukmakaregatan. Men man hade ju vräkt många som hyrt P-plats innan. Kanske var det ett företag eller en förvaltning med "panik" som inte tyckte att det spelade någon roll vad det kostade?

Det framgår inte av artikeln.
 0
Martin Kolk (1 Juni 2016 23:00):
Marginalkostnaden för en ny parkeringsplats i garage i Stockholm är idag sannolikt mellan 500 000 och 1 000 000 (ibland högre). Det är vad folk betalar för parkeringsplatser hela tiden, dock betalar vi det alla genom högre hyror och högre bostadspriser (delat också av de som inte använder garagen alls). Att hyra ut parkeringsplatser långt under kostnaden för en ny marginalplats (som vi hela tiden bygger på grund av stadens krav), är ju ett kraftigt marknadsmisslyckande som tyder på att vi med kommunal styrning (under lång tid) skapat ett överutbud av parkeringsplatser (vilket pressar ner priserna som bilägarna, men inte befolkningen i stort som betalar till slut).

Att någon enstaka plats kostar i stil med byggkostnaden är ju trevligt, men tyvärr allt för sällsynt i Stockholm.

Om alla lägenheter i Stockholm skulle behöva förses med 2 st integrerade strykjärn av kommunalt påbud, så innebär ju inte det att Stockholmarna plötsligt skulle få "gratis" strykjärn. Vi alla skulle i slutändan behöva betala för dessa nya strykjärn, antigen via skatter, eller högre kostnader vid inköp, eller vid hyra av en lägenhet.

http:​/​/​www.​fastighetsvarlden.​se/​notiser/​har-​bygg-​sveri.​.​
 0
Ekonomix (2 Juni 2016 06:44):
Alltså en miljon per parkeringsplats är mycket bättre betalt i förhållande till byggkostnaden än vad man får för något annat byggande på Södermalm.

Skulle det priset vara det vanliga är det ju fler "elefanten", dvs rena parkeringshus som marknaden efterfrågar.

Nu tror jag inte riktigt att detta avspeglar marknaden i stort. Men att hävda (som många på Yimby) att insprängda parkeringar i källare etc. skulle vara olönsamma på Södermalm finner jag inget som helst stöd för.

Generellt lägger kommunen detaljplanerna så att parkeringsutrymmet understiger marknadsbehovet. Inte tvärt om.
 0
Martin Kolk (2 Juni 2016 10:03):
"Generellt lägger kommunen detaljplanerna så att parkeringsutrymmet understiger marknadsbehovet. Inte tvärt om."

Det här är helt enkelt totalt osant, fråga vilket större byggbolag som helst. De skulle all vilja bygga betydligt mindre parkeringsplatser än vad de tvingas till i detaljplaner, och bygger inte en enda parkeringsplats i garage frivilligt utan att p-talet tvingar dem.

Jag vet inte vad du menar med "marknadsbehovet" men om det rör sig om efterfrågan i nationalekonomisk mening och inte något metafysiskt "behov", så har du helt fel i centrala Stockholm.
 0
Ekonomix (2 Juni 2016 14:43):
Vilken erfarenhet har du av att fråga fastighetsbolag Martin?

Jag tror att du snarare grundar dina ställningstaganden på Yimbymytologin och i det här fallet har den fel.
 0
Martin Kolk (2 Juni 2016 23:05):
Du påstår själv att marknadspriset på en parkeringsplats i Stockholm är 1500 kronor/månad. Samtidigt så byggs det parkeringsplatser för 1 miljon kronor, på grund av p-normer. Ser du inte själv att det är uppenbart att priset på parkeringsplatsen styrs av reglering och inte marknadskrafter? Varför skulle man bygga nya parkeringsgarage om de kostar över 500 000 kronor i månaden, och bara går att hyra ut för 1500 kronor/månad?

Själva konceptet parkeringsnorm innebär ju också en miniminivå för antalet parkeringsplatser som fastighetsbolaget måste bygga, att parkeringsnormen överhuvud taget existerar, samt att fastighetsägare alltid bygger just det minsta tillåtna talet är väll ett ganska uppenbart bevis på att det rör sig om en oönskad kostnad.

