YIMBY lämnar in yttrande om Program för Barkarbystaden.

Allmänt

YIMBY ser mycket positivt på att det görs en övergripande planering för Barkarbystaden. Det är glädjande att det finns en ambition att ta ett större grepp och en vilja att skapa stad. Planen lider dock stora brister då den inte ordentligt tar hänsyn till att Barkarbystaden är en del av en större stad, Stockholm, och inte en stad i sin egen rätt.

Inom Barkarbystaden ser vi överlag positivt på den planerade gatustrukturen och bebyggelsen, men anslutningarna till kringliggande områden lämnar väldigt mycket att önska. YIMBY har tidigare gått ut med Lindhagenplanen 2.0 för Stockholm och har även annars efterlyst fler övergripande planer för att skapa mer av en sammanhängande stad. Vi finner att denna plan med ett antal strategiska anpassningar kan vara en sådan plan för delar av Järfälla.  

Att göra en plan av det här slaget för Barkarbystaden är både bra och nödvändigt, men man bör inte stanna där. Det borde finnas en plan som omfattar hela det tänkta regioncentrumet och där planområdet tar slut bör ordentlig möda läggas ned så att planen ansluter väl till kringliggande områden. Kommunen har ju, helt riktigt, förklarat hur viktigt det kommer att bli att bygga ihop de olika kommundelarna. Det blir svårt att göra på ett genomtänkt sätt utan en sammanhängande plan. Planen skulle sannolikt förbättras avsevärt om planeringen i högre grad också kunde koordineras med angivanda kommuner, framför allt Stockholms stad men även Sollentuna.

Förbindelser med andra områden

Planens svagaste del är som redan nämnts förbindelserna med andra områden. Till Veddesta planeras bara en enda bro för alla trafikslag. Igelbäcken planeras som naturreservat och några tankar på hur man skall kunna minska barriäreffekterna till Akalla finns inte. Inte heller förbindelse till Hjulsta. De stora gator som planeras i området leder också alla med ett enda undantag ut i ingenting eller till gator som är av mindre dimension vilket riskerar att skapa ett avhugget gatunät och trafikproblem. 

Som startpunkt så bör man se till att det finns en eller flera direkta, trygga, och trivsamma vägar för gång- och cykeltrafik (med dedikerade dubbelriktade körfält för cykel) som knyter ihop områden med Stockolms stad, och även anknyter till stråk i Barkabystaden. YIMBY ser frånvaron av en direkt sådan gång- och cykelförbindelse rakt igenom Igelbäckens naturreservat, från de norra delarna av Barkabystaden  mot Akalla som mycket olyckligt, och något som bör åtgärdas i framtida planer. Överlag går avsaknaden av en tydlig förbindelse mellan Barkabystaden och Akalla samt Hjulsta helt emot tanken med RUFS 2010, gällande regionplan för Stockholms län. Vi ser också hur avsaknaden av raka huvudgator förbundna med omvärlden inverkar menligt på möjligheten att skapa bra cykelstråk genom området. Sida 12 i WSP:s trafikprognos visar de höga antalet invånare (och arbetsplatser) som finns inom gångavstånd till Barkabystaden, och där den nuvarande planeringen kommer att försvåra både biltrafik, gångtrafik, och cykeltrafik mellan områdena.



Området skulle också behöva ett antal ordentliga kopplingar söderut mot E18 och väg 275 mot Kista. Även en ordentlig nordlig förbindelse ut runt Ålsta hage och norr om Ikea behövs. Dessa förbindelser riskerar om de inte planeras som en del av stadsväven att bli rena matarleder, men det är inte det vi menar behövs; utan området behöver anpassas så att det faktiskt hänger ihop med staden i övrigt. De gator/vägar vi föreslår bör i möjligaste mån vara inramade av bebyggelse så att Barkarbystaden vänder sig utåt mot resten av staden, inte bara inåt mot sig själv. Vi delar inte planens filosofi där en gata som Norrviksvägen tas bort för att inte smittrafik ska gå genom området. Det dödar stadsdelens attraktion, och trafikdämpande åtgärder måste lösas på andra sätt, exempelvis med låga hastighetsbegränsningar, gångfartsgator eller shared-space-lösningar där det passar och ett stadsrum som signalerar att man är just i en stad. Att gatunätet bara skulle ha en enda ordentlig anslutning till E18, och att det dessutom är samma väg som är huvudtillfart till köpcentret finner vi synnerligen olämpligt och illa planerat. Så planerar man inte en stad.
 
Allra helst skulle YIMBY se att man kunde anpassa staden så att det fanns gator med kontinuerligt stadsliv som knyter ihop de nordvästra delarna av Stockholms stad med Järfälla. Om Järfälla kunde samplanera området med Stockholms stad, så som t.ex. Stockholm och Solna gjort inom ramen för Hagastaden, så skulle denna del av planen bli betydligt starkare. En bra idé vore om man kunde bebygga både södra och norra sidan av Akallalänken/väg 275 på ett hänsynsfullt sätt med omgivande naturområden. Stråket som går mot de delarna av Norra Järvafältet som ligger i Stockholms kommun kunde också förstärkas. Det skulle öka invånarna i Barkabystadens möjligheter att tillgodogöra sig detta högklassiga naturområde.

Huvudgator

De större genomgående gatornas betydelse för att skapa en levande stad inses inte alltid. Därför väljer vi att se det positiva i att man här har gjort dem till en viktig punkt i planarbetet, samtidigt som vi varnar för oviljan att låta dem knytas till det kringliggande väg- och gatunätet på ett effektivt sätt. Man har inte heller gjort Enköpingsvägen till huvudgata vilket vi ser som en brist. Den lider förstås av redan gjorda misstag i form av Barkarby Gate och två rondeller som ger den en klar karaktär av trafikled. Men ser man handelsområdet som en naturlig expansionsriktning för Barkarbystaden blir Enköpingsvägen den naturliga förbindelsen. Även om man ser vidare mot Jakobsberg är det en viktig led. Överlag behöver huvudgatunätet (som beskrivits ovan) hänga ihop med den omgivande staden, inte bara vara lite bredare gator som börjar och slutar inom planområdet.
 
Av de övriga huvudgatorna har Hangargatan en helt öde sträcka genom parkområden tills den kommer ner till ett sydligt område som då verkar rätt isolerat från resten av staden. Det området är väl annars Järfälladelen av ”Stockholmsporten” som dyker upp i ny förklädnad. Skall en gata kunna fungera som huvudgata bör den helst vara bebyggd i hela sin längd och mynna ut i något annat än en återvändsgränd. 
 

Parker och grönområden

Man har lagt undan mycket mark till grönområden, en del motiverade av att området benämns miljökänsligt, en del av närheten till kyrkbyn. Placeringarna har tyvärr inte gjorts med hänsyn till staden och stadslivet och grönområdenas tillgänglighet. Redan Jane Jacobs skrev om risken med att ha för många parker, alla kommer inte att utnyttjas utan en del riskerar att bli folktomma och otrevliga. Man borde överväga om inte en del av parkerna kunde utnyttjas till mindre markintensiva syften, exempelvis skolor och förskolor med öppna skolgårdar och lekplatser. Som de har planerats kan också vissa grönområden bli barriärer i det som är tänkt att vara en tät, sammanhållen, stad. 

Vi anser också att delvis fel mark har gjorts till parkmark. Istället för att ta all svårbebyggd mark och märka ut den som park anser vi att parkmarken ska anpassas efter människorna. Där bör finnas plana ytor att exempelvis leka och spela boll på, likväl som mer spännande, kuperad mark. Vi noterar att ett par bollplaner förlagts till Kyrkbyn och Ålsta hage, men från den centrala tunnelbanestaden är dessa platser mer än 500 meter bort. 

Stadsliv

YIMBY ser positivt på att man planerat ett flexibelt och stadsmässigt gatunät inom området som skapar förutsättningar för både hög täthet och ett relativt rikt stadsliv. Mycket av bebyggelsen planeras också bli relativt tät, vilket YIMBY ser positivt på. För att området inte ska upplevas som en bostadsenklav är det dock viktigt att området förses med ett stort antal mindre lokaler både för arbetsplatser och olika sorters handel och tjänster. I dagens planeringskultur blir mindre täta bostadskvarter lätt helt utan sådana lokaler om byggnadsbolag får fritt spelrum i hur de planerar sina kvarter. En viktig förutsättning för att möjliggöra att de urbana kvaliteter som Järfälla nog önskar för Barkabystaden, är att invånarna har möjlighet att kunna göra de flesta av sina vardagsbestyrsel i närområdet. Detta är något som Järfälla bör vara vaksam på i senare planering, och möjligen se till att detaljplaner innefattar en stor andel kommersiella lokaler.