Utskrift fra www.yimby.se
....

Debatt: Skrämselmyter sprids om renovering vid Stureplan

 
Följande debattinlägg har idag publicerats i Svenska Dagbladet.

Om någon berättade för dig att Sture­gallerian och i princip alla hus runt denna skulle rivas eller göras om – skulle du tro dina öron?" Så inleder två L-politiker en märklig debatt, som mest av allt påminner om viskleken – för ju fler inlägg som görs, desto mindre har de med verkligheten att göra. Redan i första svarsinlägget slås det tvärsäkert fast att "Stureplan kan komma att rivas" och i nästa replik kommer som ett brev på posten jämförelsen med Klararivningarna och ropen på att stoppa "förödelsen" som obönhörligen kommer att leda till att "Stockholm förlorar sin själ".

Kommer då Stureplan att förvandlas till en grusöken, som det på fullt allvar hävdas i den upprörda debatten?

Nej, självklart inte. Vi har undersökt planhandlingarna som finns tillgängliga på stadens hemsida och det tar inte lång tid att konstatera att ingen av debattörerna har brytt sig om att kolla fakta. Stureplan berörs inte på minsta sätt.

Vad går projektet då ut på? Enligt planhandlingarna ska den 30-åriga Sture­gallerian sträckas ut över kvarteret och få fler verksamheter, en undervåning och fler entréer, däribland Marmorhallarna, som rustas upp och får plasttaket utbytt mot glas. Några anonyma gårdshus inne i kvarteret ersätts av nybyggda, i ett fall med bevarad fasad. Utåt mot gatan ändras ganska lite: Ett parkeringshus på Grev Turegatan samt ett 1980-talshus på Humlegårdsgatan rivs och lämnar plats för nya entréer och bostäder. Det så kallade Freyshuset försvinner också, men bortsett från trapphustornet som syns i vissa vinklar från Grev Turegatan (och som vi tycker borde kunna bevaras i någon form) är även den byggnaden outsmyckad och anonym, och inga av dess ursprungliga interiörer är bevarade. Det är alltså långt ifrån några "världsunika", "viktiga" eller "kulturhistoriskt intressanta" byggnader som rivs, och det är också väldigt långt ifrån L-politikernas "i princip alla hus i kvarteret".

Skrämselmyterna gör också gällande att "hela stadsdelen måste släckas ner i minst sju år", och att alla verksamheter i och runt Sturegallerian måste upphöra. Var de uppgifterna kommer ifrån redovisas inte, men tittar man i planhandlingarna så står det att kvarteret kommer att hållas levande och öppet under hela byggtiden och att de negativa effekterna ska minimeras genom att bygget delas upp i två etapper som tar 3,5 år vardera: gallerians utökade södra del byggs först, och i etapp två byggs den nuvarande gallerian om. Det handlar alltså – teoretiskt maximalt, men sannolikt mycket mindre än så – om 3,5 års evakuering för den enskilde näringsidkaren, inte sju (eller till och med tio) år.

Nej, om någon berättar något som uppenbart är orimligt så ska man förstås inte tro sina öron. Precis som på Facebook så bör den som vill delta i stadsbyggnadsdebatten göra en elementär faktakoll för att undvika att ogrundade rykten och rena myter får spridning i onödan. Alla skulle vinna på att deltagarna kommer förberedda och pålästa till debatten – och då kanske de till och med skulle finna att det de hade tänkt ondgöra sig över bara var rent hittepå.

Mikael Grahn
YIMBY Stockholm

Gustav Svärd
YIMBY Stockholm

Anders Gardebring
YIMBY Stockholm
Bli medlem YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+3
Martin Ekdahl (16 Februar 2016 09:36):
När jag först såg detta projekt fann jag det tilltalande. Jag återkom till det flera gånger därför att jag tyckte att det var ett ovanligt hänsynsfullt sätt att utveckla i den känsliga miljön. Inte att man jämnar allt med marken för att bygga ytterligare en fyrkantig glas- eller betongbox. Jag hoppas sannerligen att man tar synnerlig hänsyn till det rådande näringslivet i området och att näringsidkare inte tvingas flytta eller stänga. Kanske allra mest för TGI Friday's som ju tvingas flytta från Kungsan när man skall bli av med "jippona och tingeltanglet" (Roger Mogerts ord) runt parken och ersätter restaurangen med en telefonaffär (!) samt river den där stående paviljongen för att bygga just ännu en fyrkantig glaslåda. Håller tummarna för att Stureplan inte bara får behålla sin karaktär utan att denna får ett positivt tillskott med den förnyade Sturegallerian.
+1
Jan Wiklund (16 Februar 2016 10:26):
Det s.k. informationssamhället tycks gå ut på att det blir allt svårare att hitta sanningen i den gigantiska avskrädeshög av strunt som sprids. Tack, Mikael, Gustav och Anders som orkar ägna sig åt detta!
 0
Ulf Johannisson (16 Februar 2016 10:52):
Och nu går Yimby ut med nya myter. Inga ursprungliga interiörer bevarade. Det stämmer inte. Att studera handlingar räcker inte. På plats kan man konstatera att interiörer finns kvar, och ännu mer kan finnas bakom skivor i tak och på väggar. Er beskrivning är mycket begränsad. Möjligheten att ta fram historien berörs inte. Flera välbesökta och omtyckta ställen får slå igen i många år. Trafiksituationen i stadsdelen påverkas. Påbyggnaderna förändrar stadens silhuett. Etc etc. Jag hade väntat mig mer av Yimby.
+5
Mikael Grahn (16 Februar 2016 14:42):
Enligt byggnadsinventeringen som utfördes av Stockholms Stadsmuseum 1973 fanns det då inga äldre inredningsdetaljer kvar i Freyshuset. "Då fastighetens interiörer kraftigt förändrades genom kontoriseringen är idag våningarnas ursprungliga funktioner otydliga" står det i den antikvariska förundersökningen från 2014, och det är inte så konstigt, för de ursprungliga funktionerna var vagnsbodar, stallplatser, vagnsmakeri, verkstäder, magasin, sovrum+matsal+tvättrum för kuskarna, och så ett foderupplag på vinden. Bilderna i förundersökningen tyder inte heller på att något annat än murverken och bjälklagen (och betongtrappan i trapphuset) är bevarade. Visst kanske man hittar någon ursprunglig konstruktionsdetalj när man river innerväggarna, men det är svårt att se att det i så fall skulle vara något så unikt eller på annat sätt kulturhistoriskt värdefullt att det motiverar ett stopp för hela projektet.

Fastighetsägaren vill självklart minimera hyresbortfallet och det är säkerligen därför som den nya (södra) delen av gallerian byggs först för att tjäna som evakueringslokal medan den norra byggs om. Trafiksituationen påverklas inte av bygget annat än under byggtiden, då Grev Turegatan antagligen stängs av, men den är ingen stor trafikled ändå. Att påbyggnaderna förändrar stadens silhuett marginellt från vissa speciella platser får man leva med i en levande stad.
+4
Anders Gardebring (16 Februar 2016 15:01):
Ulf:
"Påbyggnaderna förändrar stadens silhuett."
Men detta kan väl knappast förvåna? Det är väl knappast någon hemlighet att vi gärna ser en högre silhuett? Sedan är det kanske inte rätt plats för en skyskrapa (då hamnar vi snarare i city), men att höja några våningsplan är knappast ett problem.
 0
Ulf Johannisson (17 Februar 2016 10:28):
Mikael, det finns mer att bevara och exponera, allt står ju inte i handlingarna. Jag har studerat interiören i kvarterets alla gångar. Har du? Beträffande Marmorhallarna är det förbluffande mycket. I de inre husen som ska rivas, inklusive Freys hyrverk, finns mycket fin arkitektur att bevara, och antagligen även att frilägga. De fina restauranger mm som kanske försvinner för alltid är också en skatt för oss. Allt detta hoppar du över, och drar allmängiltiga slutsatser från en del som passar en tuta-och-kör-filosofi. Det är du som sprider myter, Mats! Jag är mycket besviken på Yimby för detta. Jag har sett balanserade analyser från Yimby de senaste åren. Men det här för er tillbaka till er barndom. Fullfölj i stället er kunskapsbaserade och mer balanserade utveckling, och markera det med att byta namn till något som signalerar sammansmältning av nya och gamla värden i stadsbyggandet.
+1
Jan Wiklund (17 Februar 2016 10:36):
Jo men Ulf, inte kan man väl driva som en princip att ingenting någonsin ska få byggas om? För det blir ju konsekvensen av vad du skriver: man kan alltid hitta någon gammal detalj var man än letar.

Vi har åtskilliga gånger kritiserat Stadsmuseets som vi tycker bevarandefundamentalistiska ståndpunkter, t.ex. när de protesterade mot att några grå betonghus på Nybohovsberget skulle målas om i en lite skär nyans. Allt kan inte bevaras i ursprungligt skick. Utan man måste välja sina strider, och slåss för att sånt som är särskilt omtyckt sparas.

Samt gärna engagera sig för att det nya blir bättre än det gamla. Finns det t.ex. några positiva krav vi skulle vilja ställa på det här bygget?

(Jag har ett: Sturegallerians ägare saknar totalt förståelse för att gallerian faktiskt är allmän plats, och att där gäller samma regler som på gatan. Dvs det är lagligt sett tillåtet att göra allt som är tillåtet på gatan. Deras gorillor slänger ut folk som bryter mot deras egenpåhittade regler och uppmanar dessa att stämma dem om de inte gillar det. Sånt godtyckligt beteende, förmodligen hämtat från Förenade Arabemiratens miljardärskultur, borde vi inte tillåta i Sverige!).
+1
Mikael Grahn (17 Februar 2016 13:18):
Ulf: Marmorhallarna ska inte rivas utan tvärtom rustas upp och bli en del av gallerian (och ny t-banenedgång). Det tycker jag är väldigt positivt. Freys hyrverk är en ganska enkel och outsmyckad byggnad med en exteriör som egentligen bara syns från husen mittemot. Enda delen som har fått lite arkitektonisk omsorg är trapphustornet, och det föreslår vi ju ska bevaras i någon form. Restaurangerna försvinner inte vad jag förstår, utan flyttar verksamheten ett hundratal meter under byggtiden (Sturehofs serveringslokaler berörs inte, men deras kök ligger tydligen i en angränsande byggnad som rivs. Det går helt säkert att arrangera ett provisorium).
 0
Ulf Johannisson (17 Februar 2016 13:40):
Jan, "driva som en princip att ingenting någonsin ska få byggas om?" Det skriver du att jag gör, men ser inte du att man kan bygga om på olika sätt? Det är klart att man kan utveckla gallerian utan att riva så mycket!
Mikael, "Restaurangerna försvinner inte vad jag förstår, utan flyttar verksamheten ett hundratal meter under byggtiden" Rivnings- och byggtiden blir så lång att de kanske inte kommer tillbaka, och till vad?
+2
Mikael Grahn (17 Februar 2016 13:55):
Ulf: Som vi skriver så står det i planhandlingarna att kvarteret kommer att hållas levande och öppet under hela byggtiden och att de negativa effekterna ska minimeras för de enskilda näringsidkarna och för allmänheten. Det tolkar jag som att restaurangerna kommer att kunna hålla öppet, men att de kanske får flytta tillfälligt till den nybyggda delen av gallerian.
+1
Anders Eriksson (8 Mars 2016 21:13):
Här finns några kommentarer om påbyggnader och stadens silhuett. Den springande punkten när man pratar med folk som är tveksamma är i stil med "är det gamla hus som ska byggas på"?

Protester mot den här typen av projekt är, naturligtvis, delvis känslorelaterade. Misstankar om risk för förvanskning väcker ofta en typ av känslor som tangerar oron.

Det beror på att antalet miljöer från före sekelskiftet 1900 i Stockholms City är begränsade.
+2
Daniel (10 Mars 2016 12:30):
Personligen tycker jag att det är en gigantisk fadäs att stockholms slott har fått byggas om och nytt. Nicodemus Tessin d.y har förstört Stockholms siluett för alltid...
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

Årsredovisning 2022

 

Medlemsstatistik

Under 2022 har Yimby Göteborgs Facebook-grupp ökat med 180 nya medlemmar, från 6793 till 6973. Under 2021 ändrade Facebook sin metod för medlemskap: vem som helst kan nu gå med i gruppen, men för att få skriva ett första inlägg eller delta i diskussionen krävs samordnarnas godkännande.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

 

Samordnarna

Samordnargruppen består nu av: Olof Antonson, Anders Bäck, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen (varav den ständigt växande Facebook-gruppen kräver en del översikt), skriva yttranden på planer, inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang samt verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Då allt engagemang sker ideellt är vi tacksamma för inspel i form av texter, konstruktiva förslag och liknande.

 

Pär Johansson har under hösten lämnat sin mångåriga post som samordnare då han avancerat för politiska uppdrag inom Socialdemokraterna, bland annat som föreslagen gruppledare för (S) i Kulturnämnden. Vi önskar honom lycka till med detta, och hoppas att han tar med sig ett yimbyperspektiv in i sina nya uppdrag! Det är dock såklart är en kännbar förlust för samordnargruppen då han efterlämnar ännu ett par stora skor att fylla, men vi är samtidigt tacksamma.

Men var det kanske så att Malin Lernfelt trots allt hade rätt när hon på ledarplats i Göteborgs-Posten beskyllde Yimby för att vara en sosseförening?

[quote]... Så hur är det egentligen? Är det som jag och en vän till mig misstänker, att Yimby är en testbana för socialdemokraternas stadsplanering?

– Malin Lernfelt, GP, 2009

[/quote]

Yimby Göteborgs grundare, Johannes Hulter, och från vem vi spårar någon form av apostolisk successionsordning, är förvisso numera en av storpotäterna i Börshuset i egenskap av kommunalråd för (S) med särskilt ansvar för stadsbyggnadsfrågor.

Var det kanske snarare så att Socialdemokraterna (och andra partier, se bara på byggnadsnämnden av idag) blivit testbanor för yimbyistisk stadsplanering? Sossarna är förvisso de som med tveklöst störst förtjänst utövat braindrain på Yimby Göteborgs samordnargrupp genom åren (med tidigare ärkenemesis Älvstranden Utveckling AB [!] på en hedersvärd andraplats).

Men Yimbys arbete med att så frön och samlas brett kring en minsta gemensamma nämnare, måste sägas ha burit frukt! Detta även om det idag kanske sker mer indirekt, och att någon annan får äran. Faktum är dock att vi idag har människor på höga positioner, och över partigränserna, som i stora drag delar våra enträgna käpphästar om gatuliv och stadsbyggande.

Det är värt att stanna upp och förundras över hur otroligt mycket detta ändrat sig sedan när vi började 2008:

 

Porslinsfabriken: tydlig karaktär av monolitisk anläggning.

 

Ett yimbyförslag från 2012 på hur det klossformade superblocket istället skulle kunna brytas upp i mindre enheter genom fasadindelning, kulör och riktiga tak (illustration: Jesper Hallén).

 

2009: Örebrogatan (sett från Eketrägatan), ett typiskt projekt från Yimby Göteborgs barndom. Monofunktionella, stubbiga punkthus i parkeringsplats var svaret på närmast alla stadsbyggnadsfrågor. (Foto: Olle Jansson)

 

2022: Ett nybyggt kvarter vid Gunnestorpsvägen i Tuve. Ett mycket bra exempel på omvandling från SCAFT-anpassad trafikmiljö till mer av en riktig gata. Jespers illustration av Porslinsfabriken, som för tio år sedan närmast tett sig som science fiction, har här på många sätt materialiserats. (Foto: Olof Antonson)

 

Blogginlägg

Under året har vi haft en fortsatt livlig diskussion i vår Facebook-grupp, men på bekostnad av att vi publicerat blott fyra blogginlägg på hemsidan. Denna successiva minskning av aktivitet på hemsidan kan sättas i relation till ambitionen om tre blogginlägg i veckan vid starten 2008. Förhoppningsvis kan vi 2023 (15 år senare) finna en bättre balans mellan texter av mer långsam karaktär och de snabba kommentarer som dränks i de sociala mediernas ständiga flöde.

Vi försöker dock ständigt hitta sätt för att systematisera och bättre länka till äldre inlägg på Facebook genom fastsatta trådar, länkar, ämnesindelning och hashtags, så att de inte lika lätt försvinner i det konstanta flödet. Ett annat sätt är de populära Facebook-trådarna där vi alla kan hjälpas åt att följa processen över byggprojekt i Göteborg, och där vi samlar alla sådana bilder (snarare än i unika inlägg för varje foto).

Våra konton på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar som ett komplement, och där försöker vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket kompetenta och produktiva medlemmar och skribenter de senaste åren. Då allt arbete sker ideellt påverkar detta mycket av det vi företar oss, allt från skrivandet av blogginlägg till arrangering av stadsvandringar som utdelning av (det saligen insomnade) Yimbypriset.

 

De inlägg som väl skrevs på bloggen var dock dessa:

[infobox]Vad ville de bygga 2021?

Göteborgs utvidgade innerstad: samtal om förtätning 16 mars

Göteborgs utvidgade innerstad: föreläsning och frågor med svar

Valenkät 2022

[/infobox]

 

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

 

Däremot har somliga av oss kanaliserat vår inre skogsmulle (och fått ett Sisyfos-arbete), efter att politikerna i Öckerö kommun kortsiktigt beslutat att offra den enda kvarvarande platsen på Öckerö där det kan växa någon form av sammanhängande skog, och som i likhet med Hisingsparken planterats av skolbarn.

Detta istället för bebygga någon av de otaliga sentida rivningstomter efter omtyckta äldre trähus och skolor, centralt belägna nere vid hamnen, som enligt kommunens egna beräkningar kan rymma omkring 500 bostäder i mestadels flerfamiljshus (på en ort med 90% småhus). Kommunstyrelsen tycker att planering är jobbigt och tar för lång tid, och prioriterar därför att på mockligaste sätt gå direkt till bygglov för 13 parhus i jungfrulig natur med hjälp av en obskyr rest från en 1940-talsplan: Populärt naturområde skövlas i anslutning till ”Göteborgs skärgårdsled” (Torslanda-Öckerötidningen).

[infobox] För att påverka bebyggelseutvecklingen i norra skärgården i mindre vansinnig riktning, har jag därför återupplivat Facebook-gruppen Samhällsbyggnadsforum Öckerö, som från starten 2017 var tänkt att fungera som en Yimby-liknande grupp utifrån platsens skala, lokala förutsättningar, byggnadsskick och historia. När detta skrivs uppgår medlemsantalet till 138, vilket vittnar om ett stort tilltagande intresse för dessa frågor[/infobox]

 

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020 och 2021 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset är dessvärre insomnat, och har ej delats ut sedan 2018.

 

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

Återkommande förslag på omfattande satsningar på perifera villaområden inom Göteborgs kommun. Hade vi inte för länge sedan kommit fram till att suburbia var slösaktig och dålig idé?

 

Roligast under stadsbyggnadsåret:

Att följa de många olika stadsbyggnadsprojekt som pågår runt om i staden. Det är en enorm samhällsbyggnadsmässig satsning som pågår i Göteborg, och detta återspeglas även av uppdateringarna i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

 

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 


Spamanvändare?
15 Desember 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

Årsredovisning 2022

 

Medlemsstatistik

Under 2022 har Yimby Göteborgs Facebook-grupp ökat med 180 nya medlemmar, från 6793 till 6973. Under 2021 ändrade Facebook sin metod för medlemskap: vem som helst kan nu gå med i gruppen, men för att få skriva ett första inlägg eller delta i diskussionen krävs samordnarnas godkännande.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

 

Samordnarna

Samordnargruppen består nu av: Olof Antonson, Anders Bäck, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen (varav den ständigt växande Facebook-gruppen kräver en del översikt), skriva yttranden på planer, inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang samt verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Då allt engagemang sker ideellt är vi tacksamma för inspel i form av texter, konstruktiva förslag och liknande.

 

Pär Johansson har under hösten lämnat sin mångåriga post som samordnare då han avancerat för politiska uppdrag inom Socialdemokraterna, bland annat som föreslagen gruppledare för (S) i Kulturnämnden. Vi önskar honom lycka till med detta, och hoppas att han tar med sig ett yimbyperspektiv in i sina nya uppdrag! Det är dock såklart är en kännbar förlust för samordnargruppen då han efterlämnar ännu ett par stora skor att fylla, men vi är samtidigt tacksamma.

Men var det kanske så att Malin Lernfelt trots allt hade rätt när hon på ledarplats i Göteborgs-Posten beskyllde Yimby för att vara en sosseförening?

[quote]... Så hur är det egentligen? Är det som jag och en vän till mig misstänker, att Yimby är en testbana för socialdemokraternas stadsplanering?

– Malin Lernfelt, GP, 2009

[/quote]

Yimby Göteborgs grundare, Johannes Hulter, och från vem vi spårar någon form av apostolisk successionsordning, är förvisso numera en av storpotäterna i Börshuset i egenskap av kommunalråd för (S) med särskilt ansvar för stadsbyggnadsfrågor.

Var det kanske snarare så att Socialdemokraterna (och andra partier, se bara på byggnadsnämnden av idag) blivit testbanor för yimbyistisk stadsplanering? Sossarna är förvisso de som med tveklöst störst förtjänst utövat braindrain på Yimby Göteborgs samordnargrupp genom åren (med tidigare ärkenemesis Älvstranden Utveckling AB [!] på en hedersvärd andraplats).

Men Yimbys arbete med att så frön och samlas brett kring en minsta gemensamma nämnare, måste sägas ha burit frukt! Detta även om det idag kanske sker mer indirekt, och att någon annan får äran. Faktum är dock att vi idag har människor på höga positioner, och över partigränserna, som i stora drag delar våra enträgna käpphästar om gatuliv och stadsbyggande.

Det är värt att stanna upp och förundras över hur otroligt mycket detta ändrat sig sedan när vi började 2008:

 

Porslinsfabriken: tydlig karaktär av monolitisk anläggning.

 

Ett yimbyförslag från 2012 på hur det klossformade superblocket istället skulle kunna brytas upp i mindre enheter genom fasadindelning, kulör och riktiga tak (illustration: Jesper Hallén).

 

2009: Örebrogatan (sett från Eketrägatan), ett typiskt projekt från Yimby Göteborgs barndom. Monofunktionella, stubbiga punkthus i parkeringsplats var svaret på närmast alla stadsbyggnadsfrågor. (Foto: Olle Jansson)

 

2022: Ett nybyggt kvarter vid Gunnestorpsvägen i Tuve. Ett mycket bra exempel på omvandling från SCAFT-anpassad trafikmiljö till mer av en riktig gata. Jespers illustration av Porslinsfabriken, som för tio år sedan närmast tett sig som science fiction, har här på många sätt materialiserats. (Foto: Olof Antonson)

 

Blogginlägg

Under året har vi haft en fortsatt livlig diskussion i vår Facebook-grupp, men på bekostnad av att vi publicerat blott fyra blogginlägg på hemsidan. Denna successiva minskning av aktivitet på hemsidan kan sättas i relation till ambitionen om tre blogginlägg i veckan vid starten 2008. Förhoppningsvis kan vi 2023 (15 år senare) finna en bättre balans mellan texter av mer långsam karaktär och de snabba kommentarer som dränks i de sociala mediernas ständiga flöde.

Vi försöker dock ständigt hitta sätt för att systematisera och bättre länka till äldre inlägg på Facebook genom fastsatta trådar, länkar, ämnesindelning och hashtags, så att de inte lika lätt försvinner i det konstanta flödet. Ett annat sätt är de populära Facebook-trådarna där vi alla kan hjälpas åt att följa processen över byggprojekt i Göteborg, och där vi samlar alla sådana bilder (snarare än i unika inlägg för varje foto).

Våra konton på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar som ett komplement, och där försöker vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket kompetenta och produktiva medlemmar och skribenter de senaste åren. Då allt arbete sker ideellt påverkar detta mycket av det vi företar oss, allt från skrivandet av blogginlägg till arrangering av stadsvandringar som utdelning av (det saligen insomnade) Yimbypriset.

 

De inlägg som väl skrevs på bloggen var dock dessa:

[infobox]Vad ville de bygga 2021?

Göteborgs utvidgade innerstad: samtal om förtätning 16 mars

Göteborgs utvidgade innerstad: föreläsning och frågor med svar

Valenkät 2022

[/infobox]

 

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

 

Däremot har somliga av oss kanaliserat vår inre skogsmulle (och fått ett Sisyfos-arbete), efter att politikerna i Öckerö kommun kortsiktigt beslutat att offra den enda kvarvarande platsen på Öckerö där det kan växa någon form av sammanhängande skog, och som i likhet med Hisingsparken planterats av skolbarn.

Detta istället för bebygga någon av de otaliga sentida rivningstomter efter omtyckta äldre trähus och skolor, centralt belägna nere vid hamnen, som enligt kommunens egna beräkningar kan rymma omkring 500 bostäder i mestadels flerfamiljshus (på en ort med 90% småhus). Kommunstyrelsen tycker att planering är jobbigt och tar för lång tid, och prioriterar därför att på mockligaste sätt gå direkt till bygglov för 13 parhus i jungfrulig natur med hjälp av en obskyr rest från en 1940-talsplan: Populärt naturområde skövlas i anslutning till ”Göteborgs skärgårdsled” (Torslanda-Öckerötidningen).

[infobox] För att påverka bebyggelseutvecklingen i norra skärgården i mindre vansinnig riktning, har jag därför återupplivat Facebook-gruppen Samhällsbyggnadsforum Öckerö, som från starten 2017 var tänkt att fungera som en Yimby-liknande grupp utifrån platsens skala, lokala förutsättningar, byggnadsskick och historia. När detta skrivs uppgår medlemsantalet till 138, vilket vittnar om ett stort tilltagande intresse för dessa frågor[/infobox]

 

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020 och 2021 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset är dessvärre insomnat, och har ej delats ut sedan 2018.

 

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

Återkommande förslag på omfattande satsningar på perifera villaområden inom Göteborgs kommun. Hade vi inte för länge sedan kommit fram till att suburbia var slösaktig och dålig idé?

 

Roligast under stadsbyggnadsåret:

Att följa de många olika stadsbyggnadsprojekt som pågår runt om i staden. Det är en enorm samhällsbyggnadsmässig satsning som pågår i Göteborg, och detta återspeglas även av uppdateringarna i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

 

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 


 

Medlemsstatistik

Under 2022 har Yimby Göteborgs Facebook-grupp ökat med 180 nya medlemmar, från 6793 till 6973. Under 2021 ändrade Facebook sin metod för medlemskap: vem som helst kan nu gå med i gruppen, men för att få skriva ett första inlägg eller delta i diskussionen krävs samordnarnas godkännande.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

 

Samordnarna

Samordnargruppen består nu av: Olof Antonson, Anders Bäck, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen (varav den ständigt växande Facebook-gruppen kräver en del översikt), skriva yttranden på planer, inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang samt verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Då allt engagemang sker ideellt är vi tacksamma för inspel i form av texter, konstruktiva förslag och liknande.

 

Pär Johansson har under hösten lämnat sin mångåriga post som samordnare då han avancerat för politiska uppdrag inom Socialdemokraterna, bland annat som föreslagen gruppledare för (S) i Kulturnämnden. Vi önskar honom lycka till med detta, och hoppas att han tar med sig ett yimbyperspektiv in i sina nya uppdrag! Det är dock såklart är en kännbar förlust för samordnargruppen då han efterlämnar ännu ett par stora skor att fylla, men vi är samtidigt tacksamma.

Men var det kanske så att Malin Lernfelt trots allt hade rätt när hon på ledarplats i Göteborgs-Posten beskyllde Yimby för att vara en sosseförening?

[quote]... Så hur är det egentligen? Är det som jag och en vän till mig misstänker, att Yimby är en testbana för socialdemokraternas stadsplanering?

– Malin Lernfelt, GP, 2009

[/quote]

Yimby Göteborgs grundare, Johannes Hulter, och från vem vi spårar någon form av apostolisk successionsordning, är förvisso numera en av storpotäterna i Börshuset i egenskap av kommunalråd för (S) med särskilt ansvar för stadsbyggnadsfrågor.

Var det kanske snarare så att Socialdemokraterna (och andra partier, se bara på byggnadsnämnden av idag) blivit testbanor för yimbyistisk stadsplanering? Sossarna är förvisso de som med tveklöst störst förtjänst utövat braindrain på Yimby Göteborgs samordnargrupp genom åren (med tidigare ärkenemesis Älvstranden Utveckling AB [!] på en hedersvärd andraplats).

Men Yimbys arbete med att så frön och samlas brett kring en minsta gemensamma nämnare, måste sägas ha burit frukt! Detta även om det idag kanske sker mer indirekt, och att någon annan får äran. Faktum är dock att vi idag har människor på höga positioner, och över partigränserna, som i stora drag delar våra enträgna käpphästar om gatuliv och stadsbyggande.

Det är värt att stanna upp och förundras över hur otroligt mycket detta ändrat sig sedan när vi började 2008:

 

Porslinsfabriken: tydlig karaktär av monolitisk anläggning.

 

Ett yimbyförslag från 2012 på hur det klossformade superblocket istället skulle kunna brytas upp i mindre enheter genom fasadindelning, kulör och riktiga tak (illustration: Jesper Hallén).

 

2009: Örebrogatan (sett från Eketrägatan), ett typiskt projekt från Yimby Göteborgs barndom. Monofunktionella, stubbiga punkthus i parkeringsplats var svaret på närmast alla stadsbyggnadsfrågor. (Foto: Olle Jansson)

 

2022: Ett nybyggt kvarter vid Gunnestorpsvägen i Tuve. Ett mycket bra exempel på omvandling från SCAFT-anpassad trafikmiljö till mer av en riktig gata. Jespers illustration av Porslinsfabriken, som för tio år sedan närmast tett sig som science fiction, har här på många sätt materialiserats. (Foto: Olof Antonson)

 

Blogginlägg

Under året har vi haft en fortsatt livlig diskussion i vår Facebook-grupp, men på bekostnad av att vi publicerat blott fyra blogginlägg på hemsidan. Denna successiva minskning av aktivitet på hemsidan kan sättas i relation till ambitionen om tre blogginlägg i veckan vid starten 2008. Förhoppningsvis kan vi 2023 (15 år senare) finna en bättre balans mellan texter av mer långsam karaktär och de snabba kommentarer som dränks i de sociala mediernas ständiga flöde.

Vi försöker dock ständigt hitta sätt för att systematisera och bättre länka till äldre inlägg på Facebook genom fastsatta trådar, länkar, ämnesindelning och hashtags, så att de inte lika lätt försvinner i det konstanta flödet. Ett annat sätt är de populära Facebook-trådarna där vi alla kan hjälpas åt att följa processen över byggprojekt i Göteborg, och där vi samlar alla sådana bilder (snarare än i unika inlägg för varje foto).

Våra konton på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar som ett komplement, och där försöker vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket kompetenta och produktiva medlemmar och skribenter de senaste åren. Då allt arbete sker ideellt påverkar detta mycket av det vi företar oss, allt från skrivandet av blogginlägg till arrangering av stadsvandringar som utdelning av (det saligen insomnade) Yimbypriset.

 

De inlägg som väl skrevs på bloggen var dock dessa:

[infobox]Vad ville de bygga 2021?

Göteborgs utvidgade innerstad: samtal om förtätning 16 mars

Göteborgs utvidgade innerstad: föreläsning och frågor med svar

Valenkät 2022

[/infobox]

 

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

 

Däremot har somliga av oss kanaliserat vår inre skogsmulle (och fått ett Sisyfos-arbete), efter att politikerna i Öckerö kommun kortsiktigt beslutat att offra den enda kvarvarande platsen på Öckerö där det kan växa någon form av sammanhängande skog, och som i likhet med Hisingsparken planterats av skolbarn.

Detta istället för bebygga någon av de otaliga sentida rivningstomter efter omtyckta äldre trähus och skolor, centralt belägna nere vid hamnen, som enligt kommunens egna beräkningar kan rymma omkring 500 bostäder i mestadels flerfamiljshus (på en ort med 90% småhus). Kommunstyrelsen tycker att planering är jobbigt och tar för lång tid, och prioriterar därför att på mockligaste sätt gå direkt till bygglov för 13 parhus i jungfrulig natur med hjälp av en obskyr rest från en 1940-talsplan: Populärt naturområde skövlas i anslutning till ”Göteborgs skärgårdsled” (Torslanda-Öckerötidningen).

[infobox] För att påverka bebyggelseutvecklingen i norra skärgården i mindre vansinnig riktning, har jag därför återupplivat Facebook-gruppen Samhällsbyggnadsforum Öckerö, som från starten 2017 var tänkt att fungera som en Yimby-liknande grupp utifrån platsens skala, lokala förutsättningar, byggnadsskick och historia. När detta skrivs uppgår medlemsantalet till 138, vilket vittnar om ett stort tilltagande intresse för dessa frågor[/infobox]

 

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020 och 2021 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset är dessvärre insomnat, och har ej delats ut sedan 2018.

 

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

Återkommande förslag på omfattande satsningar på perifera villaområden inom Göteborgs kommun. Hade vi inte för länge sedan kommit fram till att suburbia var slösaktig och dålig idé?

 

Roligast under stadsbyggnadsåret:

Att följa de många olika stadsbyggnadsprojekt som pågår runt om i staden. Det är en enorm samhällsbyggnadsmässig satsning som pågår i Göteborg, och detta återspeglas även av uppdateringarna i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

 

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]