Utskrift fra www.yimby.se
....

Byggemenskap för YIMBY - hur prövas en detaljplan

 
I februari postade jag och Martin ett inlägg om vår plan för bildande av byggemenskap. Sedan dess har vi blivit kontaktade av flera personer som är intresserade av att delta på olika sätt, och även fått många förslag på tomter, framförallt i Solna.
Kartläggning över initialla förslag på platser i Solna

En viktig aspekt för att välja plats är att se på förutsättningarna för att få igenom en detaljplan. I den här artikeln kommer jag att gå igenom vilka frågor som påverkar det, med en av de föreslagna platserna som exempelfall. Allt jag skriver är bara hämtat från allmänt tillgängliga dokument. Vi har inte än varit i kontakt med någon från kommunen om möjlig plats. Längst ner i artikeln finns hänvisning till hur du kan hitta de dokument och verktyg jag använt för att samla informationen.

Översiktligt om området
I korsningen Östervägen-Vintervägen finns det mark som ägs av Solna kommun och är planlagd som park. Delar av området är rätt brant upp mot de intilliggande punkthusen men intill korsningen finns plan mark på cirka 1000 kvm. Längs Östervägen ligger en grillkiosk. Vintervägen är en av de få gator som förbinder Råsunda med Arenastaden.


Bild på planområdet från platsbesök i april
Satelitbild från google


Karta från Eniro över området med privatägd tomter markerade

Kommunens befintliga ställningstaganden
Det första steget är att se vilka beslut kommunen redan har tagit för planområdet i översiktsplan  och andra strategiska dokument. Översiktsplanen (hädanefter kallad ÖP) är ganska sparsmakad när det gäller riktlinjer för Råsunda:

Råsunda ska i huvudsak bevaras till sin karaktär. Vid eventuell kompletterande bebyggelse ska hänsyn tas till den sammanhängande och kulturhistoriskt intressanta miljön i Råsunda. Ambitionen är att förstärka kopplingarna mellan Råsunda, Arenastaden, Solna centrum och Sundbyberg.



Bild på Råsunda från ÖP

Ambitionen att förstärka kopplingarna mellan Arenastaden och Råsunda bör vara högst relevanta här. Ny bebyggelse längs med Vintervägen har förutsättning att öka tryggheten längs stråket kvällstid. Och lokal i bottenvåningen blir en målpunkt i ett annars rätt lokalgles del av Råsunda.

ÖP har  ett avsnitt där den pekar ut alla sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kartunderlaget är något svårtydligt, det är synd att det inte finns inlagt i Solnas webkarta, men om man jämför gatunäten så kan man se att planområdet ligger inom område 18. Vilket Solna identifierat som sammanhängande kulturhistoriskt värdefull miljö för 1950-talsbebyggelse i Råsunda. Eftersom jag inte är någon antikvarie kan jag inte säga exakt vad det kravet på hänsyn kan innebära för möjligheten till exploatering. Från min erfarenhet så brukar dock frågor om kulturmiljö oftast handlar om höjder, höjder, och åter höjder. Ur den aspekten är det bra att det finns relativt höga byggnader intill. Fem våningar intill Vintervägen och sju uppe på kullen. En annan fråga kan vara om parkmarken i sig bedöms som värdefull för den kulturhistoriska miljön som helhet. 
Utpekade sammanhängande kulturmiljöer

Cykelplan
I Solnas cykelplan, antagen 2016, är Vintervägen del av ett huvudstråk för cykel.
Det finns behov av målade enkelriktade cykelfält på de delar av stråket som går i blandtrafik och av förbättring av anslutningarna till porten under Huvudstagatan vid Solnaplan och av cykelvägen längs Skytteholmsparken


Det verkar alltså inte finnas några planer att ändra gatubredder eller utformning av gatan intill planområdet. Något som annars skulle kunnat påverka förutsättningarna för planläggning intill.

Röd= Huvudstråk för cykel, grön=regionalstråk för cykel

Grönplan
Till översiktsplanen hör även en grönplan vilken bland annat pekar ut olika typer av parker.
En småpark är en liten park, mindre än 1 hektar, som ligger nära bostaden. De har ofta förlagts där många människor passerar och där parken bidrar till orienteringen i området. Karaktär och funktion varierar. De kan vara små ”pärlor” i stadsbygden, ett andrum i tät bebyggelse eller en lekpark. Småparker är viktiga i ett gott stadsbyggande. Ett exempel på en småpark är
Fröparken.


Närmare hälften av Solnas yta utgörs av natur, park, vatten och andra gröna miljöer. När staden växer kommer vissa ytor att behöva tas i anspråk. När det sker ska de gröna värdena bevakas och i första hand hänsyn tas till behovet av de regionala spridningskorridorerna och de mellankommunala gröna sambanden. Kompensationsåtgärder ska eftersträvas.


Parken i korsningen är inte utpekat som del i något biologiskt samband. Däremot ligger den längs ett utpekat "socialt stråk som utvecklas" som går från en underpassage vid Frösundaleden till Råstasjön. Grönplanen har inte med någon definition av "socialt stråk", däremot nämns på flera ställen termen "vardagsstråk", vilket verkar vara ungefär detsamma. Det är troligt att Solna stad vid en planläggning skulle ställa krav på att viss del av parken behöver finnas kvar, för att vara en viloplats längs med det sociala stråket/vardagsstråket för människor som promenerar till och från Råstasjön.
Grönplan

Dagvattenstrategi
Dagvatten är ett samlingsnamn för det regn-, smält- och spolvatten som avleds från exempelvis tak, gator, parkeringar och grönytor i stadsmiljön. Historiskt sett har dagvatten i tätbebyggda miljöer hanterats genom att ledas ut i dagvattenledningar som töms i närmaste sjö eller vattendrag. På senare år har dock kommuner börjat ställa krav på fördröjning och infiltrering av dagvatten inom planområden. Motiven till det är att minska föroreningar från dagvatten i vattendragen och att minska mängden dagvatten i ledningarna. Många kommuner är oroliga för att de kapacitet i de befintliga dagvattensystemen inte kommer att räcka för de förväntade större regnmängder i framtiden.

Solna stads dagvattenstrategi anger att:
Dagvatten ska renas och fördröjas lokalt så nära källan som möjligt och med bästa möjliga
teknik. Dagvattenhanteringen ska utformas på sådant sätt att en nederbördsmängd på minst
20 millimeter vid varje givet nederbördstillfälle fördröjs och renas.


Befintliga småparker som den här har en viktig funktion i infiltrering av dagvatten. Vid exploatering av ett sådant område ställer Solna stad säkert krav på att dagvattenutredning ska göras och att åtgärder för att fördröja och infiltrera dagvatten ska säkertställas i området. Exempel på åtgärder är:

  • nedsänkta rabatter som vatten kan ledas till
  • magasin i marken
  • gröna tak med växter som fördröjer och renar regnvatten



Vid planläggning av området skulle en dagvattenutredning behöva göras, för att redovisa hur de sjöar som tar emot dagvatten påverkas av exploateringen och vad det finns för förutsättningar att fördröja och rena dagvatten inom planområdet.

Riksintressen
Riksintressen! YIMBYS favorit. Men ni kan vara lugna. Det enda riksintresse som finns för planområdet (om jag inte har missat något) är för luftfarten, vilket bara gäller för byggnader med en höjd på 60 meter över havet. Marken i planområdet ligger på cirka 20 meter över havet, så det finns mycket utrymme kvar innan det berörs.

Om planområdet
Marken ägs idag av Solna kommun och är planlagd som Park i gällande detaljplan, från 1966. Planen består bara av parkmark och gata.

Stads- och landskapsbild
Som jag nämnde i samband med beskrivning av kulturmiljön finns det stor blandning av bebyggelse i området. Väster om Östervägen finns villor i många olika stilar. Norr om Vintervägen finns "hus i park" dvs punkthus som har placerats sådär lite snedställt mot gatan som Yimby älskar.
Bild av punkthus och Vintervägen från google streetview

En relevant aspekt för att pröva bebyggelse intill korsningen är trafiksäkerhet. Om fortkörningar är ett problem längs gatan kan bebyggelse intill korsningen hjälpa att få bilister att sakta ner, eftersom gatan upplevs som smalare och sikten är mer begränsad. Enligt Trafikverkets informationssystem Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) har det sedan 2010 skett fyra olyckor i korsningen. Två singelolyckor för gående, en singelolycka med cykel och en bilolycka som orsakats av backning/vändning/u-sväng. Baserat på det tycks inte korsningen vara särskilt olycksdrabbad. Strada har dock bara med olyckor som rapporterats in av polis eller ambulans.


Planläggning i området kan påverka förutsättningen för gångtrafik i området. Om huset utformas med någon funktion i bottenvåningen vilket ger ökad trygghet för gående.

Naturvärden

Enligt Artportalen finns två rödlistade arter (arter med utdöenderisk) i närområdet. Reliktbock, en skalbagge som lever på gamla solexponerade tallar, och tallticka, en svampart som lever på gamla tallar. Eftersom träden inom planområdet bara är lövträd borde inte de rödlistade arterna påverkas.

Markförhållanden
Eftersom området inte har planlagts för bebyggelse tidigare finns inga geotekniska undersökningar gjorda. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har webbkartor som visar olika typer av mark för olika områden men de är troligen för översiktliga för att kunna ge något tillförlitligt underlag för ett sånt litet område. I princip måste alla byggprojekt göra åtminstone övergripande geotekniska undersökningar för att veta vilken typ av grundläggning som behövs för huset. För äldre befintliga detaljplaner görs det i samband med bygglov men vid ny detaljplan ställer kommuner ofta krav på att det ska göras i planskedet, för att man i planen ska kunna beskriva förutsättningarna att bebygga området mer ingående.
Borrvagn för grundundersökningar

Buller
Kommunen har en översiktlig redovisning av trafikbuller i sin webbkarta. Baserat på den ligger delar av området på en bullernivå på 60 decibel. Det står inte i kartlagret vilken typ av bullernivå den anger, men troligen är det ekvivalent ljudnivå (medelvärde per dygn under ett år). Det står inte vilket år kartan är från, men även om trafikmängderna har ökat väsentligt sen den ritades bör det inte påverka kartan särskilt mycket. Decibel-skalan är nämligen logaritmiskt. Förenklat kan man säga att en ökning på 10 decibell motsvarar en fördubbling av ljudnivån. En viss procent ökning av trafik har därför begränsad påverkan på antalet decibel.


Bullerkarta, Solna stad

Enligt förordning från 2015 bör inte det genomsnittliga bullret överstiga 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad och 50 dBA vid uteplats. För en bostad på högst 35 kvadratmeter får bullret vara upp till 65 dBA vid fasad. Det är ok med högre buller än 60 dBA för större lägenheter om det även finns en tyst sida som vetter mot ett håll där genomsnittliga bullret är max 55 dBA.

I ett sånt här hörnläge vore det bästa sättet att hantera buller troligen att planera för en v-formad byggnad så att byggnaden blockerar ljud från båda gatorna. Då kan lägenheterna vara genomgående mot den tysta sidan och man kan även placera en mindre uteplats i bottenvåningen där. Det bästa för buller vore ett slutet kvarter med en innergård hel omgiven av byggnad, men pga den mindre tomten finns det inte plats för det.

Utöver det vanliga trafikbullret finns här också andra bullerkällor. Som startande och stannande bussar vid intilliggande hållplats, samt berusade supportrar som ofta går från barerna i Råsunda till arenan. Buller från skrålande människor behöver man, vad jag vet, aldrig ta med i planprövning. Däremot kan bussarna påverka bedömningen. När kommer elbussarna undrar jag.

Markföroreningar
Vid förtätningsprojekt är det vanligt med föroreningar i marken från tidigare verksamheter. Vid planläggning av mark där det har funnits industrier kan man i stort sett räkna med att man kommer att hitta någon typ av föroreningar och behöva sanera. Men eftersom den här tomten har varit obebyggd under såpass lång tid är det stor chans att det aldrig varit någon förorenande verksamhet där.

Om man tittar på äldre flygfoto från Eniro kan man dock se någon typ av figur i området. Det är otydligt om det är någon typ av byggnad eller något annat. Vad tycker du det ser ut som? Skriv gärna i kommentarsfältet.

Historiskt flygfoto från Eniro

Luft
Luftkvalité är oftast inget problem för planläggningen, annat än intill väldigt högt trafikerade leder.

Kollektivtrafik
Det finns en busshållplats precis intill planområdet, vilket i största delen av Sverige skulle betraktas som oerhört bra tillgång till kollektivtrafik. Men vi Stockholmare har ju lite högre förväntningar så i vår bedömning är det inte någon exceptionell tillgång, eftersom närmaste station för spårtrafik ligger över 700 meter bort. Ve och fasa!

Krav på parkering
Parkeringsnormen för Solna stad (2014) anger att för flerbostadshus ska det anordnas mellan 0,5-1,1 p-platser för bil per lägenhet. Storlek på lägenhet och avstånd till spårtrafik ska vägas in i bedömningen om slutgiltigt tal.


Planområdet ligger 770 m från Näckrosens tunnelbanestation vilket borde ge p-norm 0,6 för 1-rok, 0,8 för 3-4 rok och 1 för >5 rok. Det finns inte med någon redovisning av möjliga mobilitetsåtgärder som kan ersätta delar av parkeringsplatser. Men dokumentet antogs 2014, vilket är en evighet sen i mobilitetssammanhang. Troligen har frågan kommit upp sen dess i andra planer.

Bilpool
Bilar i bilpooler har idag endast en marginell roll. I Solna finns ett fåtal bilar. Införandet av bilpooler i staden kan komma att påverka behovet av parkeringsplatser för privatbilar.

Citat från Parkeringsnorm

För cykelparkering gäller 2,5- 4,5 cykelplatser per bostad i flerbostadshus, beroende på storlek på lägenhet.


Utgångspunkten bör vara att varje boende i Solna ska haen parkeringsplats för cykel. Dessutom krävs plats för besökande. I Solna finns idag drygt två boende per hushåll men i nybyggda hus är vanligtvis boendetätheten högre än i de befintliga bostäderna. Ett spann föreslås för normen,baserad på den genomsnittliga lägenhetsstorleken för de bostäder som ska uppföras.


Det finns också p-normer för cykel och bil för kontor, handel etc vilket blir aktuella beroende på vad för typ av användning man lägger på lokal i bottenvåningen och hur stor den är.

Tekniska anläggningar
Troligen finns det el-ledningar i planområdet, eftersom det är kommunal mark och det står mindre elskåp där. Det kan även finnas vattenledningar eller tex ledningar för fiber. I tjänsten ledningskoll kan man skicka in en fråga om ett område och få svar från alla som har ledningar där. Men det är bättre att vänta tills man har mer detaljer om vilket djup och exakt yta man är intresserad av. Kommunerna har också ofta många av ledningarna inlagda i sina interna arbetskartor. Om ledningar behöver flyttas för planarbete bekostar exploatören det.

Slutsats
Precis som i alla förtätningsplaner finns det många faktorer att ta hänsyn till för en detaljplan men det finns inget som uppenbart förhindrar planläggning, förutsatt att Solna stad inte bedömer att parkmarken inte under några förutsättningar kan bebyggas. Det är även viktigt hur kommunen bedömer att kopplingar mellan Arenastaden och Råsunda bäst förstärks.

Vad tror du om förutsättningarna? Vad finns det för alternativa sätt att hantera dem? Finns det andra platser du tror har mycket bättre förutsättningar som vi har missat? Kommentera gärna här eller på facebook.

Länkar
Solnas Översiktsplan och relaterade dokument


Solnas Dagvattenstrategi


Google streetview för platsen


Ledningskollen


Solna stads webbkarta


Parkeringsnorm Solna


Beställ statistik från Strada

Cykelplan för Solna


Cykelkarta för Solna


Artportalen
Bli medlem YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Anders Gardebring (21 Mai 2019 12:44):
Wow! Imponerande genomgång.
+1
Martin Ekdahl (21 Mai 2019 13:05):
Wow utförlig presentation! Jag följer med intresse detta projekt. Kommentaren om de berusade supportrarna var underhållande. ;)
+1
Martin Lindahl (22 Mai 2019 06:39):
Det verkar legat en mindre byggnad med en större grusad yta i området enligt den gamla flygbilden.
 0
Göran Deurell (11 September 2019 01:13):
Enligt detaljplanen är ytan för den lilla byggnaden som Martin Lindahl nämner en yta för Transformatorstation.

Jag kan tänka att det en lokalisering närmare Backvägen längre in på Vintervägen kanske är lättare att få med Solna stad på.

Snyggt Sofia!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 8647 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket

Villa Lorensberg på Lennart Torstenssonsgatan var en av anhalterna under vandringen. Tanken var initialt att arrangemanget skulle hållas redan under våren 2023, men i och med att vi fick till ett samarbete med stadsbiblioteket, blev det framskjutet till hösten för att passa deras program under Kulturkalaset. (klicka för att förstora).

 

Det var dock inte helt lätt att uppskatta hur många som skulle besöka den här typen av tillställning, men stadsbibliotekets informationsmaterial gjorde uppenbarligen sitt för att nå ut till en bred publik: vid utsatt tid på konstmuseets trappor blev vi positivt överraskade att hela 70 personer slutit upp, och då några tillkom senare under vandringen, var vi som mest omkring 80. Det var såväl unga som gamla, och merparten var för dessa sammanhang obekanta ansikten. Det är positivt att intresset för denna typ av viktiga frågor blivit så stort bland allmänheten!

Senare vid seminariet räknade vi till drygt 60 personer, där somliga hade stannat från vandringen, medan andra fallit bort eller tillkommit. Tre och en halv timme (inklusive paus) var måhända en aning mastigt för genomsnittsbesökaren av Kulturkalasets programpunkter, men vi ville utgå från en upplevelse och göra något mer än att bara prata. Oavsett vilket var det glädjande med så stor uppslutning, vid såväl vandringen som i det efterföljande seminariet.

Vi fick även ett ypperligt mediokert väder för att ha en stadsvandring, varken för fint och soligt eller regnigt, vilket sannolikt bidrog till att många passade på att komma. Tack till alla som besökte, deltog eller på andra sätt möjliggjorde detta arrangemang!

Nedan följer en ganska omfattande redogörelse för det hela, men som en hjälp att navigera finns länkar kopplade till de olika rubrikerna.

[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.
I Lilienbergs fotspår
En tidigare stadsvandring i närområdet
Stadsvandringen: Lorensbergs villastad
Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"
Ursprunglig kontrovers: markanvisningen
Utforskning
Färden går vidare
Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9
Utforskning
Tillbaka mot Götaplatsen
Seminariet på stadsbiblioteket
Föredrag
Diskussion och inspel från publiken
Avslutande frågestund
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.

Det hade hunnit gå nästan fyra år (!) sedan Yimby Göteborg arrangerade en stadsvandring senast, närmare bestämt den 26 oktober 2019, då vi tillsammans med 3000 andra besökare tog tillfället i akt och promenerade i Gullbergstunneln. Efter detta kom som bekant pandemin emellan, och det var som om luften gick ur. Men nu 2023, i samband med att Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15, ville vi dock hitta på något lite utöver det vanliga.

Vi är nog många som känt en längtan under coronaåren efter att kunna träffas igen fysiskt för att diskutera arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Parallellt med detta har det bedrivits en flitig arkitekturdebatt i såväl dags- som fackpress (se bilaga längst ned på sidan) vilket senare kommit till uttryck även i ett TV-program på SVT.

 

Kulturnyheterna special: Fint eller fult? Från vänster: Rahel Belatchew, Mark Isitt, Albert Svensson samt programledare Hannes Fossbo

 

Denna debatt har i synnerhet handlat om de föreliggande strävanden – inte minst från politiskt håll – om att bygga i "klassisk stil" (för att fånga upp en folklig längtan efter skönhet, och ett missnöje med arkitekturen), men också en tydlig vilja från arkitektskråets sida om att styra in diskussionen mot att istället tala om kvalitet, vilket man menar är ett mer användbart begrepp i sammanhanget.

Det finns poänger i att tala om kvalitet, men det framstår föga som det Alexanderhugg många vill påskina, i synnerhet inte i avsaknad av uttryckliga resonemang kring vad man faktiskt menar, definitioner för vad kvalitet kan vara, och kriterier för hur detta kan bedömas och utvärderas. Har det uppnåtts eller inte? Särskilt i relation till ett projekts krasst ekonomiska förutsättningar och läge i staden. Är kvalitet ens ytterst något materiellt eller immateriellt? Om kvalitet reduceras till en sorts relativism eller subjektiv omdömesfråga, på vilket sätt är termen i så fall mer användbar eller handfast än att tala om skönhet och det vackra?

Under 2023 arrangerades flera seminarier som tangerat dessa ämnen, bland annat av Fastighetsägarna (17/1) samt senare av Krook & Tjäder arkitekter (1/6). Vi började själva skissa så smått på vårt seminarium redan i början av året tillsammans med Fredrik Rosenhall på arkitektkontoret Inobi, för att diskutera olika ingångar, samt bena i de outtalade värderingar som präglar stadens form och stildebatten generellt.

 

Krook & Tjäders panelsamtal på Platinan, ett av flera arkitekturseminarier som tangerade ämnet under 2023.

 

"Vi borde prata om hållbarhet och kvalitet snarare än stil". Från vänster: Kaj Granath, arkitekt och forskare Chalmers; Malin Lernfelt, journalist; Johannes Hulter, kommunalråd Socialdemokraterna (och före detta Yimby-samordnare); Kristina Pettersson Post, chef region Göteborg Vasakronan; Pontus Orrbacke, arkitekt Krook & Tjäder; Gunilla Grahn Hinnfors, journalist och moderator (klicka för att förstora).

 

Malin Lernfelt skrädde inte orden; det var också minst sagt fascinerande att hon och Hulter nu hamnat på samma sida i denna diskussion, särskilt för den som minns hennes ledare i GP från 2009 där Yimby utmålades som "en testbana för socialdemokraternas stadsplanering".

 

För vårt seminarium ville vi i likhet med de andra exemplen ha med representanter från olika professioner med inflytande över byggandet, men med skillnaden att vi själva skulle kunna vara med som moderatorer. Vi ville också kombinera seminariet med en stadsvandring, så att vi kunde ta vår utgångspunkt för den efterföljande diskussionen i en gemensam upplevelse av konkreta, nyligen genomförda exempel på vad byggnader med kvalitet – och som på något plan ansluter till en klassisk tradition – skulle kunna innebära.

Fredrik Rosenhall och Inobi hade de senaste åren varit involverade i arbetet med att rita två ganska olika nybyggen i Lorensbergs villastad, Ekmansgatan 5 (tillsammans med Albert Svensson) och Lennart Torstenssonsgatan 9. Därför föll det sig naturligt att besöka detta område.

Vi hade även kontakt med Anna Henriksson på Sverigehuset (som tidigare visat oss runt i Lundbypark) angående deras färdigställda projekt med kvarteret Röda Bryggan i Pustervik. Det var dock oklart hur vi skulle kunna knyta ihop dessa två olika geografiska platser i en enda vandring, och det löste sig heller inte på annat sätt än att det fick ske vid ett senare tillfälle. Men det kunde ändå bli ett innehåll för seminariet.

 

 

I Lilienbergs fotspår

Under flera års tid har vi även haft tankar på att försöka få till stadsvandringar som ansluter Hans Bjurs standardverk om Albert Lilienbergs stadsplaneverksamhet i Göteborg. Det skulle kunna ses som en form av bokcirkel, men där man även besöker de olika stadsdelar och -miljöer som Lilienberg satt sin prägel på. Omvänt gäller givetvis att boken ger möjlighet till ytterligare fördjupning i efterhand. Passande nog är det just Lorensbergs villastad med Högåsplatsen som pryder omslaget (foto: Krister Engström), så vår vandring blev ett ypperligt tillfälle att sjösätta en första del i detta projekt.

 

En resurs i ryggsäcken.

 

Av särskilt intresse för vår genomförda vandring kan nämnas avsnittet med underrubriken Gestaltning av staden i söder (s. 77-80) i kapitlet om Lilienbergs stadsplanering, samt det senare kapitlet om Götaplatsen och Nedre Johanneberg (s. 108-129).

Dessa kapitel ger dels en inblick i framväxten av bland annat Lorensbergs villastad, men även den tävlingen om att få gestalta Götaplatsen, som kom att vinnas av arkitektgruppen ARES: Arvid Bjerke, R.O. Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, som senare även fick i uppgift att projektera Jubileumsutställningens byggnader. Det var dock enbart Bjerke och Ericson som kom att arbeta vidare med uppdragen, vilket gett oss bland annat konstmuseet och -hallen.

Som vi kommer se under vandringen har ovanstående arkitekter varit flitiga i närområdet, och inte minst ritade Bjerke och Swensson under 1910-talet många av villorna uppe i Lorensbergs villastad, där även Torulf hade en egenritad privatbostad invid Högåsplatsen.

Boken rekommenderas varmt i sin helhet, och hör hemma i bokhyllan hos alla med intresse för hur Göteborg växte fram under det tidiga 1900-talet – perioden mellan 1800-talets rutnätsstruktur och den kommande funktionalismens uppbrutna bebyggelsemönster. För den som inte redan har boken hemma är det med andra ord läge att införskaffa ett exemplar!

 

 

En tidigare stadsvandring i närområdet

2013 arrangerade vi en stadsvandring kring Näckrosdammen, som på många sätt kompletterar den vandring vi nu gjort tio år senare. I inlägget har vissa av dessa foton återanvänts, vilket kan tjänta till att visa på förändringen som skett sedan dess. Det finns även ett filmklipp på drygt 20 minuter bifogat från denna vandring där vi bland annat samtalar kring den då rivningshotade hovrättsbyggnaden.

 

Arkitekt Håkan Cullberg berättade under vår vandring 2013 om arbetet med den ombyggda entrén till konstmuseet (1996), där ingången kom närmare Götaplatsen, och om konstnären Pål Svenssons snillrika portar.

 

Ljusinsläpp: Cullberg berättade också om hur en sten i muren togs bort för att skapa ett fönster till konstmuseets nya entré.

 

Den gången berättade även Jerker Olsson om vikten av att bygga med kvalitet, och om sin roll som byggherre för Artisten, delar av Humanisten, samt en planerad tillbyggnad av gamla hovrätten, som överklagades på 90-talet. Se videoklippet nedan.

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=Smf1jVUG_uc[/video]

 

En liten pärla: Gamla hovrätten från 1948 av arkitekt Hakon Ahlberg, var vid tiden för förra vandringen rivningshotad, och med anledning av detta gjorde Jesper Hallén och jag ett besök inne i byggnaden för att dokumentera. Foto: Jesper Hallén

 

Detta resulterade i inlägget Inblick i gamla hovrätten, där man med fördel kan ta del av fler bilder från byggnadens interiör. Foto: Jesper Hallén

 

  

Stadsvandringen: Lorensbergs villastad

Som nämnts tidigare var det drygt 70 personer som hade samlats vid konstmuseets trappor för att följa med bland de storslagna tegelvillorna i Lorensbergs villastad, och titta närmare på två nybyggen: Ekmansgatan 5 samt Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg).

 

Kö till konstmuseets hundraårsjubileum (1923-2023)? Glädjande nog skulle folkskaran med på vår stadsvandring!

 

Göteborgsvarvet Marathon gick av stapeln samma dag, men det var inget som inverkade negativt på vårt arrangemang då löparna redan hunnit bort från Avenyn vid det laget.


Vi missade även Drömmarnas monument med ungefär en vecka ... (klicka för att förstora)

 

Götaplatsen med stadsbiblioteket till vänster, och Lorensbergs villastad till höger. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Vandringen började vid Götaplatsen (gul punkt), gick vidare mot de planerade stoppen på Ekmansgatan 5 respektive Lennart Torstenssonsgatan 9, för att sedan övergå i seminariet på stadsbiblioteket (röd punkt). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Ett sådant flöde av människor kan inte höra till vanligheten här.

 

Ekmansgatan. Vi närmar oss här den första anhalten. Foto: Tove Krabo

 

 

Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"

Under 2022 uppförde TB-Gruppen en nyklassicistisk tegelbyggnad i Lorensbergs villastad, som ritats av Albert Svensson och Fredrik Rosenhall, med tydliga ambitioner om att ansluta sig till platsens arkitektur snarare än att skapa kontrast- och chockverkan. Entré- och källarplanet inrymmer konferenslokaler medan plan 2-5 innehåller 17 yteffektiva företagsbostäder.

 

Förargelsens – och tillika lovprisningens – hus. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Tidigare under året hade Ekmansgatan 5 vunnit Arkitekturupprorets utmärkelse för Sveriges vackraste byggnad 2023. Sedan vi genomfört denna stadsvandring kom även byggnaden att nomineras till Per och Alma Olssons pris för årets bästa byggnad i Göteborg (som stod färdig 2022), samt senare även vinna denna utmärkelse.

 

[quote]

 

Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.


– Juryns motivering[/quote]

 

[quote]

 

Det är roligt att få uppmärksamma detta ovanligt vackra och välbyggda hus, som kommer glädja generationer av göteborgare. Gestaltningens kvalitet, omsorgen om detaljerna och det professionella engagemanget är en fin förebild för framtiden.


– Johannes Hulter (S),  juryns ordförande[/quote]

 

[quote]

 

Bättre illustration av dagens situation finns inte: vi har ett kvalitetsproblem, inte ett stilproblem.

[...]

Det är både fel arkitekt och fel byggare för den prominenta platsen. Det skulle aldrig ha blivit byggt.

 

– Pär Eliaeson, chefredaktör för Arkitekturtidskriften KRITIK[/quote]

 

Arkitekturupprorets pris är en sak, men den senare utmärkelsen till Göteborgs bästa byggnad har naturligtvis skapat en oerhörd kontrovers, som uppbringat närmast hysteriska reaktioner på sina håll. Detta har ytterligare spätts på av det faktum att inga arkitekter varit representerade i juryn. Projektet hade förvisso varit omdebatterat redan sedan skisstadiet, och inte minst den kontroversiella hanteringen av markanvisningen (mer om det senare), men i och med prisutdelningen aktualiserades alltsammans till en nivå närmast av moralpanik.

 

Från vår stadsvandring 2013: "Det är inte alla bostadsrättsföreningar som har ett eget baner ..." Notera även den gräsklädda kullen i bakgrunden, vilket är tomten för Ekmansgatan 5.

 

Det är med andra ord ett minst sagt kontroversiellt byggprojekt vi närmar oss på vår vandring, sannolikt ett av de mest omskrivna i Sverige, och som såväl hyllats till skyarna som sågats vid fotknölarna. Med avseende på de negativa ordalag som använts om huset skulle man nästan kunna tro att det rörde sig om en okänsligt placerad skyskrapa, eller någon sorts svulstig rymdskeppsliknande skapelse i glas och stål. Det handlar dock snarare om det motsatta; och det är just detta som är så oerhört fascinerande, att en tegelbyggnad i måttlig skala, som gör allt för att underordna sig omgivningens grammatik, smälta in och sjunga i kören, framstår som provocerande till den grad att man vill hämta såväl mysse och bysse!

Om vi bortser från dramat kring markanvisningen, och ser till byggnaden som sådan: vad är det egentligen som ligger till grund för dessa ryggmärgsreaktioner på ett rent psykologiskt plan? Är det kanske nu vi ber Per Magnus göra en psykoanalys av fenomenet?

 

En kulle att dö på? Före/efter exploatering av Ekmansgatan 5. En förvisso fin liten trädbevuxen bergknalle. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Från motsatt håll: Villa Ekman från 1918 efter ritningar av Karl Samuelsson, och den numera exploaterade tomten. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Stor&Liten ...

 

Arkitekt Fredrik Rosenhall, som arbetat med såväl Ekmansgatan 5 som Lennart Torstenssonsgatan 9, var vår guide under vandringen. Stadsbiblioteket hade varit vänliga att tillhandahålla en väst med mikrofon och högtalaranläggning. Foto: Tove Krabo

 

Betongpilastrarna och dess skarvar har minst sagt orsakt harm hos somliga. Arkitekt Albert Svensson å sin sida poängterar dock det anmärkningsvärda i att man suttit i byggbyssjan och diskuterat placeringen av joniska kapitäl. När hände det senast? 

 

Fredrik Rosenhall beskrev hur gavelmotivet med pilastrarna blir ett sätt att skapa en resning i fasaden, och mer av ett vertikalt uttryck, i en byggnadsvolym som tekniskt sett är ett stubbigt punkthus. Kollaget är från presentationen under det efterföljande seminariet. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Foto: Tove Krabo

 

 

Ursprunglig kontrovers: markanvisningen

Byggnaden väcker uppenbarligen många olika typer av känslor, vilket mottagandet vittnar om, men de stora meningsskiljaktigheterna uppstod redan innan husets tillblivelse i markanvisningsskedet. Fastighetskontoret får in totalt åtta ansökningar, varav sju av dem anses uppfylla de grundkrav som ställts för markanvisningen. Utifrån en helhetsbedömning föreslår fastighetskontoret sedan att markanvisning lämnas till Sigillet Fastigheter AB, vars förslag gestaltats av Utopia Arkitekter.

 

Tjänstemännens val. Sigillet Fastigheter och Utopia Arkitekter låg bakom det förslag som utvalts av fastighetskontoret efter avslutad markanvisning (men som senare ratades av politiken). Se vidare reaktionerna från när bilden ursprungligen postades i YimbyGBGs Facebook-grupp 2018, vilket på många sätt utgör ett intressant tidsdokument. Bildkälla: Göteborgs stad (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Måtte det bli jävligt mycket snyggare än det där.

 

– Jan Jörnmark (när bilden ursprungligen postades 2018)[/quote]

 

Från politiskt håll fanns dock ett missnöje med fastighetskontorets val, och man menar att inte tillräckligt stor hänsyn tagits till skrivningarna om gestaltning och anpassning till platsen (se citerat utdrag från markanvisningen längre ned). Socialdemokraterna skickar därför in ett yrkande till fastighetsnämnden, där markanvisningen föreslås tilldelas det utpräglat klassicistiska förslaget istället (Albert Svensson, Inobi, TB-gruppen). Yrkandet klubbas igenom av en majoritet i fastighetsnämnden den 4/2 2019, och följs upp av en debattartikel dagen efter i Göteborgs-Posten signerad Ali Moeeni (S).

 

[quote]

 

Vi socialdemokrater i fastighetsnämnden lägger nu ett yrkande om att tilldela en markanvisning till en intressent som vill bygga ett vackert hus i klassisk stil på Ekmansgatan i Lorensberg.

 

– Ali Moeeni (S) i debattartikel, GP, 5/2 2019[/quote]

 [infobox]

"Strid om mångmiljonvilla ovanför Götaplatsen" – (artikel i GP, 5/2 2019)
"Att bygga nytt och mycket räcker inte" – Ali Moeeni (S) (debattartikel, GP, 5/2 2019)
"Politiker ska inte agera smakdomare i byggprocessen" – Gunilla Grahn-Hinnfors,Västsvenska Handelskammaren (replik i GP, 6/2 2019)
"Vi måste höja kvaliteten på formspråket i nya hus" – Ali Moeeni (S) (slutreplik i GP, 6/2 2019)[/infobox]

 

Den politiska majoritetens val. Rendering för tiden vid markanvisningen 2018 av det förslag som senare kom att byggas på platsen. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Fasadritning i akvarell av Albert Svensson (klicka för att förstora).

 

Johannes Hulter (S) postade partikamraten Moeenis debattartikel i YimbyGBGs Facebook-grupp, och inlägget kom att få drygt 100 kommentarer. Ett flertal av dessa skrevs av politiker som vid tiden satt i fastighetsnämnden, exempelvis Emmali Jansson (MP), som vände sig mot yrkandet och hur ärendet hanterats (snarare än byggnaden i sig); kommentarerna ger en ingång till hur man närmade sig frågan från politiskt håll, och där kritikerna bland annat hänvisade till att gestaltningen inte var bindande i markanvisningen, utan snarare skulle utarbetas mer utförligt i ett senare skede. Majoriteten å sin sida menade att gestaltning och anpassning till platsen var av central betydelse i markanvisningen, och att vikten av desamma framgick i de uppställda kriterierna. Dessutom menade man att det klassicistiska förslaget bättre svarade upp mot dessa:

 

[quote]

 

Från dokumentet "Förutsättningar för markanvisning vid Ekmansgatan 5":

 

Syftet med planen är att säkerställa bevarande av den kulturhistorisk värdefulla miljön i Lorensbergs villaområde. För den aktuella tomten har planbestämmelserna anpassades [sic!] till närområdets kulturhistoriska värde.

[...]

Byggnadens exteriör utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse och ska vidare utföras med sadeltak med gavel mot Ekmansgatan

[...]

Lorensbergs villaområde omfattas av stadens bevarandeprogram och utgör riksintresse för kulturmiljövården.

[...]

Specifika krav på bebyggelsen
Bebyggelsens utformning ska anpassas till den känsliga kulturmiljön och spegla de omkringliggande byggnaderna genom materialval, detaljer och proportioner. Projektet ska vara platsspecifikt och ge en god helhetsverkan i den väl sammanhållna kulturmiljön. Att genomföra ett byggprojekt i det aktuella området innebär ett ansvar och det ska bidra med kvalitet till sin omgivning som är gestaltad med stor omsorg.

[...]

Övrigt
Gällande detaljplan anger att exteriören ska utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse vilket innebär ovanligt höga kvalitetskrav avseende byggnadens utformning, utförande och materialval. Byggnaden ska utföras med en verkshöjd som motsvarar omgivande arkitektur och ska anpassas till omgivande kulturmiljö.

[...]

Bedömningskriterier
...
Beskrivning av hur förslagsställaren avser att på den aktuella fastigheten arbeta med gestaltningen för att möta kraven på anpassning till kulturmiljön.
[/quote]

 

[quote]

 

Det är väl inget konstigt att en nämnd kan fatta ett annat beslut än vad tjänsteutlåtandet förslår? Annars skulle vi ju ha tjänstemannastyre och det om något vore ju inte demokratiskt. Det är också svårt att se att inte gestaltning skulle vara en avgörande fråga i detta fall och det är ju uppenbart att detta förslag skiljer ut sig markant på den punkten. Vilket torde göra det väldigt transparent varför detta förslag väljs framför övriga. Det framgår också av yrkandet. Sedan behöver man inte hålla med om resonemanget, men det är en annan sak.

 

– Johannes Hulter (S) i svaromål angående Moeenis debattartikel och Socialdemokraternas yrkande i YimbyGBGs Facebook-grupp.[/quote]
 

Viss kritik mot fastighetsnämndens tilldelning av markanvisning handlade även om att visualiseringen inte kommer att kunna efterlevas, och att den blir beslutsgrundande vore därför "djupt problematiskt". Man kan notera skillnaden i tempelgavelns utförande mellan förslagets ursprungliga akvarell, renderingen och det som senare uppfördes, men var dessa farhågor befogade om man ser till det byggda resultatet som helhet?

 

 

Utforskning

Tanken var ursprungligen att vi även skulle få komma in och se de två byggnadernas interiörer. I den mån det går brukar denna typ av stadsvandringar som kombinerar ute och inne vara mycket givande, men eftersom vi blev så många (närmare 80 personer) fick vi dessvärre nöja oss med att gå runt och titta in genom fönstren. Å andra sidan var den stora uppslutningen till vandringen ett angenämt problem, men det blev lite av ett antiklimax.

 

Notera stödmuren längst till höger i bild: berget som togs bort vid bygget har blottlagts på ett effektfullt sätt.

 

Läsbarhet. Muren sedd framifrån i marknivå.

 

Detaljer. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi

 

Arkitekt Albert Svensson i diskussion om byggnaden som han gestaltat. Foto: Tove Krabo

 

Albert gjorde mig uppmärksam på bottenvåningens kassettak (även om mitt foto genom fönstret snarare för tankarna till Dogma 95).

 

En lite mer smickrande bild av byggnadens konferensanläggning. Bildkälla: TB-gruppen

 

 

 

Färden går vidare

Ett stenkast bort hade det hänt saker sedan vår vandring 2013.

 

Under vår förra vandring såg huset på Bengt Lidnersgatan ännu ut som till vänster. Det var ursprungligen från 1915-16, och ritades av Oswald Westerberg, men hade senare uppenbarligen byggts om mot något som mer liknar en sorts sympatisk folkhemsfunkis. Till höger dess nuvarande ersättare. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Frågan är dock varför dessa fönster placerades på detta sätt och inte symmetriskt? Frågan är också varför Ekmansgatan 5 väcker sådan aversion hos somliga, medan detta kan passera obemärkt förbi samma "kvalitetsvurmare"?

 

Broströmska villan från 1916 efter ritningar av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

Radhuslängan från 1914-15 ritades också den av Arvid Bjerke i samarbete med R.O. Swensson. I gavelhuset till vänster, som uppfördes för Bjerke själv, hade han även sitt arkitektkontor.

 

Längs Dicksonsgatan.

 

Kompletterande vy på Villa Broström. Vi får se hur det blir med konstmuseets planerade tillbyggnad.

 

Nedför Lyckans väg (gatusträckningen byter namn ett flertal gånger). Till vänster Wijks villa från 1913, som även den ritades av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

I bakgrunden Dan Broströmhemmet (SGS Studentbostäder) från 1950 ritat av Jan Steen.
 

Lennart Torstenssonsgatan. Vasaskolan strax utanför bild till höger. I bakgrunden tornar delar av Uno Åhréns Johanneberg upp sig.

 

"Svarta Örns Ordens hus". Arkitekt: Lars Erik Nilsson, 1955.

 

Ett mer sentida tillägg, 1990-2000-tal? (helt säkert innan innan 2009, då den finns med på Google Street view från det året). Om någon vet mer, så tar vi tacksamt emot information och uppdaterar här.

 

Dan Broströmhemmet till vänster, i bakgrunden Carlanderska villan från 1913. Ritad av ... trumvirvel ... Arvid Bjerke och R.O. Swensson. Till höger Ordenshuset/Villa Johanneberg från 1923 efter ritningar av Tor Zetterström.

 

Villa Löwenadler från 1917. Arkitekt: Karl M Bengtsson.

 

 

Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9

Så kom vi fram till det andra stoppet på vår vandring, och en byggnad i ett mer funktionalistiskt utförande med fönsterband i ett utkragande burspråk som går runt hörnet. Samtidigt finns där även en stram tegelfasad med tydliga fönsteraxlar, som för tankarna till såväl övergångsformerna från 20-talsklassicismen till 30-talets mer avskalade fasader längs Viktor Rydbergsgatan, och till 40- och 50-talens småskaliga tegelarkitektur i allmänhet, som var lite av en motreaktion till 30-talsfunkisen.

Det fina teglet i byggnadens fasad har återanvänts från ett äldre hotell som rivits i Nässjö (dvs som man sa att man skulle göra vid rivningen av Porslinsfabriken). Det har inte precis snålats på materialvalen, vilket framgår av bildserien nedan. Å andra sidan avspeglas detta även i att prislappen för en av fyrarumslägenheterna hamnade på drygt 20 miljoner kronor! Det rör sig med andra ord om ett mycket exklusivt projekt, och på en tomt med ett rekordhögt markpris. Totalt handlar det om åtta lägenheter, fyra små om 29-35 kvm och fyra stora om 142-149 kvm.

Det är för övrigt intressant att arkitekter som Ernst Torulf eller Arvid Bjerke på sin tid kunde uppföra egna bostadshus i Lorensbergs villastad – en tillvaro ganska fjärran från dagens mer proletariserade (nåja) arkitektskrå som, med vissa framgångsrika undantag, snarare i många fall skulle få vara glada för ettan i källaren på Lennart Torstenssonsgatan.

 

  

[quote]

 

Villa Lorensberg har gestaltats med inspiration från modernismens tidigaste dagar då arkitekturen var lekfull och experimentell men ändå kunde bära spår av klassicism. Huset har formats av såväl funktion och rumsgestaltning som av exteriörens komposition och proportioner. Tillsammans med detaljer som rundade hörn, specialutformade räcken och präglade mönster har idén varit att ge huset en egen karaktär som samtidigt passar med områdets.


Grunden i dess komposition är en tegelkropp med granitsockel som byggts på med arkitektoniska element som ett spatiöst burspråk över gatufasadens ena hörn, balkonger över det andra, samt en takvåning som en egen pjäs högst upp. Mindre grepp som glaspartier, indragen entré och ett par solitära balkonger ger ytterligare variation. Genom terrasseringar, granitmurar, slänter och planteringar sker mötet mellan byggnaden och det kuperade landskapet som mot baksidan övergår i en skogsdunge. Ambitionen har varit att samtidigt balansera all denna mångsidighet mot en underliggande gestaltningsmässig ordning och röd tråd.

 

– Haldur Rohtla, Fredrik Rosenhall och Erik Järkil, Inobi Arkitekter.

[/quote]

 

Rendering. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Verklighet. Fotografen fick klättra upp över folkskaran likt tullindrivaren Sackaios i hopp om en bättre vy.

 

Foto: Tove Krabo

Video där stadsarkitekt Björn Siesjö kommenterar Villa Lorensberg

 

Tomten innan exploatering. Bildkälla: Google Street view

 

Fredrik Rosenhall (till vänster) och Carl Gabrielsson från Hökerum bygg (till höger) berättar om projektet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Foto: Tove Krabo

 

I likhet med Ekmansgatan 5 kunde vi, på grund av gruppens storlek, dessvärre inte komma in som planerat, för att titta i någon av de lägenheter där ingen ännu flyttat in. Anna Nyborg från Inobi, som ansvarat för utformningen av byggnadens interiör, gjorde dock sitt bästa att beskriva för oss hur man tänkt beträffande materialval etc.

 

Inredningsarkitekt Anna Nyborg berättar om byggnadens interiör.

 

I brist på husesyn: rendering av hur det skulle kunna se ut innanför fönsterbandet i en av de stora lägenheterna. Bildkälla: Inobi (se vidare Hökerum Bygg för fler invändiga bilder)

 

Spontandebatt. Ragnar var inte övertygad om gestaltningen, och i synnerhet inte de funktionalistiska fönsterbanden i burspråket.

 

Modernistisk överdos

 

 

Utforskning

Några lägenheter var redan inflyttade, så vi ansträngde oss för att inte verka allt för påflugna.

 

Axonometri. Notera gårdsmiljön i slänten bakom. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Trappan upp till trädgården (även denna bild krävde ett visst mått av "parkour"). Notera räckena.

 

Elegant. Notera den stansade plåten i kring fönsterbanden.

 

Detaljer. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

 

Tillbaka mot Götaplatsen

Här beslutade vi att avsluta den officiella stadsvandringen för att ta en paus, och den som ville var sedan välkommen till seminariet nere på stadsbiblioteket. Det var dock en ganska stor skara som slog följe dit ned, medan andra passade på att tacka för sig.

 

Vägskilje

 

Vi andra tog en lite mer äventyrlig stig. När Tove och jag rekade inför vandringen en kväll blev det riktigt överfallsväder, och i väntan på att ösregnet skulle bedarra hann det bli becksvart ute. När vi väl traskade upp för denna då gyttjiga slänt i skogspartiet, så var det hållandes min mobiltelefon som vore det ljuset av Eärendil (kristallflaskan som Frodo fick i gåva).

Näckrosdammen gör skäl för sitt namn och anlades inför Jubileumsutställningen 1923. Vid vårt besök var det knappt så att dammen syntes för växtligheten (klicka för att förstora).

 

Någon nämnde Brasilia.

 

Fågelsången

 

Artisten från vår vandring i november 2013. Byggnaden med sina intrikata fönster är från 1992, och ritades av Carl Nyrén; skulpturen "Incantatio" gjordes av konstnären Roland Borén.

 

Så här tio år senare kunde vi dock konstatera att man dessvärre rivit f.d. flickläroverket, sedermera Kjellbergska (se Föreningen FASAD för mer information).

 

Det gamla flickläroverket från 1935 efter ritningar av R.O. Swensson, då rivningen påbörjats i februari 2023. Foto: Föreningen FASAD

 

Måtte det bli bra ... (klicka för att förstora)

"Te pesis", våren 2023. Här inne hade jag ett antal litteraturseminarier under min tid på universitetet ...

 

Fredrik Rosenhalls mamma var med på stadsvandringen, och hon berättade bland annat om hur pojkarna från Hvitfeldska brukade gå fram och tillbaka utanför skolan i hopp om att få en glimt av flickorna, medan de å sin sida brukade sitta uppe i fönstren och spana. Nu är alltihop reducerat till en grushög.

 

Flickläroverkets byggnad 2017. Bild: Ascilto Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

Seminariet på stadsbiblioteket


[quote]


Det pågår en intensiv debatt kring arkitektur och stadsbyggande, där många ger uttryck för en längtan efter vackra miljöer och byggnader med ett mer traditionellt, förmodernistiskt stiluttryck. Det finns också en målsättning från politiskt håll att bygga mer i "klassisk stil". Finns det samtida exempel på vad detta skulle kunna innebära?

Samtidigt finns en parallell strävan från arkitekthåll mot att istället för skönhet tala om kvalitet. Men vilka kriterier har vi att ställa upp och förhålla oss till, för att avgöra vad som är kvalitet, och huruvida vi uppnår detta?

 

Inbjudan: Stadsvandring och seminarium sön 3/9 om stadens form idag och i framtiden[/quote]

 

Vi närmade oss som tidigare nämnts denna diskussion med utgångspunkt i vår stadsvandring i Lorensbergs villastad och de två nybyggda exemplen, Ekmansgatan 5 och Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg), men också i paneldeltagarnas olika föredrag samt publikens inspel och frågor. Jag tror att vi blev något klokare efteråt, och förhoppningsvis även genom denna rapport. Nedan redogörs kort för huvudragen i seminariet.

 

Trappscenen. Mellan stadsvandringen och seminariet var det som nämnts tidigare en paus, så man fick möjlighet till en stärkande kopp kaffe eller att äta något.

 

Folk börjar strömma till.

 

Vi hälsades välkomna till stadsbiblioteket, och publiken fick en kort introduktion av programmet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Anna Henriksson, VD Sverigehuset; Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

Wall of text. Ett kortfattad introduktion för att sätta tonen för diskussionen, och ett omnämnande av den digra produktion av debattartiklar på ämnet de senaste åren (se bilaga längst ned på sidan). I ett svagt ögonblick lovade jag även att skriva en essä om kvalitet, och det återstår väl att se när den blir färdig. Foto: Fredrik Mellquist

 

 

Föredrag

De olika paneldeltagarna fick med stöd av bildspel möjlighet att berätta om sina respektive projekt och infallsvinklar på ämnet.

 

1. Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi

En ingång till vårt seminarium var Fredrik Rosenhalls text om att outtalade värderingar styr stadens form, och som efter arrangemanget sedan följdes upp i inlägget "Vi får den stad vi planerar". En annan viktig text var även arkitekten Sture Balgårds artikel om "arkitektur i klassisk och fri stil" (dessvärre verkar länken inte gå att nå för tillfället hos Byggnadsvårdsföreningen).

 

[quote]

 

Allt från samma tid behöver inte följa samma värderingar – låt olika stadsdelar få olika karaktär!


– Fredrik Rosenhall, arkitekt[/quote]

 

Fredrik tog även upp olika exempel (vid sidan av Lorensbergs villastad) på projekt, förslag och skisser där han utgått från vad som skulle kunna beskrivas som klassiska principer. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

2. Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg

Carl berättade kortfattat om Hökerum Bygg, och att de är ett familjeföretag från Ulricehamn grundat 1968, som bygger omkring 500 bostäder/år (huvudsakligen i södra Sverige). Han berättade vidare om bygget på Lennart Torstenssonsgatan, bland annat om hur de återanvänt teglet i fasaden från ett hotell som rivits i Nässjö. Sedan nämndes även pågående projekt i Göteborg, bland annat i Högsbo Industriområde/Södra Änggården. Foto: Fredrik Mellquist

 

Om man betänker att de minsta lägenheterna i Villa Lorensberg, en etta på 35 kvm, skulle gå på omkring 4,7 miljoner kronor, och de stora fyrorna drygt 20 miljoner, så förstår man att det rör sig om ett prestigeprojekt. I egenskap av moderator var jag därför nyfiken på hur man från ett byggföretags synvinkel såg på alternativ för vanligt folk med mer blygsamma inkomster (news flash: det är få förunnat att kunna köpa en etta för närmast priset av ett småhus i kranskommunen).

 

Illustration av projektet i Backa, som skall resultera i drygt 300 små hyreslägenheter (ca 23-24 kvm) för främst unga och studenter, ett BMSS-boende om 8 lägenheter samt olika gemensamhetslokaler för aktiviteter av olika slag i bottenplan. Bildkälla: Hökerum bygg

 

Hökerum Bygg kan förvisso inte klä skott för bostadsmarknaden i Sverige, och min fråga kanske därför var ställd på fel nivå, men Carl lyfte fram projektet i Backa som ett exempel, där man bygger smålägenter, som kan passa studenter eller unga som vill flytta hemifrån.

 

3. Anna Henriksson, VD Sverigehuset

Anna Henriksson berättade om turerna kring kvarteret Röda Bryggan, som varit ett minst sagt omskrivet projekt, och mottagare av såväl ris som ros. Sedan seminariet genomfördes har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Efter att vi genomfört detta seminarium kom vi i oktober 2023 att ordna en ytterligare vandring med efterföljande after work, där vi fick en guidad visning av kvarteret Röda Bryggan av Anna Henriksson och arkitekt Sophie Dufva från Semrén & Månsson. Vi kommer därför att gå in mer på detaljer kring projektet i ett separat inlägg för den vandringen. Men i korthet så rör det sig om 59 påkostade bostadsrätter om 1-5 RoK, 32-148 kvm; det finns även ett flertal lokaler i bottenplan, som bland annat hyser restaurang- och bageriverksamheter.

 

Före rivning: påbyggnad, men också förvanskning. Bildkälla: Sverigehuset

 

Nybygget. Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor). Bildkälla: Sverigehuset

 

Symmetriska fönsteraxlar, vertikalitet, fasadindelning, gedigna material och en markerad sockelvåning med offentliga lokaler etc. (jämför med Johannes Hulters "checklista" nedan). Kvarteret trappas ned mot Rosenlundskanalen och upp mot Järntorget (Hulter kom dock under diskussionen att anmärka på "glasbalkongerna" i de franska fönstren...). Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bevarandet av Brogatan 2, det äldre tegelhuset till vänster från 1860, ingick även i projektet, och skall efter genomförd renovering hysa fyra lägenheter. Här blir dock stadens krav viktiga, för det hade naturligtvis varit mer lönsamt för en fastighetsutvecklare att riva och bygga nytt med högre exploateringsgrad. Men leder det till en bättre stad? Huset ger karaktär till dess omgivning, och gör att kvarterets utveckling och historia blir läsbar. Bildkälla: Sverigehuset

 

4. Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande.

"Modernistisk stadsplanering ska undvikas i högsta möjliga mån. Trädgårdsstad och kvartersstad med sammanbyggda kvarter och levande bottenplan ska premieras i planering och nyproduktion under mandatperioden." Foto: Fredrik Mellquist

 

Johannes Hulter (S) berättade om inriktningen från politiskt håll mot trädgårds- och kvartersstad, och hur man vill se mer arkitektur i en klassisk stil. Det är intressant hur allt detta (och mycket annat) sades vara direkt omöjligt om man frågade tjänstemän, byggare, arkitekter mfl. vid tiden för Yimby Göteborgs grundade 2008. Men för att förtydliga: man vill alltså från politisken möjliggöra och skapa bättre förutsättningar för arkitektur med ett mer traditionellt uttryck, snarare än att förbjuda något.

Givet exemplen som tagits upp i detta inlägg är det uppenbarligen möjligt om viljan finns. Däremot rör det sig nästan uteslutande om påkostade projekt i lägen med höga markpriser, och många frågor kvarstår ännu kring hur liknande kvaliteter skall kunna uppnås på ett bra sätt i en form av vardagsarkitektur, och även på mindre attraktiva platser i staden. Rent krasst: har Allmännyttan, som förväntas genomföra mycket av detta, beredskap och kompetens att förverkliga politikens visioner? Finns viljan hos stadens tjänstemän? Und so weiter.

 

Enligt Hulter vill man från politiskt håll se mindre av den här typen av slentrianmässigt avskalade och glesa miljöer i en modernistisk struktur, som var standard under många år. Foto: Fredrik Mellquist

 

...Och fler miljöer liknande den trädgårdsstad Lilienberg planerade i Kålltorp (exemplet är från Sanatoriegatan). Detta känns som en välavvägd bebyggelsestruktur i mer perifera lägen, och i synnerhet om alternativet annars vore renodlade villaförorter. Foto: Fredrik Mellquist

 

Frågan är bara hur man i avsaknad av en levande byggnadstradition, byggnadsstadgor eller tydliga stadsplaner uppnår den typen av kvaliteter utifrån rumslig integrering och en mänsklig skala som återfinns i äldre stadsdelar? Är lösningen måhända att bryta ned det i många små initativ snarare än ett fåtal stora? Går det att få till kvarter idag med en indelning i många mindre fastigheter, snarare än stora monoliter som täcker ett helt kvarter (även om man försöker sig på en visuell uppdelning av fasaden)?

 

Vad menar man då med klassisk arkitektur? Foto: Fredrik Mellquist

 

"Några utmärkande gestaltningsdrag för klassisk, traditionell arkitektur". Listan skall ses som en fingervisning, och är knappast uttömmande. Men det rör sig inte om raketforskning, eller ens en överraskning för den som överhuvudtaget spenderat någon tid alls i en europeisk stad från före funktionalismens genombrott (såvida man inte är mer än lovligt obstinat). Är detta verkligen så oerhört orimligt och kontroversiellt som man i debatten vill påskina? Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

 

Diskussion och inspel från publiken

Staden är ett komplext problem, som inte kan reduceras till politiska mål om produktion av x antal bostadsenheter, byggnader som skulpturala objekt, eller ens fastighetsutvecklares resonemang om att deras kunder främst är intresserade av lägenhetens interiör. Olika intressen behöver vägas samman, och perspektiv brytas mot varanda, om inte annat för att mildra ett utpräglat grupptänkande. Men då behöver man också mötas på olika sätt. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Ett framgångsrikt koncept i Mölndal har varit att sätta ett fast markpris, och sedan låta intressenter tävla utifrån uppställda krav och kvalitet – oavsett stil. Foto: Fredrik Mellquist

 

Det framfördes flera önskemål om en arkitektur som upplevs traditionellt vacker och omsorgsfull, och som man mår bra av, snarare än kantiga, hårdgjorda, avskalade miljöer av betong.

 

 

Avslutande frågestund

Tidigare Yimby-samordnare Annette Vejen Tellevi anslöt till diskussionen. Foto: Tove Krabo

 

Många av oss stannade kvar en bra stund.

 

Tove och Fredrik, som tagit många kompletterande foton till detta inlägg.

 

Tack för oss! Foto: Fredrik Mellquist

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 


Innovative design, fine grinding
9 April 11:13 av Tom Eem
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januar 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

46e Yimbyvandringen: Lorensbergs villastad med efterföljande seminarium på stadsbiblioteket

Villa Lorensberg på Lennart Torstenssonsgatan var en av anhalterna under vandringen. Tanken var initialt att arrangemanget skulle hållas redan under våren 2023, men i och med att vi fick till ett samarbete med stadsbiblioteket, blev det framskjutet till hösten för att passa deras program under Kulturkalaset. (klicka för att förstora).

 

Det var dock inte helt lätt att uppskatta hur många som skulle besöka den här typen av tillställning, men stadsbibliotekets informationsmaterial gjorde uppenbarligen sitt för att nå ut till en bred publik: vid utsatt tid på konstmuseets trappor blev vi positivt överraskade att hela 70 personer slutit upp, och då några tillkom senare under vandringen, var vi som mest omkring 80. Det var såväl unga som gamla, och merparten var för dessa sammanhang obekanta ansikten. Det är positivt att intresset för denna typ av viktiga frågor blivit så stort bland allmänheten!

Senare vid seminariet räknade vi till drygt 60 personer, där somliga hade stannat från vandringen, medan andra fallit bort eller tillkommit. Tre och en halv timme (inklusive paus) var måhända en aning mastigt för genomsnittsbesökaren av Kulturkalasets programpunkter, men vi ville utgå från en upplevelse och göra något mer än att bara prata. Oavsett vilket var det glädjande med så stor uppslutning, vid såväl vandringen som i det efterföljande seminariet.

Vi fick även ett ypperligt mediokert väder för att ha en stadsvandring, varken för fint och soligt eller regnigt, vilket sannolikt bidrog till att många passade på att komma. Tack till alla som besökte, deltog eller på andra sätt möjliggjorde detta arrangemang!

Nedan följer en ganska omfattande redogörelse för det hela, men som en hjälp att navigera finns länkar kopplade till de olika rubrikerna.

[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.
I Lilienbergs fotspår
En tidigare stadsvandring i närområdet
Stadsvandringen: Lorensbergs villastad
Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"
Ursprunglig kontrovers: markanvisningen
Utforskning
Färden går vidare
Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9
Utforskning
Tillbaka mot Götaplatsen
Seminariet på stadsbiblioteket
Föredrag
Diskussion och inspel från publiken
Avslutande frågestund
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.

Det hade hunnit gå nästan fyra år (!) sedan Yimby Göteborg arrangerade en stadsvandring senast, närmare bestämt den 26 oktober 2019, då vi tillsammans med 3000 andra besökare tog tillfället i akt och promenerade i Gullbergstunneln. Efter detta kom som bekant pandemin emellan, och det var som om luften gick ur. Men nu 2023, i samband med att Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15, ville vi dock hitta på något lite utöver det vanliga.

Vi är nog många som känt en längtan under coronaåren efter att kunna träffas igen fysiskt för att diskutera arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Parallellt med detta har det bedrivits en flitig arkitekturdebatt i såväl dags- som fackpress (se bilaga längst ned på sidan) vilket senare kommit till uttryck även i ett TV-program på SVT.

 

Kulturnyheterna special: Fint eller fult? Från vänster: Rahel Belatchew, Mark Isitt, Albert Svensson samt programledare Hannes Fossbo

 

Denna debatt har i synnerhet handlat om de föreliggande strävanden – inte minst från politiskt håll – om att bygga i "klassisk stil" (för att fånga upp en folklig längtan efter skönhet, och ett missnöje med arkitekturen), men också en tydlig vilja från arkitektskråets sida om att styra in diskussionen mot att istället tala om kvalitet, vilket man menar är ett mer användbart begrepp i sammanhanget.

Det finns poänger i att tala om kvalitet, men det framstår föga som det Alexanderhugg många vill påskina, i synnerhet inte i avsaknad av uttryckliga resonemang kring vad man faktiskt menar, definitioner för vad kvalitet kan vara, och kriterier för hur detta kan bedömas och utvärderas. Har det uppnåtts eller inte? Särskilt i relation till ett projekts krasst ekonomiska förutsättningar och läge i staden. Är kvalitet ens ytterst något materiellt eller immateriellt? Om kvalitet reduceras till en sorts relativism eller subjektiv omdömesfråga, på vilket sätt är termen i så fall mer användbar eller handfast än att tala om skönhet och det vackra?

Under 2023 arrangerades flera seminarier som tangerat dessa ämnen, bland annat av Fastighetsägarna (17/1) samt senare av Krook & Tjäder arkitekter (1/6). Vi började själva skissa så smått på vårt seminarium redan i början av året tillsammans med Fredrik Rosenhall på arkitektkontoret Inobi, för att diskutera olika ingångar, samt bena i de outtalade värderingar som präglar stadens form och stildebatten generellt.

 

Krook & Tjäders panelsamtal på Platinan, ett av flera arkitekturseminarier som tangerade ämnet under 2023.

 

"Vi borde prata om hållbarhet och kvalitet snarare än stil". Från vänster: Kaj Granath, arkitekt och forskare Chalmers; Malin Lernfelt, journalist; Johannes Hulter, kommunalråd Socialdemokraterna (och före detta Yimby-samordnare); Kristina Pettersson Post, chef region Göteborg Vasakronan; Pontus Orrbacke, arkitekt Krook & Tjäder; Gunilla Grahn Hinnfors, journalist och moderator (klicka för att förstora).

 

Malin Lernfelt skrädde inte orden; det var också minst sagt fascinerande att hon och Hulter nu hamnat på samma sida i denna diskussion, särskilt för den som minns hennes ledare i GP från 2009 där Yimby utmålades som "en testbana för socialdemokraternas stadsplanering".

 

För vårt seminarium ville vi i likhet med de andra exemplen ha med representanter från olika professioner med inflytande över byggandet, men med skillnaden att vi själva skulle kunna vara med som moderatorer. Vi ville också kombinera seminariet med en stadsvandring, så att vi kunde ta vår utgångspunkt för den efterföljande diskussionen i en gemensam upplevelse av konkreta, nyligen genomförda exempel på vad byggnader med kvalitet – och som på något plan ansluter till en klassisk tradition – skulle kunna innebära.

Fredrik Rosenhall och Inobi hade de senaste åren varit involverade i arbetet med att rita två ganska olika nybyggen i Lorensbergs villastad, Ekmansgatan 5 (tillsammans med Albert Svensson) och Lennart Torstenssonsgatan 9. Därför föll det sig naturligt att besöka detta område.

Vi hade även kontakt med Anna Henriksson på Sverigehuset (som tidigare visat oss runt i Lundbypark) angående deras färdigställda projekt med kvarteret Röda Bryggan i Pustervik. Det var dock oklart hur vi skulle kunna knyta ihop dessa två olika geografiska platser i en enda vandring, och det löste sig heller inte på annat sätt än att det fick ske vid ett senare tillfälle. Men det kunde ändå bli ett innehåll för seminariet.

 

 

I Lilienbergs fotspår

Under flera års tid har vi även haft tankar på att försöka få till stadsvandringar som ansluter Hans Bjurs standardverk om Albert Lilienbergs stadsplaneverksamhet i Göteborg. Det skulle kunna ses som en form av bokcirkel, men där man även besöker de olika stadsdelar och -miljöer som Lilienberg satt sin prägel på. Omvänt gäller givetvis att boken ger möjlighet till ytterligare fördjupning i efterhand. Passande nog är det just Lorensbergs villastad med Högåsplatsen som pryder omslaget (foto: Krister Engström), så vår vandring blev ett ypperligt tillfälle att sjösätta en första del i detta projekt.

 

En resurs i ryggsäcken.

 

Av särskilt intresse för vår genomförda vandring kan nämnas avsnittet med underrubriken Gestaltning av staden i söder (s. 77-80) i kapitlet om Lilienbergs stadsplanering, samt det senare kapitlet om Götaplatsen och Nedre Johanneberg (s. 108-129).

Dessa kapitel ger dels en inblick i framväxten av bland annat Lorensbergs villastad, men även den tävlingen om att få gestalta Götaplatsen, som kom att vinnas av arkitektgruppen ARES: Arvid Bjerke, R.O. Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, som senare även fick i uppgift att projektera Jubileumsutställningens byggnader. Det var dock enbart Bjerke och Ericson som kom att arbeta vidare med uppdragen, vilket gett oss bland annat konstmuseet och -hallen.

Som vi kommer se under vandringen har ovanstående arkitekter varit flitiga i närområdet, och inte minst ritade Bjerke och Swensson under 1910-talet många av villorna uppe i Lorensbergs villastad, där även Torulf hade en egenritad privatbostad invid Högåsplatsen.

Boken rekommenderas varmt i sin helhet, och hör hemma i bokhyllan hos alla med intresse för hur Göteborg växte fram under det tidiga 1900-talet – perioden mellan 1800-talets rutnätsstruktur och den kommande funktionalismens uppbrutna bebyggelsemönster. För den som inte redan har boken hemma är det med andra ord läge att införskaffa ett exemplar!

 

 

En tidigare stadsvandring i närområdet

2013 arrangerade vi en stadsvandring kring Näckrosdammen, som på många sätt kompletterar den vandring vi nu gjort tio år senare. I inlägget har vissa av dessa foton återanvänts, vilket kan tjänta till att visa på förändringen som skett sedan dess. Det finns även ett filmklipp på drygt 20 minuter bifogat från denna vandring där vi bland annat samtalar kring den då rivningshotade hovrättsbyggnaden.

 

Arkitekt Håkan Cullberg berättade under vår vandring 2013 om arbetet med den ombyggda entrén till konstmuseet (1996), där ingången kom närmare Götaplatsen, och om konstnären Pål Svenssons snillrika portar.

 

Ljusinsläpp: Cullberg berättade också om hur en sten i muren togs bort för att skapa ett fönster till konstmuseets nya entré.

 

Den gången berättade även Jerker Olsson om vikten av att bygga med kvalitet, och om sin roll som byggherre för Artisten, delar av Humanisten, samt en planerad tillbyggnad av gamla hovrätten, som överklagades på 90-talet. Se videoklippet nedan.

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=Smf1jVUG_uc[/video]

 

En liten pärla: Gamla hovrätten från 1948 av arkitekt Hakon Ahlberg, var vid tiden för förra vandringen rivningshotad, och med anledning av detta gjorde Jesper Hallén och jag ett besök inne i byggnaden för att dokumentera. Foto: Jesper Hallén

 

Detta resulterade i inlägget Inblick i gamla hovrätten, där man med fördel kan ta del av fler bilder från byggnadens interiör. Foto: Jesper Hallén

 

  

Stadsvandringen: Lorensbergs villastad

Som nämnts tidigare var det drygt 70 personer som hade samlats vid konstmuseets trappor för att följa med bland de storslagna tegelvillorna i Lorensbergs villastad, och titta närmare på två nybyggen: Ekmansgatan 5 samt Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg).

 

Kö till konstmuseets hundraårsjubileum (1923-2023)? Glädjande nog skulle folkskaran med på vår stadsvandring!

 

Göteborgsvarvet Marathon gick av stapeln samma dag, men det var inget som inverkade negativt på vårt arrangemang då löparna redan hunnit bort från Avenyn vid det laget.


Vi missade även Drömmarnas monument med ungefär en vecka ... (klicka för att förstora)

 

Götaplatsen med stadsbiblioteket till vänster, och Lorensbergs villastad till höger. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Vandringen började vid Götaplatsen (gul punkt), gick vidare mot de planerade stoppen på Ekmansgatan 5 respektive Lennart Torstenssonsgatan 9, för att sedan övergå i seminariet på stadsbiblioteket (röd punkt). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Ett sådant flöde av människor kan inte höra till vanligheten här.

 

Ekmansgatan. Vi närmar oss här den första anhalten. Foto: Tove Krabo

 

 

Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"

Under 2022 uppförde TB-Gruppen en nyklassicistisk tegelbyggnad i Lorensbergs villastad, som ritats av Albert Svensson och Fredrik Rosenhall, med tydliga ambitioner om att ansluta sig till platsens arkitektur snarare än att skapa kontrast- och chockverkan. Entré- och källarplanet inrymmer konferenslokaler medan plan 2-5 innehåller 17 yteffektiva företagsbostäder.

 

Förargelsens – och tillika lovprisningens – hus. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Tidigare under året hade Ekmansgatan 5 vunnit Arkitekturupprorets utmärkelse för Sveriges vackraste byggnad 2023. Sedan vi genomfört denna stadsvandring kom även byggnaden att nomineras till Per och Alma Olssons pris för årets bästa byggnad i Göteborg (som stod färdig 2022), samt senare även vinna denna utmärkelse.

 

[quote]

 

Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.


– Juryns motivering[/quote]

 

[quote]

 

Det är roligt att få uppmärksamma detta ovanligt vackra och välbyggda hus, som kommer glädja generationer av göteborgare. Gestaltningens kvalitet, omsorgen om detaljerna och det professionella engagemanget är en fin förebild för framtiden.


– Johannes Hulter (S),  juryns ordförande[/quote]

 

[quote]

 

Bättre illustration av dagens situation finns inte: vi har ett kvalitetsproblem, inte ett stilproblem.

[...]

Det är både fel arkitekt och fel byggare för den prominenta platsen. Det skulle aldrig ha blivit byggt.

 

– Pär Eliaeson, chefredaktör för Arkitekturtidskriften KRITIK[/quote]

 

Arkitekturupprorets pris är en sak, men den senare utmärkelsen till Göteborgs bästa byggnad har naturligtvis skapat en oerhörd kontrovers, som uppbringat närmast hysteriska reaktioner på sina håll. Detta har ytterligare spätts på av det faktum att inga arkitekter varit representerade i juryn. Projektet hade förvisso varit omdebatterat redan sedan skisstadiet, och inte minst den kontroversiella hanteringen av markanvisningen (mer om det senare), men i och med prisutdelningen aktualiserades alltsammans till en nivå närmast av moralpanik.

 

Från vår stadsvandring 2013: "Det är inte alla bostadsrättsföreningar som har ett eget baner ..." Notera även den gräsklädda kullen i bakgrunden, vilket är tomten för Ekmansgatan 5.

 

Det är med andra ord ett minst sagt kontroversiellt byggprojekt vi närmar oss på vår vandring, sannolikt ett av de mest omskrivna i Sverige, och som såväl hyllats till skyarna som sågats vid fotknölarna. Med avseende på de negativa ordalag som använts om huset skulle man nästan kunna tro att det rörde sig om en okänsligt placerad skyskrapa, eller någon sorts svulstig rymdskeppsliknande skapelse i glas och stål. Det handlar dock snarare om det motsatta; och det är just detta som är så oerhört fascinerande, att en tegelbyggnad i måttlig skala, som gör allt för att underordna sig omgivningens grammatik, smälta in och sjunga i kören, framstår som provocerande till den grad att man vill hämta såväl mysse och bysse!

Om vi bortser från dramat kring markanvisningen, och ser till byggnaden som sådan: vad är det egentligen som ligger till grund för dessa ryggmärgsreaktioner på ett rent psykologiskt plan? Är det kanske nu vi ber Per Magnus göra en psykoanalys av fenomenet?

 

En kulle att dö på? Före/efter exploatering av Ekmansgatan 5. En förvisso fin liten trädbevuxen bergknalle. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Från motsatt håll: Villa Ekman från 1918 efter ritningar av Karl Samuelsson, och den numera exploaterade tomten. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Stor&Liten ...

 

Arkitekt Fredrik Rosenhall, som arbetat med såväl Ekmansgatan 5 som Lennart Torstenssonsgatan 9, var vår guide under vandringen. Stadsbiblioteket hade varit vänliga att tillhandahålla en väst med mikrofon och högtalaranläggning. Foto: Tove Krabo

 

Betongpilastrarna och dess skarvar har minst sagt orsakt harm hos somliga. Arkitekt Albert Svensson å sin sida poängterar dock det anmärkningsvärda i att man suttit i byggbyssjan och diskuterat placeringen av joniska kapitäl. När hände det senast? 

 

Fredrik Rosenhall beskrev hur gavelmotivet med pilastrarna blir ett sätt att skapa en resning i fasaden, och mer av ett vertikalt uttryck, i en byggnadsvolym som tekniskt sett är ett stubbigt punkthus. Kollaget är från presentationen under det efterföljande seminariet. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Foto: Tove Krabo

 

 

Ursprunglig kontrovers: markanvisningen

Byggnaden väcker uppenbarligen många olika typer av känslor, vilket mottagandet vittnar om, men de stora meningsskiljaktigheterna uppstod redan innan husets tillblivelse i markanvisningsskedet. Fastighetskontoret får in totalt åtta ansökningar, varav sju av dem anses uppfylla de grundkrav som ställts för markanvisningen. Utifrån en helhetsbedömning föreslår fastighetskontoret sedan att markanvisning lämnas till Sigillet Fastigheter AB, vars förslag gestaltats av Utopia Arkitekter.

 

Tjänstemännens val. Sigillet Fastigheter och Utopia Arkitekter låg bakom det förslag som utvalts av fastighetskontoret efter avslutad markanvisning (men som senare ratades av politiken). Se vidare reaktionerna från när bilden ursprungligen postades i YimbyGBGs Facebook-grupp 2018, vilket på många sätt utgör ett intressant tidsdokument. Bildkälla: Göteborgs stad (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Måtte det bli jävligt mycket snyggare än det där.

 

– Jan Jörnmark (när bilden ursprungligen postades 2018)[/quote]

 

Från politiskt håll fanns dock ett missnöje med fastighetskontorets val, och man menar att inte tillräckligt stor hänsyn tagits till skrivningarna om gestaltning och anpassning till platsen (se citerat utdrag från markanvisningen längre ned). Socialdemokraterna skickar därför in ett yrkande till fastighetsnämnden, där markanvisningen föreslås tilldelas det utpräglat klassicistiska förslaget istället (Albert Svensson, Inobi, TB-gruppen). Yrkandet klubbas igenom av en majoritet i fastighetsnämnden den 4/2 2019, och följs upp av en debattartikel dagen efter i Göteborgs-Posten signerad Ali Moeeni (S).

 

[quote]

 

Vi socialdemokrater i fastighetsnämnden lägger nu ett yrkande om att tilldela en markanvisning till en intressent som vill bygga ett vackert hus i klassisk stil på Ekmansgatan i Lorensberg.

 

– Ali Moeeni (S) i debattartikel, GP, 5/2 2019[/quote]

 [infobox]

"Strid om mångmiljonvilla ovanför Götaplatsen" – (artikel i GP, 5/2 2019)
"Att bygga nytt och mycket räcker inte" – Ali Moeeni (S) (debattartikel, GP, 5/2 2019)
"Politiker ska inte agera smakdomare i byggprocessen" – Gunilla Grahn-Hinnfors,Västsvenska Handelskammaren (replik i GP, 6/2 2019)
"Vi måste höja kvaliteten på formspråket i nya hus" – Ali Moeeni (S) (slutreplik i GP, 6/2 2019)[/infobox]

 

Den politiska majoritetens val. Rendering för tiden vid markanvisningen 2018 av det förslag som senare kom att byggas på platsen. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Fasadritning i akvarell av Albert Svensson (klicka för att förstora).

 

Johannes Hulter (S) postade partikamraten Moeenis debattartikel i YimbyGBGs Facebook-grupp, och inlägget kom att få drygt 100 kommentarer. Ett flertal av dessa skrevs av politiker som vid tiden satt i fastighetsnämnden, exempelvis Emmali Jansson (MP), som vände sig mot yrkandet och hur ärendet hanterats (snarare än byggnaden i sig); kommentarerna ger en ingång till hur man närmade sig frågan från politiskt håll, och där kritikerna bland annat hänvisade till att gestaltningen inte var bindande i markanvisningen, utan snarare skulle utarbetas mer utförligt i ett senare skede. Majoriteten å sin sida menade att gestaltning och anpassning till platsen var av central betydelse i markanvisningen, och att vikten av desamma framgick i de uppställda kriterierna. Dessutom menade man att det klassicistiska förslaget bättre svarade upp mot dessa:

 

[quote]

 

Från dokumentet "Förutsättningar för markanvisning vid Ekmansgatan 5":

 

Syftet med planen är att säkerställa bevarande av den kulturhistorisk värdefulla miljön i Lorensbergs villaområde. För den aktuella tomten har planbestämmelserna anpassades [sic!] till närområdets kulturhistoriska värde.

[...]

Byggnadens exteriör utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse och ska vidare utföras med sadeltak med gavel mot Ekmansgatan

[...]

Lorensbergs villaområde omfattas av stadens bevarandeprogram och utgör riksintresse för kulturmiljövården.

[...]

Specifika krav på bebyggelsen
Bebyggelsens utformning ska anpassas till den känsliga kulturmiljön och spegla de omkringliggande byggnaderna genom materialval, detaljer och proportioner. Projektet ska vara platsspecifikt och ge en god helhetsverkan i den väl sammanhållna kulturmiljön. Att genomföra ett byggprojekt i det aktuella området innebär ett ansvar och det ska bidra med kvalitet till sin omgivning som är gestaltad med stor omsorg.

[...]

Övrigt
Gällande detaljplan anger att exteriören ska utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse vilket innebär ovanligt höga kvalitetskrav avseende byggnadens utformning, utförande och materialval. Byggnaden ska utföras med en verkshöjd som motsvarar omgivande arkitektur och ska anpassas till omgivande kulturmiljö.

[...]

Bedömningskriterier
...
Beskrivning av hur förslagsställaren avser att på den aktuella fastigheten arbeta med gestaltningen för att möta kraven på anpassning till kulturmiljön.
[/quote]

 

[quote]

 

Det är väl inget konstigt att en nämnd kan fatta ett annat beslut än vad tjänsteutlåtandet förslår? Annars skulle vi ju ha tjänstemannastyre och det om något vore ju inte demokratiskt. Det är också svårt att se att inte gestaltning skulle vara en avgörande fråga i detta fall och det är ju uppenbart att detta förslag skiljer ut sig markant på den punkten. Vilket torde göra det väldigt transparent varför detta förslag väljs framför övriga. Det framgår också av yrkandet. Sedan behöver man inte hålla med om resonemanget, men det är en annan sak.

 

– Johannes Hulter (S) i svaromål angående Moeenis debattartikel och Socialdemokraternas yrkande i YimbyGBGs Facebook-grupp.[/quote]
 

Viss kritik mot fastighetsnämndens tilldelning av markanvisning handlade även om att visualiseringen inte kommer att kunna efterlevas, och att den blir beslutsgrundande vore därför "djupt problematiskt". Man kan notera skillnaden i tempelgavelns utförande mellan förslagets ursprungliga akvarell, renderingen och det som senare uppfördes, men var dessa farhågor befogade om man ser till det byggda resultatet som helhet?

 

 

Utforskning

Tanken var ursprungligen att vi även skulle få komma in och se de två byggnadernas interiörer. I den mån det går brukar denna typ av stadsvandringar som kombinerar ute och inne vara mycket givande, men eftersom vi blev så många (närmare 80 personer) fick vi dessvärre nöja oss med att gå runt och titta in genom fönstren. Å andra sidan var den stora uppslutningen till vandringen ett angenämt problem, men det blev lite av ett antiklimax.

 

Notera stödmuren längst till höger i bild: berget som togs bort vid bygget har blottlagts på ett effektfullt sätt.

 

Läsbarhet. Muren sedd framifrån i marknivå.

 

Detaljer. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi

 

Arkitekt Albert Svensson i diskussion om byggnaden som han gestaltat. Foto: Tove Krabo

 

Albert gjorde mig uppmärksam på bottenvåningens kassettak (även om mitt foto genom fönstret snarare för tankarna till Dogma 95).

 

En lite mer smickrande bild av byggnadens konferensanläggning. Bildkälla: TB-gruppen

 

 

 

Färden går vidare

Ett stenkast bort hade det hänt saker sedan vår vandring 2013.

 

Under vår förra vandring såg huset på Bengt Lidnersgatan ännu ut som till vänster. Det var ursprungligen från 1915-16, och ritades av Oswald Westerberg, men hade senare uppenbarligen byggts om mot något som mer liknar en sorts sympatisk folkhemsfunkis. Till höger dess nuvarande ersättare. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Frågan är dock varför dessa fönster placerades på detta sätt och inte symmetriskt? Frågan är också varför Ekmansgatan 5 väcker sådan aversion hos somliga, medan detta kan passera obemärkt förbi samma "kvalitetsvurmare"?

 

Broströmska villan från 1916 efter ritningar av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

Radhuslängan från 1914-15 ritades också den av Arvid Bjerke i samarbete med R.O. Swensson. I gavelhuset till vänster, som uppfördes för Bjerke själv, hade han även sitt arkitektkontor.

 

Längs Dicksonsgatan.

 

Kompletterande vy på Villa Broström. Vi får se hur det blir med konstmuseets planerade tillbyggnad.

 

Nedför Lyckans väg (gatusträckningen byter namn ett flertal gånger). Till vänster Wijks villa från 1913, som även den ritades av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

I bakgrunden Dan Broströmhemmet (SGS Studentbostäder) från 1950 ritat av Jan Steen.
 

Lennart Torstenssonsgatan. Vasaskolan strax utanför bild till höger. I bakgrunden tornar delar av Uno Åhréns Johanneberg upp sig.

 

"Svarta Örns Ordens hus". Arkitekt: Lars Erik Nilsson, 1955.

 

Ett mer sentida tillägg, 1990-2000-tal? (helt säkert innan innan 2009, då den finns med på Google Street view från det året). Om någon vet mer, så tar vi tacksamt emot information och uppdaterar här.

 

Dan Broströmhemmet till vänster, i bakgrunden Carlanderska villan från 1913. Ritad av ... trumvirvel ... Arvid Bjerke och R.O. Swensson. Till höger Ordenshuset/Villa Johanneberg från 1923 efter ritningar av Tor Zetterström.

 

Villa Löwenadler från 1917. Arkitekt: Karl M Bengtsson.

 

 

Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9

Så kom vi fram till det andra stoppet på vår vandring, och en byggnad i ett mer funktionalistiskt utförande med fönsterband i ett utkragande burspråk som går runt hörnet. Samtidigt finns där även en stram tegelfasad med tydliga fönsteraxlar, som för tankarna till såväl övergångsformerna från 20-talsklassicismen till 30-talets mer avskalade fasader längs Viktor Rydbergsgatan, och till 40- och 50-talens småskaliga tegelarkitektur i allmänhet, som var lite av en motreaktion till 30-talsfunkisen.

Det fina teglet i byggnadens fasad har återanvänts från ett äldre hotell som rivits i Nässjö (dvs som man sa att man skulle göra vid rivningen av Porslinsfabriken). Det har inte precis snålats på materialvalen, vilket framgår av bildserien nedan. Å andra sidan avspeglas detta även i att prislappen för en av fyrarumslägenheterna hamnade på drygt 20 miljoner kronor! Det rör sig med andra ord om ett mycket exklusivt projekt, och på en tomt med ett rekordhögt markpris. Totalt handlar det om åtta lägenheter, fyra små om 29-35 kvm och fyra stora om 142-149 kvm.

Det är för övrigt intressant att arkitekter som Ernst Torulf eller Arvid Bjerke på sin tid kunde uppföra egna bostadshus i Lorensbergs villastad – en tillvaro ganska fjärran från dagens mer proletariserade (nåja) arkitektskrå som, med vissa framgångsrika undantag, snarare i många fall skulle få vara glada för ettan i källaren på Lennart Torstenssonsgatan.

 

  

[quote]

 

Villa Lorensberg har gestaltats med inspiration från modernismens tidigaste dagar då arkitekturen var lekfull och experimentell men ändå kunde bära spår av klassicism. Huset har formats av såväl funktion och rumsgestaltning som av exteriörens komposition och proportioner. Tillsammans med detaljer som rundade hörn, specialutformade räcken och präglade mönster har idén varit att ge huset en egen karaktär som samtidigt passar med områdets.


Grunden i dess komposition är en tegelkropp med granitsockel som byggts på med arkitektoniska element som ett spatiöst burspråk över gatufasadens ena hörn, balkonger över det andra, samt en takvåning som en egen pjäs högst upp. Mindre grepp som glaspartier, indragen entré och ett par solitära balkonger ger ytterligare variation. Genom terrasseringar, granitmurar, slänter och planteringar sker mötet mellan byggnaden och det kuperade landskapet som mot baksidan övergår i en skogsdunge. Ambitionen har varit att samtidigt balansera all denna mångsidighet mot en underliggande gestaltningsmässig ordning och röd tråd.

 

– Haldur Rohtla, Fredrik Rosenhall och Erik Järkil, Inobi Arkitekter.

[/quote]

 

Rendering. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Verklighet. Fotografen fick klättra upp över folkskaran likt tullindrivaren Sackaios i hopp om en bättre vy.

 

Foto: Tove Krabo

Video där stadsarkitekt Björn Siesjö kommenterar Villa Lorensberg

 

Tomten innan exploatering. Bildkälla: Google Street view

 

Fredrik Rosenhall (till vänster) och Carl Gabrielsson från Hökerum bygg (till höger) berättar om projektet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Foto: Tove Krabo

 

I likhet med Ekmansgatan 5 kunde vi, på grund av gruppens storlek, dessvärre inte komma in som planerat, för att titta i någon av de lägenheter där ingen ännu flyttat in. Anna Nyborg från Inobi, som ansvarat för utformningen av byggnadens interiör, gjorde dock sitt bästa att beskriva för oss hur man tänkt beträffande materialval etc.

 

Inredningsarkitekt Anna Nyborg berättar om byggnadens interiör.

 

I brist på husesyn: rendering av hur det skulle kunna se ut innanför fönsterbandet i en av de stora lägenheterna. Bildkälla: Inobi (se vidare Hökerum Bygg för fler invändiga bilder)

 

Spontandebatt. Ragnar var inte övertygad om gestaltningen, och i synnerhet inte de funktionalistiska fönsterbanden i burspråket.

 

Modernistisk överdos

 

 

Utforskning

Några lägenheter var redan inflyttade, så vi ansträngde oss för att inte verka allt för påflugna.

 

Axonometri. Notera gårdsmiljön i slänten bakom. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Trappan upp till trädgården (även denna bild krävde ett visst mått av "parkour"). Notera räckena.

 

Elegant. Notera den stansade plåten i kring fönsterbanden.

 

Detaljer. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

 

Tillbaka mot Götaplatsen

Här beslutade vi att avsluta den officiella stadsvandringen för att ta en paus, och den som ville var sedan välkommen till seminariet nere på stadsbiblioteket. Det var dock en ganska stor skara som slog följe dit ned, medan andra passade på att tacka för sig.

 

Vägskilje

 

Vi andra tog en lite mer äventyrlig stig. När Tove och jag rekade inför vandringen en kväll blev det riktigt överfallsväder, och i väntan på att ösregnet skulle bedarra hann det bli becksvart ute. När vi väl traskade upp för denna då gyttjiga slänt i skogspartiet, så var det hållandes min mobiltelefon som vore det ljuset av Eärendil (kristallflaskan som Frodo fick i gåva).

Näckrosdammen gör skäl för sitt namn och anlades inför Jubileumsutställningen 1923. Vid vårt besök var det knappt så att dammen syntes för växtligheten (klicka för att förstora).

 

Någon nämnde Brasilia.

 

Fågelsången

 

Artisten från vår vandring i november 2013. Byggnaden med sina intrikata fönster är från 1992, och ritades av Carl Nyrén; skulpturen "Incantatio" gjordes av konstnären Roland Borén.

 

Så här tio år senare kunde vi dock konstatera att man dessvärre rivit f.d. flickläroverket, sedermera Kjellbergska (se Föreningen FASAD för mer information).

 

Det gamla flickläroverket från 1935 efter ritningar av R.O. Swensson, då rivningen påbörjats i februari 2023. Foto: Föreningen FASAD

 

Måtte det bli bra ... (klicka för att förstora)

"Te pesis", våren 2023. Här inne hade jag ett antal litteraturseminarier under min tid på universitetet ...

 

Fredrik Rosenhalls mamma var med på stadsvandringen, och hon berättade bland annat om hur pojkarna från Hvitfeldska brukade gå fram och tillbaka utanför skolan i hopp om att få en glimt av flickorna, medan de å sin sida brukade sitta uppe i fönstren och spana. Nu är alltihop reducerat till en grushög.

 

Flickläroverkets byggnad 2017. Bild: Ascilto Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

Seminariet på stadsbiblioteket


[quote]


Det pågår en intensiv debatt kring arkitektur och stadsbyggande, där många ger uttryck för en längtan efter vackra miljöer och byggnader med ett mer traditionellt, förmodernistiskt stiluttryck. Det finns också en målsättning från politiskt håll att bygga mer i "klassisk stil". Finns det samtida exempel på vad detta skulle kunna innebära?

Samtidigt finns en parallell strävan från arkitekthåll mot att istället för skönhet tala om kvalitet. Men vilka kriterier har vi att ställa upp och förhålla oss till, för att avgöra vad som är kvalitet, och huruvida vi uppnår detta?

 

Inbjudan: Stadsvandring och seminarium sön 3/9 om stadens form idag och i framtiden[/quote]

 

Vi närmade oss som tidigare nämnts denna diskussion med utgångspunkt i vår stadsvandring i Lorensbergs villastad och de två nybyggda exemplen, Ekmansgatan 5 och Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg), men också i paneldeltagarnas olika föredrag samt publikens inspel och frågor. Jag tror att vi blev något klokare efteråt, och förhoppningsvis även genom denna rapport. Nedan redogörs kort för huvudragen i seminariet.

 

Trappscenen. Mellan stadsvandringen och seminariet var det som nämnts tidigare en paus, så man fick möjlighet till en stärkande kopp kaffe eller att äta något.

 

Folk börjar strömma till.

 

Vi hälsades välkomna till stadsbiblioteket, och publiken fick en kort introduktion av programmet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Anna Henriksson, VD Sverigehuset; Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

Wall of text. Ett kortfattad introduktion för att sätta tonen för diskussionen, och ett omnämnande av den digra produktion av debattartiklar på ämnet de senaste åren (se bilaga längst ned på sidan). I ett svagt ögonblick lovade jag även att skriva en essä om kvalitet, och det återstår väl att se när den blir färdig. Foto: Fredrik Mellquist

 

 

Föredrag

De olika paneldeltagarna fick med stöd av bildspel möjlighet att berätta om sina respektive projekt och infallsvinklar på ämnet.

 

1. Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi

En ingång till vårt seminarium var Fredrik Rosenhalls text om att outtalade värderingar styr stadens form, och som efter arrangemanget sedan följdes upp i inlägget "Vi får den stad vi planerar". En annan viktig text var även arkitekten Sture Balgårds artikel om "arkitektur i klassisk och fri stil" (dessvärre verkar länken inte gå att nå för tillfället hos Byggnadsvårdsföreningen).

 

[quote]

 

Allt från samma tid behöver inte följa samma värderingar – låt olika stadsdelar få olika karaktär!


– Fredrik Rosenhall, arkitekt[/quote]

 

Fredrik tog även upp olika exempel (vid sidan av Lorensbergs villastad) på projekt, förslag och skisser där han utgått från vad som skulle kunna beskrivas som klassiska principer. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

2. Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg

Carl berättade kortfattat om Hökerum Bygg, och att de är ett familjeföretag från Ulricehamn grundat 1968, som bygger omkring 500 bostäder/år (huvudsakligen i södra Sverige). Han berättade vidare om bygget på Lennart Torstenssonsgatan, bland annat om hur de återanvänt teglet i fasaden från ett hotell som rivits i Nässjö. Sedan nämndes även pågående projekt i Göteborg, bland annat i Högsbo Industriområde/Södra Änggården. Foto: Fredrik Mellquist

 

Om man betänker att de minsta lägenheterna i Villa Lorensberg, en etta på 35 kvm, skulle gå på omkring 4,7 miljoner kronor, och de stora fyrorna drygt 20 miljoner, så förstår man att det rör sig om ett prestigeprojekt. I egenskap av moderator var jag därför nyfiken på hur man från ett byggföretags synvinkel såg på alternativ för vanligt folk med mer blygsamma inkomster (news flash: det är få förunnat att kunna köpa en etta för närmast priset av ett småhus i kranskommunen).

 

Illustration av projektet i Backa, som skall resultera i drygt 300 små hyreslägenheter (ca 23-24 kvm) för främst unga och studenter, ett BMSS-boende om 8 lägenheter samt olika gemensamhetslokaler för aktiviteter av olika slag i bottenplan. Bildkälla: Hökerum bygg

 

Hökerum Bygg kan förvisso inte klä skott för bostadsmarknaden i Sverige, och min fråga kanske därför var ställd på fel nivå, men Carl lyfte fram projektet i Backa som ett exempel, där man bygger smålägenter, som kan passa studenter eller unga som vill flytta hemifrån.

 

3. Anna Henriksson, VD Sverigehuset

Anna Henriksson berättade om turerna kring kvarteret Röda Bryggan, som varit ett minst sagt omskrivet projekt, och mottagare av såväl ris som ros. Sedan seminariet genomfördes har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Efter att vi genomfört detta seminarium kom vi i oktober 2023 att ordna en ytterligare vandring med efterföljande after work, där vi fick en guidad visning av kvarteret Röda Bryggan av Anna Henriksson och arkitekt Sophie Dufva från Semrén & Månsson. Vi kommer därför att gå in mer på detaljer kring projektet i ett separat inlägg för den vandringen. Men i korthet så rör det sig om 59 påkostade bostadsrätter om 1-5 RoK, 32-148 kvm; det finns även ett flertal lokaler i bottenplan, som bland annat hyser restaurang- och bageriverksamheter.

 

Före rivning: påbyggnad, men också förvanskning. Bildkälla: Sverigehuset

 

Nybygget. Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor). Bildkälla: Sverigehuset

 

Symmetriska fönsteraxlar, vertikalitet, fasadindelning, gedigna material och en markerad sockelvåning med offentliga lokaler etc. (jämför med Johannes Hulters "checklista" nedan). Kvarteret trappas ned mot Rosenlundskanalen och upp mot Järntorget (Hulter kom dock under diskussionen att anmärka på "glasbalkongerna" i de franska fönstren...). Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bevarandet av Brogatan 2, det äldre tegelhuset till vänster från 1860, ingick även i projektet, och skall efter genomförd renovering hysa fyra lägenheter. Här blir dock stadens krav viktiga, för det hade naturligtvis varit mer lönsamt för en fastighetsutvecklare att riva och bygga nytt med högre exploateringsgrad. Men leder det till en bättre stad? Huset ger karaktär till dess omgivning, och gör att kvarterets utveckling och historia blir läsbar. Bildkälla: Sverigehuset

 

4. Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande.

"Modernistisk stadsplanering ska undvikas i högsta möjliga mån. Trädgårdsstad och kvartersstad med sammanbyggda kvarter och levande bottenplan ska premieras i planering och nyproduktion under mandatperioden." Foto: Fredrik Mellquist

 

Johannes Hulter (S) berättade om inriktningen från politiskt håll mot trädgårds- och kvartersstad, och hur man vill se mer arkitektur i en klassisk stil. Det är intressant hur allt detta (och mycket annat) sades vara direkt omöjligt om man frågade tjänstemän, byggare, arkitekter mfl. vid tiden för Yimby Göteborgs grundade 2008. Men för att förtydliga: man vill alltså från politisken möjliggöra och skapa bättre förutsättningar för arkitektur med ett mer traditionellt uttryck, snarare än att förbjuda något.

Givet exemplen som tagits upp i detta inlägg är det uppenbarligen möjligt om viljan finns. Däremot rör det sig nästan uteslutande om påkostade projekt i lägen med höga markpriser, och många frågor kvarstår ännu kring hur liknande kvaliteter skall kunna uppnås på ett bra sätt i en form av vardagsarkitektur, och även på mindre attraktiva platser i staden. Rent krasst: har Allmännyttan, som förväntas genomföra mycket av detta, beredskap och kompetens att förverkliga politikens visioner? Finns viljan hos stadens tjänstemän? Und so weiter.

 

Enligt Hulter vill man från politiskt håll se mindre av den här typen av slentrianmässigt avskalade och glesa miljöer i en modernistisk struktur, som var standard under många år. Foto: Fredrik Mellquist

 

...Och fler miljöer liknande den trädgårdsstad Lilienberg planerade i Kålltorp (exemplet är från Sanatoriegatan). Detta känns som en välavvägd bebyggelsestruktur i mer perifera lägen, och i synnerhet om alternativet annars vore renodlade villaförorter. Foto: Fredrik Mellquist

 

Frågan är bara hur man i avsaknad av en levande byggnadstradition, byggnadsstadgor eller tydliga stadsplaner uppnår den typen av kvaliteter utifrån rumslig integrering och en mänsklig skala som återfinns i äldre stadsdelar? Är lösningen måhända att bryta ned det i många små initativ snarare än ett fåtal stora? Går det att få till kvarter idag med en indelning i många mindre fastigheter, snarare än stora monoliter som täcker ett helt kvarter (även om man försöker sig på en visuell uppdelning av fasaden)?

 

Vad menar man då med klassisk arkitektur? Foto: Fredrik Mellquist

 

"Några utmärkande gestaltningsdrag för klassisk, traditionell arkitektur". Listan skall ses som en fingervisning, och är knappast uttömmande. Men det rör sig inte om raketforskning, eller ens en överraskning för den som överhuvudtaget spenderat någon tid alls i en europeisk stad från före funktionalismens genombrott (såvida man inte är mer än lovligt obstinat). Är detta verkligen så oerhört orimligt och kontroversiellt som man i debatten vill påskina? Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

 

Diskussion och inspel från publiken

Staden är ett komplext problem, som inte kan reduceras till politiska mål om produktion av x antal bostadsenheter, byggnader som skulpturala objekt, eller ens fastighetsutvecklares resonemang om att deras kunder främst är intresserade av lägenhetens interiör. Olika intressen behöver vägas samman, och perspektiv brytas mot varanda, om inte annat för att mildra ett utpräglat grupptänkande. Men då behöver man också mötas på olika sätt. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Ett framgångsrikt koncept i Mölndal har varit att sätta ett fast markpris, och sedan låta intressenter tävla utifrån uppställda krav och kvalitet – oavsett stil. Foto: Fredrik Mellquist

 

Det framfördes flera önskemål om en arkitektur som upplevs traditionellt vacker och omsorgsfull, och som man mår bra av, snarare än kantiga, hårdgjorda, avskalade miljöer av betong.

 

 

Avslutande frågestund

Tidigare Yimby-samordnare Annette Vejen Tellevi anslöt till diskussionen. Foto: Tove Krabo

 

Många av oss stannade kvar en bra stund.

 

Tove och Fredrik, som tagit många kompletterande foton till detta inlägg.

 

Tack för oss! Foto: Fredrik Mellquist

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 


Villa Lorensberg på Lennart Torstenssonsgatan var en av anhalterna under vandringen. Tanken var initialt att arrangemanget skulle hållas redan under våren 2023, men i och med att vi fick till ett samarbete med stadsbiblioteket, blev det framskjutet till hösten för att passa deras program under Kulturkalaset. (klicka för att förstora).

 

Det var dock inte helt lätt att uppskatta hur många som skulle besöka den här typen av tillställning, men stadsbibliotekets informationsmaterial gjorde uppenbarligen sitt för att nå ut till en bred publik: vid utsatt tid på konstmuseets trappor blev vi positivt överraskade att hela 70 personer slutit upp, och då några tillkom senare under vandringen, var vi som mest omkring 80. Det var såväl unga som gamla, och merparten var för dessa sammanhang obekanta ansikten. Det är positivt att intresset för denna typ av viktiga frågor blivit så stort bland allmänheten!

Senare vid seminariet räknade vi till drygt 60 personer, där somliga hade stannat från vandringen, medan andra fallit bort eller tillkommit. Tre och en halv timme (inklusive paus) var måhända en aning mastigt för genomsnittsbesökaren av Kulturkalasets programpunkter, men vi ville utgå från en upplevelse och göra något mer än att bara prata. Oavsett vilket var det glädjande med så stor uppslutning, vid såväl vandringen som i det efterföljande seminariet.

Vi fick även ett ypperligt mediokert väder för att ha en stadsvandring, varken för fint och soligt eller regnigt, vilket sannolikt bidrog till att många passade på att komma. Tack till alla som besökte, deltog eller på andra sätt möjliggjorde detta arrangemang!

Nedan följer en ganska omfattande redogörelse för det hela, men som en hjälp att navigera finns länkar kopplade till de olika rubrikerna.

[infobox]

Innehållsförteckning:

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.
I Lilienbergs fotspår
En tidigare stadsvandring i närområdet
Stadsvandringen: Lorensbergs villastad
Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"
Ursprunglig kontrovers: markanvisningen
Utforskning
Färden går vidare
Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9
Utforskning
Tillbaka mot Götaplatsen
Seminariet på stadsbiblioteket
Föredrag
Diskussion och inspel från publiken
Avslutande frågestund
Bilaga: pågående debatt

[/infobox]

 

Bakgrund: pågående debatt om kvalitet, "klassisk stil" etc.

Det hade hunnit gå nästan fyra år (!) sedan Yimby Göteborg arrangerade en stadsvandring senast, närmare bestämt den 26 oktober 2019, då vi tillsammans med 3000 andra besökare tog tillfället i akt och promenerade i Gullbergstunneln. Efter detta kom som bekant pandemin emellan, och det var som om luften gick ur. Men nu 2023, i samband med att Göteborg firade sitt försenade 400 årsjubileum, och Yimby Göteborg fyllde 15, ville vi dock hitta på något lite utöver det vanliga.

Vi är nog många som känt en längtan under coronaåren efter att kunna träffas igen fysiskt för att diskutera arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Parallellt med detta har det bedrivits en flitig arkitekturdebatt i såväl dags- som fackpress (se bilaga längst ned på sidan) vilket senare kommit till uttryck även i ett TV-program på SVT.

 

Kulturnyheterna special: Fint eller fult? Från vänster: Rahel Belatchew, Mark Isitt, Albert Svensson samt programledare Hannes Fossbo

 

Denna debatt har i synnerhet handlat om de föreliggande strävanden – inte minst från politiskt håll – om att bygga i "klassisk stil" (för att fånga upp en folklig längtan efter skönhet, och ett missnöje med arkitekturen), men också en tydlig vilja från arkitektskråets sida om att styra in diskussionen mot att istället tala om kvalitet, vilket man menar är ett mer användbart begrepp i sammanhanget.

Det finns poänger i att tala om kvalitet, men det framstår föga som det Alexanderhugg många vill påskina, i synnerhet inte i avsaknad av uttryckliga resonemang kring vad man faktiskt menar, definitioner för vad kvalitet kan vara, och kriterier för hur detta kan bedömas och utvärderas. Har det uppnåtts eller inte? Särskilt i relation till ett projekts krasst ekonomiska förutsättningar och läge i staden. Är kvalitet ens ytterst något materiellt eller immateriellt? Om kvalitet reduceras till en sorts relativism eller subjektiv omdömesfråga, på vilket sätt är termen i så fall mer användbar eller handfast än att tala om skönhet och det vackra?

Under 2023 arrangerades flera seminarier som tangerat dessa ämnen, bland annat av Fastighetsägarna (17/1) samt senare av Krook & Tjäder arkitekter (1/6). Vi började själva skissa så smått på vårt seminarium redan i början av året tillsammans med Fredrik Rosenhall på arkitektkontoret Inobi, för att diskutera olika ingångar, samt bena i de outtalade värderingar som präglar stadens form och stildebatten generellt.

 

Krook & Tjäders panelsamtal på Platinan, ett av flera arkitekturseminarier som tangerade ämnet under 2023.

 

"Vi borde prata om hållbarhet och kvalitet snarare än stil". Från vänster: Kaj Granath, arkitekt och forskare Chalmers; Malin Lernfelt, journalist; Johannes Hulter, kommunalråd Socialdemokraterna (och före detta Yimby-samordnare); Kristina Pettersson Post, chef region Göteborg Vasakronan; Pontus Orrbacke, arkitekt Krook & Tjäder; Gunilla Grahn Hinnfors, journalist och moderator (klicka för att förstora).

 

Malin Lernfelt skrädde inte orden; det var också minst sagt fascinerande att hon och Hulter nu hamnat på samma sida i denna diskussion, särskilt för den som minns hennes ledare i GP från 2009 där Yimby utmålades som "en testbana för socialdemokraternas stadsplanering".

 

För vårt seminarium ville vi i likhet med de andra exemplen ha med representanter från olika professioner med inflytande över byggandet, men med skillnaden att vi själva skulle kunna vara med som moderatorer. Vi ville också kombinera seminariet med en stadsvandring, så att vi kunde ta vår utgångspunkt för den efterföljande diskussionen i en gemensam upplevelse av konkreta, nyligen genomförda exempel på vad byggnader med kvalitet – och som på något plan ansluter till en klassisk tradition – skulle kunna innebära.

Fredrik Rosenhall och Inobi hade de senaste åren varit involverade i arbetet med att rita två ganska olika nybyggen i Lorensbergs villastad, Ekmansgatan 5 (tillsammans med Albert Svensson) och Lennart Torstenssonsgatan 9. Därför föll det sig naturligt att besöka detta område.

Vi hade även kontakt med Anna Henriksson på Sverigehuset (som tidigare visat oss runt i Lundbypark) angående deras färdigställda projekt med kvarteret Röda Bryggan i Pustervik. Det var dock oklart hur vi skulle kunna knyta ihop dessa två olika geografiska platser i en enda vandring, och det löste sig heller inte på annat sätt än att det fick ske vid ett senare tillfälle. Men det kunde ändå bli ett innehåll för seminariet.

 

 

I Lilienbergs fotspår

Under flera års tid har vi även haft tankar på att försöka få till stadsvandringar som ansluter Hans Bjurs standardverk om Albert Lilienbergs stadsplaneverksamhet i Göteborg. Det skulle kunna ses som en form av bokcirkel, men där man även besöker de olika stadsdelar och -miljöer som Lilienberg satt sin prägel på. Omvänt gäller givetvis att boken ger möjlighet till ytterligare fördjupning i efterhand. Passande nog är det just Lorensbergs villastad med Högåsplatsen som pryder omslaget (foto: Krister Engström), så vår vandring blev ett ypperligt tillfälle att sjösätta en första del i detta projekt.

 

En resurs i ryggsäcken.

 

Av särskilt intresse för vår genomförda vandring kan nämnas avsnittet med underrubriken Gestaltning av staden i söder (s. 77-80) i kapitlet om Lilienbergs stadsplanering, samt det senare kapitlet om Götaplatsen och Nedre Johanneberg (s. 108-129).

Dessa kapitel ger dels en inblick i framväxten av bland annat Lorensbergs villastad, men även den tävlingen om att få gestalta Götaplatsen, som kom att vinnas av arkitektgruppen ARES: Arvid Bjerke, R.O. Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, som senare även fick i uppgift att projektera Jubileumsutställningens byggnader. Det var dock enbart Bjerke och Ericson som kom att arbeta vidare med uppdragen, vilket gett oss bland annat konstmuseet och -hallen.

Som vi kommer se under vandringen har ovanstående arkitekter varit flitiga i närområdet, och inte minst ritade Bjerke och Swensson under 1910-talet många av villorna uppe i Lorensbergs villastad, där även Torulf hade en egenritad privatbostad invid Högåsplatsen.

Boken rekommenderas varmt i sin helhet, och hör hemma i bokhyllan hos alla med intresse för hur Göteborg växte fram under det tidiga 1900-talet – perioden mellan 1800-talets rutnätsstruktur och den kommande funktionalismens uppbrutna bebyggelsemönster. För den som inte redan har boken hemma är det med andra ord läge att införskaffa ett exemplar!

 

 

En tidigare stadsvandring i närområdet

2013 arrangerade vi en stadsvandring kring Näckrosdammen, som på många sätt kompletterar den vandring vi nu gjort tio år senare. I inlägget har vissa av dessa foton återanvänts, vilket kan tjänta till att visa på förändringen som skett sedan dess. Det finns även ett filmklipp på drygt 20 minuter bifogat från denna vandring där vi bland annat samtalar kring den då rivningshotade hovrättsbyggnaden.

 

Arkitekt Håkan Cullberg berättade under vår vandring 2013 om arbetet med den ombyggda entrén till konstmuseet (1996), där ingången kom närmare Götaplatsen, och om konstnären Pål Svenssons snillrika portar.

 

Ljusinsläpp: Cullberg berättade också om hur en sten i muren togs bort för att skapa ett fönster till konstmuseets nya entré.

 

Den gången berättade även Jerker Olsson om vikten av att bygga med kvalitet, och om sin roll som byggherre för Artisten, delar av Humanisten, samt en planerad tillbyggnad av gamla hovrätten, som överklagades på 90-talet. Se videoklippet nedan.

 

[video]https://www.youtube.com/watch?v=Smf1jVUG_uc[/video]

 

En liten pärla: Gamla hovrätten från 1948 av arkitekt Hakon Ahlberg, var vid tiden för förra vandringen rivningshotad, och med anledning av detta gjorde Jesper Hallén och jag ett besök inne i byggnaden för att dokumentera. Foto: Jesper Hallén

 

Detta resulterade i inlägget Inblick i gamla hovrätten, där man med fördel kan ta del av fler bilder från byggnadens interiör. Foto: Jesper Hallén

 

  

Stadsvandringen: Lorensbergs villastad

Som nämnts tidigare var det drygt 70 personer som hade samlats vid konstmuseets trappor för att följa med bland de storslagna tegelvillorna i Lorensbergs villastad, och titta närmare på två nybyggen: Ekmansgatan 5 samt Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg).

 

Kö till konstmuseets hundraårsjubileum (1923-2023)? Glädjande nog skulle folkskaran med på vår stadsvandring!

 

Göteborgsvarvet Marathon gick av stapeln samma dag, men det var inget som inverkade negativt på vårt arrangemang då löparna redan hunnit bort från Avenyn vid det laget.


Vi missade även Drömmarnas monument med ungefär en vecka ... (klicka för att förstora)

 

Götaplatsen med stadsbiblioteket till vänster, och Lorensbergs villastad till höger. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Vandringen började vid Götaplatsen (gul punkt), gick vidare mot de planerade stoppen på Ekmansgatan 5 respektive Lennart Torstenssonsgatan 9, för att sedan övergå i seminariet på stadsbiblioteket (röd punkt). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

 

Ett sådant flöde av människor kan inte höra till vanligheten här.

 

Ekmansgatan. Vi närmar oss här den första anhalten. Foto: Tove Krabo

 

 

Ekmansgatan 5: "Ordning och harmoni framför effekter och kontrast"

Under 2022 uppförde TB-Gruppen en nyklassicistisk tegelbyggnad i Lorensbergs villastad, som ritats av Albert Svensson och Fredrik Rosenhall, med tydliga ambitioner om att ansluta sig till platsens arkitektur snarare än att skapa kontrast- och chockverkan. Entré- och källarplanet inrymmer konferenslokaler medan plan 2-5 innehåller 17 yteffektiva företagsbostäder.

 

Förargelsens – och tillika lovprisningens – hus. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Tidigare under året hade Ekmansgatan 5 vunnit Arkitekturupprorets utmärkelse för Sveriges vackraste byggnad 2023. Sedan vi genomfört denna stadsvandring kom även byggnaden att nomineras till Per och Alma Olssons pris för årets bästa byggnad i Göteborg (som stod färdig 2022), samt senare även vinna denna utmärkelse.

 

[quote]

 

Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.


– Juryns motivering[/quote]

 

[quote]

 

Det är roligt att få uppmärksamma detta ovanligt vackra och välbyggda hus, som kommer glädja generationer av göteborgare. Gestaltningens kvalitet, omsorgen om detaljerna och det professionella engagemanget är en fin förebild för framtiden.


– Johannes Hulter (S),  juryns ordförande[/quote]

 

[quote]

 

Bättre illustration av dagens situation finns inte: vi har ett kvalitetsproblem, inte ett stilproblem.

[...]

Det är både fel arkitekt och fel byggare för den prominenta platsen. Det skulle aldrig ha blivit byggt.

 

– Pär Eliaeson, chefredaktör för Arkitekturtidskriften KRITIK[/quote]

 

Arkitekturupprorets pris är en sak, men den senare utmärkelsen till Göteborgs bästa byggnad har naturligtvis skapat en oerhörd kontrovers, som uppbringat närmast hysteriska reaktioner på sina håll. Detta har ytterligare spätts på av det faktum att inga arkitekter varit representerade i juryn. Projektet hade förvisso varit omdebatterat redan sedan skisstadiet, och inte minst den kontroversiella hanteringen av markanvisningen (mer om det senare), men i och med prisutdelningen aktualiserades alltsammans till en nivå närmast av moralpanik.

 

Från vår stadsvandring 2013: "Det är inte alla bostadsrättsföreningar som har ett eget baner ..." Notera även den gräsklädda kullen i bakgrunden, vilket är tomten för Ekmansgatan 5.

 

Det är med andra ord ett minst sagt kontroversiellt byggprojekt vi närmar oss på vår vandring, sannolikt ett av de mest omskrivna i Sverige, och som såväl hyllats till skyarna som sågats vid fotknölarna. Med avseende på de negativa ordalag som använts om huset skulle man nästan kunna tro att det rörde sig om en okänsligt placerad skyskrapa, eller någon sorts svulstig rymdskeppsliknande skapelse i glas och stål. Det handlar dock snarare om det motsatta; och det är just detta som är så oerhört fascinerande, att en tegelbyggnad i måttlig skala, som gör allt för att underordna sig omgivningens grammatik, smälta in och sjunga i kören, framstår som provocerande till den grad att man vill hämta såväl mysse och bysse!

Om vi bortser från dramat kring markanvisningen, och ser till byggnaden som sådan: vad är det egentligen som ligger till grund för dessa ryggmärgsreaktioner på ett rent psykologiskt plan? Är det kanske nu vi ber Per Magnus göra en psykoanalys av fenomenet?

 

En kulle att dö på? Före/efter exploatering av Ekmansgatan 5. En förvisso fin liten trädbevuxen bergknalle. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Från motsatt håll: Villa Ekman från 1918 efter ritningar av Karl Samuelsson, och den numera exploaterade tomten. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Stor&Liten ...

 

Arkitekt Fredrik Rosenhall, som arbetat med såväl Ekmansgatan 5 som Lennart Torstenssonsgatan 9, var vår guide under vandringen. Stadsbiblioteket hade varit vänliga att tillhandahålla en väst med mikrofon och högtalaranläggning. Foto: Tove Krabo

 

Betongpilastrarna och dess skarvar har minst sagt orsakt harm hos somliga. Arkitekt Albert Svensson å sin sida poängterar dock det anmärkningsvärda i att man suttit i byggbyssjan och diskuterat placeringen av joniska kapitäl. När hände det senast? 

 

Fredrik Rosenhall beskrev hur gavelmotivet med pilastrarna blir ett sätt att skapa en resning i fasaden, och mer av ett vertikalt uttryck, i en byggnadsvolym som tekniskt sett är ett stubbigt punkthus. Kollaget är från presentationen under det efterföljande seminariet. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi (klicka för att förstora)

 

Foto: Tove Krabo

 

 

Ursprunglig kontrovers: markanvisningen

Byggnaden väcker uppenbarligen många olika typer av känslor, vilket mottagandet vittnar om, men de stora meningsskiljaktigheterna uppstod redan innan husets tillblivelse i markanvisningsskedet. Fastighetskontoret får in totalt åtta ansökningar, varav sju av dem anses uppfylla de grundkrav som ställts för markanvisningen. Utifrån en helhetsbedömning föreslår fastighetskontoret sedan att markanvisning lämnas till Sigillet Fastigheter AB, vars förslag gestaltats av Utopia Arkitekter.

 

Tjänstemännens val. Sigillet Fastigheter och Utopia Arkitekter låg bakom det förslag som utvalts av fastighetskontoret efter avslutad markanvisning (men som senare ratades av politiken). Se vidare reaktionerna från när bilden ursprungligen postades i YimbyGBGs Facebook-grupp 2018, vilket på många sätt utgör ett intressant tidsdokument. Bildkälla: Göteborgs stad (klicka för att förstora)

 

[quote]

 

Måtte det bli jävligt mycket snyggare än det där.

 

– Jan Jörnmark (när bilden ursprungligen postades 2018)[/quote]

 

Från politiskt håll fanns dock ett missnöje med fastighetskontorets val, och man menar att inte tillräckligt stor hänsyn tagits till skrivningarna om gestaltning och anpassning till platsen (se citerat utdrag från markanvisningen längre ned). Socialdemokraterna skickar därför in ett yrkande till fastighetsnämnden, där markanvisningen föreslås tilldelas det utpräglat klassicistiska förslaget istället (Albert Svensson, Inobi, TB-gruppen). Yrkandet klubbas igenom av en majoritet i fastighetsnämnden den 4/2 2019, och följs upp av en debattartikel dagen efter i Göteborgs-Posten signerad Ali Moeeni (S).

 

[quote]

 

Vi socialdemokrater i fastighetsnämnden lägger nu ett yrkande om att tilldela en markanvisning till en intressent som vill bygga ett vackert hus i klassisk stil på Ekmansgatan i Lorensberg.

 

– Ali Moeeni (S) i debattartikel, GP, 5/2 2019[/quote]

 [infobox]

"Strid om mångmiljonvilla ovanför Götaplatsen" – (artikel i GP, 5/2 2019)
"Att bygga nytt och mycket räcker inte" – Ali Moeeni (S) (debattartikel, GP, 5/2 2019)
"Politiker ska inte agera smakdomare i byggprocessen" – Gunilla Grahn-Hinnfors,Västsvenska Handelskammaren (replik i GP, 6/2 2019)
"Vi måste höja kvaliteten på formspråket i nya hus" – Ali Moeeni (S) (slutreplik i GP, 6/2 2019)[/infobox]

 

Den politiska majoritetens val. Rendering för tiden vid markanvisningen 2018 av det förslag som senare kom att byggas på platsen. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Fasadritning i akvarell av Albert Svensson (klicka för att förstora).

 

Johannes Hulter (S) postade partikamraten Moeenis debattartikel i YimbyGBGs Facebook-grupp, och inlägget kom att få drygt 100 kommentarer. Ett flertal av dessa skrevs av politiker som vid tiden satt i fastighetsnämnden, exempelvis Emmali Jansson (MP), som vände sig mot yrkandet och hur ärendet hanterats (snarare än byggnaden i sig); kommentarerna ger en ingång till hur man närmade sig frågan från politiskt håll, och där kritikerna bland annat hänvisade till att gestaltningen inte var bindande i markanvisningen, utan snarare skulle utarbetas mer utförligt i ett senare skede. Majoriteten å sin sida menade att gestaltning och anpassning till platsen var av central betydelse i markanvisningen, och att vikten av desamma framgick i de uppställda kriterierna. Dessutom menade man att det klassicistiska förslaget bättre svarade upp mot dessa:

 

[quote]

 

Från dokumentet "Förutsättningar för markanvisning vid Ekmansgatan 5":

 

Syftet med planen är att säkerställa bevarande av den kulturhistorisk värdefulla miljön i Lorensbergs villaområde. För den aktuella tomten har planbestämmelserna anpassades [sic!] till närområdets kulturhistoriska värde.

[...]

Byggnadens exteriör utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse och ska vidare utföras med sadeltak med gavel mot Ekmansgatan

[...]

Lorensbergs villaområde omfattas av stadens bevarandeprogram och utgör riksintresse för kulturmiljövården.

[...]

Specifika krav på bebyggelsen
Bebyggelsens utformning ska anpassas till den känsliga kulturmiljön och spegla de omkringliggande byggnaderna genom materialval, detaljer och proportioner. Projektet ska vara platsspecifikt och ge en god helhetsverkan i den väl sammanhållna kulturmiljön. Att genomföra ett byggprojekt i det aktuella området innebär ett ansvar och det ska bidra med kvalitet till sin omgivning som är gestaltad med stor omsorg.

[...]

Övrigt
Gällande detaljplan anger att exteriören ska utformas så att den anpassas till befintlig bebyggelse vilket innebär ovanligt höga kvalitetskrav avseende byggnadens utformning, utförande och materialval. Byggnaden ska utföras med en verkshöjd som motsvarar omgivande arkitektur och ska anpassas till omgivande kulturmiljö.

[...]

Bedömningskriterier
...
Beskrivning av hur förslagsställaren avser att på den aktuella fastigheten arbeta med gestaltningen för att möta kraven på anpassning till kulturmiljön.
[/quote]

 

[quote]

 

Det är väl inget konstigt att en nämnd kan fatta ett annat beslut än vad tjänsteutlåtandet förslår? Annars skulle vi ju ha tjänstemannastyre och det om något vore ju inte demokratiskt. Det är också svårt att se att inte gestaltning skulle vara en avgörande fråga i detta fall och det är ju uppenbart att detta förslag skiljer ut sig markant på den punkten. Vilket torde göra det väldigt transparent varför detta förslag väljs framför övriga. Det framgår också av yrkandet. Sedan behöver man inte hålla med om resonemanget, men det är en annan sak.

 

– Johannes Hulter (S) i svaromål angående Moeenis debattartikel och Socialdemokraternas yrkande i YimbyGBGs Facebook-grupp.[/quote]
 

Viss kritik mot fastighetsnämndens tilldelning av markanvisning handlade även om att visualiseringen inte kommer att kunna efterlevas, och att den blir beslutsgrundande vore därför "djupt problematiskt". Man kan notera skillnaden i tempelgavelns utförande mellan förslagets ursprungliga akvarell, renderingen och det som senare uppfördes, men var dessa farhågor befogade om man ser till det byggda resultatet som helhet?

 

 

Utforskning

Tanken var ursprungligen att vi även skulle få komma in och se de två byggnadernas interiörer. I den mån det går brukar denna typ av stadsvandringar som kombinerar ute och inne vara mycket givande, men eftersom vi blev så många (närmare 80 personer) fick vi dessvärre nöja oss med att gå runt och titta in genom fönstren. Å andra sidan var den stora uppslutningen till vandringen ett angenämt problem, men det blev lite av ett antiklimax.

 

Notera stödmuren längst till höger i bild: berget som togs bort vid bygget har blottlagts på ett effektfullt sätt.

 

Läsbarhet. Muren sedd framifrån i marknivå.

 

Detaljer. Bildkälla: TB-gruppen och Inobi

 

Arkitekt Albert Svensson i diskussion om byggnaden som han gestaltat. Foto: Tove Krabo

 

Albert gjorde mig uppmärksam på bottenvåningens kassettak (även om mitt foto genom fönstret snarare för tankarna till Dogma 95).

 

En lite mer smickrande bild av byggnadens konferensanläggning. Bildkälla: TB-gruppen

 

 

 

Färden går vidare

Ett stenkast bort hade det hänt saker sedan vår vandring 2013.

 

Under vår förra vandring såg huset på Bengt Lidnersgatan ännu ut som till vänster. Det var ursprungligen från 1915-16, och ritades av Oswald Westerberg, men hade senare uppenbarligen byggts om mot något som mer liknar en sorts sympatisk folkhemsfunkis. Till höger dess nuvarande ersättare. Bildkälla: Google Street view (klicka för att förstora)

 

Frågan är dock varför dessa fönster placerades på detta sätt och inte symmetriskt? Frågan är också varför Ekmansgatan 5 väcker sådan aversion hos somliga, medan detta kan passera obemärkt förbi samma "kvalitetsvurmare"?

 

Broströmska villan från 1916 efter ritningar av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

Radhuslängan från 1914-15 ritades också den av Arvid Bjerke i samarbete med R.O. Swensson. I gavelhuset till vänster, som uppfördes för Bjerke själv, hade han även sitt arkitektkontor.

 

Längs Dicksonsgatan.

 

Kompletterande vy på Villa Broström. Vi får se hur det blir med konstmuseets planerade tillbyggnad.

 

Nedför Lyckans väg (gatusträckningen byter namn ett flertal gånger). Till vänster Wijks villa från 1913, som även den ritades av Arvid Bjerke och R.O. Swensson.

 

I bakgrunden Dan Broströmhemmet (SGS Studentbostäder) från 1950 ritat av Jan Steen.
 

Lennart Torstenssonsgatan. Vasaskolan strax utanför bild till höger. I bakgrunden tornar delar av Uno Åhréns Johanneberg upp sig.

 

"Svarta Örns Ordens hus". Arkitekt: Lars Erik Nilsson, 1955.

 

Ett mer sentida tillägg, 1990-2000-tal? (helt säkert innan innan 2009, då den finns med på Google Street view från det året). Om någon vet mer, så tar vi tacksamt emot information och uppdaterar här.

 

Dan Broströmhemmet till vänster, i bakgrunden Carlanderska villan från 1913. Ritad av ... trumvirvel ... Arvid Bjerke och R.O. Swensson. Till höger Ordenshuset/Villa Johanneberg från 1923 efter ritningar av Tor Zetterström.

 

Villa Löwenadler från 1917. Arkitekt: Karl M Bengtsson.

 

 

Villa Lorensberg, Lennart Torstenssonsgatan 9

Så kom vi fram till det andra stoppet på vår vandring, och en byggnad i ett mer funktionalistiskt utförande med fönsterband i ett utkragande burspråk som går runt hörnet. Samtidigt finns där även en stram tegelfasad med tydliga fönsteraxlar, som för tankarna till såväl övergångsformerna från 20-talsklassicismen till 30-talets mer avskalade fasader längs Viktor Rydbergsgatan, och till 40- och 50-talens småskaliga tegelarkitektur i allmänhet, som var lite av en motreaktion till 30-talsfunkisen.

Det fina teglet i byggnadens fasad har återanvänts från ett äldre hotell som rivits i Nässjö (dvs som man sa att man skulle göra vid rivningen av Porslinsfabriken). Det har inte precis snålats på materialvalen, vilket framgår av bildserien nedan. Å andra sidan avspeglas detta även i att prislappen för en av fyrarumslägenheterna hamnade på drygt 20 miljoner kronor! Det rör sig med andra ord om ett mycket exklusivt projekt, och på en tomt med ett rekordhögt markpris. Totalt handlar det om åtta lägenheter, fyra små om 29-35 kvm och fyra stora om 142-149 kvm.

Det är för övrigt intressant att arkitekter som Ernst Torulf eller Arvid Bjerke på sin tid kunde uppföra egna bostadshus i Lorensbergs villastad – en tillvaro ganska fjärran från dagens mer proletariserade (nåja) arkitektskrå som, med vissa framgångsrika undantag, snarare i många fall skulle få vara glada för ettan i källaren på Lennart Torstenssonsgatan.

 

  

[quote]

 

Villa Lorensberg har gestaltats med inspiration från modernismens tidigaste dagar då arkitekturen var lekfull och experimentell men ändå kunde bära spår av klassicism. Huset har formats av såväl funktion och rumsgestaltning som av exteriörens komposition och proportioner. Tillsammans med detaljer som rundade hörn, specialutformade räcken och präglade mönster har idén varit att ge huset en egen karaktär som samtidigt passar med områdets.


Grunden i dess komposition är en tegelkropp med granitsockel som byggts på med arkitektoniska element som ett spatiöst burspråk över gatufasadens ena hörn, balkonger över det andra, samt en takvåning som en egen pjäs högst upp. Mindre grepp som glaspartier, indragen entré och ett par solitära balkonger ger ytterligare variation. Genom terrasseringar, granitmurar, slänter och planteringar sker mötet mellan byggnaden och det kuperade landskapet som mot baksidan övergår i en skogsdunge. Ambitionen har varit att samtidigt balansera all denna mångsidighet mot en underliggande gestaltningsmässig ordning och röd tråd.

 

– Haldur Rohtla, Fredrik Rosenhall och Erik Järkil, Inobi Arkitekter.

[/quote]

 

Rendering. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Verklighet. Fotografen fick klättra upp över folkskaran likt tullindrivaren Sackaios i hopp om en bättre vy.

 

Foto: Tove Krabo

Video där stadsarkitekt Björn Siesjö kommenterar Villa Lorensberg

 

Tomten innan exploatering. Bildkälla: Google Street view

 

Fredrik Rosenhall (till vänster) och Carl Gabrielsson från Hökerum bygg (till höger) berättar om projektet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Foto: Tove Krabo

 

I likhet med Ekmansgatan 5 kunde vi, på grund av gruppens storlek, dessvärre inte komma in som planerat, för att titta i någon av de lägenheter där ingen ännu flyttat in. Anna Nyborg från Inobi, som ansvarat för utformningen av byggnadens interiör, gjorde dock sitt bästa att beskriva för oss hur man tänkt beträffande materialval etc.

 

Inredningsarkitekt Anna Nyborg berättar om byggnadens interiör.

 

I brist på husesyn: rendering av hur det skulle kunna se ut innanför fönsterbandet i en av de stora lägenheterna. Bildkälla: Inobi (se vidare Hökerum Bygg för fler invändiga bilder)

 

Spontandebatt. Ragnar var inte övertygad om gestaltningen, och i synnerhet inte de funktionalistiska fönsterbanden i burspråket.

 

Modernistisk överdos

 

 

Utforskning

Några lägenheter var redan inflyttade, så vi ansträngde oss för att inte verka allt för påflugna.

 

Axonometri. Notera gårdsmiljön i slänten bakom. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

Trappan upp till trädgården (även denna bild krävde ett visst mått av "parkour"). Notera räckena.

 

Elegant. Notera den stansade plåten i kring fönsterbanden.

 

Detaljer. Bildkälla: Inobi (klicka för att förstora)

 

 

Tillbaka mot Götaplatsen

Här beslutade vi att avsluta den officiella stadsvandringen för att ta en paus, och den som ville var sedan välkommen till seminariet nere på stadsbiblioteket. Det var dock en ganska stor skara som slog följe dit ned, medan andra passade på att tacka för sig.

 

Vägskilje

 

Vi andra tog en lite mer äventyrlig stig. När Tove och jag rekade inför vandringen en kväll blev det riktigt överfallsväder, och i väntan på att ösregnet skulle bedarra hann det bli becksvart ute. När vi väl traskade upp för denna då gyttjiga slänt i skogspartiet, så var det hållandes min mobiltelefon som vore det ljuset av Eärendil (kristallflaskan som Frodo fick i gåva).

Näckrosdammen gör skäl för sitt namn och anlades inför Jubileumsutställningen 1923. Vid vårt besök var det knappt så att dammen syntes för växtligheten (klicka för att förstora).

 

Någon nämnde Brasilia.

 

Fågelsången

 

Artisten från vår vandring i november 2013. Byggnaden med sina intrikata fönster är från 1992, och ritades av Carl Nyrén; skulpturen "Incantatio" gjordes av konstnären Roland Borén.

 

Så här tio år senare kunde vi dock konstatera att man dessvärre rivit f.d. flickläroverket, sedermera Kjellbergska (se Föreningen FASAD för mer information).

 

Det gamla flickläroverket från 1935 efter ritningar av R.O. Swensson, då rivningen påbörjats i februari 2023. Foto: Föreningen FASAD

 

Måtte det bli bra ... (klicka för att förstora)

"Te pesis", våren 2023. Här inne hade jag ett antal litteraturseminarier under min tid på universitetet ...

 

Fredrik Rosenhalls mamma var med på stadsvandringen, och hon berättade bland annat om hur pojkarna från Hvitfeldska brukade gå fram och tillbaka utanför skolan i hopp om att få en glimt av flickorna, medan de å sin sida brukade sitta uppe i fönstren och spana. Nu är alltihop reducerat till en grushög.

 

Flickläroverkets byggnad 2017. Bild: Ascilto Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

Seminariet på stadsbiblioteket


[quote]


Det pågår en intensiv debatt kring arkitektur och stadsbyggande, där många ger uttryck för en längtan efter vackra miljöer och byggnader med ett mer traditionellt, förmodernistiskt stiluttryck. Det finns också en målsättning från politiskt håll att bygga mer i "klassisk stil". Finns det samtida exempel på vad detta skulle kunna innebära?

Samtidigt finns en parallell strävan från arkitekthåll mot att istället för skönhet tala om kvalitet. Men vilka kriterier har vi att ställa upp och förhålla oss till, för att avgöra vad som är kvalitet, och huruvida vi uppnår detta?

 

Inbjudan: Stadsvandring och seminarium sön 3/9 om stadens form idag och i framtiden[/quote]

 

Vi närmade oss som tidigare nämnts denna diskussion med utgångspunkt i vår stadsvandring i Lorensbergs villastad och de två nybyggda exemplen, Ekmansgatan 5 och Lennart Torstenssonsgatan 9 (Villa Lorensberg), men också i paneldeltagarnas olika föredrag samt publikens inspel och frågor. Jag tror att vi blev något klokare efteråt, och förhoppningsvis även genom denna rapport. Nedan redogörs kort för huvudragen i seminariet.

 

Trappscenen. Mellan stadsvandringen och seminariet var det som nämnts tidigare en paus, så man fick möjlighet till en stärkande kopp kaffe eller att äta något.

 

Folk börjar strömma till.

 

Vi hälsades välkomna till stadsbiblioteket, och publiken fick en kort introduktion av programmet. Foto: Fredrik Mellquist

 

Från vänster: Tove Krabo och Olof Antonson, moderatorer (samordnare för Yimby Göteborg); Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi; Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg; Anna Henriksson, VD Sverigehuset; Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

Wall of text. Ett kortfattad introduktion för att sätta tonen för diskussionen, och ett omnämnande av den digra produktion av debattartiklar på ämnet de senaste åren (se bilaga längst ned på sidan). I ett svagt ögonblick lovade jag även att skriva en essä om kvalitet, och det återstår väl att se när den blir färdig. Foto: Fredrik Mellquist

 

 

Föredrag

De olika paneldeltagarna fick med stöd av bildspel möjlighet att berätta om sina respektive projekt och infallsvinklar på ämnet.

 

1. Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi

En ingång till vårt seminarium var Fredrik Rosenhalls text om att outtalade värderingar styr stadens form, och som efter arrangemanget sedan följdes upp i inlägget "Vi får den stad vi planerar". En annan viktig text var även arkitekten Sture Balgårds artikel om "arkitektur i klassisk och fri stil" (dessvärre verkar länken inte gå att nå för tillfället hos Byggnadsvårdsföreningen).

 

[quote]

 

Allt från samma tid behöver inte följa samma värderingar – låt olika stadsdelar få olika karaktär!


– Fredrik Rosenhall, arkitekt[/quote]

 

Fredrik tog även upp olika exempel (vid sidan av Lorensbergs villastad) på projekt, förslag och skisser där han utgått från vad som skulle kunna beskrivas som klassiska principer. Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

2. Carl Gabrielsson, affärsområdeschef Hökerum Bygg

Carl berättade kortfattat om Hökerum Bygg, och att de är ett familjeföretag från Ulricehamn grundat 1968, som bygger omkring 500 bostäder/år (huvudsakligen i södra Sverige). Han berättade vidare om bygget på Lennart Torstenssonsgatan, bland annat om hur de återanvänt teglet i fasaden från ett hotell som rivits i Nässjö. Sedan nämndes även pågående projekt i Göteborg, bland annat i Högsbo Industriområde/Södra Änggården. Foto: Fredrik Mellquist

 

Om man betänker att de minsta lägenheterna i Villa Lorensberg, en etta på 35 kvm, skulle gå på omkring 4,7 miljoner kronor, och de stora fyrorna drygt 20 miljoner, så förstår man att det rör sig om ett prestigeprojekt. I egenskap av moderator var jag därför nyfiken på hur man från ett byggföretags synvinkel såg på alternativ för vanligt folk med mer blygsamma inkomster (news flash: det är få förunnat att kunna köpa en etta för närmast priset av ett småhus i kranskommunen).

 

Illustration av projektet i Backa, som skall resultera i drygt 300 små hyreslägenheter (ca 23-24 kvm) för främst unga och studenter, ett BMSS-boende om 8 lägenheter samt olika gemensamhetslokaler för aktiviteter av olika slag i bottenplan. Bildkälla: Hökerum bygg

 

Hökerum Bygg kan förvisso inte klä skott för bostadsmarknaden i Sverige, och min fråga kanske därför var ställd på fel nivå, men Carl lyfte fram projektet i Backa som ett exempel, där man bygger smålägenter, som kan passa studenter eller unga som vill flytta hemifrån.

 

3. Anna Henriksson, VD Sverigehuset

Anna Henriksson berättade om turerna kring kvarteret Röda Bryggan, som varit ett minst sagt omskrivet projekt, och mottagare av såväl ris som ros. Sedan seminariet genomfördes har projektet, kallat Järntorgsgatan x Brogatan, vunnit Tidningen Byggindustrins utmärkelse Årets Bygge 2024 i kategorin bostäder. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Efter att vi genomfört detta seminarium kom vi i oktober 2023 att ordna en ytterligare vandring med efterföljande after work, där vi fick en guidad visning av kvarteret Röda Bryggan av Anna Henriksson och arkitekt Sophie Dufva från Semrén & Månsson. Vi kommer därför att gå in mer på detaljer kring projektet i ett separat inlägg för den vandringen. Men i korthet så rör det sig om 59 påkostade bostadsrätter om 1-5 RoK, 32-148 kvm; det finns även ett flertal lokaler i bottenplan, som bland annat hyser restaurang- och bageriverksamheter.

 

Före rivning: påbyggnad, men också förvanskning. Bildkälla: Sverigehuset

 

Nybygget. Efter många gestaltningsförslag och turer hamnade man till slut i detta resultat med Sophie Dufva från Semrén & Månsson som ansvarig arkitekt. Hörnhuset sticker ut, inte minst genom de gedigna materialvalen (resten är lite mer ordinärt i jämförelse), och ansluter till den tidigare byggnadsvolymens form fast i en högre tappning; det känns som en klar uppgradering av vad som stod där tidigare, och för tankarna till såväl en stram klassicism, den tidiga funktionalismens mellanformer som Adolf Loos avskalade bankpalats i Wien (men med balkonger snarare än blomsterlådor). Bildkälla: Sverigehuset

 

Symmetriska fönsteraxlar, vertikalitet, fasadindelning, gedigna material och en markerad sockelvåning med offentliga lokaler etc. (jämför med Johannes Hulters "checklista" nedan). Kvarteret trappas ned mot Rosenlundskanalen och upp mot Järntorget (Hulter kom dock under diskussionen att anmärka på "glasbalkongerna" i de franska fönstren...). Bildkälla: Sverigehuset

 

Bildkälla: Anna Henriksson

 

Bevarandet av Brogatan 2, det äldre tegelhuset till vänster från 1860, ingick även i projektet, och skall efter genomförd renovering hysa fyra lägenheter. Här blir dock stadens krav viktiga, för det hade naturligtvis varit mer lönsamt för en fastighetsutvecklare att riva och bygga nytt med högre exploateringsgrad. Men leder det till en bättre stad? Huset ger karaktär till dess omgivning, och gör att kvarterets utveckling och historia blir läsbar. Bildkälla: Sverigehuset

 

4. Johannes Hulter, kommunalråd (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande.

"Modernistisk stadsplanering ska undvikas i högsta möjliga mån. Trädgårdsstad och kvartersstad med sammanbyggda kvarter och levande bottenplan ska premieras i planering och nyproduktion under mandatperioden." Foto: Fredrik Mellquist

 

Johannes Hulter (S) berättade om inriktningen från politiskt håll mot trädgårds- och kvartersstad, och hur man vill se mer arkitektur i en klassisk stil. Det är intressant hur allt detta (och mycket annat) sades vara direkt omöjligt om man frågade tjänstemän, byggare, arkitekter mfl. vid tiden för Yimby Göteborgs grundade 2008. Men för att förtydliga: man vill alltså från politisken möjliggöra och skapa bättre förutsättningar för arkitektur med ett mer traditionellt uttryck, snarare än att förbjuda något.

Givet exemplen som tagits upp i detta inlägg är det uppenbarligen möjligt om viljan finns. Däremot rör det sig nästan uteslutande om påkostade projekt i lägen med höga markpriser, och många frågor kvarstår ännu kring hur liknande kvaliteter skall kunna uppnås på ett bra sätt i en form av vardagsarkitektur, och även på mindre attraktiva platser i staden. Rent krasst: har Allmännyttan, som förväntas genomföra mycket av detta, beredskap och kompetens att förverkliga politikens visioner? Finns viljan hos stadens tjänstemän? Und so weiter.

 

Enligt Hulter vill man från politiskt håll se mindre av den här typen av slentrianmässigt avskalade och glesa miljöer i en modernistisk struktur, som var standard under många år. Foto: Fredrik Mellquist

 

...Och fler miljöer liknande den trädgårdsstad Lilienberg planerade i Kålltorp (exemplet är från Sanatoriegatan). Detta känns som en välavvägd bebyggelsestruktur i mer perifera lägen, och i synnerhet om alternativet annars vore renodlade villaförorter. Foto: Fredrik Mellquist

 

Frågan är bara hur man i avsaknad av en levande byggnadstradition, byggnadsstadgor eller tydliga stadsplaner uppnår den typen av kvaliteter utifrån rumslig integrering och en mänsklig skala som återfinns i äldre stadsdelar? Är lösningen måhända att bryta ned det i många små initativ snarare än ett fåtal stora? Går det att få till kvarter idag med en indelning i många mindre fastigheter, snarare än stora monoliter som täcker ett helt kvarter (även om man försöker sig på en visuell uppdelning av fasaden)?

 

Vad menar man då med klassisk arkitektur? Foto: Fredrik Mellquist

 

"Några utmärkande gestaltningsdrag för klassisk, traditionell arkitektur". Listan skall ses som en fingervisning, och är knappast uttömmande. Men det rör sig inte om raketforskning, eller ens en överraskning för den som överhuvudtaget spenderat någon tid alls i en europeisk stad från före funktionalismens genombrott (såvida man inte är mer än lovligt obstinat). Är detta verkligen så oerhört orimligt och kontroversiellt som man i debatten vill påskina? Foto: Fredrik Mellquist (klicka för att förstora)

 

 

Diskussion och inspel från publiken

Staden är ett komplext problem, som inte kan reduceras till politiska mål om produktion av x antal bostadsenheter, byggnader som skulpturala objekt, eller ens fastighetsutvecklares resonemang om att deras kunder främst är intresserade av lägenhetens interiör. Olika intressen behöver vägas samman, och perspektiv brytas mot varanda, om inte annat för att mildra ett utpräglat grupptänkande. Men då behöver man också mötas på olika sätt. Bildkälla: Anna Henriksson

 

Ett framgångsrikt koncept i Mölndal har varit att sätta ett fast markpris, och sedan låta intressenter tävla utifrån uppställda krav och kvalitet – oavsett stil. Foto: Fredrik Mellquist

 

Det framfördes flera önskemål om en arkitektur som upplevs traditionellt vacker och omsorgsfull, och som man mår bra av, snarare än kantiga, hårdgjorda, avskalade miljöer av betong.

 

 

Avslutande frågestund

Tidigare Yimby-samordnare Annette Vejen Tellevi anslöt till diskussionen. Foto: Tove Krabo

 

Många av oss stannade kvar en bra stund.

 

Tove och Fredrik, som tagit många kompletterande foton till detta inlägg.

 

Tack för oss! Foto: Fredrik Mellquist

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

Bilaga

[infobox]

För vidare läsning på ämnet:

"Arkitektur i klassisk och fri stil" – Sture Balgård, arkitekt (Byggnadskultur, 2009)

"Arkitektur – Moral eller kunskap?" – Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia (Yimby Göteborg, 2011)

"It-entreprenör vill bygga sekelskifteshus i Växjö" (SVT, 2016)

“Om det fanns en fri marknad skulle det byggas i klassisk stil” (intervju med arkitekten Albert Svensson, Smedjan, 17/7 2017)

“Det är inte arkitekturen som är problemet, det är kvaliteten” – Anna Björklund, arkitekt (debattartikel [med inbakad replik från arkitekt Albert Svensson], Smedjan, 27/7 2017)

"För lite arkitektur i arkitekturen" – Malin Lernfelt (intervju med Ola Nylander och Mark Isitt, Byggnadskultur, 16/4 2021)

...

Pågående debatt

"Vad folk vill ha" – Annica Kvint (reportage, Tidningen Arkitektur 8/5 2019)

"Klassisk arkitektur gör oss lyckligare" (reportage, Svensk Byggtidning, 22/11 2019)

"Bygg mer traditionellt vackert – funktionalitet är inte allt" – Jonas Attenius (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 13/12 2020)

”Varför är arkitekter rädda för begreppet klassicism?” – Katinka Schartau, högskolelektor i Fysisk planering, BTH (debattartikel i arkitekten, 27/5 2021)

”Bygg mer som göteborgarna vill” – Mats Arnsmar (S) (debattartikel, Göteborgs-Posten, 30/10 2021)

"GOTTGÖRELSE ELLER AUKTORITÄR TENDENS? GÖTEBORGARNAS INSTÄLLNING TILL ATT BYGGA MER I 'KLASSISK' STIL" – Felix Andersson och Daniel Enström (i Alltid måndag? SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2021)

"Göteborgarna överens – bygg i klassisk stil" – Felix Andersson och Daniel Enström, SOM-institutet (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/12 2021)

"Folkviljan har talat – arkitekterna har fel" – Arvid Hallén, programansvarig Oikos, och Eric Norin, arkitekt (debattartikel, Expressen, 13/12 2021)

"En vacker stad måste få kosta" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 15/12 2021)

"Omröstningar skapar inte bra arkitektur" – Gert Wingårdh, arkitekt, och Rasmus Wærn, arkitekturhistoriker (debattartikel, Göteborgs-Posten, 17/12 2021)

"Arkitektonisk kvalitet är viktigare än stil" – Johan Lundin, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 19/12 2021)

"Klassisk praktik är bättre än modernistisk ideologi" – Albert Svensson, arkitekt (debattartikel, Göteborgs-Posten, 22/12 2021)

”Jag vill lämna världen vackrare” – Albert Svensson, arkitekt (intervju, Tidningen Arkitektur, 31/5 2022)

"Sverige behöver en ny och mer demokratisk arkitektur" – Adam Cwejman (ledartext, Göteborgs-Posten, 10/8 2022)

"Sveriges arkitekter kan lära sig av Ekmansgatan 5" – Mark Isitt (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 19/8 2022)

”Den klassiska arkitekturen är usel!” – Nils Freckeus, arkitekt (debattartikel, Arkitekten, 8/9 2022)

"Klassisk stil räcker inte" – Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia (Tidningen Arkitektur, 10/1 2023)

"Arkitekturseminarium: Hur bygger vi staden som gör oss glada?" (Fastighetsägarna [video], 17/1 2023)

"Outtalade värderingar styr stadens form" – Fredrik Rosenhall, arkitekt, Inobi (Yimby Göteborg, 8/2 2023)

"S i Göteborg: 'Staden blir fulare för varje nytt hus'" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil" (videoinslag, SVT, 6/3 2023)

"Kulturnyheterna special: Fint eller fult?" (SVT, 6/3 2023)

"Kan det vara djävulen som ligger bakom arkitekturpriset?" (Fria ord, Göteborgs-Posten, 15/3 2023)

"Vill man bo i en homogen bubbla av inbillad dåtid så finns redan Jakriborg" – Kajsa Söderström, byggnadsingenjör (debattartikel, Göteborgs-Posten, 18/3 2023)

"Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre" – Håkan Boström (ledartext, Göteborgs-Posten, 21/3 2023)

"Vi har ett kvalitetsproblem – inte ett stilproblem" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (Arkitekturtidskriften KRITIK, 30/3 2023)

“Debatten om klassisk arkitektur är bra – men arkitekterna kan bättre” – Jonas Dahl, vd Bornstein Lyckefors arkitekter (debattartikel, Arkitekten, 30/3 2023)

”Skrattretande att fördöma klassicistiskt experiment” – Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och gestaltning (debattartikel, Arkitekten, 19/4 2023)

"Arkitekten som vill bygga vackert och hållbart" (intervju med Eric Norin, Tradition Arkitekter, Epoch Times, 29/4 2023)

”Diskussionen om klassisk arkitektur öppnar en avgrund” – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (replik på Hellquist, Arkitekten, 3/5 2023)

"Behåll P3!" – Kajsa Crona, arkitekt och adjungerande professor i boendets arkitektur, Chalmers (kulturkrönika, Fastighetsnytt, 10/5 2023)

"Jag skulle vilja kalla mig för konservativ" – Eric Schüldt (essä, Expressen, 15/5 2023)

"Ja, det spelar roll om husen är fula eller fina" – Anna Andersson (kulturartikel, Aftonbladet, 18/5 2023)

"Vi måste inte bygga fula hus i hela Sverige" – Victor Malm (kulturdebatt, Expressen, 21/5 2023)

"Det går inte att vara lite lagom konservativ" – Pär Eliaeson, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Expressen, 23/5 2023)

"Önskan om arkitektur i 'gammal stil' är en förolämpning" – Ola Andersson, arkitekt (kulturkommentar, Dagens Nyheter, 24/5 2023)

"Min själ är inte gjord av betong" – Eric Schüldt (kulturdebatt, Expressen, 26/5 2023)

"Det är förslappat att tro att skönheten är tidlös" – Mikaela Blomqvist (kulturkrönika, Göteborgs-Posten, 30/5 2023)

"Från Götaplatsen till Hisingsbron – samtal om arkitektur, kvalitet och stil" (Krook och Tjäder, panelsamtal Platinan, 1/6 2023)

"Jag blev arkitekt för att skapa en skönare värld" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 11/6 2023)

"Varför pratar alla om klassisk arkitektur?" (blogginlägg, Tengbom, 12/6 2023)

"Visst behöver arkitekturen skönhet – men klassiska drömmar är ingen lösning" – Tomas Lauri, arkitekt och kritiker (kulturdebatt, Dagens Nyheter, 15/6 2023)

"Ropen på hus i klassisk stil manar till besinning" – Mikael Ekegren, arkitekt och lektor på Chalmers (debattartikel, Göteborgs-Posten, 15/8 2023)

"Stadsvandring och seminarium om stadens form idag och i framtiden" (panelsamtal Göteborgs stadsbibliotek med föregående stadsvandring, 3/9 2023)

"Omdebatterade huset prisas som årets bästa byggnad i Göteborg" (Göteborgs-Posten, 16/11 2023)

"Ekmansgatan 5 hamnar farligt nära kostymfesten" – Mark Isitt (Göteborgs-Posten, 25/11 2023)

"Arkitekturupproret och den tvivelaktiga skönheten hos Ekmansgatan 5 i Göteborg" – Mark Isitt (krönika i Dagens samhälle, 23/12 2023)

"Vi måste prata om Göteborg" – Malin Siwe (krönika i Fastighetsvärlden, 1/3 2024)

 

Tipsa gärna om vi missat någon artikel...[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]