Lite fånigt att kalla detta "Yimbymytologi"... Du kan nog gå och fråga vilken trafikekonom som helst. Föreslår att du börjar med att läsa Donald Shoup vid UCLA, om du inte anser att akademiska trafikekonomer alla också tillhör yimbymytologerna.
 0
Ekonomix (3 Juni 2016 11:56):
För det första påstår jag inte att marknadsposition i Stockholm är 1.500 kr/mån.

Jag påpekade att det samtidigt som det säljs enstaka platser för över miljonen står andra outhyrda trots att de inte kostar mer än 1.500 kr/månad.

Med detta skall förstås att variationen är stor på Södermalm.

För det andra kostar inga parkeringsplatser miljonen att bygga. Du refererar en vinklad rubrik, men redan i artikeln framkommer att rubriken inte har täckning.
+1
Martin Kolk (3 Juni 2016 15:21):
Det är nog sant att 300 000-500 000 är en mer typisk kostnad. Det blir fortfarande parkeringsplatser som det inte går att ta ut marknadsplatser för. Med en avskrivning för garaget och de avkastningskrav ett företag som JM har är det nog svårt att få tillbaka allra högst 150 000, något inga garage kostar i Stockholm idag, eftersom precis som du säger marknadspriset på alla subventionerade parkeringsplatser inte är så högt.

I övrigt noterar jag att du undviker dina tidigare påståenden kring efterfrågan på parkeringsplatser och parkeringsnormer.
 0
Ekonomix (4 Juni 2016 12:12):
JM har väl inga 10% i avkastningskrav för förvaltningen. Möjligen 5%, högre än så är inte bostadshyrorna. Avkastningen för själva byggskedet är inkluderat i kostnaden.

Snittpriset på tex söder, dvs det pris som man normalt kan hyra ut till ligger på åtminstone 2000kr/mån kanske något högre. Det blir 24 000 kr per år för vilket motsvarar en marginalkostnad på 480.000 kr / plats, som normalt ganska enkelt kan finansieras direkt genom parkeringsavgiften.

MEN detaljplanerna går in och skär ner antalet platser man får bygga innan marginalkostnaden hunnit upp till 480.000 kr.

Därmed kan konstateras att regeringarna medför att färre garageplatser byggs än vad som skulle skett på en fri marknad. Inte tvärt om.
+1
Olof Carlsson (5 Juni 2016 16:21):
Ekonomix. Jag tror inte att din kalkyl håller. Du tycks inte ha räknat in varken avskrivningar (33 år enligt SKV) eller drift och underhåll. I den lilla mellansvenska stad där jag bor planeras det för ett parkeringshus. Exklusive markpris hamnar byggkalkylen på strax under 300.000:-/bpl. Skall vi ha 3% eller 5% kapitalavkastning på det så blir det 9.000:- eller 15.000:-/bpl år. Avskrivningen blir ca: 9.000:-/bpl år, därtill kommer drift och underhåll på ca: 4000:-/bpl år. Den årliga bpl-kostnaden blir då ca: 22.000:- eller 28.000:-, beroende på vilken kapitalavkastning man vill räkna med. Alltså ca: 1.800 respektive 2.300:-/månad.

Att man skulle kunna bygga P-hus för samma pris på Södermalm som i småstäder håller jag som otroligt. Om någon sedan erbjuder utomhusparkering för ca 1.000:-/månad så är dessutom risken stor att P-huset kommer att stå halvtomt. Bilplatser för 1.000:-/månad till den som så önskar förutsätter dessutom en stadsmiljö liknande den vid externa köpcenter.
 0
Martin Kolk (6 Juni 2016 15:07):
Du räknar inte alls på viktiga kostnader som Olof nämner och förutsätter 100% utnyttjande, du säger också att 900 kronor per månad är ett fasligt överpris för gatuparkering tidigare i tråden. Du motsäger helt enkelt dig själv om och om igen.
 0
Ekonomix (6 Juni 2016 22:26):
Jag kan inte se att jag glömt något. 5% var inklusive allt. Avskrivningar mm. 5% är ju mer än avkastningen för bostadslägenheter så vid den nivån är det garageplatserna som subventionerar bostäderna.

Ja, 900 kr för utomhusbarkering och i synnerhet gatuparkering är ett fasligt överpris.
 0
Martin Kolk (7 Juni 2016 18:03):
Du kan inte jämföra en bostadsrättsförening, med ett vanligt företag med krav på avkastning, som rimligtvis är den vettiga jämförelsen här.

Vid förvaltning av hyresrätter är 10% inte ovanligt, även om det varit högre i närtid, och Stockholms parkeringar har ett avkastningsmål på 6%. Det rör sig om vinsten, alltså kostnaden innan avskrivningar som väl måste vara på minst 2% per år, sannolikt högre. Sedan har vi som sagt underhållet med exemplet ovan på 4000/kr år.

Att bara anta att 5% av intäkterna vid 100% beläggning ska täcka alla kostnader kommer aldrig någon vinstorienterad ekonomisk aktör acceptera.

Betalningsviljan för en underjordisk parkeringsplats är också naturligtvis inte dubbelt så hög som för en garanterad gatuparkeringsplats (titta bara på en villa förort), och när allmän gatuparkeringen i Stockholm som är översubskriberad med över 100% kostar mer än de 900 kronor du anser är ett fasligt överpris för en helt privat och alltid tillgänglig gatuparkeringsplats undrar jag verkligen hur du räknar på saker.
 0
Ekonomix (7 Juni 2016 19:55):
Nu tror jag du skojar med oss Martin. Årshyran/Försäljningspris på en hyresfastighet (bostäder) är väl inga 10%. Inte 5% heller, det är sämre än så.
 0
Olof Carlsson (8 Juni 2016 20:11):
Ekonomix. Vi kommer inte så mycket längre. Jag har försökt att exemplifiera med verkliga exempel och projekt som jag har insyn i. Du nöjer dig så vitt jag kan bedöma med att gripa siffror ur luften. Om du hyr ut bilplatser för 5 % av nybyggnadskostnaden för ett P-hus, så går du med förlust år ett. Du gör dig beroende av 100% beläggning. Du kommer dessutom att vara beroende av att räntan inte stiger, eftersom du annars blir tvungen att skriva ner värdet på din fastighet. Jag får intrycket av att din kalkyl bygger på spekulationen att fastighetspriserna för evigt skall öka mer än övrig inflation och därigenom finansiera ditt exempel. Den spekulationen orsakade vår förra fastighetskrasch.

Teoretiskt kan man förstås skruva en kalkyl hur man vill. Men om man skall göra en seriös kalkyl på ett P-hus som skall stå i 33-50 år så måste kalkylen också ha en rimlig chans att stå sig under den tiden.

Om du inte kan presentera siffror från nybyggda garage eller P-hus som kan ge stöd för dina siffror så ser jag diskussionen som avslutad för min del.
 0
Anders Norén (8 Juni 2016 21:25):
PBL genom detaljplanerna reglerar förvisso indirekt hur många (billiga) markparkeringsplatser man kan bygga men jag har svårt att föreställa mig i vilken situation, och hur, en kommun skulle vilja begränsa antalet (dyra) garageplatser. Normalt begränsar detaljplanen inte schaktdjupet på tomten och när p-hus omfattning begränsas i detaljplan, utöver vanliga höjdbegränsningar, så handlar det om att säkerställa en attraktivt utformad bottenvåning vilket varken fördyrar parkeringsplatserna eller minskar möjligheten att sätta avgifterna på minst självkostnadsnivå. Finns det något exempel där en exploatör velat bygga fler garageplatser än vad de fick bygglov för? Fastighetsbolagen står inte direkt i kö för att få bygga p-hus.

Stockholm är ett av få ställen i landet där marknadspriset för bilparkering i p-hus/garage motsvarar (eller i sällsynta fall t.o.m. överstiger) självkostnaden. Det normala på landsorten är att marknadspriset styrs av bilistens marginalkostnad för parkering, dvs. neråt 0 kronor eftersom det alltid finns åtminstone en ledig gatuplats i närheten med låg eller ingen avgift.
 0
Ekonomix (9 Juni 2016 09:15):
Man kan naturligtvis ha många synpunkter på fastighetspriser och dess spekulativa karaktär. Inklusive att man anser förmodade inflationsantaganden som felaktiga.

Vad som däremot inte är rimligt är att ansätta olika inflationsantaganden på olika delar av en och samma byggnad. Allt efter hur man gillar eller ogillar de olika byggnadsdelar.

Det rimliga när man jämför delarna är att jämföra dess relativa avkastning med varandra.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter