Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Bromma - Brommaplan med omgivning.

 

När Stockholm planerar promenadstad blir det vare sig mycket "promenad" eller "stad"...

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Bromma - Brommaplan med omgivning.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här
.
Plandokumenten kan läsas här
.

YIMBY är positiva till intentionen att bebygga detta område. Vi är dock mycket tveksamma till den föreslagna bebyggelsen. Brommaplan är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken och dess omgivning utanför stationsområdet är idag relativt lågexploaterat med stora möjligheter för utveckling. Vi är även positiva till att det aktuella planområdet är så pass stort då det möjliggör ett helhetstänk i planeringen. Området utgör en del av de områden i innerstadens förlägning som kommer att vara helt centrala för att Stockholm ska kunna växa och möta behoven av bostäder och en sammahägnade stadsmijö som beskrivs i stadens översiktsplan.

Vi är samtidigt extremt kritiska till planens utformning. Vi anser att en tät kvartersbebyggelse är att föredra framför modernistiska lamellhus och punkthus i park, vilket är den huvudsakliga bebyggelseformen i den aktuella planen. Fyller man på med än mer av det som redan finns i området så underminerar man kvaliteten i det existerande utan att tillföra nya kvalitéer. Planen har dessutom en dålig koppling till omkringliggande omåden och på kartan har gröna stråk utan större faktiskt värde samt trafikleder prioriterats framför urbana stråk, vilket i praktiken leder till döda stadsmiljöer samt oklara förhållanden mellan det offentliga och det privata. Slutligen tycker vi att exploateringsgraden är väldigt låg för ett så centralt område. Nedan beskriver vi de tre huvudsakliga invändningarna vi har mot nuvarande plan, 1), den övergripande stadsplanen, 2) ett icke stadsmässigt byggande och byggnadstyper, och 3) den låga tätheten i förslaget.


Gatunät och kopplingar till angränsande områden.

Vi menar att utformningen av denna plan står i direkt strid med översiktsplanen. Bygger man enligt förslaget så blir det komplett omöjligt att bygga sammanhängande stadsmiljö från Traneberg/Alvik till Brommaplan och sedan vidare. Genom att totalt förstöra potentiella stråk här så kommer staden aldrig kunna växa vidare västerut. Det saknas helt en vilja att på riktigt förtäta för att bidra med urbana inslag vilket är minst sagt anmärkningsvärt. Brommaplan har chansen att bli en nod och stark kärna utanför innerstan, vilket är intentionen i den demokratiskt beslutade översiktsplan som man här väljer att ignorera. Höj tätheten närmare själva Brommaplan och omöjliggör inte vidare utveckling senare genom att ställa ut smalhus och lameller utan tydlig kvartersbildning via ett spretigt gatunät med en stor mängd återvändsgränder.

Det planerade gatunätet uppfyller inte alls de krav på en lättorienterade gator med tydlig definierade gaturum som beskrivs i planen på sidan 22. Snarare är det de slingriga vägarna i koloniområdet som används som mall för det nya området. Gatunätet har ett stort inslag av återvändsgränder som leder till enklaver, istället för integrerade stadsmiljöer. Detta anser vi i en så central del av kommunen vara något som står i direkt motsägelse både till Stockholms stads och läns översiktsplaner. Huvudgatan som planeras i nord-sydlig del kommer knappast fungera som tydligt stråk med sin snirkliga utformning. Med tanke på koloniområdena i området är det extra viktigt att planen inehåller ett tydligt och rakt stråk i nord-sydlig riktning, eftersom den norra bebyggelsen annars kommer att bli väldigt avskärmad från övriga Bromma, något som förstärks med de dåliga kopplingarna till omgivande områden. Gatunätet skulle också bli betydligt bättre med en anslutning till Spångavägen i det nordvästra delen av planområdet. 

En annan brist i planen är att den försvårar framtida stråk som kan koppla ihop framtida bebyggelse på Bromma flygplats med Brommaplan, trots att det är något som programförslaget faktiskt säger sig ha tänkt på. En övergripande stadsplan och ett robust vägnät kommer att påverka bebyggelsestrukturen i betydligt mer än 50 år, och det vore mycket olyckligt om man nu bygger en struktur som inte är förenlig med att Bromma flygplats enkelt kan omvandlas till stad om ett sådant beslut tas. Närmast flygplatsen planeras för en kvartersstruktur som nog kan förlängas mot en framtida bebyggelse mot flygplatsen vilket är positivt, dock saknas helt ett tydligt nord-sydligt stråk som på ett naturligt sätt kan koppla samman området norr om detaljplaneområdet med Brommaplan. Även om Stockholms stad inte vill eller kan planera för en stadsmiljö som förutsätter att Bromma flygplplats bebyggs med kvartersstad, förutsätter vi att man kan få fram en plan som inte i små bitar omöjliggör en sådan utveckling.

Slutna kvarter är också att föredra i området om man vill minimera ljudföroreningen från flygplatsen. Öppna kvartersformer och ensamstående huskroppar fortplantar ljudvågor medan slutna kvarter är utmärkta för att minska bullerproblematiken från flyget liksom från andra bullerkällor såsom biltrafik. Vi förutsätter att stadsbyggnadskontoret i det fall man framhärdar med att vilja bygga utan sluten kvartersform tar fram bullerstudier som jämför byggnadsformerna. Detta är extremt viktigt med tanke på att bebyggelsen är planerad mellan flygplatsen och den extremt trafikerade Brommaplansrondellen.


Planering för kommersiella lokaler

Kommersiella fastigheters ranking i området är den högsta väster om Stockholms central på gröna tunnelbanelinjen. Rimligen bör staden då se till att maximera antalet kommersiella lokaler i bottenplanen nära tunnelbanan med tydliga stråk ut från den. Det är viktigt att man tillvaratar värdet och skapar en tydlig stadskärna likt andra stationssamhällen nu när möjligheten finns. Fastighetsvärdena motiverar de stora investeringar som krävs i området samtidigt som boende och framförallt kommersiella aktörer efterfrågar mer stadsmiljöer utanför den befintliga innerstaden. I området är det också vanligt med egenföretagare. I delar är det mer än nästan vart 5-6:e hushåll som är egenföretagare, det innebär att det finns stort underlag för små kontor och kommersiella lokaler. I ett vanligt 7-våningshus finns det alltså underlag för sina egna lokaler om man bygger yteffektivt, smart och gärna integrerar nygamla koncept som bokaler där man har möjlighet till kontor på en nedervåning i direkt anslutning till sin egen lägenhet.


Exploateringsgrad och täthet

Vi anser att det inte går att motivera en så låg täthet som 3000-4000 bostäder i ett planområdet så stort som 95,3 hektar, en siffra man får om man exkluderar områden med befintlig bebyggelse samt området kring Kyrksjön. Området är ungefär lika stort som Östermalm söder om Karlavägen, ett område med betydligt många fler invånare än vad som görs plats för här. Med tanke på hur mycket yta som tas i anspråk och hårdgörs så är det direkt oansvarigt att inte exploatera mer i anslutning till det nya gatunätet.

Samma mängd bostäder, plus en hel del verksamheter, planeras det för just nu i Slakhusområdet, ett område med en araeal på 25,5 hektar. En liknande exploateringsgrad för det aktuella området borde således absolut vara möjlig.

Med den bostadsbrist vi har i Stockholm är det oansvarigt att inte ge plats för fler bostäder än man har gjort i den här planen. Man måste fråga sig om planförfattarna över huvud taget har lagt märke till att vi behöver 200-300.000 lägenheter i Stockholms län under de kommande 15 åren (enligt länsstyrelsens "Regional bedömning av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030"). Ett sådant här slöseri med tomtmark är knappast någon hjälp för kommunen att tillgodose behovet. Om man inte menar allvar med att bygga utefter intentionerna i översiktsplanen samt göra verklighet med att göra Brommaplan till en stadsnod så är det bättre att avvakta att bygga tills man tar problematiken seriöst..


Eget förslag

YIMBY har i samband med det här yttrandet tagit fram en egen konceptskiss på hur man kan exploatera området med kvartersbebyggelse utefter det omåttligt populära Östermalms kvartersformer på 60x90m med fastigheter på 15 meters bredd. Förslaget rör inte någon existerande bebyggelse som skulle bevaras i planförslaget och är menat för att visa på hur mycket mer effektivt man kan använda marken om man bygger efter etablerade innerstadsprinciper snarare än att försöka uppfinna hjulet ännu en gång med en ny förortsbebyggelse. Det är inga exakta placeringar och utformningar av kvarteren men det är ett förslag för hur man kan tänka sig området i framtiden om man menar allvar med att utvidga stenstaden istället för att som idag bara låta det vara fluffiga ord i visionsdokument som man sedan helt ignorerar i faktiskt planarbete.





Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Ekdahl (6 April 2016 19:15):
Det är redan idag svårt att ta sig fram genom området med alla sina enkelriktade gator och återvändsgränder. Det blev jag varse på det hårda viset då jag för snart tio år sedan arbetade i Stockholms hemtjänst och försökte hitta hem till "brukarna" (som det heter på kommunjargong). Ganske snärjigt om du har en hel lista av pensionärer att besöka innan kvällen tagit slut och gång på gång kör vilse. Nu lär det stadens hemtjänstpersonal få det ännu svårare.

Gör om gör rätt. Räta ut och bygg tätt. Detta är ett av de få storskaliga bostadsbyggnadsprojekt som jag faktiskt skulle vilja se Länsstyrelsen sätta krokben för. Fast de skulle förmodligen göra det för att de tycker att exploateringstakten är för hög och inte för låg.
+1
Jan Wiklund (8 April 2016 14:39):
Utmärkt. Men frågan är om man kan lägga in ännu fler gröna hus i de kvarter som redan är bebyggda. T.ex. efter Knypplerskevägen, Yllevägen, Riksbyvägen m.fl. där det är ganska glest.
 0
Jan Wiklund (8 April 2016 14:40):
Utmärkt. Men frågan är om man kan lägga in ännu fler gröna hus i de kvarter som redan är bebyggda. T.ex. efter Knypplerskevägen, Yllevägen, Riksbyvägen m.fl. där det är ganska glest.
+1
Ekonomix (13 April 2016 17:50):
För mig känns det lite beklämmande att koloniområdena uppenbarligen anses heliga. I synnerhet som det främst verkar vara samma människor som förespråkar en nedläggning av flygplatsen, med försvårade kommunikationer för mängder av människor som följd, som samtidigt inte kan tänka sig att på minsta lilla vis rucka på ett nästan lika stort kollonistugeområde precis brevid.
+1
Patrik (18 April 2016 15:47):
Start PM för detta arbete är i från januari 2012!
Och fyra (4!) år senare kommer detta ut.
Det borde nog ha tagit 4 månader istället.
+1
Jan Wiklund (2 Maj 2016 15:53):
Läste just ett yttrande från Yimby Gbg som hade den här formuleringen, som jag tycker man kan lägga in som standardformulering i allt vi skriver:

"Enligt UN-habitats principer för hållbar stadsutveckling bör mellan 40% och 60% av totala golvytan vara vikt för verksamheter, boendetätheten bör vara minst 150 invånare per hektar och mindre än 10% av kvarteren bör vara monofunktionella. Detta kommer inte att uppfyllas."
+1
Nivito Blyfri Blandare (13 Maj 2016 09:43):
Intressant blogg
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter